Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Teckningsförbindelser Bolaget har erhållit teckningsförbindelser om totalt 4 440 000 SEK.
Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet
Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten för bankens verksamhet är Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm.
Bemyndigande Årsstämman den 28 maj 2020 beslutade att bemyndiga styrelsen att, under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera till fällen, med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, besluta om nyemission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Antalet aktier som emitteras med stöd av bemyndi gandet respektive kan tillkomma genom utnyttjande av optioner och konvertering av konvertibler som emitteras med stöd av bemyndigandet, får uppgå till högst 14 738 475 aktier, vilket vid fullt utnyttjande motsvarar en utspädning om cirka 10 procent av samtliga utestående aktier vid tidpunkten för detta förslag till beslut Emission ska kunna ske mot kontant betalning och/ eller genom betalning med apportegendom eller genom kvittning. Motivet till förslaget och skälen till avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt och/eller möjligheten att besluta om emission med bestämmelser om apport, kvittning eller eljest med villkor, är att ge styrelsen flexibilitet i arbetet med att finansiera och möjliggöra en accelererad expansion och utveckling av bolaget, dess marknad och produkter exempelvis genom förvärv av bolag, rörelse eller tillgångar där betalning helt eller delvis ska ske med nyemitterade aktier och/eller att möjliggöra för styrelsen att snabbt anskaffa kapital till sådana förvärv. Vid extra bolagsstämma den 18 september 2020 beslutades att bemyndiga styrelsen i Bolaget att, i händelse av att Företrädes emissionen övertecknas, fatta beslut och genomföra nyemission av ytterligare aktier och teckningsoptioner (Units) vid överteckning (s.k. överteckningsoption). Teckningskursen ska vara densamma som i Företrädesoptionen och ska erläggas kontant och skälet till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt är att kunna tillgodose eventuell överteckning i Företrädesemissionen och därigenom tillföra bolaget ytterligare kapitaltillskott och möjlighet till ökad spridning i Bolagets aktie.
Fastighetsmäklarnämndens avgörande Fastighetsmäklarnämnden avskriver ärendet från vidare handläggning.
Arbetstidsbank Arbetsgivaren och förtroendevalde kan avtala om att man i företaget tar i bruk en arbetstidsbank. Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överföra t.ex. • utjämningsledigheter i anslutning till arbetstidssystemen • möjliga förkortningsledigheter, • samlad ledighet på grund av tillämpningen av flexibel arbetstid, • arbetstidsersättningar som bytts ut mot ledighet, • den del av semestern som överskrider 18 dagar och vintersemestern samt redan intjänad sparad ledighet, eller • semesterpremie som bytts mot ledighet. När man avtalat om att till arbetstidsbanken överföra utjämningsledighet som intjänas vid tillämpningen av genomsnittlig arbetstid kan man även avtala om att ett särskilt utjämningssystem inte används. Då utjäm- nas arbetstiden via arbetstidsbanken och inom ramen för de gränser som man avtalat om när arbetstids- bankssystemet infördes. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken för- lorar sin ursprungliga identitet och för den gäller inte preskriptionstider enligt t.ex. arbetstidslagen. Tjänstemannens lön bestäms enligt den tidpunkt vid vilken ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte mängden intjänad semester. När anställningsförhål- landet upphör betalas de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken i form av pengar. Tjänstemannen får årligen en utredning över de ledig- heter som sparats i arbetstidsbanken. Förtroendeval- de får årligen ett sammandrag över de ledigheter som man sparat i och tagit ut ur banken. Förtroendeval- de och arbetsgivarens representant följer årligen med mängden sparad ledighet i arbetstidsbanken speciellt av skäl som hänför sig till arbetarskyddet. Förbunden är eniga om den princip enligt vilken de arbetstimmar som man sparat i banken ska tas ut innan man vid otillräcklig sysselsättning tillgriper per- mittering. Då arbetstidsbanken tas i bruk ska dessutom avtalas om åtminstone följande frågor: • vem som omfattas av systemet med arbetstidsbank, • vilka ledigheter som kan sparas, på vilka villkor de sparas samt de förfaringssätt enligt vilka den sparade ledigheten i arbetsbanken kan bevisas, • fastställda maximimängder för sparade och lånade ledigheter, varvid särskild uppmärksamhet fästs vid arbetarskyddssynpunkter, • hur ledigheter kan tas ut eller beordras tas ut, • hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas, • om förfaringssätt då tjänstemannen på grund av arbetsoförmåga eller annat skäl är förhindrad att arbeta under en avtalad ledighet, • i vilka situationer, vid sidan av anställningsförhållandets upphörande, den sparade ledigheten kan bytas ut mot pengar och enligt vilka principer bytet sker, • hur funktionsdugligheten av arbetstidsbanken behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendevalde och hur systemet med arbetstidsbank kan ändras.
Bemyndiganden 10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om
Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att inneha statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Inkomst av anställn ing, för vil- Inkomst av anställn ing, för vil- ken den försäkrade inte är skatt - ken den försäkrade inte är skatt - skyldig här i riket enligt kom- skyldig enligt inkomstskattelagen munalskattelagen (1928:370), (1998:000), inkomst av anställ - inkomst av anställning, för vilken ning, för vilken den försäkrade är den försäkrade är skattskyldi g skattskyldig enligt lagen enligt lagen (1991:586) om (1991:586) om särskild inkomst- särskild inkomstskatt för skatt för utomlands bosatta samt utomlands bosatta samt inkomst inkomst av anställning för vilke n av anställning för vilken de n den försäkrade är skattskyldi g försäkrade är skattskyldig enlig t enligt lagen (1991:591) om sär - lagen (1991:591) om särskil d skild inkomstskatt för utomland s inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. och för vil - bosatta artister m. fl. och för vil - ken svensk lagstiftning om social ken svensk lagstiftning om social trygghet skall gälla enligt EES - trygghet skall gälla enligt EES - avtalet skall bestämmas me d avtalet skall bestämmas med led- ledning av xxxxxxxx uppgift frå n ning av särskild uppgift från ar - arbetsgivaren. Sådan uppgift skall betsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näs t senast den 31 januari året näs t efter det år, som inkomsten avser, efter det år, som inkomsten avser, avläm nas till den myndighet, som avläm nas till den myndighet, som avses i 3 kap. 58 § lagen avses i 3 kap. 58 § lagen (1990:325) om självdeklaratio n (1990:325) om självdeklaratio n och kontrolluppgifter. I uppgiften och kontrolluppgifter. I uppgiften skall anges den försäkrade s skall anges den försäkrade s fullständiga namn, födelsetid och fullständiga namn, födelsetid och adress samt beloppet av den ut- adress samt beloppet av den ut- betalade lönen eller ersättninge n betalade lönen eller ersättninge n och den tidrymd som denna avser. och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften anges, om Vidare skall i uppgiften anges, om den försäkrade fått skattepliktig a den försäkrade fått skattepliktig a naturaförmåner. Arbetsgivaren naturaförmåner. Ett exemplar av skall sända ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss uppgiften till den försäkrade inom sagts av arbetsgivaren sändas den nyss angivna tiden. till den försäkrade. Med arbetsgivare förstås vid Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag äve n tillämpningen av denna lag äve n den som utbetalat bidrag som den som utgivit bidrag som avses avses i 11 kap. 2 § första stycke t i 11 kap. 2 § första stycket m ) m lagen (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om allmän för - försäkring. säkring.
