Common use of Slutsatser Clause in Contracts

Slutsatser. Arbetsmarknaden i Sverige och i västvärlden har förändrats de senaste decennierna som en följd av struktur- omvandlingar och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattning, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringar. Den här rapporten visar att det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av icke-standardi- serade anställda inom den reguljära ekonomin och de som arbetar inom gigekonomin. Riskerna inkluderar isolering, bristande stöd och osäkra inkomster för individen. Rapporten visar att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetaren. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten möjlighet till kommunikation och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknaden, och att detta är en stark källa till stress för individen. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att kraven på formell utbildning uppluckras och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetaren. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt att organisera arbetet får för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken på sikt. Resultaten i rapporten indikerar att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningar. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad detta sker. Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. I rapporten framgår även att det finns en risk att detta sätt att organisera arbetet påverkar kvaliteten på det utförda arbetet negativt. Gigekonomins framväxt utgör även en utmaning för partsförhållandena på den svenska arbets- marknaden. Detta eftersom egenanställningar är norm inom gigekonomin och arbetsvillkor- och förhållanden sällan regleras via kollektivavtal, samtidigt som den fackliga organisationsgraden bland gigarbetare är låg. Det finns därmed ett behov av att finna vägar för att säkerställa att arbetsvillkor och arbetsförhållanden regleras adekvat även för dem som arbetar inom gigeko- nomin. Det finns också ett behov av att under- söka vilka långsiktiga konsekvenser gigekono- min kan tänkas få för partsrelationerna på svensk arbetsmarknad. Det är vidare oklart huruvida gigekonomin ger upphov till ökad inkludering på arbetsmarknaden av grupper som har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En del studier indikerar att flexibiliteten gällande var och när arbetet utförs har underlättat arbetsmarknads- deltagandet bland marginaliserade grupper, exempelvis individer med funktionsnedsätt- ningar, sjuka och individer med omsorgsför- pliktelser i hemmet. Andra studier indikerar istället att gigekonomin riskerar att bidra till ökad ojämlikhet och minskad inkludering på arbetsmarknaden då en stor del av arbetet inom gigekonomin utförs av högutbildade individer.‌‌‌ Rapporten visar sammantaget att det finns ett behov av ökad kunskap om villkoren och förhållandena inom gigekonomin och dess långsiktiga påverkan på förhållandena på arbetsmarknaden och samhället i stort. Även om resultaten indikerar att gigekonomin ger upphov till en rad utmaningar på såväl strukturell som individuell nivå så är det ännu oklart vilka långsiktiga konsekvenser dessa kan ge.

Slutsatser. Arbetsmarknaden i Sverige Villkoren och i västvärlden förutsättningarna för tolkar att göra ett bra jobb varierar beroende på huruvida tolken är anställd, timanställd/arvoderad eller egenföretagare. De som arbetar som timanställda/arvoderade eller egenföretagare har förändrats de senaste decennierna som en följd av struktur- omvandlingar svårt att få tid och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattning, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringarpengar att gå ihop. Den här rapporten visar låga timersättningen ger inte utrymme till vare sig förberedelsetid eller kompetensutveckling. I en bransch präglad av resursbrist drabbas de utan tillsvidareanställning extra hårt. De knappa resurserna till vardagstolkning märks även för de anställda, där chefer inte har resurserna att det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av icke-standardi- serade anställda inom den reguljära ekonomin sätta de löner de önskar, och de många tolkar vittnar om en press att hinna med så många uppdrag som arbetar inom gigekonominmöjligt. Riskerna inkluderar isolering, bristande stöd och osäkra inkomster Knapphändiga resurser är svårt för individen. Rapporten visar att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetaren. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten möjlighet till kommunikation och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknadenmedarbetaren, och även cheferna, att detta är påverka, men det kan bidra till en stark källa sämre psykosocial arbetsmiljö. Till exempel drabbas den enskilda tolken om förberedelsetid väljs bort till stress förmån för individenfler tolkuppdrag. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden Också tolkanvändarna drabbas av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att kraven på formell utbildning uppluckras och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetaren. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt att organisera arbetet får för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken på sikt. Resultaten i rapporten indikerar att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningar. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad detta sker. Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. I rapporten framgår även att det finns en risk att detta sätt att organisera arbetet påverkar kvaliteten på det utförda arbetet negativt. Gigekonomins framväxt utgör även en utmaning för partsförhållandena på den svenska arbets- marknaden. Detta eftersom egenanställningar är norm inom gigekonomin och arbetsvillkor- och förhållanden sällan regleras via kollektivavtal, samtidigt som den fackliga organisationsgraden bland gigarbetare är låg. Det finns därmed ett behov av att finna vägar för att säkerställa att arbetsvillkor och arbetsförhållanden regleras adekvat även för dem som arbetar inom gigeko- nomin. Det finns också ett behov av att under- söka vilka långsiktiga konsekvenser gigekono- min kan tänkas få för partsrelationerna på svensk arbetsmarknad. Det är vidare oklart huruvida gigekonomin ger upphov till ökad inkludering på arbetsmarknaden av grupper tolkar som har svårt att etablera hinna förbereda sig på den reguljära arbetsmarknadenoch därmed gör ett sämre jobb. En del studier indikerar Det kan leda till ökad utsatthet för tolkarna, och sämre deltagande i vardagslivet för tolkanvändare. För att flexibiliteten gällande var tolkar ska kunna utföra ett bra jobb och när arbetet utförs har underlättat arbetsmarknads- deltagandet bland marginaliserade grupperarbeta enligt yrkesetiska riktlinjer och god tolksed behövs det mer resurser till vardagstolkning. Det saknas även relevant kompetensutveckling och fortbildning för tolkar. Exempelvis saknas det möjlighet att via utbildning specialisera sig inom ett visst område, exempelvis individer som sjukvård eller rättsväsende. Relevant kompetensutveckling och fortbildning är nödvändigt för att upprätthålla en god kvalitet i vardagstolkningen. Tolkyrket innebär mycket kontakt med funktionsnedsätt- ningar, sjuka och individer med omsorgsför- pliktelser människor. Det innebär även att tolkar i hemmet. Andra studier indikerar istället att gigekonomin hög utsträckning riskerar att bidra till ökad ojämlikhet utsättas för hot, våld och minskad inkludering trakasserier. För att så inte ska ske krävs det att varje arbetsgivare arbetar för att motverka hot, våld och trakasserier. Det ska även finnas en handlingsplan som är känd för alla som arbetar för en arbetsgivare – anställda, timanställda/arvoderade och egenföretagare. Ingen ska behöva hantera hot, våld och trakasserier på arbetsmarknaden då en stor del av arbetet inom gigekonomin utförs av högutbildade individer.‌‌‌ Rapporten visar sammantaget att det finns ett behov av ökad kunskap om villkoren och förhållandena inom gigekonomin och dess långsiktiga påverkan på förhållandena på arbetsmarknaden och samhället i stort. Även om resultaten indikerar att gigekonomin ger upphov till en rad utmaningar på såväl strukturell som individuell nivå så är det ännu oklart vilka långsiktiga konsekvenser dessa kan geegen hand.

Slutsatser. Arbetsmarknaden i Sverige Villkoren för karriär och i västvärlden har förändrats kriterierna för delägarskap är ett av de senaste decennierna strukturella problem som en följd skapar ojämställdhet på affärsjuridiska advokatbyråer. Byråerna styrs av struktur- omvandlingar möjligheten till hög vinst och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattninglönsamhet, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringar. Den här rapporten visar att det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av icke-standardi- serade anställda inom sällan plats för de medarbetare som inte är extremt ambitiösa och vill satsa hårt. En lösning för att öka jämställdheten kan därför vara att se över byråernas struktur och den reguljära ekonomin traditionella affärsmodellen samt göra det möjligt att kombinera arbete och privatliv genom att exempelvis undvika delägarskap, ta bort den individuella provisionen, ha lägre faktureringskrav och skapa utvecklingsmöjligheter även för de som arbetar inom gigekonomininte vill bli delägare. Riskerna inkluderar isoleringJämställdhetsarbetet bör genomsyra hela organisationen och arbetsplatsen, bristande stöd men det är avgörande att ledning och osäkra inkomster styrelse tar initiativ, sätter mål, driver frågan och föregår med gott exempel genom att både män och kvinnor vabbar, är föräldralediga och tar lika ansvar för individenhem och familj. Rapporten visar Cheferna sätter tonen och styr verksamheten genom att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning omsätta sina mål och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetarenvärderingar i handling. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten Byråer bör erbjuda rimliga arbetsbördor, skapa möjlighet till kommunikation flexibilitet och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknaden, och att detta är en stark källa till stress för individen. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att sänka kraven på formell utbildning uppluckras tillgänglighet för att skapa en sund balans mellan arbete och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetarenprivatliv. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt även viktigt att organisera arbetet får motverka stereotypa könsroller och uppmuntra medarbetare att ta delat ansvar för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken barn och hem, förslagsvis via incitamentssystem. Byråer kan tillämpa job-sharing eller arbeta i team som har ett gemensamt ansvar i projekt och ser till en mångfald i sammansättningen vad gäller kön och ålder. Jämställdhetsarbetet bör ses som något kontinuerligt som aldrig blir färdigt, där tid och resurser avsätts för ett långsiktigt arbete. Byråer som har en kort planeringshorisont kan till exempel ha svårt att se lönsamheten i att anställa och satsa på siktsmåbarnsföräldrar. Resultaten i rapporten indikerar Men genom att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningaristället tänka mer långsiktigt blir situationen annorlunda. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad detta sker. Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. I rapporten framgår även att det finns en risk att detta sätt att organisera arbetet påverkar kvaliteten på det utförda arbetet negativt. Gigekonomins framväxt utgör även en utmaning för partsförhållandena Kartlägg jämställdheten på den svenska arbets- marknadenegna byrån. Detta eftersom egenanställningar Mät fördelning av roller, hur resurser fördelas samt undersök attityder och jargonger. Ta reda på attraktiviteten som arbetsgivare och hur lätt det är norm inom gigekonomin att hitta bra medarbetare. Är personalomsättningen sund och arbetsvillkor- av vilka anledningar lämnar anställda byrån? Sätt upp mätbara mål för jämställdhet och förhållanden sällan regleras via kollektivavtalvälbefinnande i organisationen och arbetsgrupperna samt följ upp regelbundet. Vidare kan byråer uppmuntra fackligt arbete på arbetsplatsen och starta en proaktiv och gemensam dialog med lokalfackliga representanter. Genom att teckna kollektivavtal skapas en tydlig struktur och riktning för medarbetarna. Utbildning och kompetensutveckling kring jämställdhet bör ges både till anställda och ledning. Arbeta systematiskt med frågor kring diskriminering, samtidigt som den fackliga organisationsgraden bland gigarbetare är lågtrakasserier och kränkningar, samt kvinnor och mäns förutsättningar att göra karriär. Det finns därmed ett behov av Att satsa på inkludering och mångfald kan bli en överlevnadsfråga för branschen. Genom att finna vägar för att säkerställa att arbetsvillkor arbeta strukturerat, helhjärtat och arbetsförhållanden regleras adekvat även för dem som arbetar inom gigeko- nomin. Det finns också ett behov av att under- söka vilka långsiktiga konsekvenser gigekono- min kontinuerligt med jämställdhet kan tänkas få för partsrelationerna på svensk arbetsmarknad. Det är vidare oklart huruvida gigekonomin ger upphov till ökad inkludering på arbetsmarknaden av grupper som har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En del studier indikerar att flexibiliteten gällande var affärsjuridiska byråer både attrahera och när arbetet utförs har underlättat arbetsmarknads- deltagandet bland marginaliserade grupperbehålla de mest kvalificerade medarbetarna, exempelvis individer med funktionsnedsätt- ningar, sjuka vilket stärker arbetsplatsens kompetensförsörjning och individer med omsorgsför- pliktelser i hemmet. Andra studier indikerar istället att gigekonomin riskerar att bidra till ökad ojämlikhet och minskad inkludering på arbetsmarknaden då en stor del av arbetet inom gigekonomin utförs av högutbildade individer.‌‌‌ Rapporten visar sammantaget att det finns ett behov av ökad kunskap om villkoren och förhållandena inom gigekonomin och dess långsiktiga påverkan på förhållandena på arbetsmarknaden och samhället i stort. Även om resultaten indikerar att gigekonomin ger upphov till en rad utmaningar på såväl strukturell som individuell nivå så är det ännu oklart vilka långsiktiga konsekvenser dessa kan gekonkurrenskraft.

Slutsatser. Arbetsmarknaden i Sverige och i västvärlden har förändrats de senaste decennierna som en följd av struktur- omvandlingar och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattning, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringar. Den här rapporten visar att det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av icke-standardi- serade anställda inom den reguljära ekonomin och de som arbetar inom gigekonomin. Riskerna inkluderar isolering, bristande stöd och osäkra inkomster för individen. Rapporten visar att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetaren. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten möjlighet till kommunikation och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknaden, och att detta är en stark källa till stress för individen. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att kraven på formell utbildning uppluckras och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetaren. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt att organisera arbetet får för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken på sikt. Resultaten i rapporten indikerar att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningar. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad detta sker. Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. I rapporten framgår även att det finns en risk att detta sätt att organisera arbetet påverkar kvaliteten på det utförda arbetet negativt. Gigekonomins framväxt utgör även en utmaning för partsförhållandena på den svenska arbets- marknaden. Detta eftersom egenanställningar är norm inom gigekonomin och arbetsvillkor- och förhållanden sällan regleras via kollektivavtal, samtidigt som den fackliga organisationsgraden bland gigarbetare är låg. Det finns därmed ett behov av att finna vägar för att säkerställa att arbetsvillkor och arbetsförhållanden regleras adekvat även för dem som arbetar inom gigeko- nomin. Det finns också ett behov av att under- söka vilka långsiktiga konsekvenser gigekono- min kan tänkas få för partsrelationerna på svensk arbetsmarknad. Det är vidare oklart huruvida gigekonomin ger upphov till ökad inkludering på arbetsmarknaden av grupper som har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En del studier indikerar att flexibiliteten gällande var och när arbetet utförs har underlättat arbetsmarknads- deltagandet bland marginaliserade grupper, exempelvis individer med funktionsnedsätt- ningar, sjuka och individer med omsorgsför- pliktelser i hemmet. Andra studier indikerar istället att gigekonomin riskerar att bidra till ökad ojämlikhet och minskad inkludering på arbetsmarknaden då en stor del av arbetet inom gigekonomin utförs av högutbildade individer.‌‌‌ individer. Rapporten visar sammantaget att det finns ett behov av ökad kunskap om villkoren och förhållandena inom gigekonomin och dess långsiktiga påverkan på förhållandena på arbetsmarknaden och samhället i stort. Även om resultaten indikerar att gigekonomin ger upphov till en rad utmaningar på såväl strukturell som individuell nivå så är det ännu oklart vilka långsiktiga konsekvenser dessa kan ge.