Upplåtelseinsats exempelklausuler

Upplåtelseinsats. I samband med att föreningen upplåter en lägenhet med kooperativ hyresrätt, kommer medlemmen att åläggas en upplåtelseinsats. Upplåtelseinsatsen storlek bestäms av föreningsstämman. Om styrelsen finner skäl härför, har föreningen rätt att ta ut upplåtelseinsatsen i förskott. Upplåtelseinsatserna återbetalas när efterföljande hyresgäst betalat in sin upplåtelseinsats. En avgående medlem har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än hen har betalat in till föreningen som insats. Upplåtelseinsatsen är anpassad till konsumentprisindex det år då föreningen bildas. Om indextalet har stigit i förhållande till bastalet får upplåtelseinsatsen, om styrelsen så beslutar, räknas upp med högst det procenttal varmed indextalet förändrats i förhållande till bastalet. Sådan uppräkning gäller från och med januari året efter styrelsens beslut om uppräkning. Sådan uppräknad upplåtelseinsats får endast tas ut av nytillträdande medlem vid ny upplåtelse inom föreningens bostadsbestånd. Erlagd upplåtelseinsats får däremot inte uppräknas.
Upplåtelseinsats. Upplåtelseinsatserna kan beräknas på olika sätt. Nedan finns tre exempel, men föreningen kan också beräkna dem på annat sätt. Välj ett av de nämnda alternativen för era stadgar.
Upplåtelseinsats. I samband med att föreningen upplåter en lägenhet, skall medlemmen erlägga en upplåtelseinsats med det belopp som stämman fastställt. Om styrelsen finner skäl härför, äger föreningen rätt att efter ansökan hos länsstyrelsen, ta ut förskott på upplåtelseinsatsen.
Upplåtelseinsats. Upplåtelseinsats, lägst 20.000 kronor, erläggs vid flyttning till eller inom föreningens bostadsbestånd med 530 kronor per kvadratmeter lägenhetsyta, sådan den anges i hyresavtalet, i byggnader/lägenheter med produktionsår/förvärvsår före år 2000. Styrelsen beslutar om upplåtelseinsatser i byggnader/lägenheter som producerats/förvärvats från och med år 2000. Dessa upplåtelse- insatser skall motsvara högst 10 % av produktionskostnaden/för- värvskostnaden och fördelas på upplåtelseinsats för respektive lägen- het efter det antal kvadratmeter lägenhetsyta som anges i hyresavtalet. Vid flyttning till sådan byggnad/lägenhet får upplåtelseinsatsen icke understiga den upplåtelseinsats som erlades vid förstagångsupplåtelsen med tillägg av dåvarande obligatoriska bosparande, 10.000 kronor. Upplåtelseinsatserna räknas upp enligt vad som anges i § 39. Upplåtelseinsatsen, med avdrag för inbetald medlemsinsats (det obligatoriska bosparandet) erläggs kontant när hyresavtalet tecknas. Om det föreligger särskilda skäl, kan styrelsen efter särskild pröv- ning, medge undantag från eller anstånd med komplettering av upp- låtelseinsats vid flyttning inom föreningens bostadsbestånd.
Upplåtelseinsats. För att flytta in i en SKB-lägenhet ska en upplåtelseinsats betalas. Beloppets storlek varierar beroende på dels lägenhetens storlek, dels produktionsåret. För dem som under 2007 flyttade in i en lägenhet byggd före 2000 uppgick upplåtelseinsatsen till 247 kronor per kvadratmeter. I lägenheter byggda från och med 2000 får upplåtelseinsatsen uppgå till maximalt 10 procent av produktionskostnaden. För en trerumslägenhet kan detta betyda en summa på cirka 195 000 kronor.
Upplåtelseinsats. Upplåtelseinsatsen för lägenheter i föreningen beslutas av föreningsstämman för det år då beslut tas i föreningen om att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Upplåtelseinsatsen betalas till föreningens bank/plusgiro innan hyresavtalet tecknas. Styrelsen kan dock besluta att upplåtelseinsatsen betalas enligt avbetalningsplan.
Upplåtelseinsats. Upplåtelseinsatserna kan beräknas på olika sätt. Nedan finns tre exempel, men föreningen kan också beräkna dem på annat sätt.
Upplåtelseinsats. I samband med att föreningen upplåter en lägenhet med kooperativ hyresrätt, ska medlemmen åläggas att betala en upplåtelseinsats om ……………..kr per kvadratmeter bostadsyta. Om styrelsen finner skäl härför, äger föreningen rätt att efter ansökan hos Bolagsverket ta ut förskott på upplåtelseinsatsen. Upplåtelseinsatsen återbetalas när efterföljande hyresgäst betalat in sin upplåtelseinsats. En avgående medlem har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än summan hen har betalat in till föreningen som insats. Upplåtelseinsatsen är anpassad till konsumentprisindex, totalindex för det år då föreningen bildas. Om indextalet har stigit i förhållande till bastalet får upplåtelseinsatsen, om styrelsen så beslutar, räknas upp med högst det procenttal varmed indextalet förändrats i förhållande till bastalet. Sådan uppräkning gäller från och med januari året efter styrelsens beslut om uppräkning. Sådan uppräknad upplåtelseinsats får endast tas ut av nytillträdande medlem vid ny upplåtelse inom föreningens bostadsbestånd. Erlagd upplåtelseinsats får däremot inte uppräknas. Alternativ 2 Köande medlem betalar inte uppplåtelseinsats förrän hen tilldelats ett bostadskontrakt.

Related to Upplåtelseinsats

  • Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.

  • Slutsats Konkurrensverkets utredning visar att det har förekommit omfattande brister i Kommunens hantering av anskaffning av avfallstjänster från Sysav under 2018. Bristerna föranleder Konkurrensverket att rikta kritik mot Kommunen.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse i avtalet eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att avtalet i dess helhet är ogiltigt utan därvid skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt avtalet, skälig jämkning av avtalet ske.

  • Premiebefrielse Premiebefrielse ingår ej.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit Finnair Plus Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 – 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tills vidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta och amortering av kapitalet. Månadsratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är tre (3) är månadsraten 45 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 689 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har årsavgiften och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas i regel utan säkerhet.

  • Uppdragsavtal Bolaget har ingått avtal med FCG Fonder AB avseende funktionen för riskhantering samt med DLA Xxxxx avseende funktionen för regelefterlevnad. Bolaget har lagt ut sin funktion för internrevision till FCG Risk & Compliance AB. Uppdragen regleras av skriftliga avtal som det står Bolaget fritt att säga upp om det är i andelsägarnas gemensamma intresse. Bolaget har även ingått avtal med externa parter om distribution av fondandelar. För en aktuell förteckning över fondbolagets distributörer hänvisas till Bolaget.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Röjningskostnad I samband med sådan skada som omfattas av försäkringen lämnas även ersättning för kostnader för nödvändig rivning, röjning, borttransport, destruktion och deponering. För varor* begränsas ersättningen för sådana kostnader till högst 10 % av försäkringsbeloppet. Ersättning lämnas inte för röjning av oförsäkrade grunder och fundament. Vid förstariskförsäkring* begränsas den sammanlagda ersättningen till försäkringsbeloppet.