Slutsatser och rekommendationer. Coronakrisen visar tydligt att människors tillgång till social trygghet spelar en avgörande roll för hur allvarliga de sociala och ekonomiska effekterna av kriser blir – både för enskilda personer och för samhällen som helhet. När pandemin inleddes saknade en majoritet av världens befolkning tillgång till någon form av social trygghet i form av inkomst- stöd i kriser och sköra faser av livet – barndom, sjukdom, graviditet, arbetslöshet och ålderdom. Det har bidragit till att effekterna blivit förödande för miljarder människor vars försörjning slagits i bitar. Under året har världens regeringar infört nya åtgärder, och utvidgat befintliga, i ett imponerade tempo. Utgångspunkten har i regel varit sociala program som varit riktade till människor i störst utsatthet och fattigdom. Detta är en utmaning när regeringarna försöker nå alla dem som är i behov av stöd idag. Dels utesluter de register man byggt upp per definition människor som fanns ovanför fattigdoms- gränsen men som i covidkrisen är i akut behov av stöd. Dels är träffsäkerheten i de urvalsmetoder som används ofta så dålig att man missar en stor del av de redan från början mest utsatta människorna. Coronakrisen förstärker motiven för låg- och medelinkomstländer att investera i social trygghet i enlighet med ILO:s rekommendation 202 om socialt grundskydd. Den fördjupar också det internationella samfundets ansvar och motiv att stödja dessa inves- teringar. Krisen lär oss vidare att alla människor kan bli sårbara, och att det enda sättet att säkerställa att inga människor lämnas utanför, i enlighet med löftet i Agenda 2030 (Leave No One Behind), är att utforma sociala trygghetsprogram så att alla inkluderas. Återuppbyggnaden efter coronakrisen måste ha ett långsiktigt perspektiv. Målet måste vara att skapa motståndskraft (resiliens) som förhindrar att framtida kriser får lika förödande effekter som denna. Då behöver informella sektorer inlemmas i länders formella ekonomier, och akuta och tillfälliga åtgärder behöver omvandlas och införlivas i breda trygghetssys- tem. Xxxxx har kommit för social trygghet för alla.
Slutsatser och rekommendationer. I samband med de stora strategiska fastighetsinvesteringarna inom vårdområdet under de senaste åren har det även genomförts omfattande utrustningsinvesteringar vid akut- sjukhusen. Utrustningsinvesteringar har kortare livslängd än de fastigheter de står i och kommer att behöva ersättas i snabbare takt. Av fullmäktiges budget för 2023 fram- går att investeringsutrymmet för utrustningsinvesteringar i vården är cirka 19 miljarder kronor, eller cirka 15 procent av regionens totala investeringsbudget för den kommande tioårsperioden. Merparten av dessa investeringar består av medicinteknisk utrustning (MT). Mot bakgrund av de stora investeringsvolymerna inom området har revisionen granskat styrningen av MT-investeringar i syfte att bedöma om behovet är samordnat mellan berörda parter och att prioriteringar sker inom ramen för en god ekonomisk hushållning. Fram till budget 2023 har det saknats en regionövergripande styrning och samordning av vårdens MT-investeringar. Regionstyrelsen har inte genomfört någon utvärdering och prioritering av dessa investeringsbehov innan beslut i fullmäktige. Revisionen be- dömer att regionstyrelsens övergripande styrning och samordning bör stärkas genom en aktiv beredning av underlag där prioritering sker även av investeringar i MT, och öv- rig utrustning för att säkerställa att medlen används där de behövs som bäst. Revis- ionen noterar dock att regionledningskontoret och regionstyrelsen varit mer involve- rade i styrningen av regionens MT-investeringar i budget 2024. Det pågående kategoristyrningsarbetet för samordning av olika kategorier av inköp av MT-utrustning mellan regionens berörda vårdgivare bedöms skapa förutsättningar för en mer strukturerad samordning och planering av regionens MT-investeringar. En mer strukturerad samordning inom området kan i sin tur ge mer kostnadseffektiva MT-in- vesteringar. Detta förutsatt att vårdgivarnas investeringsbehov prioriteras utifrån ett långsiktigt bakomliggande vårdbehov och samordnas i gemensamma upphandlingar där så är möjligt. Revisionen bedömer att hälso- och sjukvårdsnämnden och dess för- valtning framöver aktivt bör medverka i planering och prioritering av vårdgivarnas MT- investeringar för att säkerställa att det sker utifrån ett regionövergripande vårdbehov. Många utrustningsinvesteringar kräver omfattande förändringar i berörda vårdlokaler som inte finns med i vårdgivarnas investeringsäskanden för utrustning. Revisionen be- dömer att utgifter för nödvändiga fastighetsförändri...
Slutsatser och rekommendationer. 7.1 Från linjär till cirkulär ekonomi i praktiken
Slutsatser och rekommendationer. I det här kapitlet presenteras de slutsatser som har kommit fram i examensarbetet, som är tänkt att vara ett stöd för fortsatt fokus på arbetsmiljöarbete och arbetet mot bättre kvalitet och högre produktivitet.
Slutsatser och rekommendationer. Studien av utvecklingen av nettotidsbehovet, visade att kvalitet och produktivitet var starkt kopplade till varandra. Nettotidsbehovet ökade, vilket kan ses som lägre produktivitet, när insatser för att komma till rätta med kvalitetsproblem sattes in. Brister i kvalitet orsakade alltså lägre produktivitet.
Slutsatser och rekommendationer. Under förstudiens gång har flera viktiga insikter framträtt: • Regioner och kommuner har mångskiftande och sinsemellan olika behov inom e-arkiv. • Det finns inte något förankrat och brett infört interoperabilitetsramverk för hantering av e-arkiv. • Den juridiska komplexiteten har befunnits vara större än väntat. • Det är juridiskt komplext för Inera att träda in som ledningsaktör i ett nationellt e-arkiv. • Inera har valt att inte använda personal som är anställd av regioner eller kommuner och ersätta dessa för personalkostnaden. Personalförsörjning betraktas som en upphandling och konkurrensutsätts. • Ledning och koordinering av arbete kring standarder för interoperabilitet i ett nationellt e-arkiv medför färre utmaningar än att agera som central ledningsaktör i ett gemensamt e-arkiv för regioner och kommuner.
Slutsatser och rekommendationer. 10.1 Slutsatser och rekommendationer i det allmänna fallet 40 10.2 Rekommendationer angående ett eventuellt övertagande av den verksamhet som idag drivs av R7e-arkiv 40 Aktörer som tillhandahåller/styr en nationell e-arkivtjänst 47 Aktörer som använder en nationell e-arkivtjänst 47 Open Archival Information System (OAIS) 48 Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) 52
Slutsatser och rekommendationer