Uppskjuten skattefordran. Bolaget har outnyttjade underskottsavdrag om cirka 8 MSEK.
Uppskjuten skattefordran. Vid årets början 234 0 Årets förändring av uppskjuten skatt -234 234 Redovisat värde vid årets slut 0 234 Uppskjuten skattefordran avser underskott där ledningens bedömning är att dessa kommer att brukas mot skattemässiga överskott inom en 5 års period. Xxx.xx 556529-6190 Xxxxxx i tkr Förutbetalda kostn. och upplupna Not 12 intäkter 2018-12-31 2017-12-31 Förutbetalda hyreskostnader 226 1 230 Förutbetalda försäkringspremier 51 49 Upplupna bidragsintäkter 14 58 Förutbetalda semesterlöner 496 504 Övriga poster 308 341 1 095 2 182 Not 13 Upplupna kostn. och förutbetalda intäkter 2018-12-31 2017-12-31 Upplupna personalkostnader 7 452 4 566 Förutbetalda bidragsintäkter 6 603 9 980 Förutbetalda hyresintäkter 50 0 Övriga poster 592 1 435 14 697 15 981 Moderföretaget i den största koncern där NorrlandsOperan AB är dotterbolag är Regionförbundet Västerbottens län, xxx.xx. 222000-2436, och där upprättas koncernredovisning. Umeå 2019-03-08 Xxx Xxxxxxxxx Marie-Xxxxxx Xxxxxxxx Xxx-Xxxx Xxxxxxxx Ordförande Vice ordförande Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxx-Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Vår revisionsberättelse har avgivits 2019-03- Xxxxx & Young AB Xxxx Xxxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxx Xxxxxx
Uppskjuten skattefordran. Vid årets början 4 958,0 Aktiverat belopp 0,0 Ingående uppskjutna skattefordringar utgör cirka 26 procent av underskottsavdrag om 18 854 784
Uppskjuten skattefordran. Koncernen HSB Stockholm 2011 2010 2011 2010 Total 3 192 6 374 – –
Uppskjuten skattefordran. Uppskjuten skattefordran uppgår till 17 (19) mnkr och avser framför allt framtida avdrag för bostadslånepost. Den uppskjutna skatten är beräknad till 20,6 procent.
Uppskjuten skattefordran. Bolaget tillämpar redovisningsstandarden IAS 12 – Inkomstskatt. Trentions tolkning av IAS 12 är att uppskjuten skattefordran av outnyttjade ackumulerade skattemässiga underskott, ska redovisas i sådan utsträckning som det är troligt att framtida beskattningsbar vinst uppkommer mot vilken de outnyttjade skattemässiga underskotten kan utnyttjas. Uppskjuten skattefordran kan anses utgöra en väsentlig uppskattning och bedömning. Trention har upprättat en modell utifrån bolagets affärsmodell. Modellen utgår från ett antagande om sysselsättningsgrad av kapital och räntenivå samt ett antagande om lånestockens duration. Bolaget har med ovan antaganden och med de rådande ekonomiska förutsättningarna på den svenska marknaden i beaktande, använt modellen för att beräkna framtida vinster för att fastställa hur mycket av de ackumulerade skattemässiga underskotten som kan beaktas för en överskådlig framtid. Modellen och rådande marknadssituation utvärderas löpande och bedömningen omprövas varje kvartal. Modellen används endast för att fastställa det bedömda värdet av de skattemässiga underskotten under planeringshorisonten som krävs enligt IAS 12, och utgör inte en vinstprognos.
Uppskjuten skattefordran. En uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag ska redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Vidare måste det vara sannolikt att företaget kommer att få skattepliktiga inkomster innan rätten att utnyttja underskottsavdraget går förlorad (IAS 12). I bokslutet per den 31 december 2010 har bolaget redovisat en tillgång i form av en uppskjuten skattefordran på 4,5 miljoner kronor och angett att det finns out- nyttjade underskottsavdrag som förväntas kunna utnyttjas mot framtida skatte- pliktiga inkomster. Bolaget grundar denna redovisning av uppskjuten skatt på en prognos om att bolagets verksamhet i Sverige och Danmark kommer att generera skattepliktiga inkomster. Bolaget har även tidigare redovisat förluster. Resultatet före skatt uppgick till -10,2 miljoner kronor för räkenskapsåret 2009 och till -12,4 miljoner kronor för räkenskapsåret 2008. Bolaget har uppgett att de alltid haft för avsikt att hantera bolagets redovisning enligt gällande regelverk och att följa god redovisningssed. Vidare har bolagets revisor inte funnit anledning att ifrågasätta hanteringen. Det kan särskilt noteras att i årsredovisningen som avser år 2010 har bolaget, trots Finansinspektionens påpekanden i begäran om yttrande kring denna post, redovisat denna uppskjutna skattefordran på 4,5 miljoner kronor utan att i not upplysa om motiven till att posten redovisas. Utan posten på 4,5 miljoner kronor, vilket är den näst största på tillgångssidan, skulle bolaget även detta räkenskaps- år uppvisa ett negativt resultat på 3,9 miljoner kronor. Eftersom bolagets redovisade resultat avvikit väsentligt mot tidigare prognoser, i kombination med osäkerheten i dessa prognoser i fråga om det framtida resulta- tet, är Finansinspektionens bedömning att bolaget dels borde ha visat stor försik- tighet vid redovisningen av uppskjuten skatt, särskilt eftersom motivet är att för- bättra bolagets kapitalbas, dels att bolaget borde ha avvaktat med att redovisa uppskjuten skatt. Detta har dock inte skett och Finansinspektionen konstaterar att bolaget därför inte har iakttagit tillräcklig försiktighet i sin redovisning och där- igenom inte uppvisat en rättvisande bild av bolaget ställning, resultat och kapi- talbas.