Common use of Strategi Clause in Contracts

Strategi. Klimatkontraktet utgår ifrån stadens Vision 2040 samt mål i beslutade program, främst Miljöprogram 2020-2023 och relevanta handlingsplaner, främst Klimathandlingsplan 2020-2023. Växthusgasutsläppen i Stockholm var 2022 1,6 ton koldioxidekvivalenter per invånare vilket är en minskning med 70 procent sedan 1990. Klimathandlingsplan 2020-2023 beskriver hur målen Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 och En fossilfri organisation 2030 ska nås. Planen innehåller en klimatbudget, konkreta förslag till åtgärder till 2023 för minskade utsläpp, en beskrivning av vägen mot 2040, hur staden kan ha netto-nollutsläpp år 2040, arbetet för att minska utsläppen från den egna organisationen, arbetet med de konsumtionsbaserade utsläppen och en genomförandeplan (Klimathandlingsplan 2020-2023). Stockholms stad blev under 2022 uttagen av EU att ingå i missionen om klimatneutrala och smarta städer till 2030. I oktober 2023 erhöll staden, efter noggrann utvärdering, en så kallad ”mission label” som ett bevis på stadens höga klimatambitioner. Som underlag för utmärkelsen har staden lämnat in ett så kallat European Climate City Contract, som innehåller en klimathandlingsplan, en klimatinvesteringsplan samt ett åtagande-dokument. Stockholms stad ser de två klimatkontrakten, det nationella och det europeiska, som strategiska dokument för att nå ett och samma övergripande mål – men med delvis olika fokus. Det svenska kontraktet utgår från kommunen och samspelet med den nationella nivån, den europeiska missionen har en mer lokal inriktning, med en koppling till den europeiska nivån. De europeiska dokumenten utgår från stadens klimathandlingsplan som kompletterats med förutsättningar för Stockholm att bli klimatpositivt till år 2030. För att nå målet behöver utsläppen minska till maximalt 700 000 ton CO2e 2030, vilket kräver insatser för att: • kompensera för kvarvarande 700 000 ton CO2e med negativa utsläpp genom bio-CCS‌ Förutom staden och dess kommunala bolag har det europeiska klimatkontraktet signerats av Region Stockholm, Ellevio, Stockholm Exergi samt de tre universitet som staden har partnerskapsavtal med: Kungl. Tekniska högskolan, KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms universitet. Staden har förväntningar på att mission label- utmärkelsen kan leda till ökade möjligheter för finansieringsstöd och ökad synlighet. Staden har lång erfarenhet av utvecklingsprojekt och innovativa lösningar, och arbetar också för att vara en föregångare för andra. För att nå stadens klimatmål är det centralt att framgångsrika lösningar kan skalas upp, finansieras och långsiktigt implementeras. Det är av stor vikt att det finns extern finansiering tillgänglig för det. Aktuella exempel handlar bland annat om styrning med sensorer, AI och IoT för energieffektivisering i byggnader och effektivare trafikstyrning.

Strategi. Klimatkontraktet utgår ifrån stadens Vision 2040 Den omställning av samhället vi står inför måste ske globalt, men även lokalt. Örebro kommun ska vara en föregångare och visa vägen i klimatomställningen, där vi för- enar ekologisk och social hållbarhet med förnyelse, innovation, tillväxt och stärkt kon- kurrenskraft. Örebro kommun ska samverka med andra för att driva denna utveckling i Örebro som geografiskt område, men också påverka i en bredare kontext genom till exempel arbetet med hållbar produktion och konsumtion. Klimatstrategi för Örebro kommun antogs av Kommunfullmäktige år 2016 och är det centrala styrdokumentet för att nå kommunens långsiktiga klimatmål. Flera av målen i klimatstrategin har passerat och kommunkoncernens mål till 2030 samt mål det långsiktiga målet till 2045 är numera inkluderade i beslutade programkommunens program för hållbar utveckling. Detta, främst Miljöprogram 2020-2023 tillsammans med att det har hänt mycket de senaste åren inom klimatområdet, gör att klimatstrategin behöver revideras. En revidering har påbörjats och relevanta handlingsplaner, främst Klimathandlingsplan 2020-2023det första steget har varit att ta fram en nulägesanalys med tillhörande koldiox- idbudget. Växthusgasutsläppen Med utgångspunkt i Stockholm var 2022 1,6 ton koldioxidekvivalenter per invånare vilket är en minskning nulägesanalysen och koldioxidbudgeten har ett arbete med 70 procent sedan 1990att forma den nya klimatstrategin påbörjats. Klimathandlingsplan 2020-2023 beskriver hur målen Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 och En fossilfri organisation 2030 Xxxxxxxxx ska nås. Planen innehåller en klimatbudget, konkreta förslag till åtgärder till 2023 för minskade utsläpp, en beskrivning av vägen mot 2040, hur staden kan ha netto-nollutsläpp år 2040, arbetet för vara vägledande i kommunens arbete med att minska utsläppen från den egna organisationenav växthusgaser och hjälpa till att bryta ner och konkretisera målen i program för hållbar utveckling. Störst fokus kom- mer att läggas på kommunkoncernen och kommunala insatser inom det geografiska området men även lyfta vikten av samverkan med andra samhällsaktörer, arbetet med de konsumtionsbaserade utsläppen både inom och en genomförandeplan (Klimathandlingsplan 2020-2023). Stockholms stad blev under 2022 uttagen av EU att ingå i missionen om klimatneutrala och smarta städer till 2030. I oktober 2023 erhöll stadenutanför kommunens gränser, efter noggrann utvärdering, en så kallad ”mission label” som ett bevis på stadens höga klimatambitioner. Som underlag för utmärkelsen har staden lämnat in ett så kallat European Climate City Contract, som innehåller en klimathandlingsplan, en klimatinvesteringsplan samt ett åtagande-dokument. Stockholms stad ser de två klimatkontrakten, det nationella och det europeiska, som strategiska dokument för att nå klimatmålen inom det geografiska området. Klimatstrategin är inte det enda styrdokumentet på området utan det finns även många andra kommunala styrdokument som alla ska bidra till att klimatmålen nås, bland annat översiktsplan, fordonsriktlinjer, resepolicy, riktlinjer för laddinfrastruk- tur, trafikprogram, cirkulära Örebro (avfallsplan) och riktlinjer för hållbar upphandling. Klimatanpassningsplanen är också ett viktigt styrdokument, vars syfte är att skapa ett motståndskraftigt samhälle som står robust inför klimatförändringarnas konse- kvenser. Några av dessa (ovan nämnda) styrdokument är, liksom klimatstrategin, i skrivande stund under revidering. Klimatfrågan är komplex och samma övergripande mål – men med delvis olika fokusÖrebro kommun är en av många aktörer som alla måste bidra till de förändringar av samhället som krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Det svenska kontraktet utgår från kommunen och samspelet med den nationella nivån, den europeiska missionen har en mer lokal inriktning, med en koppling till den europeiska nivån. De europeiska dokumenten utgår från stadens klimathandlingsplan som kompletterats med Genom satsningen Klimatneutrala Örebro ska förutsättningar för Stockholm en gemensam utveckling skapas och utvecklas, där kommun, akademi, privat och ideell sektor arbe- tar tillsammans för att bli klimatpositivt nå klimatmålen. Ambitionen är att skapa en plattform för sam- verkan som ska leda till år 2030att snabba på klimatomställningen och bidra till att utveckla såväl strukturella som kulturella systeminnovationer för att driva omställningsarbetet. Med en plattform för samverkan kan gemensamma arbetssätt utvecklas och arbetet skalas upp. Arbetet utgår ifrån de goda exempel och styrkor som redan finns i Örebro, men ska också bidra till att skapa samverkan kring de klimatutmaningar som kräver systeminnovationer, på både kort och lång sikt. För att nå målet behöver utsläppen minska till maximalt 700 000 ton CO2e 2030växla upp arbetet med bland annat konsumtionsutsläpp, vilket kräver insatser för att: • kompensera för kvarvarande 700 000 ton CO2e med negativa utsläpp genom bio-CCS‌ Förutom staden mobilitetsåtgärder och dess kommunala bolag har byggandets klimatpåverkan är det europeiska klimatkontraktet signerats av Region Stockholmviktigt att hitta samarbetsformer, Ellevio, Stockholm Exergi samt verktyg och processer som kan fånga in och realisera de tre universitet innovationer och befintliga initiativ som staden har partnerskapsavtal med: Kungl. Tekniska högskolan, KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms universitet. Staden har förväntningar på att mission label- utmärkelsen kan leda till ökade möjligheter för finansieringsstöd och ökad synlighet. Staden har lång erfarenhet av utvecklingsprojekt och innovativa lösningar, och arbetar också är nödvändiga för att nå målen. Inom ramen för satsningen samverkar därför Örebro kommun med aktörer som kan vara med och skapa dessa förutsättningar. Tillsammans med dessa aktörer har ett antal arbetspaket identifierats, vilka kommer att vara i fokus i utvecklingen av samverkan. • Klimatsmart och hållbar mobilitet: Utveckla en föregångare för andra. För gemensam bild av trafiksystemets hållbarhetsutmaningar och påbörja implementering av åtgärder där deltagarna har rådighet och som gör verklig skillnad.‌ de övriga arbetspaketen genom möjligheten att nå stadens klimatmål är det centralt att framgångsrika lösningar kan skalas upp, finansieras och långsiktigt implementeras. Det är av stor vikt att det finns extern finansiering tillgänglig för det. Aktuella exempel handlar bland annat om styrning med sensorer, AI och IoT för energieffektivisering i byggnader och effektivare trafikstyrningskapa nya piloter inom digital innovation.

Strategi. Klimatkontraktet utgår ifrån stadens Vision 2040 samt mål i beslutade program, främst Miljöprogram Miljöpro- gram 2020-2023 och relevanta handlingsplaner, främst Klimathandlingsplan 2020-2023. Växthusgasutsläppen i Stockholm var 2022 1,6 2018 2,0 ton koldioxidekvivalenter per invånare vilket är en minskning med 70 60 procent sedan 1990. Klimathandlingsplan 2020-2023 2020–2023 beskriver hur målen Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 och En fossilfri organisation 2030 ska nås. Planen innehåller en klimatbudget, konkreta förslag till åtgärder till 2023 för minskade utsläpp, en beskrivning av vägen mot 2040, hur staden kan ha netto-nollutsläpp år 2040, arbetet för att minska utsläppen från den egna organisationen, arbetet med de konsumtionsbaserade utsläppen och en genomförandeplan genomförandeplan. (Klimathandlingsplan Klimathandlings- plan 2020-2023). Stockholms stad blev under 2022 uttagen av EU att ingå i missionen om klimatneutrala och smarta städer till 2030. I oktober 2023 erhöll staden, efter noggrann utvärdering, en så kallad ”mission label” som ett bevis på stadens höga klimatambitioner. Som underlag för utmärkelsen har staden lämnat in ett så kallat European Climate City Contract, som innehåller en klimathandlingsplan, en klimatinvesteringsplan samt ett åtagande-dokument. Stockholms stad ser de två klimatkontrakten, det nationella och det europeiska, som strategiska dokument för ) För att nå ett målet Ett klimatanpassat Stockholm ska staden ha en hög kapacitet att hantera effek- ter av exempelvis höga vattennivåer och samma övergripande mål – men med delvis olika fokus. Det svenska kontraktet utgår från kommunen flöden, skyfall, värmeböljor och samspelet med den nationella nivån, den europeiska missionen har en mer lokal inriktning, med en koppling till den europeiska nivån. De europeiska dokumenten utgår från stadens klimathandlingsplan som kompletterats med förutsättningar för Stockholm att bli klimatpositivt till år 2030långvarig torka. För att nå målet behöver utsläppen minska Ett resurssmart Stockholm ska resurser användas effektivt och i enlighet med EU:s avfallshierarki. Stockholm ska anpassa sig till maximalt 700 000 ton CO2e 2030att resurser är ändliga genom att ha utvecklat och tagit till sig ny teknik, vilket kräver insatser nya affärsmodeller och nya livsstilar. (Miljöprogram 2020-2023) 3.2.1 Stockholms stads anslag för att: • kompensera för kvarvarande 700 000 ton CO2e med negativa utsläpp genom bio-CCS‌ Förutom staden och dess kommunala bolag det strategiska utvecklingsarbetet inom klimatkontraktet‌‌‌ Stockholms stad har det europeiska klimatkontraktet signerats tydligt uttalande ambitioner att medverka som en av Region Stockholm, Ellevio, Stockholm Exergi samt de tre universitet som staden har partnerskapsavtal med: Kungl. Tekniska högskolan, KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms universitet. Staden har förväntningar på att mission label- utmärkelsen kan leda till ökade möjligheter för finansieringsstöd och ökad synlighet. Staden har lång erfarenhet av utvecklingsprojekt och innovativa lösningar100 ledande europeis- ka städer i klimatomställningen, och arbetar också kommer därför under 2021 att identifiera aktiviteter och åtgärder som behöver utvecklas för att vara uppnå kriterierna för att skriva på ett Climate City Contract med EU-kommissionen. Stockholms stad föreslår följande målbild för det gemensamma utvecklingsarbetet. • Lokala lösningar med klimatnytta för ett eller flera geografiska områden • Systemlösningar med klimatnytta för en föregångare stad • Ökad trygghet och social inkludering Stockholms stad har för andra. För avsikt att nå stadens klimatmål är det centralt att framgångsrika lösningar kan skalas upputveckla specifika satsningar fördelat på olika geografiska områden, finansieras och långsiktigt implementeras. Det är av stor vikt att det finns extern finansiering tillgänglig för det. Aktuella exempel handlar bland annat om styrning med sensorer, AI och IoT för energieffektivisering i byggnader och effektivare trafikstyrningen specifik satsning på ungdomar kopplat till klimat.

Strategi. Klimatkontraktet utgår ifrån stadens Vision 2040 samt mål i beslutade program, främst Miljöprogram 2020-2023 och relevanta handlingsplaner, främst Klimathandlingsplan 2020-2023. Växthusgasutsläppen i Stockholm var 2022 1,6 ton koldioxidekvivalenter per invånare vilket Klimatfärdplanen är en minskning del i arbetet med 70 procent sedan 1990. Klimathandlingsplan 2020-2023 beskriver Miljöstrategiska programmet 2.0 där Färdplanen ska tala om hur de beslutade målen Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 och En fossilfri organisation 2030 ska nås. Planen innehåller En framgångsfaktor för att nå resultat i färdplanearbetet är att kommunen är beredd att planera långsiktigt, prioritera hårt och tillsätta resurser. En annan viktig del handlar om kunskap, pedagogik samt förmågan att förklara och skapa förståelse. Gävle kommun har som en klimatbudgetstor upphandlare, konkreta förslag stor arbetsgivare, ansvarig kommun, ansvarig för mark och exploatering en viktig uppgift att själv minska utsläppen från sin verksamhet, påverka andra i rätt riktning men också göra det lättare för såväl företag, medborgare och andra att göra de bästa miljö- och klimatvalen. Hur kommunen agerar har stor betydelse - både för varje utsläpp som minskas - men också för att visa ett en omställning är möjlig. Klimatfärdplanen visar att det är två områden som särskilt behöver prioriteras i det fortsatta arbetet: kollektivtrafiken och cykelinfrastrukturen ska fortsätta byggas ut och fler laddplatser och förnybara tankställen ska tillkomma i kommunen.‌ Merparten av utsläppen i Gävle kommun kommer från transportsektorn. Därför ligger också tyngdpunkten i klimatfärdplanen på åtgärder inom detta område. Vi behöver planera för ett samhälle som minskar transportbehovet och effektiviserar resandet och vi behöver skapa förutsättningar för invånare och företag att tanka fossilfritt eller ladda sitt elfordon. Bygg- och fastighetssektorn står för utsläpp i nästa samma storleksordning som transportsektorn men sker till åtgärder största delen inte inom kommunens geografiska gränser. Masshantering, anläggningsarbete och byggmaterial, som främst stål- och cement, är stora utsläppsposter som först på senare tid börjat uppmärksammas. En stor del av dessa utsläpp kan kommunen påverka i planeringsprocessen men en del behöver lösas med teknikutveckling som till exempel fossilfritt stål. Kommunen ska också arbeta aktivt för en ökad återvinning i byggsektorn för att minska behovet av jungfruligt material. Under 2023 och 2024 tar kommunen fram en strategi för minskade utsläpp, en beskrivning hållbar exploatering där mål och rutiner anges för att hållbarhetssäkra planerings- och exploateringsprocessen. Det handlar om alltifrån krav på hållbarhet i samband med markförsäljning till kommunens upphandling och investeringar. I detta arbete ingår också att använda sig av vägen mot 2040, hur staden kan ha netto-nollutsläpp år 2040, portföljstyrning för att bedöma och prioritera exploateringsprojekt utifrån minskad klimatpåverkan och hållbarhet över lag. Sedan Färdplan klimatneutralt Gävle antogs 2021 har strategin varit att skala upp arbetet för att minska utsläppen från den egna organisationen, få resurser och kunskaper att klara av dem högt uppsatta målen. Vi har prioriterat att komma med i satsningar som Viable Cities och Net Zero Cities. Under 2022 fick vi mer personella resurser att driva klimatfrågan och värdefulla kunskaper genom vårt deltagande i Viable Cities. Under 2023 har vi genom medel via FPX kunnat driva på arbetet med de konsumtionsbaserade utsläppen klimatinvesteringsplaner, ett arbete som vi vill fortsätta ihop med Borlänge, Luleå och Göteborg 2024 genom den ansökan som gått in till energimyndigheten. Vi lämnar också in en genomförandeplan (Klimathandlingsplan 2020-2023). Stockholms stad blev större ansökan till Net Zero Cities där vi vill kraftsamla genom att utveckla en transportportfölj i vårt lokala klimatkontrakt under 2022 uttagen av EU att ingå i missionen om klimatneutrala och smarta städer till 2030. I oktober 2023 erhöll staden, efter noggrann utvärdering, en så kallad ”mission label” som ett bevis på stadens höga klimatambitioner. Som underlag för utmärkelsen har staden lämnat in ett så kallat European Climate City Contract, som innehåller en klimathandlingsplan, en klimatinvesteringsplan samt ett åtagande-dokument. Stockholms stad ser de två klimatkontrakten, det nationella och det europeiska, som strategiska dokument för att nå ett och samma övergripande mål – men med delvis olika fokus. Det svenska kontraktet utgår från kommunen och samspelet med den nationella nivån, den europeiska missionen har en mer lokal inriktning, med en koppling till den europeiska nivån. De europeiska dokumenten utgår från stadens klimathandlingsplan som kompletterats med förutsättningar för Stockholm att bli klimatpositivt till år 2030. För att nå målet behöver utsläppen minska till maximalt 700 000 ton CO2e 2030, vilket kräver insatser för att: • kompensera för kvarvarande 700 000 ton CO2e med negativa utsläpp genom bio-CCS‌ Förutom staden och dess kommunala bolag har det europeiska klimatkontraktet signerats av Region Stockholm, Ellevio, Stockholm Exergi samt de tre universitet som staden har partnerskapsavtal med: Kungl. Tekniska högskolan, KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms universitet. Staden har förväntningar på att mission label- utmärkelsen kan leda till ökade möjligheter för finansieringsstöd och ökad synlighet. Staden har lång erfarenhet av utvecklingsprojekt och innovativa lösningar, och arbetar också för att vara en föregångare för andra. För att nå stadens klimatmål är det centralt att framgångsrika lösningar kan skalas upp, finansieras och långsiktigt implementeras. Det är av stor vikt att det finns extern finansiering tillgänglig för det. Aktuella exempel handlar bland annat om styrning med sensorer, AI och IoT för energieffektivisering i byggnader och effektivare trafikstyrning2024.