Common use of Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod Clause in Contracts

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning som arbetstagaren gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För med - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren Arbetstagare som skulle ha utfört arbete arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, får dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning ersättning för förskjuten arbetstid som arbetstagaren de gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållandedag 14 i sjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget görs sjukavdrag för de första 20 procenten procent av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden14. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) mom 4:1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt anmärkning 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med oregelbunden tjänstgöring utan schema eller fast arbetstidsmått beräknas ett snitt över en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperiodenrepresentativ period.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För sjukavdrag. - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning som arbetstagaren gått miste om× genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka. Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ periodarbetstagare, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön sjuklön, utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden 3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag beräknas sjukavdrag för de första 20 procent av sjukfrånvaron enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14. 4. Alla karensavdrag som görs enligt mom. 4.1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av Anmärkning 2 här ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Anmärkning 1. Med månadslön avses i detta mom. 4.2 arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden. 2. Avseende timanställda ska beräkningen av genomsnittlig veckoarbetstid baseras på förhållanden under en för arbetstagaren representativ och jämförbar period så att genomsnittet på ett rättvist sätt speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. 3. För arbetstagare, som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön, utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20% av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjuklöneperioden. 4. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20% av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 5. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag beräknas sjukavdrag för de första 20% av sjukfrånvaron enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20% av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14. Alla karensavdrag som görs enligt mom. 4.1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av Anmärkning 2 här ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För med - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren Tjänstemän som skulle ha utfört arbete arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, får dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning ersättning för förskjuten arbetstid som arbetstagaren de gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga För tjänsteman som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden till och med dag 14 i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållandesjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet Om tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget görs sjukavdrag för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) mom 4:1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt anmärkning 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. Med tjänstemannens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För tjänsteman med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperiodenrepresentativ period.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För med - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % x månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka Om arbetstagaren tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, efter karenstid dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning skift- eller OB- ersättning som arbetstagaren tjänstemannen gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga För tjänsteman som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållandeden fortsatta sjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperiodensjuk- perioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet Om tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget görs sjukavdrag för de första 20 procenten procent av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden14. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) mom 4:1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt anmärkning 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. Med tjänstemannens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För tjänsteman med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperiodenrepresentativ period.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom sjuk- dom görs sjukavdrag per timme med: För - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 sjuklöneperioden 52 x veckoarbetstiden För - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % x månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten obe- kväm arbetstid utges med undantag för karenstiden, dessutom sjuklön efter karenstid med 80 procent % av den ob-, jour- och beredskapsersättning kontanta ob-ersättning som arbetstagaren tjänstemannen gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga För tjänsteman som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjuk- avdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden t o m dag 14 i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållandesjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren tjänstemannen fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 3. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) 11.4.2 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För sjukavdrag. - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden {månadslönen x 12 12} / {52 x veckoarbetstiden För genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka} - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20% x {månadslönen x 12 20 % x = 12} / {52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning som arbetstagaren gått miste om.genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka} Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder. Anmärkningar 1. Med arbetstagarens genomsnittliga För arbetstagare, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön, utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid avses veckoarbetstiden till och med dag 14 i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållandesjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget beräknas sjukavdrag för de första 20 procenten procent av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden14. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) mom. 4.1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoar- betstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt Anmärkning 2 här ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört avslutats ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För sjukavdrag. - för sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka - för sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden 20 % månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning som arbetstagaren gått miste omgenomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensavdrag beräknas sjukavdrag för de första 20 procent av sjukfrånvaron enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14. 4. Alla karensavdrag som görs enligt mom. 4.1 med sammanlagt högst 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av Anmärkning 2 här ovan, framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande Mom 3:2‌ Vid tjänstemans frånvaro på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme medenligt följande: För sjukfrånvaro Helt karensavdrag görs för varje frånvarotimme upp till 20 % 1/5 av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden veckoarbetstiden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För sjukfrånvaro överstigande Sjukavdrag görs för varje timme med 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden x månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren Tjänstemän som skulle ha utfört arbete arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, får efter karensperioden dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning skiftersättning eller ersättning för förskjuten arbetstid som arbetstagaren de gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden i timmar för Om en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. 2. Ny ny sjukperiod som börjar inom 5 fem kalenderdagar från efter det att en tidigare sjukperiod upphört ska avslutats betraktas denna som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiodföregående sjukperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den nya aktuella sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de haft tio karenstillfällen enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön den första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt sjukfrånvarodagen efter vad som gäller från och med för sjukfrånvaro överstigande 20 procent 1/5 av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5veckoarbetstiden. För en arbetstagare tjänsteman, som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karensom 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag under denna dag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent 1/5 av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperiodenveckoarbetstiden.

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod. För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med: För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden månadslönen x 12 20 % x = 52 x veckoarbetstiden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges med undantag för karenstiden, dessutom sjuklön med 80 procent av den ob-, jour- och beredskapsersättning som arbetstagaren gått miste om. 1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetstiden veckoarbets-tiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande. För arbetstagare med förtroendearbetstid beräknas sjukavdrag till åtta timmar per dag vid heltidsanställning. 2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden. 3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiodtolv- månadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden. 4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkt 2 ovan framgår att sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. 5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.