Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.
Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.
Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.
Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande medarbetare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för medarbetarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid. Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i
Söndagsarbete 1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på söndag, kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj. Söndagen anses börja på lördags- eller helgdagsaftonen klockan 18.00.
2. För söndagsarbete betalas lönen förhöjd med 100 %. Penningersättningen kan bytas mot på motsvarande sätt förlängd ledighet om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om detta.
3. I fråga om övertid i kontorsarbete på söndagar och helgdagar finns bestämmelser i § 10 9 stycket. I ersättningen ingår även ersättning för söndagsarbete.
Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit Finnair Plus Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 – 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tills vidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta och amortering av kapitalet. Månadsratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är tre (3) är månadsraten 45 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 689 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har årsavgiften och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas i regel utan säkerhet.
Åldersavdrag Åldersavdrag görs på kostnaden för nymontering och reparation (material och arbetskostnad) av varje byggnadsdel enligt Tabell för åldersavdrag. Vid skada på installation utomhus görs även åldersav- drag på kostnaden för lokalisering, friläggning, rivning, röjning, destruktion, deponering och återläggning. Högsta sammanlagda åldersavdrag begränsas till 80 procent för byggnadsdel som före skadan var funktionsduglig. Åldersavdraget kan dock bli 100 procent • för skada som ersätts enligt avsnittet F.2.7 Skada på installationer och hushållsmaskiner i Villahemvillkoret • för skada på byggnadsdel som är helt uttjänt. Vid ett och samma skadetillfälle är åldersavdraget högst 10 000 kronor. En byggnadsdels ålder beräknas från tidpunkten då den första gången togs i bruk och åldersavdrag görs enligt tabellen på nästa sida. Tabellen för åldersavdrag tillämpas inte om det skulle leda till oskäligt resultat. För övriga byggnadsdelar och installationer som inte finns med i tabellen kan åldersavdrag göras utifrån beräknad livslängd. • uppenbart eftersatt underhåll • onormalt slitage. Installationer för värme, vatten, avlopp, ventilation, centraldammsugning samt maskinell utrustning • rörsystem, vattenradiatorer och sanitetsgods (till exempel wc-stol, tvättställ och vattenburen golvvärme) 10 5 • luft/luftvärmepumpsanläggning, spabad utomhus 2 15 • övriga värmepumpsanläggningar, värmeåtervinningssystem, solfångare, solceller för elproduktion, takvärme, elslingor i golv och hushållsmaskin inklusive spis 2 10 • övriga installationer samt annan maskinell utrustning än hushållsmaskiner (till exempel värmepannor, varmvattenberedare, pelletsanläggningar, elradiatorer och avloppspumpar) 5 8 Köks-, garderobs- och badrumsinredning 10 5 Fönster, dörrar och portar 10 3 Elinstallationer, även laddstationer (kablar inklusive brytare och uttag) 25 5 Pool och poolduk 5 8 Radio-, tv- och parabolantenn 5 8 Xxxxxxxx och persienner 5 8 Larm 5 8 Målning 5 8 Tapeter och annan väggbeklädnad (inte våtrum) 5 8 • textila 5 8 • plast, linoleum eller laminat 10 5 • keramiska plattor, sten eller massivt trä 25 5 • lamellträ och ytbehandling av trägolv 15 5 • golv- och väggmatta (trådsvetsad) 5 5 • keramiska plattor inklusive tätskikt 5 5 • övriga material och utföranden samt målning i våtrum 2 10 • betong eller tegel 20 2 • plåt 10 3 • annat material 5 8 • stål eller plåt 5 8 • annat material 20 2
Tillämplig lag och tvistelösning Rättigheter och skyldigheter enligt Kontraktet regleras av svensk rätt med undantag av dess lagvalsregler.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Förslag till dagordning Stämmans öppnande
