Common use of Slutsatser Clause in Contracts

Slutsatser. Det finns i Sverige i dag en uttalad målsättning att fortsatt öka digitaliseringen av samhället genom att samhällsservicen i allt högre grad digitaliseras. En förutsättning för en ökad digitalisering är dels en fortsatt utbyggnad av höghastighetsbredband med avstamp i regeringens bredbandsstrategi. En annan förutsättning är att allt fler personer blir digitalt delaktiga och kan använda den service och de tjänster som successivt digitaliseras. Det finns en uttalad vilja hos offentliga aktörer att digitalisera mycket av dagens fysiska brevhantering. Exempelvis förväntas kom- munikationen med myndigheter till viss del kunna ersättas med e-tjänster och digitala brevlådor. Ett exempel är som tidigare be- skrivits tjänsten Mina meddelanden. Det finns fortfarande en stor outnyttjad potential i att digitali- sera brev. Digitaliseringstakten hämmas emellertid av olika anled- ningar. Bland annat har offentliga och privata aktörer små möjlig- heter att tvinga den man vill meddela sig med att använda digitala lösningar som till exempel e-tjänster och Mina meddelanden. Likaså erbjuds inte heller alltid digitala alternativ för samtliga ärenden som en privatperson eller företag kan ha till en myndighet eller kom- mun. Det finns här en problematik som både handlar om vad av- sändaren erbjuder och vad mottagaren är villig att ta emot eller har förmåga att ta emot. I de fall digitala alternativ i stor utsträckning har ersatt fysiska brev har det gett påtagliga kostnadsbesparande effekter. Som tidig- are beskrivits i avsnitt 5.1.1 har Digitaliseringskommissionen före- slagit att digital post från myndigheter ska utgöra ett förstahands- val via tjänsten Mina meddelanden. Antalet digitala brev kommer enligt beräkningarna öka från dagens 1,4 miljoner till 250,6 miljo- ner inom en 10 års period om förslaget genomförs. Stora positiva miljöeffekter utifrån minskade koldioxidutsläpp förväntas också uppstå. Samtidigt kan konstateras att även om det finns en outnyttjad potential i att digitalisera post och brev kommer digitaliseringen inte fullt ut att kunna ersätta fysiska brev och post. Det kommer fortfarande finnas tillfällen när privatpersoner, företag och offent- liga aktörer behöver skicka och ta emot fysiska brev. Till exempel när formkrav kräver utväxlande av fysiska originalhandlingar eller innehållet är av sådan känslig natur att digital kommunikation an- tingen inte är möjlig eller i vart fall mindre lämplig. Det kan också vara så att brevet innehåller en sak, som till exempel en bankdosa, som inte går att skicka digitalt.

Slutsatser. Det finns Arbetsmarknaden i Sverige och i dag västvärlden har förändrats de senaste decennierna som en uttalad målsättning följd av struktur- omvandlingar och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattning, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringar. Den här rapporten visar att fortsatt öka digitaliseringen det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av samhället icke-standardi- serade anställda inom den reguljära ekonomin och de som arbetar inom gigekonomin. Riskerna inkluderar isolering, bristande stöd och osäkra inkomster för individen. Rapporten visar att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetaren. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten möjlighet till kommunikation och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknaden, och att detta är en stark källa till stress för individen. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att samhällsservicen kraven på formell utbildning uppluckras och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetaren. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt att organisera arbetet får för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken på sikt. Resultaten i allt högre rapporten indikerar att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningar. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad digitaliserasdetta sker. En förutsättning Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. I rapporten framgår även att det finns en risk att detta sätt att organisera arbetet påverkar kvaliteten på det utförda arbetet negativt. Gigekonomins framväxt utgör även en utmaning för en ökad digitalisering partsförhållandena på den svenska arbets- marknaden. Detta eftersom egenanställningar är dels en fortsatt utbyggnad av höghastighetsbredband med avstamp i regeringens bredbandsstrategi. En annan förutsättning norm inom gigekonomin och arbetsvillkor- och förhållanden sällan regleras via kollektivavtal, samtidigt som den fackliga organisationsgraden bland gigarbetare är att allt fler personer blir digitalt delaktiga och kan använda den service och de tjänster som successivt digitaliseraslåg. Det finns en uttalad vilja hos offentliga aktörer därmed ett behov av att digitalisera mycket av dagens fysiska brevhantering. Exempelvis förväntas kom- munikationen med myndigheter till viss del kunna ersättas med e-tjänster finna vägar för att säkerställa att arbetsvillkor och digitala brevlådor. Ett exempel är arbetsförhållanden regleras adekvat även för dem som tidigare be- skrivits tjänsten Mina meddelandenarbetar inom gigeko- nomin. Det finns fortfarande också ett behov av att under- söka vilka långsiktiga konsekvenser gigekono- min kan tänkas få för partsrelationerna på svensk arbetsmarknad. Det är vidare oklart huruvida gigekonomin ger upphov till ökad inkludering på arbetsmarknaden av grupper som har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En del studier indikerar att flexibiliteten gällande var och när arbetet utförs har underlättat arbetsmarknads- deltagandet bland marginaliserade grupper, exempelvis individer med funktionsnedsätt- ningar, sjuka och individer med omsorgsför- pliktelser i hemmet. Andra studier indikerar istället att gigekonomin riskerar att bidra till ökad ojämlikhet och minskad inkludering på arbetsmarknaden då en stor outnyttjad potential del av arbetet inom gigekonomin utförs av högutbildade individer. Rapporten visar sammantaget att det finns ett behov av ökad kunskap om villkoren och förhållandena inom gigekonomin och dess långsiktiga påverkan på förhållandena på arbetsmarknaden och samhället i stort. Även om resultaten indikerar att digitali- sera brev. Digitaliseringstakten hämmas emellertid av olika anled- ningar. Bland annat har offentliga och privata aktörer små möjlig- heter att tvinga den man vill meddela sig med att använda digitala lösningar som till exempel e-tjänster och Mina meddelanden. Likaså erbjuds inte heller alltid digitala alternativ för samtliga ärenden som en privatperson eller företag kan ha gigekonomin ger upphov till en myndighet eller kom- mun. Det finns här en problematik rad utmaningar på såväl strukturell som både handlar om vad av- sändaren erbjuder och vad mottagaren individuell nivå så är villig att ta emot eller har förmåga att ta emot. I de fall digitala alternativ i stor utsträckning har ersatt fysiska brev har det gett påtagliga kostnadsbesparande effekter. Som tidig- are beskrivits i avsnitt 5.1.1 har Digitaliseringskommissionen före- slagit att digital post från myndigheter ska utgöra ett förstahands- val via tjänsten Mina meddelanden. Antalet digitala brev kommer enligt beräkningarna öka från dagens 1,4 miljoner till 250,6 miljo- ner inom en 10 års period om förslaget genomförs. Stora positiva miljöeffekter utifrån minskade koldioxidutsläpp förväntas också uppstå. Samtidigt ännu oklart vilka långsiktiga konsekvenser dessa kan konstateras att även om det finns en outnyttjad potential i att digitalisera post och brev kommer digitaliseringen inte fullt ut att kunna ersätta fysiska brev och post. Det kommer fortfarande finnas tillfällen när privatpersoner, företag och offent- liga aktörer behöver skicka och ta emot fysiska brev. Till exempel när formkrav kräver utväxlande av fysiska originalhandlingar eller innehållet är av sådan känslig natur att digital kommunikation an- tingen inte är möjlig eller i vart fall mindre lämplig. Det kan också vara så att brevet innehåller en sak, som till exempel en bankdosa, som inte går att skicka digitaltge.

Slutsatser. Det finns Arbetsmarknaden i Sverige och i dag västvärlden har förändrats de senaste decennierna som en uttalad målsättning följd av struktur- omvandlingar och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattning, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringar. Den här rapporten visar att fortsatt öka digitaliseringen det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av samhället icke-standardi- serade anställda inom den reguljära ekonomin och de som arbetar inom gigekonomin. Riskerna inkluderar isolering, bristande stöd och osäkra inkomster för individen. Rapporten visar att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetaren. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten möjlighet till kommunikation och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknaden, och att detta är en stark källa till stress för individen. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att samhällsservicen kraven på formell utbildning uppluckras och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetaren. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt att organisera arbetet får för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken på sikt. Resultaten i allt högre rapporten indikerar att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningar. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad digitaliserasdetta sker. En förutsättning Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. I rapporten framgår även att det finns en risk att detta sätt att organisera arbetet påverkar kvaliteten på det utförda arbetet negativt. Gigekonomins framväxt utgör även en utmaning för en ökad digitalisering partsförhållandena på den svenska arbets- marknaden. Detta eftersom egenanställningar är dels en fortsatt utbyggnad av höghastighetsbredband med avstamp i regeringens bredbandsstrategi. En annan förutsättning norm inom gigekonomin och arbetsvillkor- och förhållanden sällan regleras via kollektivavtal, samtidigt som den fackliga organisationsgraden bland gigarbetare är att allt fler personer blir digitalt delaktiga och kan använda den service och de tjänster som successivt digitaliseraslåg. Det finns en uttalad vilja hos offentliga aktörer därmed ett behov av att digitalisera mycket av dagens fysiska brevhantering. Exempelvis förväntas kom- munikationen med myndigheter till viss del kunna ersättas med e-tjänster finna vägar för att säkerställa att arbetsvillkor och digitala brevlådor. Ett exempel är arbetsförhållanden regleras adekvat även för dem som tidigare be- skrivits tjänsten Mina meddelandenarbetar inom gigeko- nomin. Det finns fortfarande också ett behov av att under- söka vilka långsiktiga konsekvenser gigekono- min kan tänkas få för partsrelationerna på svensk arbetsmarknad. Det är vidare oklart huruvida gigekonomin ger upphov till ökad inkludering på arbetsmarknaden av grupper som har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En del studier indikerar att flexibiliteten gällande var och när arbetet utförs har underlättat arbetsmarknads- deltagandet bland marginaliserade grupper, exempelvis individer med funktionsnedsätt- ningar, sjuka och individer med omsorgsför- pliktelser i hemmet. Andra studier indikerar istället att gigekonomin riskerar att bidra till ökad ojämlikhet och minskad inkludering på arbetsmarknaden då en stor outnyttjad potential del av arbetet inom gigekonomin utförs av högutbildade individer.‌‌‌ Rapporten visar sammantaget att det finns ett behov av ökad kunskap om villkoren och förhållandena inom gigekonomin och dess långsiktiga påverkan på förhållandena på arbetsmarknaden och samhället i stort. Även om resultaten indikerar att digitali- sera brev. Digitaliseringstakten hämmas emellertid av olika anled- ningar. Bland annat har offentliga och privata aktörer små möjlig- heter att tvinga den man vill meddela sig med att använda digitala lösningar som till exempel e-tjänster och Mina meddelanden. Likaså erbjuds inte heller alltid digitala alternativ för samtliga ärenden som en privatperson eller företag kan ha gigekonomin ger upphov till en myndighet eller kom- mun. Det finns här en problematik rad utmaningar på såväl strukturell som både handlar om vad av- sändaren erbjuder och vad mottagaren individuell nivå så är villig att ta emot eller har förmåga att ta emot. I de fall digitala alternativ i stor utsträckning har ersatt fysiska brev har det gett påtagliga kostnadsbesparande effekter. Som tidig- are beskrivits i avsnitt 5.1.1 har Digitaliseringskommissionen före- slagit att digital post från myndigheter ska utgöra ett förstahands- val via tjänsten Mina meddelanden. Antalet digitala brev kommer enligt beräkningarna öka från dagens 1,4 miljoner till 250,6 miljo- ner inom en 10 års period om förslaget genomförs. Stora positiva miljöeffekter utifrån minskade koldioxidutsläpp förväntas också uppstå. Samtidigt ännu oklart vilka långsiktiga konsekvenser dessa kan konstateras att även om det finns en outnyttjad potential i att digitalisera post och brev kommer digitaliseringen inte fullt ut att kunna ersätta fysiska brev och post. Det kommer fortfarande finnas tillfällen när privatpersoner, företag och offent- liga aktörer behöver skicka och ta emot fysiska brev. Till exempel när formkrav kräver utväxlande av fysiska originalhandlingar eller innehållet är av sådan känslig natur att digital kommunikation an- tingen inte är möjlig eller i vart fall mindre lämplig. Det kan också vara så att brevet innehåller en sak, som till exempel en bankdosa, som inte går att skicka digitaltge.

Slutsatser. Målet för den nuvarande lagen, nämligen att förbättra närbutikernas lönsamhet och konkur- renskraft jämfört med stora affärer och kiosker, har nåtts. Dagligvaruhandeln har i princip positiva erfarenheter av och en positiv syn på den liberali- sering av öppethållningen på söndagar som skett tills vidare. Fackhandelns Förbund har fortfarande en negativ syn på det. För specialvaruhandeln har öppethållandet på söndagar visat sig vara lönsamt endast under veckorna före jul. Det finns har inte varit svårt att hitta arbetskraft för öppethållni ng på söndagar. Enligt de anställda varierar de största svårigheterna med söndagsarbete allt efter livssituationen. I fråga om enspersonshushåll handlar dessa om att kunna ha ett socialt liv och i Sverige fråga om barnfamiljer om att tillbringa tid tillsammans med familjen. Personalen inom detaljhandeln har ökat med ca 9 000 årsverken åren 2001– 2004. Det är svårt att uppskatta vilken inverkan det utvidgade öppethållandet på söndagar har haft i dag detta hänseende. Det nuvarande systemet för reglering gör att en uttalad målsättning viss form av handeln alltid favoriseras. Det- ta kan inte anses motiverat ur konkurrensneutralitetssynvinkel. Lagens syfte var å andra si- dan att fortsatt öka digitaliseringen av samhället genom stärka små dagligvarubutikers verksamhetsbetingelser så att samhällsservicen handeln inte skall ko n- centreras till stora butiker eller att dagligvaruhandeln i allt högre grad digitaliserasstörre utsträckning skall styras till kiosker och servicestationer. En förutsättning för De tillfrågades åsikter om öppettiderna varierar stort: en ökad digitalisering är dels en fortsatt utbyggnad av höghastighetsbredband med avstamp i regeringens bredbandsstrategi. En annan förutsättning är att allt fler personer blir digitalt delaktiga och kan använda den service och de tjänster som successivt digitaliseras. Det finns en uttalad vilja hos offentliga aktörer att digitalisera mycket av dagens fysiska brevhantering. Exempelvis förväntas kom- munikationen med myndigheter till viss del kunna ersättas med e-tjänster och digitala brevlådor. Ett exempel är som tidigare be- skrivits tjänsten Mina meddelanden. Det finns fortfarande en stor outnyttjad potential i att digitali- sera brev. Digitaliseringstakten hämmas emellertid av olika anled- ningar. Bland annat har offentliga och privata aktörer små möjlig- heter att tvinga den man vill meddela sig med att använda digitala lösningar som till exempel e-tjänster och Mina meddelanden. Likaså erbjuds inte heller alltid digitala alternativ för samtliga ärenden som en privatperson eller företag kan ha till en myndighet eller kom- mun. Det finns här en problematik som både handlar om vad av- sändaren erbjuder och vad mottagaren är villig att ta emot eller har förmåga att ta emot. I de fall digitala alternativ i stor utsträckning har ersatt fysiska brev har det gett påtagliga kostnadsbesparande effekter. Som tidig- are beskrivits i avsnitt 5.1.1 har Digitaliseringskommissionen före- slagit att digital post från myndigheter ska utgöra ett förstahands- val via tjänsten Mina meddelanden. Antalet digitala brev kommer enligt beräkningarna öka från dagens 1,4 miljoner till 250,6 miljo- ner inom en 10 års period om förslaget genomförs. Stora positiva miljöeffekter utifrån minskade koldioxidutsläpp förväntas också uppstå. Samtidigt kan konstateras att även om helt fria öppettider me- dan det finns en outnyttjad potential i andra som vill minska öppethållandet. Inom specialvar uhandeln anser man att digitalisera post och brev kommer digitaliseringen inte fullt ut de nuvarande öppettiderna är tillräckliga medan aktörerna inom dagligvaruhandeln anser att kunna ersätta fysiska brev och postdet är motiverat att utvidga handeln på söndagar. Det kommer fortfarande finnas tillfällen när privatpersoner, företag och offent- liga aktörer behöver skicka och ta emot fysiska brevKonsumenterna understöder förslaget att utvidga öppethållandet. Till exempel när formkrav kräver utväxlande av fysiska originalhandlingar eller innehållet Nästan alla parter är av sådan känslig natur dock eniga om att digital kommunikation an- tingen inte det nuvarande systemet för öppettider är möjlig eller i vart fall mindre lämplig. Det kan också vara så att brevet innehåller en sak, som till exempel en bankdosa, som inte går att skicka digitaltsvå rbegripligt.

Slutsatser. Det finns i Sverige i dag Villkoren och förutsättningarna för tolkar att göra ett bra jobb varierar beroende på huruvida tolken är anställd, timanställd/arvoderad eller egenföretagare. De som arbetar som timanställda/arvoderade eller egenföretagare har svårt att få tid och pengar att gå ihop. Den låga timersättningen ger inte utrymme till vare sig förberedelsetid eller kompetensutveckling. I en uttalad målsättning bransch präglad av resursbrist drabbas de utan tillsvidareanställning extra hårt. De knappa resurserna till vardagstolkning märks även för de anställda, där chefer inte har resurserna att fortsatt öka digitaliseringen av samhället genom sätta de löner de önskar, och många tolkar vittnar om en press att samhällsservicen i allt högre grad digitaliserashinna med så många uppdrag som möjligt. En förutsättning Knapphändiga resurser är svårt för en ökad digitalisering är dels en fortsatt utbyggnad av höghastighetsbredband med avstamp i regeringens bredbandsstrategi. En annan förutsättning är den enskilde medarbetaren, och även cheferna, att allt fler personer blir digitalt delaktiga och påverka, men det kan använda den service och de tjänster som successivt digitaliseras. Det finns en uttalad vilja hos offentliga aktörer att digitalisera mycket av dagens fysiska brevhantering. Exempelvis förväntas kom- munikationen med myndigheter till viss del kunna ersättas med e-tjänster och digitala brevlådor. Ett exempel är som tidigare be- skrivits tjänsten Mina meddelanden. Det finns fortfarande en stor outnyttjad potential i att digitali- sera brev. Digitaliseringstakten hämmas emellertid av olika anled- ningar. Bland annat har offentliga och privata aktörer små möjlig- heter att tvinga den man vill meddela sig med att använda digitala lösningar som till exempel e-tjänster och Mina meddelanden. Likaså erbjuds inte heller alltid digitala alternativ för samtliga ärenden som en privatperson eller företag kan ha bidra till en myndighet eller kom- mun. Det finns här en problematik som både handlar om vad av- sändaren erbjuder och vad mottagaren är villig att ta emot eller har förmåga att ta emot. I de fall digitala alternativ i stor utsträckning har ersatt fysiska brev har det gett påtagliga kostnadsbesparande effekter. Som tidig- are beskrivits i avsnitt 5.1.1 har Digitaliseringskommissionen före- slagit att digital post från myndigheter ska utgöra ett förstahands- val via tjänsten Mina meddelanden. Antalet digitala brev kommer enligt beräkningarna öka från dagens 1,4 miljoner till 250,6 miljo- ner inom en 10 års period om förslaget genomförs. Stora positiva miljöeffekter utifrån minskade koldioxidutsläpp förväntas också uppstå. Samtidigt kan konstateras att även om det finns en outnyttjad potential i att digitalisera post och brev kommer digitaliseringen inte fullt ut att kunna ersätta fysiska brev och post. Det kommer fortfarande finnas tillfällen när privatpersoner, företag och offent- liga aktörer behöver skicka och ta emot fysiska brevsämre psykosocial arbetsmiljö. Till exempel när formkrav kräver utväxlande drabbas den enskilda tolken om förberedelsetid väljs bort till förmån för fler tolkuppdrag. Också tolkanvändarna drabbas av fysiska originalhandlingar eller innehållet är av sådan känslig natur tolkar som har svårt att digital kommunikation an- tingen inte är möjlig eller i vart fall mindre lämplighinna förbereda sig och därmed gör ett sämre jobb. Det kan också vara så leda till ökad utsatthet för tolkarna, och sämre deltagande i vardagslivet för tolkanvändare. För att brevet innehåller en saktolkar ska kunna utföra ett bra jobb och arbeta enligt yrkesetiska riktlinjer och god tolksed behövs det mer resurser till vardagstolkning. Det saknas även relevant kompetensutveckling och fortbildning för tolkar. Exempelvis saknas det möjlighet att via utbildning specialisera sig inom ett visst område, som till exempel sjukvård eller rättsväsende. Relevant kompetensutveckling och fortbildning är nödvändigt för att upprätthålla en bankdosagod kvalitet i vardagstolkningen. Tolkyrket innebär mycket kontakt med människor. Det innebär även att tolkar i hög utsträckning riskerar att utsättas för hot, våld och trakasserier. För att så inte ska ske krävs det att varje arbetsgivare arbetar för att motverka hot, våld och trakasserier. Det ska även finnas en handlingsplan som inte går att skicka digitaltär känd för alla som arbetar för en arbetsgivare – anställda, timanställda/arvoderade och egenföretagare. Ingen ska behöva hantera hot, våld och trakasserier på egen hand.