Utsläpp till vatten. I avsnitt 2 i ansökan har följande angetts avseende hanteringen av avvattnings- vattnet. Innan överskottsvattnet leds tillbaka till recipienten från uppsamlingskärlet kommer det att provtas. Om vattnet innehåller föroreningar över föreslagna halter, enligt kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten, kommer det först att renas. Reningsmetod som kan bli aktuell är exempelvis avskiljning av partiklar genom sedimentation, oljeavskiljning och kolfilter. Reningen kommer att anpassas till föroreningsinnehållet och reningsbehovet. Uppsamlingskärlet kommer att dimensioneras för att allt överskottsvatten ska kunna lagras i väntan på resultat av föroreningsanalysen och för att, vid behov, tillräckliga renings- åtgärder ska kunna vidtas innan vattnet släpps ut igen. Kommunen har ingen invändning mot att redan i tillståndet reglera förorenings- halten i avvattningsvattnet, även om det förefaller mest praktiskt och rimligt att hantera detta inom ramen för kontrollprogrammet. Även om kommunen har provtagit sedimenten och därmed har kunskap om föroreningsinnehållet, är det i viss utsträckning osäkert exakt vilka halter som kommer att finnas i det vatten som ska tas omhand. Därmed är det i någon mån osäkert hur den slutliga renings- utrustningen kommer att behöva se ut och vara dimensionerad. Den tid som verksamheten kommer att bedrivas är emellertid så kort att det inte är genom- förbart att föreskriva en prövotid för att utreda detta. Eftersom uppsamlingskärlet kommer att vara så stort att allt vatten kan lagras i väntan på att provtagnings- resultatet blir tillgängligt och att tillräckliga reningsåtgärder ska hinna vidtas, kommer kommunen dock att kunna säkerställa att inget förorenat vatten släpps ut obehandlat. Kommunen föreslår därför att villkor 2 justeras enligt följande (tillägg i kursiv stil). Villkor 2. Avvattning ska ske på tät yta inom ett invallat eller på annat sätt avskärmat område. Överskottsvatten från avvattningen ska provtas och vid behov behandlas genom sedimentation, oljeavskiljare och/eller med kolfilter eller med annan lämplig teknik innan det släpps ut i vattnet utanför kajen innanför vidhängande och bottengående siltgardin. Behandling av överskottsvattnet ska ske om föro- reningsinnehållet i vattnet uppgår till något av följande. 2022-11-28 000-00000-0000 Valet av parametrar och halter utgår i första hand från Roslagsvattens recipient- gränsvärden enligt Handbok för 10 recipienter i Roslagsvattens medlems- kommuner och i andra h...
Utsläpp till vatten. Vid Långåsen får koncentrationen av nitratkväve inte överstiga 5 mg per liter. Vidare får koncentrationen av polyaromatiska kolväten inte överstiga 0,2 µg per liter eller det högre värde (referensvärde) som fastställs av Koncessionsnämnden för miljöskydd vid prövningen enligt miljöskyddslagen. Koncentrationen i grundvattnet skall mätas vid av Luftfartsverket föreslagna kontrollbrunnar på ömse sidor av den tredje rullbanan. Om nämnda värden överskrids skall den tredje rullbanan tas ur drift till dess koncentrationen gått ner till angivna värden.
Utsläpp till vatten. Avspolning av maskiner, som används i växtodlingen, ska ske på sådant sätt att olägenheter för miljön förebyggs och begränsas.
Utsläpp till vatten. Vättern är slutrecipient för det vatten som avgår från fastigheten och dess spridningsarealer där huvuddelen av avvattningen sker via Mjölnaån. Mjölnaån har enligt Vatteninforationssystem Sverige (VISS) måttlig ekologisk status och ej god kemisk status. Näringsläckaget från marken är svårberäknad. Bolaget uppskattar förlusterna på Broby 8:1 att vara 13,9 kg/ha kväve och 0,1 kg/ha fosfor. Utökningen av djurantalet på fastigheten kommer inte föranleda en ökning av gödselgivorna per yt- och tidsenhet då mer spridningsareal kommer att kontrakteras framgent. Dagvatten från samtliga takytor leds i dagvattenledningar till åkermarkens dräneringssystem. Körytorna kring stallarna är grusade och har ingen avvattning. Risken för förorening av detta vatten får anses som mycket liten då alla miljöfarliga ämnen och gödsel förvaras på tillfredställande sätt.
Utsläpp till vatten. Swedavia bedömer att ansvaret för effekterna av utsläpp till vatten numera ska relateras till EU:s s.k. ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med följdlagstiftning samt de lagregler, förordningar och föreskrifter som genomför direktivet i Sverige, främst vattenmyndigheternas beslut om miljökvalitetsnormer för olika vattenresurser. Swedavias målsättning är därför att med denna utgångspunkt föreslå villkor som beaktar att dessa miljökvalitetsnormer ska uppnås och vidmakthållas. I övrigt anser bolaget att en väl utvecklad egenkontroll och kvalitetskrav i avtal med Sigtuna kommun bör spela en central roll i arbetet med att minska Stockholm Arlanda Airports påverkan på omgivande vattendrag.
Utsläpp till vatten. Geografisk avgränsning av utredningsområdet för utsläpp till vatten är Storsjön. Utsläpp av renat processvatten sker via Sandviks reningsverk medan kylvatten och dagvatten leds via damm A till Storsjön. Sandvik står för mer än 90% av utsläppet till kyldammen. Bolaget står för ca 50 % av vattenflödet till damm A. Det förefaller inte vara någon påtaglig skillnad i föroreningshalter i utsläppt vatten från bolaget till damm A jämfört med utgående vatten från damm A. För flertalet parametrar är halterna låga men med stort flöde blir de utsläppta årsmängderna i vissa fall stora. Det är samtidigt en betydande osäkerhet vid beräkning av årsmängder baserat på höga flöden med låga halter som í vissa fall ligger nära eller under rapporteringsgräns. Eftersom industrivattnet (KVI) tas från kyldammen så innehåller det redan vissa föroreningar vilket gör det extra svårt att dra slutsatser om det verkliga föroreningstillskottet vid användningen av kylvattnet inom bolaget. Den sammanvägda ekologiska statusen för Storsjön bedöms som otillfredsställande utifrån biologiska kvalitetsfaktorer. Utifrån fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer bedöms Östra Storsjön uppnå måttlig ekologisk status i och med att årsmedelhalten av arsenik vid minst två tillfällen överstigit gränsvärdet och att riktvärdet för krom överskrids. Utsläppet av arsenik från bolaget är mycket litet (<0,1 kg/år) och bolagets andel till den kumulativa effekten för arsenik får anses som obetydlig. För krom ser bilden något annorlunda ut och bolagets utsläpp av krom till Sandviks reningsverk ligger på ca 2 - 3 ton per år. Efter rening är utsläppet betydligt lägre och låg 2019 på 9 kg enligt Sandviks miljörapport för 2019. Utsläppet ligger inom tillståndets ramar. I VISS anges att påverkansbilden för krom är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest effektiva för att nå god ekologisk status. Förutom utsläpp av renat industrivatten finns det många andra utsläppskällor för krom till Storsjön, exempelvis dagvatten från bolaget (ca 1 kg/år) och hela industriområdet samt Sandviks samhälle, renat avloppsvatten från Sandviks samhälle, läckage från förorenade områden, läckage från mark, läckage från sjösediment, avrinning från vägar, atmosfäriskt nedfall mm. Den komplexa blandningen av olika utsläppskällor, och variationen i kvalitet på dagvatten gör det svårt att göra en generell bedömning av dagvattens effekt på recipienter enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2021). På motsvarande sätt är den ...
Utsläpp till vatten. Det utsläpp som sker till vatten är via dagvatten från tak och dräneringsvatten från byggnader. De hårdgjorda ytorna runt stallarna är grusade och dagvatten från dessa infiltrerar i mark. Dräneringsvattnet leds till Brostorpaån, som har hög status med av- seende på näringsämnen. Risken att verksamhetens utsläpp skulle försämra vattenföre- komstens status är mycket liten. Stallarna tvättas efter avslutad omgång med högtryckstvätt. Tvättvattnet leds till gödsel- behållare. Mängden tvättvatten kommer som högst att uppgå till 154 m³ per år. Avlopp från personaltoalett leds till en trekammarbrunn.
Utsläpp till vatten. Föroreningarna i det vatten som leds till den allmänna VA-anläggningen får som begränsningsvärde inte överskrida nedan angivna årliga mängder. Även angivet pH- intervall ska innehållas. Provtagningsmetod- och frekvens ska bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten
Utsläpp till vatten. Byggnaderna är anslutna till det kommunala avloppsnätet för omhändertagande av såväl det sanitära avloppsvattnet som processavloppsvatten. Fastigheternas dagvatten avleds till sjön Öjen.
Utsläpp till vatten. Processavloppsvatten ska renas så att det, med undantag för ett RO-koncentrat, kan återanvändas i processen. Utjämning av flödet ska ske före avledning till rening.