Utvecklingsområden. Ge exempel och kunskaper om vad som präglar ett framgångsrikt lokalt partsarbete i en lokal lönebildning som har en tydlig koppling till verk- samhetsmål och resultat. I detta arbete bör ett särskilt fokus riktas mot det viktiga förberedelsearbetet. • En fråga som parterna diskuterat är utvecklingen av hur varje medarbe- tares lön ska fastställas. En inte ovanlig situation idag är att det inom en verksamhet förekommer en blandning av de system som nuvarande avtal medger. Centrala parter är överens om vikten av att ge stöd till lokala par- ter att kunna säkra en lokal lönebildning av hög kvalitet med en tydlighet i bedömningen av varje medarbetares skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. • Under förhandlingarna har parterna konstaterat att den återkommande dialogen mellan chef och medarbetare är en av de avgörande beståndsde- larna i ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Centrala parter behöver därför diskutera hur de på olika sätt kan förmedla kunskaper och annat stöd kring detta. • Kvar från arbetet i det nu avslutade arbetsområdet Jämställda arbetsplatser är att slutföra och implementera det metodstöd som utvecklats i syfte att stödja lokala parters arbete med att säkerställa att det inte föreligger osak- liga löneskillnader. Utifrån den nuvarande diskrimineringslagstiftningen och parternas skrivningar i RALS är det angeläget att metodstödet imple- menteras i den lokala lönebildningsprocessen.
Utvecklingsområden. Ta fram exempel på verksamheter som har präglats av ett framgångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete och vilka faktorer och omständigheter som har varit betydelsefulla för det framgångsrika arbetet. Särskilt fokus ska riktas mot betydelsen av en väl fungerande dialog på alla nivåer. • Visa på kunskaper och förhållningssätt som generellt är väsentliga för che- fer och medarbetare för att leda och verka i en verksamhet med ständig förändring och utveckling. Särskilt fokus ska riktas mot ledarskapets förut- sättningar och behov av utveckling och mot medarbetarskapets förutsätt- ningar och behov av utveckling. • Belys på vilket sätt och i vilken omfattning det finns ett samband mellan en strategisk kontinuerlig planering av kompetensförsörjningen och ett framgångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete. I det sammanhanget bör också kopplingen till och betydelsen av individens ut- vecklings- eller kompetensplan eller chefers karriärväxling uppmärksam- mas. • Visa även på andra förutsättningar som har stor betydelse för ett fram- gångsrikt kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete. Samverkan mellan lokala parter i enlighet med Samverkansavtalets intentioner är ett exempel på en sådan förutsättning. • Belys på vilket sätt den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, och därmed tryggheten i arbetet, påverkar förutsättningarna för förändrings- och ut- vecklingsarbete. Särskilt fokus ska riktas mot betydelsen av att det dels finns stöd på alla nivåer inom den lokala arbetsgivarens organisation, dels finns partsprocessade stöddokument eller metoder. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet riktas mot arbetsmiljöer där våld och hot kan förutses förekomma. För det fall att arbetet i någon eller några delar visar på behov av framtagande av gemensamma skrifter, stödmaterial, metoder eller liknande kan även detta bli fö- remål för arbete inom arbetsområdet om samtliga parter är överens om detta. Det kan t.ex. handla om framtagande av modeller för visst arbete eller arbetsmaterial som stöder utveckling inom olika delar av arbetsområdet.
Utvecklingsområden. Parterna är överens om att, bl a inom TMA, under de närmaste åren koncentrera sina arbetsmiljöinsatser vad avser information, utbildning/utveckling och produktion av hjälpmedel till följande områden: * Stimulans och hjälp till de lokala parterna att systematiskt och målinriktat arbeta med arbetsmiljö, rehabilitering och säkerhetsfrågor. * Arbetsmetodik och arbetsorganisation i syfte att minska fysisk och psykisk belastning och öka arbetstillfredsställelsen. En god arbetsmiljö som erbjuder personlig utveckling, ökat ansvar och stimulans är betydelsefull för att främja utvecklingen i företagen. * Initiera arbetsplatsövergripande arbetsmiljöprojekt för de olika yrkeskategorier som finns på området. * Övriga av Teater- och Musikområdets Arbetsmiljögrupp (TMA) prioriterade områden.
Utvecklingsområden. Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer.
Utvecklingsområden. Vid uppföljningen har ett antal utvecklingsområden identifierats för både beställare och utförare. • Utföraren kommer vid varje uppdrag, oavsett om uppdraget riktar sig mot förskoleenheterna eller familjeenheten skriva en uppdragsöverenskommelse och efter uppdraget ge en skriftlig återkoppling i form av en samlad bedömning och en resultatutvärdering som göra klart i vilken utsträckning mål och delmål nåtts. Alltså helt, delvis eller inte alls. • Diskussioner har under det gångna året förts mellan familjeenheten och utföraren om hur mötena dem emellan ska utformas. Man har enats om att ha ett gemensamt möte med samtliga berörda handläggare en gång per termin, med start i mars 2013. • Utföraren önskar att familjeenheten tar del av deras erfarenheter innan uppdraget fastställs. När uppdraget formuleras anger beställaren vilka mål utföraren ska sträva efter att uppnå. Parterna är överens om att dessa mål alltid ska vara tydligt formulerade. • Avtalet anger ersättning till utföraren i form av timmar. Det är därför lämpligt att uppdraget också specificeras i form av timmar. Något som inte hindrar att uppdraget även kan precisera ett bestämt antal möten. Det är naturligtvis viktigt att tidsåtgången för ett uppdrag står i samklang med målen för uppdraget. Ett tecken på att den initiala bedömningen är korrekt och att därför antal beslutade timmar stämmer överens med uppdragets omfattning är att snittiden för förbrukade timmar överensstämmer med de initialt beslutade timmarna.
Utvecklingsområden. Eftersom hälso- och sjukvården är un- der ständig utveckling och förändring vill vi i avtalet förmedla att parterna behöver samverka och driva utveck- lingsarbete tillsammans. Därför lyfts några områden som parterna är öve- rens om att bedriva utvecklingsar- bete kring tillsammans.
Utvecklingsområden. Utvecklingsarbetet ska utgå från de utvecklingsområden som finns an- givna i Bilaga 3. Dessa utvecklingsområden är barns och elevers infly- tande, arbetsorganisationen, arbetstiden, arbetsmiljön, lärarnas kompe- tens, introduktion av nya m.m. Arbetet ska utgå från hur ett utvecklings- arbete inom de olika områdena kan bidra till att öka måluppfyllelsen. Det står lokala parter fritt att lägga till ytterligare utvecklingsområden. Centrala avtalet anger här minimikravet för vilka utvecklingsområden som ska tas upp.
Utvecklingsområden. Nedan beskrivs några utvecklingsområden som utvärderingen pekar på inom ramen för styrning, ledning, samverkan och arbetssätt.
Utvecklingsområden. För att ett företag ska bli framgångsrikt, krävs utvecklingsinsatser av många olika slag på alla nivåer och inom alla funktioner i företaget. I detta avtal behandlas tre utvecklingsområden, nämligen: - Utveckling av företaget (§ 3) - Teknisk utveckling (§ 4) - Företagets ekonomi och resursfrågor (§ 5) Parterna ska eftersträva en samstämmig uppfattning om hur utvecklingsarbetet fortlöpande ska bedrivas.
Utvecklingsområden. Utvecklingsplanen omfattar de fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområdena för det gemensamma utvecklingsarbetet under avtalsperioden: • utveckling av teambaserad vårdform för de mest sjuka • utveckling av insatser för tidvis sviktande • utveckling av arbetssätt och stöd för personer i riskgrupper • utreda förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning