Socialstyrelsen. (2016). Tandhälsa hos unga vuxna som har varit placerade.
Socialstyrelsen o Äldres psykiska ohälsa, en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, 2011
Socialstyrelsen. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. 19 xxx.xxxxxxx.xx/XXXXX
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019. Nationella riktlinjer. [accessed Dec 28 2020]. Available from: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf.
Socialstyrelsen. 5.7.1 xxxx://xxx xxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx- grå starrregistret/registrering/patientenkat Patientenkät (Catquest - 9SF)
Socialstyrelsen. Omsorg människor emellan, En översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.
Socialstyrelsen. Forskning som speglar vården i livets slutskede : sammanställning av aktuell forskning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2007 er tyder på att bristande information om äldreomsorgen, kulturella värderingar kring åldrandet, avsaknaden av ett gemensamt språk och kulturellt anpassad mat är orsaker till att de kommunala tjänsterna utnyttjas i lägre grad8,9,10. Tillfredsställelse genom vårdandet kombinerat med en känsla av att vara låst är teman som återkommer i många av studierna. Generellt upplever de anhöriga ett stort ansvar för sina äldre fa- miljemedlemmar. Även om inte alla sammanbor med sina äldre anhöriga är tillsyn, hjälp och stöd till de äldre en del av deras liv. Många upplever sig inte som anhörig- vårdare utan ser det som en naturlig del av livet. Gemensamt är också en ovilja mot att använda sig av den svenska äldreomsorgen och hemtjänsten. De äldre vill helst vårdas av sina barn som i möjligaste mån försöker tillgodose sina föräldrars önskemål även om de förvärvsarbetar. Samtidigt efterlyses kulturellt anpassade alternativ11. Svensk forskning kring etnicitet och anhörigfrågor är fortfarande ovanlig och det finns få goda exempel för kommunerna att utgå ifrån. Nationellt kompetenscentrum Anhöri- ga har nu påbörjat en kunskapsöversikt inom området och en förstudie tillsammans med Röda korset om mångfald och anhörigfrågor. Senare under året kommer dessa att publiceras.
Socialstyrelsen. Genomsnittlig årlig tillväxttakt (Eng. Compound Annual Growth Rate) (”CAGR”) är ett mått för att beräkna genomsnittlig årlig tillväxttakt i procent under en viss period.
Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsen var 8 procent av alla individer som omfattades av LSS under 13 år, 22 procent var mellan 13 och 22 år, 62 procent var mellan 23 och 64 år och 8 procent var över 65 år.1) Individer i åldersspannet 13 till 22 år är den åldersgrupp där högst andel individer beviljats LSS-vård i relation till det totala antalet individer i åldersgruppen. Andelen uppgick till 1,4 procent 2015, vilket kan jämföras med 0,7 procent för hela befolkningen vid samma tidpunkt.2) Den demografiska utvecklingen i Sverige, i kombination med ett ökat antal individer som erhållit LSS-beslut, är en påverkande faktor för marknaden för funktionsnedsättning enligt LSS. Under perioden 1998 till 2010 ökade det totala antalet nyfödda per år från cirka 89 000 till cirka 116 000, motsvarande en genomsnittlig årlig ökning om cirka 2 procent. Dessa stora årskullar förväntas under de kommande åren ha en påver- kan särskilt på åldersgruppen 13–22 år inom vilken andelen individer med LSS-beslut är som störst. Därutöver har invandringen varit stor under 2015 och 2016, vilket även medfört en ökad befolkningstillväxt inom denna ålderskategori.3) Enligt Boverket fanns det under 2015 ett underskott av bostäder med särskild service enligt LSS i 54 procent av Sveriges kommuner. Social- nämnden eller motsvarande instans i varje kommun är skyldig att rapportera om en beviljad insats enligt LSS inte verkställts inom tre måna- der efter beslut.4) Oskäligt dröjsmål kan ytterst medföra att kommunerna åläggs att betala sanktionsavgifter. Antalet icke verkställda LSS-beslut inom föreskriven tid för boende för barn och vuxna enligt LSS i Sverige har ökat med en CAGR om 60 procent årligen från 561 beslut till 1 433 beslut under perioden 2013 till 2015.5) Kommunernas åtgärder för att minska det nuvarande bostadsunderskottet, antingen genom boenden i offentlig- eller privat regi, förväntas bidra till marknadstillväxt framöver. LSS-penetration1) per åldersgrupp kommuner ett underskott av bostäder med särskild service enligt LSS3) CAGR 60% 1 433 561 1,4 % 0,8% 0,4 % 0,3 % 0 –12 13–22 23–64 65+ Individer med LSS-beslut per åldersgrupp
Socialstyrelsen. Xxxxx individer som omfattas av LSS per den 1 oktober 2015 enligt Socialstyrelsen delat med Sveriges befolkningsmängd per den 31 december 2015 enligt Statistiska centralbyrån.