Viktigaste uppdateringar för kommunen. Järfällas klimatkontrakt följer samma struktur som tidigare versioner gällande struktur, förankring och hur kontraktet förhåller sig till beslutade styrdokument. Sedan den första versionen av klimatkontraktet signerades i december 2020 har arbetet med att förankra och implementera målet om klimatneutralitet intensifierats. Järfälla har påbörjat framtagandet av en ny översiktsplan, där målet om klimatneutralitet genomsyrar flera av momenten. Bland annat har man formulerat 15 principer för hållbar utveckling samt fyra målbilder som ska ligga till grund för översiktsplanens utformning. Vidare kommer översiktsplanens alternativ att klimatberäknas, för att synliggöra klimatpåverkan från olika planeringsalternativ och laborera med olika vägval för att minska klimatpåverkan så långt som möjligt. Under 2023-2024 genomförs en hållbarhetsbedömning av nya översiktsplanen för att säkerställa en fortsatt hållbar utveckling av Järfälla med sikte på år 2050. Järfällas miljöplan har reviderats med nya mål inom klimatområdet, för att befästa kommunens ambition om en klimatneutral kommun 2030. Inriktningsmålet för minskad klimatpåverkan säger att Järfälla ska vara klimatneutralt 2030 och klimatpositivt 2050 och alltid sträva efter att energieffektivisera. Järfälla ska ta sitt ansvar för att bidra till det globala klimatmålet, i enlighet med Parisavtalet. Utöver inriktningsmålet har den nya Miljöplanen även uppdaterats med ett antal effektmål kopplat till klimatomställningen, bland annat att utsläppen av växthusgaser i Järfälla som geografisk yta ska minska med minst 15 procent per år, i enlighet med koldioxidbudgeten. Det pågår ett intensivt arbete för att implementera Järfällas koldioxidbudget och startades en intern klimatorganisation upp, med syfte att synliggöra vikten av att integrera flera olika verksamheter i klimatomställningsarbetet. Järfälla har också breddat sitt regionala samarbete genom medverkan i Klimatarena Stockholm och underskrift av Klimatlöftet. Flera av kommunens nya klimatrelaterade styrdokument följs upp för att säkerställa framdrift. Handlingsplanen för klimatneutrala Barkarbystaden som antogs i kommunstyrelsen i slutet av 2021 har börjat implementeras och flera av de föreslagna åtgärderna har påbörjats eller genomförts, bland annat etablering av ett energinätverk för bostadsrättsföreningar samt NollCO2-certifiering av nya, kommunala byggnader. Framåt ser kommunen bland annat ett behov av att samordna hanteringen av de massor som uppkommer i samband...
Viktigaste uppdateringar för kommunen. WWF utsåg i One Planet City Challenge Lund till årets globala klimatstad 2022. I konkurrens med 280 deltagande städer i världen, så hamnade Lunds klimatarbete i topp. Lund utmärker sig, enligt juryn, med ambitiösa och tydliga klimatmål, politiskt ledarskap och ett brett och transparent åtgärdsprogram. Sedan 2009 utser tidskriften Aktuell Hållbarhet årets miljöbästa kommun, baserat på en enkät och statistik om kommunernas arbete och resultat på miljö- och klimatområdet. År 2023 placerade sig Lund som nummer ett i rankingen. Kommunen utsågs även till årets mobilitetsstad av Dagens industri. Lund utsågs till att bli en av EU:s 100 klimatneutrala och smarta städer. De utsedda städerna ska gå före och visa vägen för andra europeiska städer som ska kunna bli klimatneutrala till år 2050. Genom NetZeroCities Twinning programme har Lund blivit ihopkopplade med pilotstaden Leuven, Belgien och Westminister City, Storbritannien. Inom programmet ska en plan tas fram för replikering och kunskapsöverföring mellan städerna. Lunds kommun har beviljats medel för att planera en systemdemonstrator, CoAction Lund, i nordöstra delen av staden. Distriktet runt Brunnshög, Ideon och Medicon Village är ett av Sveriges mest arbetsplatstäta områden med mycket trafik. Där ska kommunen, tillsammans med en rad medaktörer, skapa ett mobilitetssystem med minskade utsläpp och samtidigt behålla tillgängligheten. Mobilitetssystemet ska också kopplas till ett klimatneutralt energisystem i området. Under 2022–2024 samarbetar Lunds kommun med forskare från Lunds universitet i projektet Kapacitetsbyggande för eko-social integration, för att bidra till att utvecklingen av strategier för klimatomställningen förbättras och förstärks genom att ta hänsyn till sociala perspektiv. Inom projektet kartlägger kommunen, i samverkan med tjänstepersoner och forskare, satsningar som förenar ekologisk och social hållbarhet eller som har behov att göra det i högre grad samt hur kapaciteten för att jobba integrerat kan utvecklas och stödjas. Projektet ska resultera i rekommendationer och projektplan(er) som möter behovet av att xxx Xxxxx kapacitet för att aktivt arbeta mer integrerat med sociala och miljömässiga hållbarhetsfrågor, i planering och policy, för att uppmärksamma och hantera möjliga konflikter samt hitta och utnyttja synergier. Efter 2021 års beslut om antagande av nya LundaEko, Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling 2021-2030, har arbetet intensifierats för att stödja programmets måluppfyll...
Viktigaste uppdateringar för kommunen. Enköpings kommun fokuserade klimatkontrakt 2022 på fem områden för att driva omställningsarbetet. Dessa områden har under året omarbetats till tre områden för att harmonisera och konkretisera arbetet. Vi ser att ökad innovationsförmåga och transformation behövs i alla områden och dessa integreras därför i alla de tre områdena. • Ledning och transformation har omarbetats till Ledning och styrning för att betona det behov av kunskap och ledarskap som behövs för att på ett effektivt sätt integrera hållbarhetsarbetet i organisationen och öka förmåga till värdeskapande. Arbetet med styrningen inom kommunen för att på ett strategiskt och långsiktigt sätt integrera hållbarhet i varje beslut och organisationsdel fortskrider. Den nya långsiktiga planen som är under utarbetning har som ambition att ytterligare förstärka hållbarhetsintegrationen i kommunen. Under 2023 har vi i detta område fortsatt jobba med vår koldioxidbudget och att förankra denna i verksamhetsarbetet. Som underlag till Enköpings hållbarhetsprogram har en förstudie genomförts ”Styrning för ett hållbart Enköping”. Vidare har en klimatstrategi för Enköpings kommun tagits fram tillsammans med partner. Planen ska förankras och förbereds för beslut under 2023–2024. Vidare har ett arbete genomförts med fokus på vår upphandlingsrutin, där arbetet fortsätter under 2024 med implementering av rutin för transportintensiva upphandlingar. • Byggd miljö och mobilitet samt Energi och data har sammanfogats till Hållbar stadsutveckling.
Viktigaste uppdateringar för kommunen. 2023 års version av Klimatkontrakt 2030 är det första för Karlstads kommun. Inriktningen för klimatkontraktet är därför främst att beskriva nuläget vad avser klimatomställningen inom kommunen och ge en översikt över de styrprinciper och styrsignaler som tillämpas. Syftet är att tydliggöra vikten av att dessa styrsignaler samspelar, och skapa en förståelse för att omställningsarbetet är beroende av ökad samverkan och gemensamma prioriteringar framåt. I detta sammanhang lyfts några aktuella utvecklingsprojekt som särskilt viktiga. Det gäller inriktningen för kommande översiktsplan, fastställandet av en energi- och klimatplan, integrering av klimatbud- get i planeringsprocessen samt en utredning av hur kommunen är rustad att möta det nyligen skärpta klimatmål som träder i kraft år 2023.
Viktigaste uppdateringar för kommunen. Från och med 2024 har Östersund ett nytt kommunövergripande hållbarhetsmål. Det nya målet är horisontellt och mer omfattande än tidigare eftersom det nu inbegriper samtliga tre hållbarhetsdimensioner. Det innebär att ansvaret för att inkludera hållbarhetsaspekterna i alla beslut och processer tydligare placeras hos samtliga förvaltningar och nämnder. De åtgärder och insatser vi har gjort för att nå målet Fossilbränslefri kommunorganisation 2025 har inneburit en minskning av fossila koldioxidutsläpp inom Östersunds kommunorganisation med 83 procent mellan 2010 och 2022. Det visar den senaste uppföljningen av målet. I kommunen som geografisk enhet är motsvarande siffra 55 procent. Under året har förslag till ny reviderad klimatstrategi för perioden 2024-2027 tagits fram (för närvarande på remiss för beslut under 2024). Den inkluderar det ett nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp och energieffektivisering samt nya åtgärdsförslag för att adressera gapet mellan nuläge och mål. Eftersom transporter och arbetsmaskiner står för majoriteten av de fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun, och partikelhalterna i luften i centrala Östersund överskrider EU:s miljökvalitetsnorm, fortsätter det viktiga arbetet med en portfölj av åtgärder på området. Nytt sedan förra året är att Östersunds kommun har antagit Åtgärdsprogrammet för luft, med syfte att förbättra luftkvaliteten och uppnå miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10). Mot bakgrund av att Östersund växer har kommunen tagit fram nya regler för arbetsplatsparkering för att uppmuntra till aktiva transporter. Det görs för att främja såväl rättvisa som miljö och klimat. I skrivande stund pågår också en större utredning för att specificera vilka åtgärder som vi behöver vidta för att nå målet om en ändrad färdmedelsfördelning. Under 2023 har vi genomfört en miljöspendanalys som visar kommunorganisationens utsläpp baserat på alla inköp och investeringar under 2022 (scope 1, 2 och 3). Den visar att bygg- och anläggningssektorn står för nära hälften av våra utsläpp och understryker vikten av att jobba med att minska dessa för att klara målet om klimatneutralitet. Det kommer att bli ett fokus att jobba med kommande år. Ett sätt att säkerställa finansiering och resurser till insatser inom ovan nämnda områden är genom projektsamarbeten med externa parter. Under året har vi inlett nya projektsamarbeten med finansiering från Vinnova, Energimyndigheten, Interreg och ERUF på tema hållbar mobilitet, medborgardialog, hållbar...
Viktigaste uppdateringar för kommunen. En GHG kartläggning för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning och kommunägt bolag i kommunkoncernen gjordes under 2022. Under 2023 har varje förvaltning och bolag arbetat fram sin egen Plan för klimat för att minska den egna negativa klimatpåverkan och öka sin positiva klimatpåverkan. • Kommunens 4-åriga strategiska inriktning för 2024-2027 har beslutats av kommunfullmäktige under 2023 och Klimatsmart är ett av de 7 strategiska målen för hållbar utveckling. En Koncernutvecklingsgrupp har bildats för att se till att det strategiska målet uppfylls. • Arbetet med att ta fram en Energiplan för Eskilstuna kommun har inletts under 2023. Ett lokalt framåtblickande perspektiv med prognoser och scenarier är en utmaning. Arbetet har nu bromsats i väntan på den statliga utredningen om Lagen om kommunal energiplanering. • En ny processledare samt resurs för externa ansökningar har anställts under året. • Ett nytt lokalt klimatåtagande lanseras i december 2023 med åtaganden kopplade till fokusområdena och med en ambition om 250 signerade aktörer 2027. • Framtagning av rapport för att kartlägga utmaningar och möjligheter inom bygg och anläggning mellan olika städer inom Viable Cities: Klimatneutrala städers verklighet och utmaningar. • Organiseringen av det interna klimatarbetet med fem fokusområdesteam med expertkompetens från förvaltningar och bolag och en samordningsgrupp är nu väl etablerad. Samverkan och förbättrad kommunikation inom koncernens verksamheter är styrkorna med organiseringen tillsammans med samsyn och gemensam kompetenshöjning inom teamen. Inom varje fokusområde pågår även många initiativ som involverar olika externa aktörer. Se exempel:
Viktigaste uppdateringar för kommunen. Borlänge kommun har under året etablerat en kvadrupelhelixsamverkan, ett innova- tionsteam, som arbetat med Borlänges utmaningar för att uppnå klimatneutralitet. Fem utsläpps- och omställningsområden har prioriterats. För transportområdet har en bredare grupp organisationer arbetat med problem- och lösningsformuleringar. Omställningslyftet har dockat an till Borlänges process för att bidra till ännu fler lös- ningar och metodik utifrån ett systeminnovationsperspektiv, samt större möjligheter till uppskalning. 13 organisationer skrev i april klimatkontrakt om att gemensamt arbeta för att öka tempot i klimatomställningen i Borlänge. Efter det har arbetet fortsatt för att fler organisationer ska ansluta till ett lokalt klimatkontrakt, vilket resulterat i 8 ytterligare företag. Arbetet med klimatinvesteringsplan har påbörjats genom en inledande gap-analys och insatser för att bredda förståelsen för arbetssättet. Arbetet med Hållbar Arena har inneburit en utveckling av Borlänge Energi Arena/ Domnarvsvallen som en testarena och mötesplats för hållbarhet. Borlänge kommun har haft ett gott samarbete och erfarenhetsutbyte med de andra 22 städerna inom Viable Cities och programkontoret, både i samband med Transition Lab och däremellan. Borlänge, Gävle och Eskilstuna har samarbetat kring våra städers utmaningar och gemensamma kopplingar till akademin och våra städers lärosäten.
Viktigaste uppdateringar för kommunen. Den av kommunfullmäktige beslutade modellen för aktiverande styrning och ett program för ett klimatneutralt Umeå 204031 har tydliggjort och förenklat koordinering, prioritering och samverkan inom kommunkoncernen och med externa aktörer – en förutsättning för att snabbt och effektivt lyckas med Umeås klimatomställning. Arbetet tillsammans med Material Economics / McKinsey omkring samhällsekonomiska nettokostnadsanalyser av investeringar för hållbar tillväxt och välfärd är ett viktigt, stort steg framåt i Umeås omställningsresa och basen för det fortsatta scenariobaserade arbetssätt som kommunkoncernen och lokala aktörer fortsatt måste använda. Inom EU missionen 100 klimatneutrala och smarta städer 2030 blev Umeå under 2023 en av tre svenska städer som beviljades medel för ett Pilot City Project – North star32. Projektet handlar om att tillsammans med RISE, Umeå kommunföretag och organisationer inom Umeå klimatfärdplan höja omställningsförmågan på en systemnivå genom lärande inom innovation och transformation, att överkomma omställningshinder som suboptimering och utveckla metoder och omställningsprototyper inom tre fokusområden. Det första året med Umeå klimatfärdplan33, där nu 53 engagerade företag, akademi och offentliga verksamheter gemensamt arbetar för Umeås klimatomställning har omfattat många viktiga aktiviteter, möten och utveckling av arbetssätt och organisation. Särskilt intressant har varit arbetssättet med leadgrupper där ett antal anslutna organisationer har tagit ett extra ”lead”-ansvar för färdplanens
Viktigaste uppdateringar för kommunen. Den föreslagna nya klimat- och miljöplanen innehåller ambitioner och åtgärder för kommunens klimat- och miljöarbete framöver. Kristianstad har blivit utvald av EU-kommissionen som ett pilotområde i Europa inom missionen ”Adaptation to Climate Change”. Missionen syftar till att hjälpa städer, kommuner och regioner att bättre förstå, förbereda sig och hantera klimatriskerna och utveckla metoder och lösningar för klimatresilienta samhällen till år 2030. Kristianstad kommun åtar sig genom sitt deltagande att arbeta med klimatanpass- ning och eftersträva klimatresiliens till 2030. Kristianstads kommun kommer inom ramen för ”Klimatneutrala Kristianstad 2030” att lägga särskilt fokus på minskad klimatpåverkan i jordbrukssektorn. Livsmedel är ett starkt profilområde för kommunen så väl som för Krinova, Högskolan Kristianstad och näringslivet. Inom detta område kan vi bana väg för andra kommuner samtidigt som vi stärker Sveriges självförsörjningsgrad och minskar klimatpåverkan i en central sektor.
Viktigaste uppdateringar för kommunen. Det här är Växjös fjärde klimatkontrakt i ordningen. De stora dragen mellan de olika versionerna är samma när det gäller struktur, strategiernas innehåll och hur kontraktet förhåller sig till styrande dokument och mål, samt hur det är förankrat i ledningen. Eftersom dessa delar inte har förändrats i Växjö under det gångna året innebär det att klimatkontraktet i sig inte heller har större ändringar. De viktigaste uppdateringarna ligger därmed inom andra delar av kontraktet. I avsnitt 1.4 – ”Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare” har vi lagt till ett avsnitt om att vi under året förberett former för ett klimatråd med forskare från Linnéuniversitetet som kan granska kommunens arbete med klimatkontraktet. Vidare har vi under avsnitt 1.10 – ”Rapportering och uppföljning” lagt till ett avsnitt om att uppföljningen av Växjös växthusgasutsläpp sedan några år jämförs med vilket utsläppsutrymme (klimatbudget) vi har. Denna information fanns tidigare enbart i bilaga till kontraktet men kan behöva lyftas fram tydligare.