Analys. Under året har kontoret uppnått det uppsatta ekonomiska målet, trots de svårigheter som pandemin inneburit. Resultatet skiljer sig gentemot första och andra tertialen främst till följd av att kostnaderna för åtgärder avseende fotbollsplanen på Grimsta IP ersätts av finansförvaltningen vid stadsledningskontoret. Utmaningarna kopplat till pandemin har kvarstått under 2021. Året har börjat med att hantera de speciella förutsättningar som uppstått på grund av pandemin och har innefattat en fortsatt dialog med hyresgäster. I år har exempelvis fastighetsägare haft möjlighet att söka ersättning av staten när de, med anledning av pandemin, tillfälligt sänkt den fasta hyran för hyresgäster i utsatta branscher. Under andra tertialet har kontoret bland annat hanterat ansökningar med anledning av möjligheten att ansöka om dessa statliga hyreslättnader. Kontoret har i bedömningen varit restriktiv och endast i de fall som är långsiktigt mest lönsamma godkänt överenskommelse om hyreslättnader. Under året har även diskussioner pågått med hyresgästerna om avbetalningsplaner som sträcker sig under år 2022 samt har kontoret pågående inkassoärenden mot hyresgäster som inte betalat sina hyreskostnader. Arbetet med renodling av nämndens fastighetsbestånd har fortsatt under året. Ett antal försäljningar har genomförts under året, se vidare under nämndmål "Genom försäljningar renodla fastighetsbeståndet". Kontoret har under året gjort värdeöverföringar av byggnader till exploateringskontoret inom fastigheterna; Ulvsunda 1:1, Bällsta 1:26, Mariehäll 1:10, Grimsta 1:2,Riksby 1:1 och Fisklådan 1. Kontoret har även kommit överens om ytterligare värdeöverföringar avseende Förrådet 2, Hjorthagen 1:5 samt Farsta 2:1 vilket kommer att ske under 2022. Kontoret genomför årligen omförhandling av hyror för kommersiella lokaler. Därtill görs bedömningar och beslut om avyttring av fastigheter som inte anses användbara eller viktiga i stadens verksamheter. Översynen av kontorets hyresmodeller pågår fortsatt i samarbete med stadsledningskontoret. Syftet med att ta fram nya hyresmodeller för stadsinterna hyresgäster är att de ska ge kostnadstäckning för kontoret och samtidigt ge förutsägbarhet i kostnaderna för övriga förvaltningarna kommande år. Målsättningen har varit att under året tillställa ett ärende till nämnden för beslut vilket inte har kunnat uppnås. Arbetet kommer att fortsätta under 2022. Nya hyresmodeller är beslutade och implementering är påbörjad 2021-01-01 2021-12-31 Analys Målsät...
Analys. Tillsammans med idrottsförvaltningen och exploateringskontoret har diskussioner förts med externa aktörer om såväl försäljningar av byggnader avsedda för idrottsändamål samt externt uppförande av idrottsbyggnader för inhyrning av staden. Avsiktsförklaring har tecknats avseende Brännkyrkahallen, ishallar vid Sätra IP samt multihall vid Vårbergs IP. En extern värdering av Brännkyrkahallen pågår inför kommande hyresförhandling Under året har utredningar och diskussioner med privata aktörer för ett flertal olika idrottsanläggningar genomförts. I Västertorps sim- och idrottshall har en dialogrunda med marknadsaktörer genomförts för att undersöka olika samverkansupplägg avseende nyttjandet. Tillbyggnaden till Liljevalchs konsthall, det så kallade ”Liljevalchs +” har tillträtts. Den nya byggnaden medför att fler av stadens medborgare och besökare kan ta del av konsten då antalet utställningar per år kan fördubblas på sikt. Liljevalchs är nu en bättre fungerande konsthall som efter pandemin kommer locka fler människor till besök. Restaurang Blå Porten invid Liljevalchs har även återinvigts och tillträtts fullt ut av hyresgästen under året. Den sedan 2020 planerade kundundersökningen vars mål var att få en tydligare bild av kontorets kunders nuvarande och framtida behov och utmaningar såväl som deras förväntningar på kontoret som hyresvärd har till följd av pandemin ytterligare fått skjutas på framtiden. Kontoret kan dock konstatera att flertal hyresgäster under året varit fortsatt hårt belastade av pandemins effekter. Kontoret konstaterar vidare att en kundundersökning, för jämförbarhetens skull, lämpligen bör genomföras när det råder ett normalläge och har därför beslutat att skjuta fram undersökningen till 2022 givet att förutsättningarna för en sådan då är infriade. Staden har tagit fram en näringslivspolicy för 2020-2024. Kontoret har särskilt fokuserat på att bidra till att genomföra de åtgärder som återfinns i policyns fokusområde ”Stimulera tillväxt och företagsamhet” genom att ha en tydlig serviceprocess för att underlätta nyetablerande eller omlokalisering av företag i staden. Vidare har kontorets fokuserat på de åtgärder som ligger i fokusområdet för ”Attraktivare miljöer och bättre framkomlighet” genom att fortsätta det redan pågående arbetet med trygghetsskapande åtgärder, bland annat genom platssamverkan med kontorets hyresgäster samt övriga berörda förvaltningar. Fastighetsnämnden ska utreda samverkansprojekt där externa aktörer ska ta över delar av ...
Analys. Analys kan exempelvis avse en förstudie eller liknande inför en anskaffning.
Analys. Målgrupperna med behov av utbildning kvarstår enligt tidigare analys - De med eller utan utbildning och lång väg till anställningsbarhet (SFI och GRUV) Det som blivit tydligare är att målgruppen till stor del består av utrikes födda och med en stor andel unga utan erfaren- het och utbildning som kräver extra stöd och resurser. - De som har behov av kortare insatser för att bli anställningsbara (Yr- kes- och Gymnasievux) - De som har behov av att skaffa sig behörighet för att kunna söka vi- dare till eftergymnasiala studier (Gymnasievux) Båda kommunernas arbetsmarknadsavdelningar ser att ungdomsgruppen (upp till 25 år) som behöver stöd växer och behovet av tillgång till gymnasi- evux är stor. AF och KFV uttrycker att det har blivit tydligare att gymnasie- examen utgör den stora skiljelinjen för sysselsättning. Rapport från LO, statistik från AF samt rapport från Skolverket (Skolverket – Invandringens betydelse för skolresultaten 2016) fastslår att antalet unga utan gymnasieexamen ökar och att störst ökning sker bland nysvenskar. Som en konsekvens av detta ökar andelen elever som går direkt till vuxenut- bildningen direkt efter gymnasiet (Skolverkets statistik). Det är också tydligt att föräldrarnas utbildningsnivå spelar in här. Enligt statistik från Arbetsförmedlingens analysenhet är sysselsättningen bättre nu än den var toppåret 2007, dock bara för vissa grupper. Tudelning- en på arbetsmarknaden ökar som en konsekvens av att sysselsättningen ökar. För gruppen utrikes födda ser utvecklingen positiv ut i de flesta avseende. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökar och har nu nått de högsta nivåerna sedan 2005. Arbetslösheten är dock fortsatt hög i grup- pen, vilket delvis kan förklaras av att många av deltagarna i etableringsupp- draget initialt står långt ifrån arbetsmarknaden. Parallellt med en positiv utveckling på arbetsmarknaden växer dock skillna- derna både vad gäller sysselsättning och arbetslöshet mellan de med för- re- spektive eftergymnasial utbildning. För personer med högst förgymnasial utbildning är arbetslösheten omkring 20 % medan den för gruppen med ef- tergymnasial utbildning är omkring 4 %. Glädjande är att gruppen inskrivna personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt arbetslösa i åldern 55-64 år sjunker.
Analys. Med den web-baserade tjänsten Analys kan Euroclear Sweden-anslutna emittenter analysera bolagets ägarstruktur och få tillgång till den senaste ägarutsökningen med vald periodicitet. Alla avgifter enligt nedan är per månad.
Analys. Tillgång till Analys kräver särskilt avtal (”Avtalet”) och beställning. Periodicitet för aktieägaruppgifter och tilläggstjänster beställs på av Euroclear Sweden anvisad beställningsblankett som återfinns på Euroclear Swedens webbplats. Euroclear Sweden tillhandahåller även tilläggstjänster som kan distribueras via e-post. - Avtalet gäller från och med datumet då Xxxxxxx signeras och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om en (1) månad. Uppsägning ska ske skriftligen i rekommenderad försändelse. Avtalet kan alltid sägas upp med omedelbar verkan genom skriftlig uppsägning om någon av parterna väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt Xxxxxxx eller dessa Allmänna villkor och rättelse inte vidtagits inom tio (10) dagar från det att skriftligt meddelande med begäran om rättelse meddelats.
Analys. Grundprinciperna inom avtalsrätten är att avtal skall hållas men i både VK och Facebook- avtalet handlar det om avtal löper på obestämd tid, det vill säga det finns inget slutdatum för när dessa avtal ska sluta att gälla. Sådana här avtal är delvis problematiska eftersom att avtalsförhållandena kan ändras under tid vilket gör att företagen känner sig tvungna att ändra avtalsvillkoren. De möjligheter som finns att jämka ett eller lämna ett avtalsvillkor utan hänseende går att återfinna i 36 § AvtL, den ger möjlighet att jämka ett villkor på grund av ett senare inträffat förhållande. För att ett avtalsvillkor ska få ändras på grund av ett ändrat förhållande krävs det att avtalets uppfyllelse inte längre omfattas av det ursprungliga avtalet, det har helt enkelt uppstått ett helt nytt avtal. En av de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till är tiden, det ändrade förhållandet får inte vara snabbt övergående utan måste vara bestående. Om en problematik uppstår måste man dessutom undersöka om den drabbade hade kunnat förutse risken, eller borde ha gjort det. Är det på det viset borde ett förbehåll tagits in i avtalet som vid den specifika situationen ger rätt att ändra avtalsvillkoren. Avtal som löper på lång tid brukar ha sådana här förbehållsklausuler just eftersom att avtalsparterna är medvetna om att förhållandena kan ändras under tidens gång. Dessa klausuler brukar varit väldigt vidsträckta och tar upp ett stort antal situationer. I RH 2006:67 använde domstolen 36 § AvtL och menade att Telias klausul om att få ändra villkoren i ett avtalsförhållande med en konsument var oskäligt mot kunden, domstolen utredde inte om villkoret i sig var oskäligt. Men menade att villkoret på det sätt som det tillämpades mot kunden i sig var oskäligt. Problematiken var hur Telia hade valt att publicera informationen om att en villkorsändring skulle ske, att enbart publicera informationen i en kundtidning ansågs inte vara ett godtagbart sätt, då alla kunder inte läser kundtidningen. AVLK har tagits fram för att användas i konsumentförhållanden specifikt och bygger på ett EU-direktiv. Den ger MD möjlighet att i vissa fall meddela förbud mot att använda avtalsvillkor mot konsumenter som anses vara oskäliga. Det räcker inte med att villkoret i sig är oskäligt utan det måste dessutom vara påkallat ur allmän synpunkt. MD 2009:35 handlar om en tvist mellan Bahnhof AB och KO, Bahnhof AB använde ett avtalsvillkor som gav dem ensidig rätt att ändra priset på sina tjänster utan att förvar...
Analys. Analysera därefter företagets bestäm melser och principer för löne och anställningsvillkor. Bedöm om reglerna kan leda till att kvinnor och män be handlas olika av skäl som inte är sakliga. Om företaget vid lönesättningen tillämpar ett system för värdering av arbetsinnehåll och personliga kvalifika tioner, ska systemet analyseras: man ska bedöma om systemet och värderings faktorerna är könsneutralt konstruerade eller om det finns inbyggda diskrimine ringsfaktorer. Ett skolbokmässigt exem pel på felaktighet är om kroppsstyrka värderas högt utan att vara nödvändigt för arbetet. Även om principerna för lönesätt ningen vid företaget är könsneutrala kan tillämpningen av dem vara osaklig. Detta framkommer i så fall i steg 2, under analysen av löneskillnader inom grupper med lika arbete eller under steg 3, under analyserna av löneskillnader mellan likvärdiga grupper av arbeten respektive löneskillnader mellan en grupp som utför arbete som är kvin nodominerat och en annan grupp som utför arbete som inte är kvinnodomine rat men ger högre lön trots att kraven i arbetet bedöms vara lägre.
Analys. Erfarenheterna av de samordnade förbundsförhandlingarna i tidigare avtalsrörelser visar att behovet av solidarisk samverkan har ökat. Inget förbund ska tvingas till villkorsförsämringar för att uppnå rätt löneökningar enligt de gemensamma kravens utformning. Det finns därför skäl för en stark samordning. Med tydliga regler och precisa gemensamma krav kan förbunden vinna gehör för en fördelnings- och lägstlönenormering i linje med kraven.
Analys. Genomförandeavtalet innebär att parterna är överens om att verka för att utbyggnaden av projektet ska kunna påbörjas under andra halvåret 2005 och att Norra Länken där- med skulle kunna tas i trafik under år 2013. Vägverket projekterar och bygger Norra Länken samt svarar för drift och underhåll av densamma. Staden förbinder sig att, på de villkor som framgår av ramavtalet, tillhandahålla Vägverket den mark och den rätt till utrymme för anordningar och, servitut m m som erfordras för såväl drift som byggande av Norra Länken m m. Staden ansvarar för erforderliga fastighetsrättsliga åtgärder i samband med markåtkomst m m.