Släckvatten. Brand kan inte uteslutas vid verksamheten, och kan bl.a. uppkomma genom ovarsam hantering, olycka, eller som följd av sabotage. Se även närmare i avsnittet om riskbedömning i avsnitt 19 nedan. För att en brand, från miljösynpunkt, ska kunna leda till annat än huvudsakligen luftföroreningar krävs att t.ex. släckinsatser genomförs på något sätt. För att kunna genomföra en rimlig bedömning och planering i syfte att motverka de potentiellt negativa effekterna på den yttre miljön vid en brand som måste släckas, har frågan om i vilken omfattning som släckvatten kan uppkomma, och av vilka skäl, närmare utretts, se en särskild rapport i bilaga 6. Vid en brandsläckningsinsats kan det antas att huvuddelen av allt påfört vatten hamnar på marken vid brandplatsen och sedan går samma väg som dagvatten, d.v.s. rinner vidare mot dagvattenbrunnar och lågpunkter. Mindre mängder vatten kan förväntas ansamlas vid mindre lokala lågpunkter, men detta bedöms vara så pass små mängder att det i sammanhanget kan anses försumbart. I dagsläget finns inga befintliga förutsättningar för att samla upp släckvatten. Av rapporten framgår i bilaga 6 att verksamhetsområdets hårdgjorda ytor, med mindre justeringar i bl.a. höjdled av vissa mindre avsnitt av ytorna, kan föra samman uppkommet potentiellt släckvatten till två separata områden - och då på motsvarande sätt också eventuella stora mängder dagvatten vid en avstängning av dagvatten- avledningen. Områdena är nedan markerade med röd respektive blå färg, se figur 30: <.. image(En bild som visar karta, Flygfotografi, skärmbild, Fågelperspektiv Automatiskt genererad beskrivning) removed ..> Inom den röda zonen kommer vatten, till följd av marklutningen, att rinna mot en lågpunkt markerad med röd cirkel. Inom den blå zonen av anläggningen rinner vattnet mot den asfalterade parkeringsplatsen och via dagvattenbrunnar till Häggån. I figuren nedan illustreras i grova drag den ungefärliga riktningen för ytavrinningen av släckvatten, dagvatten och utläckt vätska på fastigheten. Enligt rapporten i bilaga 6 behövs för den potentiellt störst uppkomna släckvattenmängden en uppsamlingsvolym på minst ca 26 m3 för den västra ”röda” ytan, och ca 31 m3 för den östra ”blå” ytan. För att temporärt kunna omhänderta dessa vattenmängder vid en omfattande släckvatteninsats, kommer uppsamlingsbassänger att installeras vid de i kartan angivna lågpunkterna. För den röda ytan sker avledning från uppsamlingsbassängen till det dike där det redan idag finns ett dagvatt...
Släckvatten. Anläggningar som använder avfall av olika slag som bränsle innebär risker i form av giftig rök vid brand i anläggningen, och eventuellt stora mängder kontaminerat släckvatten. Nämnden anser att det är viktigt att man inom anläggningen kan be- gränsa negativa miljöeffekter av släckvatten i händelse av brand. --- Tekniska kontoret inom Köpings kommun har framfört att ansökan bör omfatta en möjlighet till en lokal lösning om att förbränna slam från reningsverket. En bränslefraktion av biologiskt avfall borde således ingå som bränsle för anlägg- ningen.
Släckvatten. Brand kan inte uteslutas vid verksamheten, och kan bl.a. uppkomma genom ovarsam hantering, olycka, eller som följd av sabotage. Se även närmare i avsnitt 18 om riskbedömning nedan. För att en brand, från miljösynpunkt, ska kunna leda till annat än huvudsakligen luftföroreningar krävs t.ex. att släckinsatser genomförs på något sätt. För att kunna genomföra en rimlig bedömning och planering i syfte att motverka de potentiellt negativa effekterna på den yttre miljön vid en brand som måste släckas, har frågan om i vilken omfattning som släckvatten kan komma ifråga, och av vilka skäl, närmare utretts. Frågan har också mer i detalj diskuterats mellan bolaget och den kommunala Räddningstjänsten. Marenor har baserat på detta tagit fram en särskild släckvattenutredning, se bilaga 7. Av släckvattenutredning framgår bl.a. följande förbättrings- och/eller säkerställandeförslag, utöver vad som i övrigt framgår av denna MKB inkl. ett fortsatt nära samarbete med Sotenäs kommuns räddningstjänst: - Installera avstängningsventiler mot havet för att förhindra att släckvatten förs dit. - Flytta befintliga laddningsstationer för elbilar bort från befintlig gasoltank - Se över, och vid behov valla in, vissa för släckvattenhanteringen strategiska områden, inkl. asfaltering av vissa av dagens gruslagda ytor. Det senare kräver även till del samordning med Sotenäs kommun.
Släckvatten. Brandposter föreslås placeras i området enligt P83. Detta innebär att brandposter placeras med minsta avstånd 150 m från varandra. Räddningstjänsten ska ha max 75 m till närmaste brandpost från sina uppställningsplatser. I det nya planområdet bör minst 3 brandposter placeras ut.
Släckvatten. Volymen släckvatten är svår att specificera, då det kommer an på vilken del av anläggningen som brandhärjas, och i vilken omfattning. Om det är en begränsad brand, som kan hindras med egen släckutrustning, kan uppsugningsmaterial användas för förekommande släckvatten, och sedan omhändertas uppsugningsmaterialet som avfall. Vid en större brand, och större släckvattensmängder, kommer företagets utrustning i form av två bandgrävmaskiner och en traktorgrävare utnyttjas för att bygga vallar som hindrar släckvatten från att nå dränering. Därefter kan företagets flytgödseltunna med kapacitet om 10 m3 utnyttjas för att suga upp släckvattnet och tömma det i befintlig flytgödselbrunn för spillvatten som rymmer 900 m3.