FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH REPUBLIKEN HONDURAS OM SKOGSLAGSTIFTNINGENS EFTERLEVNAD, FÖRVALTNING AV OCH HANDEL MED SKOG SAMT IMPORT AV TRÄVARUPRODUKTER TILL EUROPEISKA UNIONEN
FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH REPUBLIKEN HONDURAS OM SKOGSLAGSTIFTNINGENS EFTERLEVNAD, FÖRVALTNING AV OCH HANDEL MED SKOG SAMT IMPORT AV TRÄVARUPRODUKTER TILL EUROPEISKA UNIONEN
EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen, och
REPUBLIKEN HONDURAS, nedan kallad Honduras, nedan tillsammans kallade parterna,
SOM BEAKTAR förbindelserna mellan unionen och Honduras, särskilt mot bakgrund av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, som undertecknades 2012,
SOM BEAKTAR avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama, å andra sidan, som undertecknades 2003, och ramavtalet om samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama, som undertecknades 1993,
SOM BEAKTAR att Europeiska kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU är ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,
SOM ÄR MEDVETNA OM hur viktiga de principer om hållbar skogsförvaltning som anges i 1992 års Riodeklaration om miljö och utveckling är för att trygga en hållbar skogsförvaltning, och särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa och princip 22 om urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och utveckling,
SOM BEAKTAR konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som upptagits i bilagorna I, II och III till Cites endast ska beviljas om vissa villkor är uppfyllda, i synnerhet att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med tillämpliga lagar till skydd för djur- och växtliv,
SOM BEKRÄFTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr den multilaterala handeln, särskilt rättigheterna och skyldigheterna i 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (Gatt) och andra multilaterala avtal som förtecknas i bilaga IA till Marrakechavtalet från 1994 om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), och behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt,
SOM BEAKTAR rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen,
SOM BEAKTAR avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, särskilt artikel 289 i avdelning VIII om handel med skogsprodukter, enligt vilket parterna förbinder sig att samarbeta för att förbättra efterlevnaden och förvaltningen av skogslagstiftningen och främja den lagliga handeln med trävaruprodukter och hållbar förvaltning av skogar genom instrument såsom Cites eller frivilliga partnerskapsavtal om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog (Flegt),
SOM BEKRÄFTAR parternas engagemang och beslutsamhet i fråga om målen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och särskilt det bidrag som genomförandet av ett frivilligt partnerskapsavtal kommer att utgöra för att nå mål 15 om att främja ett hållbart skogsbruk, stoppa avskogningen och anta åtgärder för att ta itu med tillgången och efterfrågan på illegala produkter av vilda djur och växter,
SOM ERKÄNNER det bidrag som genomförandet av ett frivilligt partnerskapsavtal om Flegt kommer innebära för kampen mot klimatförändringen, i linje med ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser till följd av avskogning och skogsförstörelse (Redd+) genom att främja efterlevnaden och förvaltningen av skogslagstiftningen,
SOM ERKÄNNER att det främsta målet för Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter är att allt timmer och alla trävaruprodukter bör ingå i den rättsliga ramen, och, på liknande sätt, att laglighetsförsäkringssystemets krav ska tillämpas utan undantag på den nationella marknaden och på export av timmer och trävaruprodukter från Honduras,
SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid att alla relevanta berörda parter, inklusive det civila samhället, den privata sektorn, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras samt lokalbefolkningen, oavsett kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, ras, språk eller funktionsnedsättning eller andra förhållanden, deltar i skogsförvaltningspolitikens framgångar, särskilt genom samråd och tillhandahållande av information till allmänheten,
SOM BEAKTAR att Honduras skogsresurser är en strategisk tillgång som förvaltas hållbart av det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda djur och växter (Instituto Nacional de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre, ICF) genom en nationell modell för skogsbrukspolitiken som är utformad för att möjliggöra en snabb hantering av utmaningarna för en hållbar skogsförvaltning och effektivt utföra uppgifterna att vägleda, reglera, förvalta och underlätta investeringar i utvecklingen av den offentliga och privata skogsbrukssektorn,
SOM BEAKTAR att det inom ramen för Honduras skogsbrukspolitik och i enlighet med landets lag om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter har gjorts ansträngningar för att skydda och utveckla skyddade områden ekonomiskt, återställa och hållbart förvalta barrskogar, skydda lövskogar och främja hållbar skogsförvaltning, involvera lokala samhällsorganisationer i hållbar skogsförvaltning, främja nationellt miljöbevarande och återbeskogning, integrera förvaltningen av mikroavrinningsområden, uppnå en heltäckande övervakning av olaglig avverkning och handel med timmer och vilda djur och växter samt modernisera institutionerna för skogsbruk, skyddade områden och sektorn för vilda djur och växter,
SOM BEAKTAR att detta avtal kommer att utgöra en central pelare i de sociala utvecklingsprogram som genomförs i Honduras i syfte att skapa sysselsättning, förbättra investeringsvillkor, utforma en politik för planering av markanvändning och bidra till att ge ny livskraft åt industrin och säkerställa en hållbar användning av resurser ur ett samhälls- och miljöperspektiv,
SOM BEAKTAR att Honduras lag om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter är utformad för att inrätta en rättslig ram för administration och förvaltning av skogsresurser, skyddade områden och vilda djur och växter, inklusive skydd, återställande, produktiv användning, bevarande och främjande av dem, för att på så sätt bidra till en hållbar utveckling som är lämplig för landets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella intressen,
SOM BEAKTAR att internationella fördrag om miljö och skogsbruk som har ratificerats av Honduras nationella kongress utgör en del av den nationella lagstiftningen, som i sin tur utgör grunden för att formulera och genomföra landets skogsbrukspolitik,
SOM BEAKTAR att Honduras genom att underteckna detta avtal hoppas att: förstärka styrningen, markanvändningen och besittningsrätten till mark samt lagstiftningen inom skogsbrukssektorn; inrätta kraftfulla och effektiva processer för de olika berörda parterna för att på så sätt skapa förutsättningar för investeringar i större skala och med mer insyn; inrätta en politik för markanvändning; inrätta en investeringspolitik som stöder laglig produktion; samt stödja genomförandet av en politik för att minska utsläppen av växthusgaser från avskogning och skogsförstörelse (Redd+) genom att direkt ta itu med några av orsakerna till avskogning och skogsförstörelse,
SOM BEAKTAR att genomförandet av detta avtal kommer att stödja ansträngningarna för att ta itu med klimatförändringen i enlighet med insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser från avskogning och skogsförstörelse (Redd+),
SOM BEAKTAR att 1992 års Riodeklaration om miljö och hållbar utveckling utgör en referenstext för ett globalt samförstånd om förvaltning, bevarande och ekologiskt hållbar avverkning av alla typer av skogar, och som beaktar det icke rättsligt bindande instrumentet om alla typer av skogar som nyligen antogs av FN:s generalförsamling,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
ARTIKEL 1
Syfte
Syftet med detta avtal är att i enlighet med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar tillhandahålla en rättslig ram som säkerställer att alla trävaruprodukter som omfattas av detta avtal och importeras till unionen från Honduras har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med sådana trävaruprodukter.
Detta avtal utgör också en grund för dialog och samarbete mellan parterna i syfte att underlätta och främja ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltningen av skog.
ARTIKEL 2
Definitioner
I detta avtal gäller följande definitioner:
a) import till unionen: övergång till fri omsättning i unionen i den mening som avses i artikel 201 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om inrättandet av en tullkodex för unionen, för trävaruprodukter som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.21 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex.
b) export: fysisk avgång för eller utförsel av trävaruprodukter från varje del av Honduras territorium, med undantag för trävaruprodukter under transitering genom Honduras.
c) trävaruprodukter under transitering: alla trävaruprodukter med ursprung i ett tredjeland som förs in till Honduras territorium under tullkontroll och sedan förs ut ur territoriet i samma form utan att byta ursprungsland eller saluföras i Honduras.
d) trävaruprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga I.
e) HS-nummer: ett fyr- eller sexsiffrigt nummer enligt nomenklaturen för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättat genom Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering.
f) Flegtlicens: ett dokument som utgör bekräftelse på att en sändning har lagligt ursprung och har kontrollerats i enlighet med de kriterier som fastställs i detta avtal.
g) licensmyndighet: den myndighet som Honduras utsett för att utfärda och godkänna Flegtlicenser.
h) behöriga myndigheter: de myndigheter som unionens medlemsstater har utsett för att ta emot, godta och kontrollera Flegtlicenser.
i) sändning: en kvantitet trävaruprodukter som omfattas av en Flegtlicens, som sänds från Honduras av en avsändare eller befraktare och som anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen.
j) lagligt producerat timmer: trävaruprodukter som har avverkats, producerats, bearbetats, transporterats och saluförts genom processer som uppfyller den gällande lagstiftningen i Honduras, enligt bilaga II, och/eller som har importerats och producerats i enlighet med den.
k) övergång till fri omsättning: ett tullförfarande i unionen varigenom varor som inte härrör från unionen erhåller tullstatus som varor från unionen i enlighet med förordning (EU) nr 952/2013, och som innebär: att tillämpliga importtullar tas ut; att andra avgifter tas ut, i förekommande fall; att handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas; och att de övriga formaliteter som fastställts avseende import av varor fullgörs.
ARTIKEL 3
Systemet med Flegtlicenser
1. Härmed inrättas ett licenssystem för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (systemet med Flegtlicenser) mellan parterna. Det fastställer ett antal förfaranden och krav för att kontrollera och intyga, med hjälp av Flegtlicenser, att trävaruprodukter som sänds till unionen har producerats lagligt. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2173/2005 och detta avtal ska unionen inte godta sändningar från Honduras för import till unionen om de inte omfattas av Flegtlicenser.
2. Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga I.
3. Parterna är överens om att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att genomföra systemet med Flegtlicenser.
ARTIKEL 4
Licensmyndighet
1. Honduras ska utse licensmyndigheten och ska meddela Europeiska kommissionen licensmyndighetens kontaktuppgifter. Båda parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.
2. Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaruprodukter har producerats lagligt i enlighet med den lagstiftning som anges i bilaga II. Den ska utfärda Flegtlicenser för sändningar av trävaruprodukter som producerats lagligt i Honduras avsedda för export till unionen. När så är lämpligt ska Honduras utfärda den nödvändiga dokumentationen för trävaruprodukter under transitering genom dess territorium under kontroll av Honduras tullmyndigheter.
3. Licensmyndigheten får inte utfärda Flegtlicenser för trävaruprodukter som utgörs av eller innehåller trävaruprodukter som importerats till Honduras från ett tredjeland om lagstiftningen i det tredjelandet förbjuder att de exporteras, eller för trävaruprodukter som bevisligen har producerats i strid med lagstiftningen i det land där träden avverkades.
4. I enlighet med principen om öppenhet ska licensmyndigheten dokumentera och offentliggöra sina förfaranden för att utfärda Flegtlicenser. Den ska också bevara dokumentationen över alla sändningar som omfattas av Flegtlicenser och ska i enlighet med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd tillhandahålla denna dokumentation för att användas vid oberoende revision, samtidigt som sekretessen för exportörens uppgifter respekteras.
ARTIKEL 5
Behöriga myndigheter i unionen
1. Europeiska kommissionen ska informera Honduras om kontaktuppgifterna för de behöriga myndigheter som unionens medlemsstater har utsett. Båda parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.
2. Innan en sändning övergår till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att den omfattas av en giltig Flegtlicens. Övergången till fri omsättning får skjutas upp och sändningen hållas kvar om det råder tvivel om Flegtlicensens giltighet i enlighet med bilaga III.
3. De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årligen offentliggöra en förteckning över dem.
4. De behöriga myndigheterna ska i enlighet med nationell lagstiftning om uppgiftsskydd ge de personer eller organ som Honduras utsett till oberoende revisorer tillgång till de relevanta handlingarna och uppgifterna.
5. När trävaruprodukter från arter som förtecknas i bilagorna till Cites och som omfattas av en Flegtlicens förs in i unionen, ska de enbart genomgå den kontroll som fastställs i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Under alla omständigheter ska systemet för Flegtlicenser tillhandahålla en garanti för att dessa produkter har avverkats lagligt.
ARTIKEL 6
Flegtlicenser
1. Licensmyndigheten ska utfärda Flegtlicenser som ett sätt att intyga att trävaruprodukter har producerats lagligt.
2. Flegtlicenser ska utfärdas med användning av den spanskspråkiga versionen av det formulär som anges i tillägg 1 till bilaga IV.
3. Parterna får i gemensamt samförstånd upprätta elektroniska system för utfärdande, överföring och mottagande av Flegtlicenser.
4. Förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser och de tekniska specifikationerna anges i bilaga IV.
ARTIKEL 7
Definitionen av lagligt producerat timmer
För tillämpningen av detta avtal anges i bilaga II en definition av lagligt producerat timmer. I den bilagan anges den honduranska nationella lagstiftning som måste följas för att trävaruprodukter ska omfattas av en Flegtlicens. Där anges också de principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som ska tjäna som bevis för att den lagstiftningen följs.
ARTIKEL 8
Kontroll av lagligheten hos producerat eller förvärvat timmer
1. Honduras ska upprätta ett system för kontroll av att trävaruprodukter för sändning har producerats lagligt och att endast sändningar som konstateras vara lagligt producerade exporteras till unionen. I syfte att erhålla en försäkran om att trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats eller förvärvats lagligt och att det inte utfärdas Flegtlicenser för sändningar av trävaruprodukter som inte har producerats eller förvärvats lagligt eller som är av okänt ursprung, ska systemet för laglighetskontroll omfatta kontroller av att reglerna följts. Systemet ska även omfatta förfaranden för att säkerställa att timmer av olagligt eller okänt ursprung inte kommer in i försörjningskedjan.
2. Systemet för kontroll av att sändningar av trävaruprodukter har producerats lagligt beskrivs i bilaga V.
ARTIKEL 9
Övergång till fri omsättning för sändningar som omfattas av en Flegtlicens
1. Förfarandena för övergång till fri omsättning i unionen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens beskrivs i bilaga III.
2. Om det uppstår tvivel avseende en licens giltighet får den behöriga myndigheten i den medlemsstat i unionen som tar emot sändningen omedelbart begära ytterligare upplysningar och/eller förtydliganden från licensmyndigheten. Om licensmyndigheten inte svarar inom 21 arbetsdagar från och med mottagandet av begäran om ytterligare upplysningar, ska den behöriga myndigheten agera i enlighet med gällande nationell lagstiftning och inte godta licensen. Om det, efter det att ytterligare upplysningar har lämnats, fastställs att uppgifterna i licensen inte motsvarar sändningen, ska den behöriga myndigheten agera i enlighet med gällande nationell lagstiftning och inte godta licensen. Licensmyndigheten ska informeras om varje fall där en Flegtlicens inte godtas, samt om skälet till att licensen inte godtagits.
3. Om det i samband med samråd om Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller svårigheter, får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet (den gemensamma kommittén för genomförande).
ARTIKEL 10
Oberoende revisor
1. Parterna är överens om behovet av att anlita en oberoende revisor med överenskomna intervall för att kontrollera resultaten av och effektiviteten hos Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter och systemet med Flegtlicenser, enligt bilaga VI.
2. Honduras ska i samråd med unionen anlita en oberoende revisor, för att utföra de uppgifter som förtecknas i bilaga VI.
3. Den oberoende revisorn ska meddela parterna sina iakttagelser i rapporter i enlighet med det förfarande som beskrivs i bilaga VI. Den oberoende revisorns rapporter ska offentliggöras i enlighet med det förfarande som anges i bilaga VI.
4. Parterna ska underlätta den oberoende revisorns arbete, särskilt genom att säkerställa att revisorn på varje parts territorium har tillgång till den information som den behöver för att utföra sina uppgifter. En part får dock, i enlighet med sin lagstiftning om uppgiftsskydd, vägra att lämna ut sådan information som den inte har rätt att lämna ut.
ARTIKEL 11
Oriktigheter
Parterna ska i enlighet med artikel 21 underrätta varandra om de misstänker eller har bevis för kringgående av eller oriktigheter i systemet med Flegtlicenser, särskilt vad gäller
a) bedräglig handel, särskilt omledning av handel från Honduras till unionen via ett tredjeland där det finns anledning att tro att detta görs i avsikt att kringgå kravet på licens,
b) Flegtlicenser för trävaruprodukter som innehåller timmer från tredjeländer som misstänks ha producerats olagligt, och
c) bedrägeri vid erhållandet eller användningen av Flegtlicenser.
ARTIKEL 12
Dag då systemet med Flegtlicenser ska börja genomföras
1. Parterna ska underrätta varandra genom den gemensamma kommittén för genomförande när de anser att de har vidtagit de nödvändiga förberedelserna för att systemet med Flegtlicenser ska kunna bli operativt till fullo.
2. Parterna ska via den gemensamma kommittén för genomförande beställa en oberoende bedömning av systemet med Flegtlicenser på grundval av de kriterier som anges i bilaga VII. Syftet med bedömningen är att fastställa huruvida det laglighetsförsäkringssystem som ligger till grund för systemet med Flegtlicenser som beskrivs i bilaga V fyller sin funktion på ett tillfredsställande sätt.
3. På grundval av rekommendationerna från den gemensamma kommittén för genomförande ska parterna komma överens om ett datum då systemet med Flegtlicenser ska träda i kraft. De ska underrätta varandra om detta datum med den skriftliga metod som den gemensamma kommittén för genomförande anser är lämplig.
ARTIKEL 13
Tillämpning av systemet med Flegtlicenser på trävaruprodukter som inte exporteras till unionen
1. Honduras ska sträva efter att kontrollera lagligheten hos trävaruprodukter för såväl inhemsk konsumtion som för export till andra marknader än unionen. Honduras ska också vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera lagligheten hos importerade trävaruprodukter genom de system för laglighetskontroll som har tagits fram för genomförandet av detta avtal.
2. Som stöd för dessa ansträngningar ska unionen i dialog med berörda parter uppmuntra att de system som har tagits fram för genomförandet av detta avtal används för handel på andra internationella marknader och med tredjeländer.
ARTIKEL 14
Tidsplan för genomförandet av detta avtal
1. Parterna ska via den gemensamma kommittén för genomförande godkänna en tidsplan för genomförandet av detta avtal.
2. Parterna ska utvärdera framstegen i genomförandet med hänvisning till den tidsplan som har godkänts av den gemensamma kommittén för genomförande.
ARTIKEL 15
Kompletterande åtgärder och stödåtgärder
1. De områden inom vilka det behövs ytterligare tekniska och finansiella resurser för att genomföra detta avtal och för att ta itu med de grundläggande orsakerna till och drivkrafterna bakom olaglig avverkning anges i bilaga VIII.
2. Honduras ska se till att kapacitetsuppbyggnad för att genomföra detta avtal inkluderas i landets nationella planerings instrument, i strategier för att minska fattigdomen och i republikens allmänna budget.
3. Parterna ska se till att verksamhet som hör samman med genomförandet av detta avtal samordnas med relevanta befintliga och framtida utvecklingsinitiativ, särskilt minskningen av utsläpp av växthusgaser från avskogning och skogsförstörelse (Redd+).
4. Tillhandahållandet av ytterligare resurser i enlighet med punkt 1 ska omfattas av de normala förfarandena för programplanering av bistånd till Honduras och av Honduras egna budgetförfaranden.
5. Parterna ska överväga behovet av en gemensam ordning eller mekanism varigenom Europeiska kommissionens och unionens medlemsstaters finansiering och tekniska bidrag samordnas för att stödja tillämpningen av detta avtal.
ARTIKEL 16
Berörda parters deltagande i genomförandet av detta avtal
1. Honduras ska låta relevanta berörda parter delta i genomförandet av detta avtal.
2. Honduras ska säkerställa att deltagandet i genomförandet och övervakningen av detta avtal för relevanta berörda parter, inbegripet det civila samhället, den privata sektorn, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras samt lokalbefolkningen, oavsett kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, ras, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden.
3. Deltagandet i den gemensamma kommittén för genomförande ska avspegla mångfalden bland grupperna av aktörer inom Honduras skogsbrukssektor: de offentliga och privata sektorerna, det civila samhället, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras, lokalsamhällen och andra, vid behov.
4. Unionen ska med beaktande av sina skyldigheter enligt konventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor hålla regelbundna samråd med berörda parter om genomförandet av detta avtal.
ARTIKEL 17
Sociala skyddsåtgärder
1. För att minimera eventuella negativa effekter för de berörda parter som förtecknas i artikel 16.2 ska parterna bedöma effekterna av detta avtal på de berörda parternas livsstil.
2. Parterna ska övervaka effekterna av detta avtal för de berörda parter som förtecknas i artikel 16.2 och vidta rimliga och lämpliga åtgärder för att mildra eventuella negativa effekter. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för att ta itu med eventuella negativa effekter på grundval av en metod för att utvärdera detta avtal som parterna ska komma överens om.
ARTIKEL 18
Marknadsincitament
Unionen ska med beaktande av sina internationella skyldigheter sträva efter att främja tillträde till sin marknad för de trävaruprodukter som omfattas av detta avtal. Sådana ansträngningar ska omfatta främjande av
a) principer för offentlig och privat upphandling som beaktar ansträngningarna för att säkerställa ett utbud av lagliga trävaruprodukter, och
b) ett bättre anseende för produkter med Flegtlicens på unionens marknad.
ARTIKEL 19
Den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet
1. Parterna ska inrätta en gemensam kommitté för genomförande av avtalet (den gemensamma kommittén för genomförande) som ska ansvara för genomförandet och övervakningen av detta avtal och förvaltningen av den oberoende revisionen. Den gemensamma kommittén för genomförande ska också främja dialog och informationsutbyte mellan parterna.
2. Den gemensamma kommittén för genomförande ska inrättas inom tre månader efter det att detta avtal har trätt i kraft i enlighet med artikel 31. Varje part ska utse sina företrädare i den gemensamma kommittén för genomförande, som ska fatta sina beslut med enhällighet.
3. Den gemensamma kommittén för genomförande ska behandla alla frågor som rör det effektiva genomförandet av detta avtal. I synnerhet ska den gemensamma kommittén för genomförande
a) sammanträda minst två gånger om året de första två åren och minst en gång om året efterföljande år, på en plats, vid en tidpunkt och med en dagordning som parterna på förhand har kommit överens om,
b) utarbeta dagordningen för sitt arbete samt direktiv för gemensamma åtgärder,
c) fastställa sin egen arbetsordning,
d) inrätta ett system med gemensamt ordförandeskap för sina sammanträden,
e) utarbeta, granska, uppdatera och godkänna dokument och förfaranden för genomförandet av detta avtal,
f) säkerställa att dess arbete präglas av öppenhet och att information om dess arbete och beslut offentliggörs,
g) vid behov inrätta arbetsgrupper eller andra underordnade organ inom verksamhetsområden där det krävs särskild sakkunskap,
h) komma överens om en metod för övervakning och utvärdering av detta avtals genomförande och effekter, och
i) offentliggöra en årlig rapport. Närmare uppgifter om innehållet i denna rapport anges i bilaga IX.
4. De specifika funktionerna för den gemensamma kommittén för genomförande beskrivs i bilaga X.
5. Ytterligare sammanträden i den gemensamma kommittén för genomförande får sammankallas på begäran av var och en av parterna
ARTIKEL 20
Öppenhet och tillgång till offentlig information
1. För att förbättra styrningen ska tillhandahållandet av information till berörda parter utgöra en central del i detta avtal. Information ska offentliggöras regelbundet för att underlätta genomförandet och övervakningen av system, öka öppenheten och därigenom stärka de berörda parternas och konsumenternas förtroende, och för att säkerställa att parterna är ansvarsskyldiga. Närmare uppgifter om den information som ska offentliggöras anges i bilaga IX.
2. Varje part ska överväga de lämpligaste mekanismerna (medier, dokument, internet, workshoppar eller årliga rapporter) för att sprida informationen till allmänheten. Dessa mekanismer beskrivs i bilaga IX. Parterna ska särskilt sträva efter att göra tillförlitlig, relevant och aktuell information tillgänglig för de olika berörda parter som är knutna till skogssektorn.
ARTIKEL 21
Kommunikation om genomförandet av detta avtal
1. De nedan angivna företrädarna för parterna ska ansvara för officiell kommunikation om genomförandet av detta avtal.
— För Europeiska unionen, chefen för Europeiska unionens delegation i Honduras.
— För Honduras, minister-direktören för Instituto Nacional, de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre (ICF).
2. Parterna ska på ett rättidigt sätt meddela varandra de uppgifter som krävs för att genomföra detta avtal.
ARTIKEL 22
Konfidentiella uppgifter
1. Xxxxxxx parten förbinder sig att med beaktande av sin lagstiftning inte röja konfidentiella uppgifter som utväxlas inom ramen för detta avtal. Ingendera parten får offentliggöra eller tillåta sina myndigheter att offentliggöra affärshem ligheter eller konfidentiell affärsinformation som har utväxlats inom ramen för detta avtal.
2. Med förbehåll för punkt 1 ska följande uppgifter inte anses vara konfidentiella:
a) Antalet Flegtlicenser som har utfärdats av Honduras och som har tagits emot av unionen, och den volym trävaruprodukter som har exporterats från Honduras och tagits emot av unionen inom ramen för sådana licenser.
b) Flegtlicensinnehavarnas och importörernas namn och adresser.
c) Beloppen för avgifter och skatter som varje exportör har erlagt.
d) Böter som har ålagts eller rättsliga åtgärder som har vidtagits mot kontraktsinnehavare eller Flegtlicensinnehavare.
ARTIKEL 23
Territoriell tillämpning
Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och enligt de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra sidan, på Honduras territorium.
ARTIKEL 24
Tvistlösning
1. Parterna ska sträva efter att lösa eventuella tvister rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal genom att utan dröjsmål hålla samråd.
2. Samråd enligt punkt 1 ska inledas genom en skriftlig begäran som ska innehålla uppgifter om den eller de frågor som ska lösas samt tid och plats för samrådet.
3. Om en tvist inte har kunnat lösas genom samråd inom tre månader från den dag då samrådet först begärdes, får endera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma kommittén för genomförande, som ska sträva efter att lösa tvisten. Den gemensamma kommittén för genomförande ska förses med all information som är relevant för en djupgående undersökning av situationen i syfte att nå en godtagbar lösning. Den gemensamma kommittén för genomförande ska för detta ändamål vara skyldig att undersöka alla möjligheter till fortsatt effektivt genomförande av detta avtal.
4. Om den gemensamma kommittén för genomförande inte lyckas lösa tvisten, får parterna gemensamt söka en tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje part.
5. Om det inte är möjligt att lösa tvisten i enlighet med punkt 3 får endera parten meddela den andra om utseendet av en skiljeman; den andra parten ska då utse en andra skiljeman inom 30 kalenderdagar från den dag då den första skiljemannen utsågs. Parterna ska inom två månader från den dag då den andra skiljemannen utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman.
6. Skiljemännens beslut ska fattas med majoritet inom sex månader från den dag då den tredje skiljemannen utsågs.
7. Skiljemännens beslut ska vara bindande för parterna och får inte överklagas.
8. Den gemensamma kommittén för genomförande ska fastställa reglerna för skiljeförfarandet.
ARTIKEL 25
Tillfälligt upphävande
1. En part som tillfälligt vill upphäva detta avtal ska skriftligen underrätta den andra parten om sin avsikt att göra så. Frågan ska därefter diskuteras av parterna, med beaktande av relevanta berörda parters synpunkter.
2. Xxxxxxx parten får tillfälligt upphäva detta avtal om den andra parten
a) inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta avtal,
b) inte upprätthåller de lagstiftningsmässiga och administrativa åtgärder och medel som krävs för att genomföra detta avtal, eller
c) agerar eller underlåter att agera på ett sätt som medför betydande risker för miljö, hälsa, säkerhet eller trygghet för unionens eller Honduras befolkning.
Beslutet om tillfälligt upphävande och skälen till det beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.
3. Villkoren i detta avtal ska upphöra att gälla 30 arbetsdagar efter det att en anmälan enligt punkt 2 har gjorts.
4. Tillämpningen av detta avtal ska återupptas 30 arbetsdagar efter det att den part som tillfälligt upphävde tillämpningen underrättar den andra parten om att skälen för upphävandet inte längre gäller.
ARTIKEL 26
Ändringar
1. En part som vill ändra detta avtal ska lägga fram ett ändringsförslag minst tre månader före det nästkommande sammanträdet i den gemensamma kommittén för genomförande. Den gemensamma kommittén för genomförande ska diskutera förslaget och om enhällighet uppnås avge en rekommendation. Varje part ska överväga rekommendationen och, om den samtycker, godkänna den i enlighet med sina egna förfaranden.
2. Ändringar som båda parterna har godkänt på detta sätt ska träda i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta ändamål har slutförts.
3. Den gemensamma kommittén för genomförande får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.
4. Alla ändringar ska anmälas till de båda depositarierna för detta avtal.
ARTIKEL 27
Varaktighet
Detta avtal ska gälla i fem år från och med dagen för dess ikraftträdande och förlängas automatiskt i ytterligare fem år, förutsatt att det inte sägs upp enligt det förfarande som fastställs i artikel 28.
ARTIKEL 28
Avtalets upphörande
Utan hinder av vad som sägs i artikel 27 får vardera parten säga upp detta avtal genom en skriftlig anmälan till den andra parten. Detta avtal upphör att gälla 12 månader efter dagen för en sådan anmälan.
ARTIKEL 29
Bilagor
Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.
ARTIKEL 30
Autentiska texter
Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla versioner är lika giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska den spanska versionen ha företräde.
ARTIKEL 31
Ikraftträdande
1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna skriftligen har anmält till varandra att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.
2. Anmälningarna ska sändas till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd och till Honduras utrikesministerium, som båda ska vara depositarier för detta avtal.
TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.
Съставено в Брюксел на двадесет и трети февруари две хиляди двадесет и първа година. Hecho en Bruselas, el veintitrés de febrero de dos mil veintiuno.
V Bruselu dne dvacátého třetího února dva tisíce dvacet jedna. Udfærdiget i Bruxelles den treogtyvende februar to tusind og enogtyve.
Geschehen zu Brüssel am dreiundzwanzigsten Februar zweitausendeinundzwanzig.
Kahe tuhande kahekümne esimese aasta veebruarikuu kahekümne kolmandal päeval Brüsselis. Έγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι τρεις Φεβρουαρίου δύο χιλιάδες είκοσι ένα.
Done at Brussels on the twenty-third day of February in the year two thousand and twenty one. Fait à Bruxelles, le vingt-trois février deux mille vingt et un.
Sastavljeno u Bruxellesu dvadeset trećeg veljače godine dvije tisuće dvadeset prve. Fatto a Bruxelles, addì ventitré febbraio duemilaventuno.
Briselē, divi tūkstoši divdesmit pirmā gada divdesmit trešajā februārī.
Priimta du tūkstančiai dvidešimt pirmų metų vasario dvidešimt xxxxxx dieną Briuselyje. Xxxx Xxxxxxxxxxx, a kétezer-huszonegyedik év február havának huszonharmadik napján. Magħmul fi Brussell, fit-tlieta u għoxrin jum ta’ Frar fis-sena elfejn u wieħed u għoxrin. Gedaan te Brussel, drieëntwintig februari tweeduizend eenentwintig.
Sporządzono w Brukseli dnia dwudziestego trzeciego lutego roku dwa tysiące dwudziestego pierwszego. Feito em Bruxelas, em vinte e três de fevereiro de dois mil e vinte e um.
Întocmit la Bruxelles la douăzeci și trei februarie două mii douăzeci și unu. V Bruseli dvadsiateho tretieho februára dvetisícdvadsaťjeden.
V Bruslju, dne triindvajsetega februarja leta dva tisoč enaindvajset.
Tehty Brysselissä kahdentenakymmenentenäkolmantena päivänä helmikuuta vuonna kaksituhattakaksikymmentäyksi. Som skedde i Bryssel den tjugotredje februari år tjugohundratjugoett.
I. Förteckning över de trävaruprodukter som omfattas av systemet med Flegtlicenser
II. Honduras laglighetsmatriser
III. Villkor för övergång till fri omsättning i unionen för trävaruprodukter som exporterats från Honduras och omfattas av en Flegtlicens
IV. Förfarande för att utfärda Flegtlicenser
V. Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter
VI. Oberoende revision
VII. Kriterier för utvärdering av Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter
VIII. Kompletterande åtgärder och stödåtgärder
IX. Öppenhet och tillgång till offentlig information
X. Den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet
FÖRTECKNING ÖVER DE TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV SYSTEMET MED FLEGTLICENSER
Denna bilaga innehåller 19 trävaruprodukter, inbegripet de fem obligatoriska produkterna enligt rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (1) och 14 ytterligare produkter som har valts ut av Honduras på grundval av en granskning av uppgifter från olika källor: Honduras centralbank för exportmarknaden och registret hos Instituto Nacional de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre (ICF) för den inhemska marknaden. 2013 hölls också samråd med de olika aktörerna inom skogsbrukssektorn i landets huvudregioner i fråga om vilka trävaruprodukter som skulle tas upp i denna bilaga.
Enligt Honduras lag om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter (LFAPVS) är det förbjudet att exportera vissa trävaruprodukter. I artikel 102 i den lagen föreskrivs att trä från lövträdsarter i naturskogar enbart får exporteras i form av bearbetat trä. Därför är det inte tillåtet att exportera rundvirke eller grovt sågat virke av dessa arter.
Även om det är förbjudet att exportera rundvirke eller grovt sågat virke av dessa arter omfattas sådant trä av Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter (Sistema para Asegurar la Legalidad de los productos de la madera de Honduras), oavsett vilket bearbetningssteg det befinner sig i (2).
I förteckningen nedan hänvisas till systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som inrättats av Världstul lorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, och den kombinerade nomenklaturen i EU:s gemensamma tullsystem.
Nummer enligt det harmoniserade systemet (HS) och den kombinerade nomenklaturen (KN) för trävaruprodukter som omfattas av systemet med Flegtlicenser
Nummer | Nr | Beskrivning | Vedertaget namn i Honduras |
1. | 4401.21 | Trä i form av flis eller spån, av barrträ. | Astillas o chips |
2. | 4401.22 | Trä i form av flis eller spån, av lövträ. | Astillas o chips |
3. | 4401.31 | Träpelletar. | Pellets, briquetas |
4. | ex 4403 | Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor; utom rundvirke eller virke som är bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor, av lövträdsarter från naturskogar, motsvarande nr 4403 4985. | Madera en rollo, timber |
ex 4403 4985 | Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor. Ej behandlat med färg, kreosot eller andra konserveringsmedel, av lövträ. Av tropiska träslag från naturskogar. (SA 0000.00.00.00 i Honduras). Export förbjuden enligt honduransk lag. I enlighet med artikel 3 i detta avtal får produkter enligt detta HS-nummer inte omfattas av en Flegtlicens och kan därför inte importeras till EU. | ||
5. | 4404 | Tunnbandsvidjor; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.; träspån och liknande. | Estacas, palos de escoba, palillos, nasas, tampas |
(1) EUT L 347, 30.12.2005, s.1.
(2) I Honduras definieras trä från lövträdsarter som trä som kommer från lövträd.
Nummer | Nr | Beskrivning | Vedertaget namn i Honduras |
6. | 4406 | Järnvägs- eller spårvägssliprar av trä. | Durmientes |
7. | 4407 | Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm. | Madera aserrada, madera cepillada, madera en bloque, cuartones |
8. | 4408 | Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen, skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek av högst 6 mm. | Chapa, enchapado, plywood |
9. | 4409 | Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat. | Molduras, pisos, forros, cielos, machimbres |
10. | 4410 | Spånskivor, strimlespånskivor (oriented strand board, OSB) och liknande skivor (till exempel waferboard) av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel. | Tableros, OSB |
11. | 4411 | Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra organiska bindemedel. | Tableros, MDF |
12. | 4412 | Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat. | Contrachapada |
13. | 4415 | Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä; pallflänsar av trä. | Pallets, tarimas, cajas |
14. | 4418 | Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, paneler, sammansatta golvskivor samt vissa takspån (shingles och shakes). | Puertas, ventanas, marcos, contramarcos, encofrados, postes, vigas |
15. | 4419 | Bords- och köksartiklar, av trä. | |
16. | 9403.30 | Kontorsmöbler av trä. | |
17. | 9403.40 | Köksmöbler av trä. | |
18. | 9403.50 | Sovrumsmöbler av trä. | |
19. | 9403.60 | Andra möbler av trä. |
HONDURAS LAGLIGHETSMATRISER
Definition av lagligt timmer och lagliga trävaruprodukter
Vid tillämpningen av detta avtal betraktas timmer och trävaruprodukter som lagliga när deras ursprung, avverkning, transport, sågning, bearbetning och handel på nationella och internationella marknader följer gällande lagar och författningar om skog, miljö, ekonomi, sociala frågor, kultur, skatt och försäljning, enligt vad som anges i denna bilaga och i enlighet med bilaga V.
En fullständig och aktiv medverkan från statliga institutioner, privat sektor, det civila samhällets organisationer, grupper som bedriver trädjordbruk, samhällen, den akademiska världen samt urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras gjorde det möjligt att sammanställa laglighetsmatriserna så att de innehöll den viktiga information som krävs för att förbättra skogsförvaltningen.
Honduras laglighetsmatriser baseras på 6 principer, 17 kriterier, 36 indikatorer och 56 medel för verifiering. De är strukturerade med hänsyn till lagar som rör skogsbrukssektorn och omfattar olika aspekter av offentlig styrning av följande aspekter:
— Administrativa förfaranden för erkännande av äganderätt till offentlig och privat mark.
— Korrekt tillämpning av förfaranden för att fördela offentlig skogsmark till personer eller grupper.
— Respekt för de traditionella rättigheterna för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras.
— Respekt för arbetsrätten för arbetstagare inom skogsbrukssektorn.
I skogsbrukets produktionskedja är målsättningen att säkerställa följande:
— Efterlevnad av de tekniska och rättsliga kraven för godkännande och användning av avverkningslicenser för trävaruprodukter.
— Efterlevnad av de rättsliga bestämmelserna för transport av trävaruprodukter i hela försörjningskedjan.
— Efterlevnad av de tekniska och rättsliga bestämmelserna för registrering och drift av (primära och sekundära) skogsbruksföretag och trävarulager.
— Efterlevnad av de rättsliga bestämmelserna för lokal, nationell och internationell handel.
— Efterlevnad av bestämmelser som rör tullar och skatter.
Matriserna omfattar inte någon särskild princip om miljön, eftersom den betraktas som en övergripande fråga för alla matriser och underförstått ingår i princip 3, eftersom skogsbruk och avverkningsverksamhet baseras på skogsbruksplaner som syftar till att säkerställa en god förvaltning och hållbarhet för resursen. Mer specifikt behandlas miljön i indikator 3.4.2, där det hänvisas till en miljökonsekvensbedömning i skogsbruksplaner och indikator 3.6.2, där det hänvisas till skogsbruksföretagens efterlevnad av åtgärder som mildrar inverkan på miljön.
1. Principer
Matriserna organiseras enligt följande sex principer:
1) Äganderätt och besittningsrätt till skogsområden.
2) Rättigheter för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras som bor i skogsområden.
3) Efterlevnad av lagar och författningar om skogsförvaltning och avverkning, transport och industrialisering av samt handel med trävaruprodukter som bedrivs av aktörer i skogsbrukssektorn.
4) Skyldigheter i fråga om arbetstagare och arbetsmiljö.
5) Regler för internationell handel med trävaruprodukter.
6) Skyldigheter som rör tullar och skatter.
2. Överväganden vid laglighetskontroll
Medlen för att verifiera indikatorerna för var och en av de sex principerna i dessa laglighetsmatriser utgörs av administrativa handlingar och register som framställs av offentliga institutioner beroende på efterfrågan på tjänster. I en verifieringshandbok anges för varje indikator hur den ska skapas och verifieras, samt verifieringsfrekvensen för varje indikator, och dessutom anges de fysiska och elektroniska arkiv där medlen för verifiering lagras. Den gemensamma kommittén för genomförande har ansvar för denna handbok och kommer att granska, uppdatera och godkänna den efter behov.
För att säkerställa efterlevnaden av principerna ska det inrättas samarbetsordningar mellan de institutioner som deltar i skogsbrukets produktionskedja och Instituto Nacional de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre (ICF).
3. Timrets ursprung
I lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter (LFAPVS) beskrivs typerna av ägande till områden där timmer avverkas, bearbetas och säljs i Honduras. De är följande:
A. Offentliga skogsområden: Detta är nationella skogsområden på statligt ägd mark, kommunala skogsområden (ejido- områden) på mark som ägs av kommuner samt skogsområden som har förvärvats av statliga institutioner, tillsammans med alla skogsområden som ägs och arrenderas av staten (artiklarna 45, 46 och 47 i LFAPVS). Med arrendering avses den process genom vilken ägaren tillåter en fysisk eller juridisk person att använda och nyttja ett skogsområde under en viss period och på vissa villkor.
a) Nationella skogsområden består av följande:
— Skogsmark som ligger inom statens territoriella gränser och som inte ägs av någon annan.
— Skogsmark som har förvärvats av staten eller någon av dess institutioner genom expropriering, köp, försäljning eller ett giltigt lagfartsbevis enligt vilket staten har äganderätt, oavsett om detta är registrerat i fastighetsregistret eller ej. Dessa kallas bienes fiscales eller bienes nacionales [statlig eller nationell egendom] (artikel 46 i LFAPVS).
b) Kommunala (ejido) skogsområden består av följande:
— Skogsmark som omfattas av lagfartsbevis som staten tidigare har beviljat kommunerna som ejidos
(kommunalt ägd mark).
— Övrig skogsmark som ägs av kommuner enligt varje annan typ av lagfartsbevis i enlighet med LFAPVS (artikel 47). Kommunala skogsområden är offentliga; när det gäller avverkning betraktar ICF dock kommunen som en privat ägare.
c) Skogsområden som har förvärvats av statliga institutioner eller terrenos fiscales (statligt ägd mark) är statlig egendom vars lagfartsbevis innehas av ett offentligt organ. Avverkning får ske i statligt ägda skogar om deras förvaltningskategori tillåter detta och om det har godkänts i den gällande skogsbruksplanen av den behöriga myndigheten. Om detta är fallet för en statligt ägd skog (som har registrerats i katalogen över oavytterliga offentliga skogsresurser (CPPFI) och fastighetsregistret), ska den betraktas som en privat skog snarare än en offentlig.
B. Privata skogsområden: Detta är områden på mark som tillhör fysiska eller juridiska personer som omfattas av civilrätten, vars fullständiga äganderätt erkänns genom ett giltigt lagfartsbevis som ursprungligen har utfärdats av staten och registrerats i fastighetsregistret (artikel 45 i LFAPVS).
— Privata skogsområden som ägs av en eller flera samfälligheter utgörs av skogar på mark som ägs av samfälligheter på landsbygden och skogsområden som ägs – eller inte ägs – av urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras. På grund av traditionella rättigheter respekteras skogsområden på mark som traditionellt tillhör urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras av staten i enlighet med nationella lagar och Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder, oavsett om de innehar lagfartsbeviset eller ej.
C. Icke-skogsområden: För närvarande finns det ingen rättslig ram för användning av timmer från dessa områden, där spridda träd ibland avverkas. De kompletterande åtgärderna i bilaga VIII omfattar en struktur för en sådan rättslig ram.
4. Förändringar i Honduras rättsliga, organisatoriska och institutionella ram
Eftersom alla rättsliga, administrativa och institutionella ramar förändras kan det komma att behövas ändringar i förfarandena i Honduras som skulle leda till justeringar av innehållet i de indikatorer som beskrivs i dessa laglighets matriser. Dessa ändringar ska analyseras och vid behov godkännas av den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet (den gemensamma kommittén för genomförande) minst vartannat år. Den gemensamma kommittén för genomförande ska också minst vartannat år analysera eventuella ändringar eller uppdateringar av denna bilaga som kan vara nödvändiga för att ta hänsyn till relevanta förändringar i Honduras rättsliga, administrativa och institutionella ramar.
SV
L 217/22
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Kriterium 1.1 Offentliga och privata aktörer inom skogsbrukssektorn som deltar i skogsbaserad produktionsverksamhet följer den befintliga lagstiftningen för att bevisa äganderätt till skogsområden. | ||
Indikator 1.1.1 Ägare till privata skogsområden, inbegripet skogsområden som ägs av en eller flera samfälligheter och kommunala (ejido) skogsområden, har dokument som bevisar äganderätten. | ||
Medel för verifiering: 1. Giltigt, fullständigt intyg om registrerad äganderätt. | Rättslig grund: Artiklarna 37, 94, 95, dekret nr 82-2004, lagen om ägande rätt. | Behörig institution: Fastighetsinstitutet (IP), generaldirektoratet för markregist rering och geografi (DGRCG). |
Indikator 1.1.2 Nationella skogsområden som ägs av staten är registrerade i IP:s fastighetsregister och i ICF:s katalog över oavytterliga offentliga skogsresurser. | ||
Medel för verifiering: 1. Lagfartsbeviset är infört i IP:s fastighetsregister. 2. Dokumenterad registrering av lagfartsbeviset i ICF:s ka talog över oavytterliga offentliga skogsresurser (CPPFI). | Rättslig grund: För medel 1: Artikel 37, dekret nr 82-2004, lagen om äganderätt. För medel 2: Artiklarna 56 och 61, dekret nr 98-2007, lagen om skogs bruk, skyddade områden och vilda djur och växter. | Behörig institution: För medel 1: IP, generaldirektoratet för markregistrering och geografi. För medel 2: ICF, centrum för skogsbruksresurser och skogsbruksinfor mation (CIPF). |
Kriterium 1.2 Tilldelning av nationella och kommunala (ejido) skogsområden till befolkningsgrupper, grupper som bedriver trädjordbruk samt fysiska eller juridiska personer. | ||
Indikator 1.2.1 ICF ingår skogsförvaltningsavtal om skogsförvaltningsverksamhet i nationella områden på kort, medellång och lång sikt. | ||
Medel för verifiering (något av dem): 1. Undertecknat och giltigt avtal om skogsförvaltning eller skogsbruksverksamhet (gäller för fysiska och juridiska personer). 2. Undertecknat och giltigt avtal om skogsförvaltning för samfälligheter (gäller för grupper som bedriver trädjord bruk och samfälligheter). | Rättslig grund: För båda medlen: Artikel 77, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skydda de områden och vilda djur och växter. | Behörig institution: För medel 1: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. För medel 2: ICF, avdelningen för utveckling av samfällighetsskogar. |
Indikator 1.2.2 Kommuner ingår förvaltningsavtal för samfällighetsskogar i kommunala (ejido) områden om skogsförvaltningsverksamhet på kort, medellång och lång sikt. | ||
Medel för verifiering: 1. Undertecknat och giltigt avtal om förvaltning av samfäl lighetsskogar för kommunal (ejido) mark. | Rättslig grund: Artikel 128, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyd dade områden och vilda djur och växter. Artikel 451, exekutivt avtal nr 031-2010, allmän genomfö randeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områ den och vilda djur och växter. ICF-avtal nr 027-2015 om skogsförvaltningen i kommunala (ejido) områden inom ramen för samfällighetsskogsbruk. | Behörig institution: Kommunen, kommunfullmäktige. ICF, avdelningen för utveckling av samfällighetsskogar. |
PRINCIP 2. HONDURAS RESPEKTERAR RÄTTIGHETERNA FÖR URBEFOLKNINGAR OCH BEFOLKNINGSGRUPPER MED AFRIKANSKT URSPRUNG I HONDURAS SOM LEVER I SKOGSOMRÅDEN. | ||
Medel för verifiering: För nationell och kommunal (ejido) mark (för medel 1 och 2): 1. Lagfartsbevis som är registrerat i IP:s fastighetsregister. 2. Lagfartsbevis som är registrerat i INA:s nationella jord bruksregister. För mark som tillhör urbefolkningar och befolkningsgrup per med afrikanskt ursprung i Honduras och som helt och hållet ägs av ICF (medel 3): 3. Det lagfartsbevis som härrör från uppdelningen, registre rat i IP:s fastighetsregister. | Rättslig grund: För medel 1, 2 och 3: — Artiklarna 13, 14, 15, 18 och 19, dekret nr 26-94 (rati ficering av ILO:s konvention nr 169). För medel 1 och 2: — Artiklarna 93, 94, 95, 100, 101 och 125, dekret nr 82-2004, lagen om äganderätt och dess genomföran deförordning. — Artikel 92, lagen om jordbruksreform, ändrad genom lagen om modernisering och utveckling av jordbruks sektorn, dekret nr 31-92. | Behörig institution: För medel 1: IP, generaldirektoratet för markregistrering och geografi. För medel 2: INA, nationellt jordbruksregister. För medel 3: ICF, centrum för skogsbruksresurser och skogsbruksinfor mation (CIPF). |
För medel 2: — Artikel 69 i den ändrade kommunallagen, dekret nr 127-2000. För medel 3: — Artikel 45, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter. | ||
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/23
— Dekret nr 61-2013 av den 17 april 2013 om att ge ICF tillstånd att besvara ansökningar om lagfartsbevis för områden som ägs av en eller flera samfälligheter, som lämnas in av organisationer för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Hondu ras. — Avtal nr 031-2012 av den 3 augusti 2012, där ICF fast ställer förfarandet för att utfärda lagfartsbevis för mark som traditionellt tillhör urbefolkningar och befolknings grupper med afrikanskt ursprung i Honduras som lever i Río Plátano-biosfären. — Enligt avtal nr 031-2012 av den 3 augusti 2012 ska ett lagdekret offentliggöras för att tillåta uppdelningen av de skogsområden som identifieras och ägs av ICF, så att lag fartsbevisen kan överföras till urbefolkningarna och befolkningsgrupperna med afrikanskt ursprung i Hon duras. | ||
Indikator 2.1.2 ICF respekterar rätten till fritt och informerat samtycke på förhand i de territorier som tillhör urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras där det planeras kommersiell avverkning som kommer att påverka dessa befolkningar direkt. | ||
Medel för verifiering: 1. Rapport från det samråd som ICF har genomfört. Anmärkning: Rapporten från ICF:s samråd ska innehålla resultatet av det samråd (dvs. det avtal eller godkännande som krävs för de föreslagna åtgärderna för den kommersiella avverkningen) som har utförts enligt ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk och gällande nationell lagstiftning. | Rättslig grund: Artiklarna 6 och 15 i dekret nr 26-94 (ratificering av ILO:s konvention nr 169). En hänvisning till den nationella lagstiftningen om fritt och informerat samtycke bör inkluderas när lagen har godkänts. | Behörig institution: ICF, avdelningen för utveckling av samfällighetsskogar. |
PRINCIP 3. AKTÖRER INOM SKOGSBRUKSSEKTORN FÖLJER LAGAR OCH REGLER OM SKOGSFÖRVALTNING, AVVERKNING, TRANSPORT, BEARBETNING AV OCH HANDEL MED TRÄVARUPRODDUKTER. | ||
Medel för verifiering: 1. Godkänd och giltig skogsbruksplan. | Rättslig grund: Artiklarna 70 och 74, dekret nr 98-2007, lagen om skogs bruk, skyddade områden och vilda djur och växter. | Behörig institution: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
SV
L 217/24
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Indikator 3.1.2 Nyttjanderättshavarna (samfälligheter, trädjordbruksorganisationer samt fysiska eller juridiska personer) för nationella skogsområden som är registrerade hos ICF och som bedriver avverkningsverksamhet har en godkänd och giltig skogsbruksplan. | ||
Medel för verifiering: 1. Godkänd och giltig skogsbruksplan för nationella offent liga skogsområden. | Rättslig grund: Artiklarna 70 och 74, dekret nr 98-2007, lagen om skogs bruk, skyddade områden och vilda djur och växter. | Behörig institution: ICF, avdelningen för utveckling av samfällighetsskogar och avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
Indikator 3.1.3 Ägare av områden med privat och kommunalt ägda (ejido) trädjordbrukssystem som bedriver avverkningsverksamhet har en särskild plan för trädjordbrukssystem som är godkänd och giltig. | ||
Medel för verifiering: 1. Godkänd och giltig särskild plan för trädjordbrukssystem (PESA). | Rättslig grund: ICF-avtal nr 010-2015 om godkännande av instruktionerna för tillämpningen av tekniska standarder för särskilda planer för trädjordbrukssystem, för fastigheter på mindre än 100 ha. | Behörig institution: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
Indikator 3.1.4 Ägare och nyttjanderättshavare av skogsområden med en godkänd och giltig skogsbruksplan har en årlig verksamhetsplan och ägare med en särskild plan för trädjordbrukssystem har en årlig avverkningsplan. | ||
Medel för verifiering: 1. Godkänd årlig verksamhetsplan (för ägare till skogsom råden och nyttjanderättshavare för skogar som har en godkänd och giltig skogsbruksplan). 2. Årlig avverkningsplan (för innehavare av en godkända och giltiga särskilda planer för trädjordbrukssystem, PESA:er). | Rättslig grund: För medel 1: Artikel 70.2, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyd dade områden och vilda djur och växter, för skogsbrukspla ner. För medel 2: ICF-avtal nr 010-2015.IV och V.3, instruktionerna för till ämpningen av tekniska standarder för särskilda planer för trädjordbrukssystem (PESA:er) som omfattar mindre än 100 ha. För PESA:er som omfattar minst 100 ha kommer den gällan de lagstiftningen att ses över och ändras (se relevanta kom pletterande åtgärder i bilaga VIII). | Behörig institution: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/25
Kriterium 3.2 Aktörer som ansvarar för att genomföra skogsbruksverksamhet och som har utsetts för att bedriva denna verksamhet enligt en avverkningslicens för årliga verksamhetsplaner, årliga avverkningsplaner, skogsplanteringar, räddningsplaner och återställningsplaner, är fysiska eller juridiska personer som uppfyller kraven för att bedriva verksamhet inom skogsbrukssektorn. | ||
Indikator 3.2.1 Kvalificerade skogstekniker som ansvarar för att bedriva skogsbruksverksamhet enligt avverkningslicenser för årliga verksamhetsplaner, årliga avverkningsplaner, skogsplanteringar, räddningsplaner och återställningsplaner, är registrerade hos ICF och är registrerade för motsvarande avverkningslicenser. | ||
Medel för verifiering: 1. Den kvalificerade skogsteknikerns id-kort. 2. Memorandum från den kvalificerade skogsteknikern om att denne accepterar att genomföra avverkningslicensen. | Rättslig grund: Artikel 477, exekutivt avtal nr 031-2010, allmän genomfö randeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områ den och vilda djur och växter. Artikel 159, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyd dade områden och vilda djur och växter. | Behörig institution: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
Indikator 3.2.2 Fysiska eller juridiska personer som har anlitats för att bedriva avverkningsverksamhet inom ramen för årliga verksamhetsplaner, årliga avverkningsplaner, skogsplanteringar, räddningsplaner och återställningsplaner, är registrerade hos ICF och är registrerade för motsvarande avverkningslicenser. | ||
Medel för verifiering: 1. Kontraktsinnehavarens giltiga id-kort. 2. Förhandsrapport i den godkända årliga verksamhetspla nen. | Rättslig grund: För medel 1: Artiklarna 216 och 217, exekutivt avtal nr 031-2010, all män genomförandeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter. Instruktioner om tillämpningen av avtal nr 045 A-2013 om avgifter för tjänster som tillhandahålls inom primära och sekundära skogsbruksföretag och trävarulager. För medel 2: För årliga verksamhetsplaner som avser tallskog, kapitel 4 c, administrativ vägledning för avverkningsplaner för tallskog, ICF-cirkulär nr DE-ICF-001-2013. För övriga avverkningslicenser finns det för närvarande inga rättsliga hänvisningar för medel 2, varför detta tas med som en kompletterande åtgärd enligt bilaga VIII. | Behörig institution: För medel 1: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. För medel 2: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
SV
L 217/26
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Indikator 3.2.3 Oberoende skogstekniker ansvarar för att skogsbruksverksamheten bedrivs korrekt enligt avverkningslicenser för årliga avverkningsplaner, skogsplanteringar, räddningsplaner och återställningsplaner. Oberoende skogstekniker är medlemmar i en branschorganisation, solventa och införda i registren för motsvarande avvecklingslicenser. | ||
Medel för verifiering: 1. Bevis på att den oberoende teknikern är solvent (doku ment eller intyg). 2. Memorandum från den oberoende skogsteknikern om att denne accepterar att genomföra avverkningslicensen. | Rättslig grund: För medel 1: Artikel 1, dekret nr 73 (utfärdat den 17 maj 1962), lag om obligatoriskt medlemskap i en branschorganisation. För medel 2: ICF-avtal om den strukturerade ordningen för att lämna in skogsbruksplaner, som ska utvecklas som en kompletteran de åtgärd i bilaga VIII. | Behörig institution: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
Kriterium 3.3 Innehavare och nyttjanderättshavare av förvaltningsplaner och avverkningslicenser avverkar timmer och skördar andra skogsbruksprodukter än timmer i enlighet med rättsliga krav. | ||
Medel för verifiering: 1. Rapporter från fältinspektioner (för tall- och lövskog). 2. Dokumentation över efterlevnad (eller bristande sådan) av de tekniska standarderna vid utgången av den årliga verksamhetsplanen (enbart för tallskog). | Rättslig grund: För medel 1 och 2: Avdelningarna IX och XI i den administrativa vägledningen för avverkningsplaner för tallskog. För medel 1: Avsnitt 6.17, ICF-avtal nr 050-2012 om tekniska standarder och riktlinjer för utarbetande av skogsbruksplaner och verk samhetsplaner för lövskog. | Behörig institution: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
Indikator 3.3.2 Ägare eller nyttjanderättshavare till skogsområden som bedriver avverkningsverksamhet har godkända och giltiga räddningsplaner för skogar som har påverkats av naturkatastrofer, sjukdomar eller angrepp av skadedjur, offentliga och/eller privata bygg- och anläggningsprojekt och vegetationsförändringar på mark som används för jordbruk. | ||
Medel för verifiering: 1. Beslut om att godkänna räddningsplanen. | Rättslig grund: Artikel 147, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyd dade områden och vilda djur och växter. ICF-avtal nr 030/2013, godkännande av räddningsplaner. | Behörig institution: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor och avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/27
Indikator 3.3.3 Ägare till skogsplanteringar har ett godkänt och giltigt planteringscertifikat och en avverkningslicens för att avverka och sälja produkter som härrör från förvaltningen av beskogade eller återbeskogade bebodda, privata, kommunala (ejido) och nationella områden. | ||
Medel för verifiering: 1. Skogsplanteringscertifikat. 2. Certifierad avverkningslicens för plantering. | Rättslig grund: Artikel 149.10 och 149.11, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter. ICF:s resolution nr DE-MP-071-2010, handbok om regler för att utfärda skogsplanteringscertifikat. | Behörig institution: För medel 1: ICF, nationella återbeskogningsprogrammet. För medel 2: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
Indikator 3.4.1 De ägare som anges i skogsbruksplaner för nationella, kommunala (ejido) och privata skogsområden uppfyller skyddsprogrammet för brand, angrepp av skadedjur, skogssjukdomar, vattenkällor, växter och djur. | ||
Medel för verifiering: 1. Årligt skyddsprogram. 2. Teknisk rapport om hur de godkända årliga verksamhets planerna uppfyller skyddsprogrammet. | Rättslig grund: Artikel 172.3, exekutivt avtal nr 031-2010, allmän genom förandeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områ den och vilda djur och växter. Avsnitt 6.2, underavsnitten 6.2.1 och 6.2.2, avtal nr 050-2012, om tekniska standarder och riktlinjer för ut arbetande av skogsförvaltningsplaner och verksamhetspla ner för lövskog. Kapitel 1, punkt 5, ICF:s resolution nr DE-MP-285-2010, riktlinjer och standarder för bättre skogsförvaltning. | Behörig institution: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
Indikator 3.4.2 De ägare som anges i skogsbruksplanerna följer programmet för miljökonsekvensbedömningar av skogsbruksverksamhet. | ||
Medel för verifiering: 1. Godkänt och giltigt program för miljökonsekvensbe dömningar av skogsbruksverksamhet. 2. Tekniska rapporter om efterlevnaden av det program för miljökonsekvensbedömningar som ingår i de godkända årliga verksamhetsplanerna. | Rättslig grund: För medel 1: Artikel 70, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skydda de områden och vilda djur och växter. Artikel 170, exekutivt avtal nr 031-2010, allmän genomfö randeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områ den och vilda djur och växter. För medel 2: ICF:s resolution nr DE-MP-285-2010, riktlinjer och standar der för bättre skogsförvaltning, kapitel III, punkt 3.1. | Behörig institution: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling (DMDF). |
SV
L 217/28
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Kriterium 3.5 Timmer transporteras i enlighet med gällande lagstiftning. | ||
Indikator 3.5.1 Timmer som transporteras från skogen till en uppsamlingscentral, primära och sekundära skogsbruksföretag och trävarulager har ett transporttillstånd. | ||
Medel för verifiering: 1. Transporttillstånd. Anm.: ICF tillåter tre typer av transporttillstånd: för rundvirke (1), för produkter och biprodukter (2) och för sågat virke (3). | Rättslig grund: Artikel 103, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skyd dade områden och vilda djur och växter. Artikel 239, exekutivt avtal nr 031-2010, allmän genomfö randeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områ den och vilda djur och växter. För lövskog: Rättslig hänvisning som enbart ska gälla lövskog ska utarbe tas (se motsvarande kompletterande åtgärd i bilaga VIII). | Behörig institution: ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
Indikator 3.5.2 Attesterade fakturor används för transport, oavsett destination, av bearbetat timmer som säljs av primära eller sekundära skogsbruksföretag eller trävarulager. | ||
Medel för verifiering: 1. Attesterade fakturor. | Rättslig grund: Artikel 12, avtal nr 189-2014, genomförandeförordning för faktureringssystemet och dess ändringar. Artikel 236, exekutivt avtal nr 031-2010, allmän genomfö randeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områ den och vilda djur och växter. | Behörig institution: SAR, faktureringsavdelningen. ICF:s berörda regionala skogsbrukskontor. |
Indikator 3.5.3 Giltiga fraktsedlar används när timmer transporteras, oavsett destination. | ||
Medel för verifiering: 1. Fraktsedel. | Rättslig grund: Artiklarna 11, 19 och 44, avtal nr 189-2014, genomföran deförordning för faktureringssystemet och dess ändringar. | Behörig institution: SAR, faktureringsavdelningen. |
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/29
Kriterium 3.6 Fysiska eller juridiska personer som äger företag och trävarulager följer den gällande lagstiftningen när de inrättar och driver primära och sekundära skogsbruksföretag och trävarulager. | ||
Medel för verifiering: 1. Näringstillstånd. 2. Operativ licens. | Rättslig grund: För medel 1: Artikel 119, avtal nr 018-93, genomförandeförordning för kommunallagen. För medel 2: Artikel 98, dekret nr 98-2007, lagen om skogsbruk, skydda de områden och vilda djur och växter. | Behörig institution: För medel 1: Kommunen, förvaltningskontoret eller skatteinspektionen. För medel 2: ICF, avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling. |
Medel för verifiering: 1. Intyg om miljötillstånd. 2. Teknisk övervakning och verifieringsutlåtande om avta let om miljöövervakningsåtgärderna. | Rättslig grund: MiAmbiente: — Artikel 11 c, artikel 83, dekret nr 104-93, allmän miljö lag. — Artikel 10.3, artikel 24.6, exekutivt avtal nr 008-2015, genomförandeförordning för det nationella systemet för miljökonsekvensbedömning. Kommuner med behörighet att utfärda licens: — Artikel 1.28-A, dekret nr 181-2007, ändring av den all männa miljölagen. — Artikel 19, exekutivt avtal nr 008-2015, genomförande förordning för det nationella systemet för miljökonse kvensbedömning. Kommuner med juridisk självbestämmanderätt: Artiklarna 12 och 12A i kommunallagen, dekret nr 134-90. | Behörig institution: Ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (MiAmbiente), generaldirektoratet för miljöbedömning och miljöövervakning (DECA). Kommuner med ett avtal om behörighet att utfärda licenser eller med juridisk självbestämmanderätt. |
SV
L 217/30
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Kriterium 3.7 Aktörer i skogsbrukets produktionskedja följer gällande regler för inhemsk handel med trävaruprodukter. | ||
Medel för verifiering: 1. Månadsrapport om primära och sekundära skogsbruks företag och trävarulager. 2. Redovisning av insatsvaror och produktion. 3. Dokumentation över tillbörlig aktsamhet. | Rättslig grund: För medel 1: Artiklarna 225 och 229 i den allmänna genomförandeför ordningen för lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter. För medel 2: Artikel 219 i den allmänna genomförandeförordningen för lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter. För medel 3: Särskilda artiklar ska utarbetas så snart motsvarande lagstiftning har godkänts (se motsvarande kompletterande åtgärd i bilaga VIII). | Behörig institution: För metoderna 1, 2 och 3: ICF, avdelningen för handel och industri (innan denna avdel ning har inrättats kommer dess ansvarsområden att hanteras av avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling). |
Medel för verifiering: 1. Dokument eller inspektionsrapport som bekräftar att ar betsgivare i skogsbrukssektorn uppfyller indikatorn. | Rättslig grund: Artikel 11 e och artikel 13.1, dekret nr 178-2016, i lagen om arbetsinspektion. | Behörig institution: Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS), generalarbetsinspektionen (DGIT). |
Indikator 4.1.2 Arbetsgivare i skogsbrukets produktionskedja betalar åtminstone minimilön till sina (permanent eller tillfälligt) anställda. | ||
Medel för verifiering: 1. Dokument eller inspektionsrapport som bekräftar att ar betsgivare i försörjningskedjan för skogsbrukssektorn uppfyller indikatorn. | Rättslig grund: Artikel 11 e och artikel 13.1, dekret nr 178-2016, i lagen om arbetsinspektion. Artikel 2, dekret nr 103, lagen om minimilön, godkänd den 3 juni 1971 och dess ändringar. Artiklarna 381 och 387, dekret nr 189-1959, arbetslagen. | Behörig institution: Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS), generalarbetsinspektionen (DGIT). |
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/31
Kriterium 4.2 Arbetsgivare i skogsbrukets produktionskedja följer arbetsmiljöreglerna för anställda. | ||
Medel för verifiering: 1. Arbetsmiljöinspektionsrapport som bekräftar att arbets givare i försörjningskedjan för skogsbrukssektorn upp fyller indikatorn. | Rättslig grund: Artiklarna 391 och 392, avdelning V, kapitel I, de kret nr 189-1959, arbetslagen. Artikel 36, kapitel VII, allmän genomförandeförordning om åt gärder för att förhindra arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar. | Behörig institution: Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS), generaldirektoratet för social välfärd, avdelningen för inspektionstjänster och arbetsmiljö. |
Kriterium 4.3 Arbetsgivare i skogsbrukssektorn följer reglerna om anställdas sociala välfärd. | ||
Medel för verifiering: 1. Dokumentation över registrering och solvens. 2. Uppgifter hämtade ur databasen med en sammanfattning av löneredovisningen. 3. Inspektionsrapport (i förekommande fall). | Rättslig grund: För medel 1 och 2: Artikel 7, dekret nr 140-1959, lagen om social trygghet, och dekret nr 080-2001 av den 1 juni 2001, med ändringar av lagen om social trygghet. För medel 3: Artikel 96, dekret nr 140-1959, lagen om social trygghet. | Behörig institution: Honduras institut för social trygghet (IHSS), avdelningen för företagsinspektioner. |
Kriterium 5.1 Exportörer och importörer av trävaruprodukter bedriver laglig verksamhet med nödvändiga tillstånd och uppfyller sina skyldigheter i fråga om skatt och tullar. | ||
Indikator 5.1.1 Importörer och exportörer uppfyller sina skyldigheter i fråga om tullar i enlighet med tullförfarandet. | ||
Medel för verifiering: 1. Uppgifter från det automatiserade systemet för tullintäk ter (SARAH) med en sammanfattning av tullredovisning en för importören/exportören. | Rättslig grund: Artikel 23, resolution nr 224-2008 (COMIECO-XLIX), ge nomförandeförordning för den centralamerikanska enhet liga tullkodexen (RECAUCA). | Behörig institution: Regeringens allmänna samordningssekretariat, underdirekt oratet för tullintäkter (DARA). |
SV
L 217/32
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Indikator 5.1.2 Importörerna uppfyller de krav på tillbörlig aktsamhet som gäller för import av trävaruprodukter. | ||
Medel för verifiering: 1. Dokumentation över tillbörlig aktsamhet för importö ren. | Rättslig grund: Särskilda artiklar ska utarbetas så snart motsvarande lagstift ning har godkänts (se motsvarande kompletterande åtgärd i bilaga VIII). | Behörig institution: ICF, avdelningen för handel och industri (innan denna avdel ning har inrättats kommer dess ansvarsområden att hanteras av avdelningen för skogsförvaltning och skogsutveckling). |
Medel för verifiering: 1. Cites-certifikat. | Rättslig grund: Artikel 116, dekret nr 098-2007, lagen om skogsbruk, skyd dade områden och vilda djur och växter. SAG-avtal nr 936-13, regler för genomförandet av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites). | Behörig institution: SAG, nationellt Cites-kontor. |
PRINCIP 6. AKTÖRER I SKOGSBRUKSSEKTORN UPPFYLLER SINA SKYLDIGHETER AVSEENDE TULLAR OCH SKATTER. | ||
Kriterium 6.1 Aktörer inom skogsbrukssektorn är lagligt etablerade. | ||
Indikator 6.1.1 Aktörer inom skogsbrukssektorn är registrerade hos skattemyndigheten. | ||
Medel för verifiering: 1. Dokument från det nationella skatteregistret (RTN). | Rättslig grund: Artiklarna 1 och 2, lagdekret nr 102-1974, lagen om natio nellt skatteregister. Artikel 27, dekret nr 51-2003, lagen om rättvis beskattning. | Behörig institution: Myndigheten för administration av intäkter (SAR), avdel ningen för bistånd till skattebetalare. |
Kriterium 6.2 Aktörer inom skogsbrukssektorn uppfyller sina skatteskyldigheter gentemot den centrala regeringen och kommunen. | ||
Indikator 6.2.1 Innehavare av avverkningslicenser betalar licensieringsskatten för en licens för att avverka eller utnyttja naturresurser i enlighet med genomförandeförordningen för kommunallagen och de avgifter som anges i den gällande kommunala skatteplanen. | ||
Medel för verifiering: 1. Kvitto på betalning av skatten för utfärdandet av en licens för att avverka eller utnyttja naturresurser. 2. Kvitto på betalning av avgiften för utfärdandet av en li cens för att avverka eller utnyttja naturresurser. | Rättslig grund: För medel 1: Artiklarna 128 och 130, avtal nr 018-93, allmän genomfö randeförordning för kommunallagen. För medel 2: Artikel 152 c.15, avtal nr 018-93, allmän genomförandeför ordning för kommunallagen. | Behörig institution: Kommunen, förvaltningskontoret eller skatteinspektionen. |
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/33
Indikator 6.2.2 Aktörer inom skogsbrukssektorn betalar inkomstskatt, solidaritetsavgift och skatt på nettotillgångar. | ||
Medel för verifiering: 1. Skattedeklarationer a) CPAT-272-deklaration (inkomstdeklaration för fysis ka personer) eller b) CPAT-352-deklaration (inkomstdeklaration för juri diska personer). | Rättslig grund: Artikel 30, dekret nr 25-1963, lagen om inkomstskatt. | Behörig institution: Myndigheten för administration av intäkter (SAR), avdel ningen för skatteunderrättelser. |
Indikator 6.2.3 Aktörer inom skogsbrukssektorn använder faktureringssystemet för försäljning av timmer och för försäljning av sågverkstjänster. | ||
Medel för verifiering: 1. Uppgifter från faktureringsmodulen med ett register över de fakturor som har attesterats av SAR. | Rättslig grund: Artikel 10, avtal nr 189-2014, genomförandeförordning för faktureringssystemet, övriga skattehandlingar och skattere gistrering av skrivare. | Behörig institution: Myndigheten för administration av intäkter (SAR), fakturer ingsavdelningen. |
Kriterium 6.3 Aktörer inom skogsbrukssektorn uppfyller sina tullrelaterade skyldigheter gentemot den centrala regeringen. | ||
Indikator 6.3.1 Aktörer inom skogsbrukssektorn uppfyller sina tullskyldigheter. | ||
Medel för verifiering: 1. Intyg om finansiell solvens. | Rättslig grund: Artikel 49, dekret nr 17-2010, lagen om förstärkning av in täkter, social jämlikhet och rationalisering av offentliga ut gifter. | Behörig institution: Myndigheten för administration av intäkter (SAR), avdel ningen för uppbörd och indrivning. |
SV
L 217/34
Europeiska unionens officiella tidning
18.6.2021
Tillägg
1. Definition av aktörer inom skogsbrukssektorn som ingår i dessa avtalshandlingar
Inom ramen för detta avtal avses med en aktör inom skogsbrukssektorn varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet i produktionskedjan för skogsbrukssektorn. Aktörer inom skogsbrukssektorn är skyldiga att följa de olika indikatorer och medel för verifiering som beskrivs i denna bilaga och som rör deras deltagande i de olika stegen i produktionskedjan för skogsbruket.
Aktör | Definition/koncept | Indikator/medel för verifiering |
1. Aktörer inom skogs brukssektorn | Fysiska eller juridiska personer som bedriver verksamhet i produktionskedjan för skogsbrukssektorn. Denna verksamhet omfattar bland annat skogsförvaltning, avverkning, bearbetning, transport, försäljning, import och export av timmer och trävaruprodukter samt ändring av användningen av ett skogsområde. Underleverantörer som har fått i uppdrag att utföra denna verksamhet omfattas av denna definition; till exempel motorsågsavverkare, kontrollanter eller speditörer, säljare, transportörer och mottagare av trävaruprodukter. | Under olika rubriker i hela tabellen. |
2. Landsbygdssamhälle | Grupp av fysiska personer och deras organisationer med bas på landsbygden (by), i skogsområden eller på platser vid kanten av dessa områden, med tillgång till skogsförvaltning och andra trädjordbruksresurser. | 1.1.1/1-1.2.1/2–1.2.2/ 1–2.1.2/1–3.1.2/1–3.3.2/1 |
3. Samfällighetsgrupp | Samhällsorganisation med status som juridisk person, inklusive organisationer för trädjordbruk, etniska grupper, skogsbruksföretag på landsbygden och organiserade samhällen som ligger i ett nationellt skogsområde och vars syfte är att förvalta, avverka, bearbeta och sälja varor och tjänster med anknytning till skog. | 1.1.1/1–1.2.1/2–1.2.2/ 1–2.1.1/1–2.1.1/2–2.1.1/ 3–2.1.2/1–3.1.2/1–3.3.2/1 |
4. Skogsägare | Fysisk eller juridisk person som äger en fastighet på vilken det finns ett skogstäcke, vilken till exempel kan vara privat, kommunal (ejido), nationell, samfällighetsägd eller gemensamt ägd av urbefolkningar, bland andra. | 1.1.1/1–1.1.2/1–1.1.2/ 2–1.2.1/1–1.2.1/2–1.2.2/ 1–2.1.1/1–2.1.1/2–2.1.1/ 3–2.1.2/1–3.1.1/1–3.1.2/ 1–3.1.3/1–3.3.2/1–3.3.3/ 1–3.3.3/2 |
5. Privat skogsägare | Fysisk eller juridisk person som har hela äganderätten till en fastighet på vilken det finns ett skogstäcke. | 1.1.1/1–2.1.1/1–2.1.1/ 2–2.1.2/1–3.1.1/1–3.1.3/ 1–3.3.2/1–3.3.3/1–3.3.3/2 |
6. Kommunal (ejido) skogsägare | En kommun som äger en fastighet på vilken det finns ett skogstäcke. | 1.1.1/1–1.2.2/1–2.1.1/ 1–2.1.1/2–2.1.2/1–3.1.1/ 1–3.1.3/1–3.3.2/1–3.3.3/ 1–3.3.3/2 |
7. Ägare som anges i en skogsbruksplan för en nationell skog | Fysisk eller juridisk person som är förmånstagare för en godkänd skogsbruksplan för en nationell skog. | 2.1.2/1–3.1.2/1–3.1.4/ 1–3.2.1/1–3.2.1/2–3.2.2/ 1–3.2.2/2–3.2.3/1–3.2.3/ 2–3.3.1/1–3.3.1/2–3.3.2/ 1–3.4.1/1–3.4.1/2–3.4.2/ 1–3.4.2/2–3.5.1/1–3.5.2/ 1–3.5.3/1–6.2.1/1–6.2.1/2 |
Aktör | Definition/koncept | Indikator/medel för verifiering |
8. Ägare som anges i en skogsbruksplan för en kommunal (ejido) skog | Fysisk eller juridisk person som är förmånstagare för en godkänd skogsbruksplan för en kommunal (ejido) skog. | 2.1.2/1–3.1.1/1–3.1.4/ 1–3.2.1/1–3.2.1/2–3.2.2/ 1–3.2.2/2–3.2.3/1–3.2.3/ 2–3.3.1/1–3.3.1/2–3.3.2/ 1–3.4.1/1–3.4.1/2–3.4.2/ 1–3.4.2/2–3.5.1/1–3.5.2/ 1–3.5.3/1–6.2.1/1–6.2.1/2 |
9. Ägare som anges i en skogsbruksplan för en privat skog | Fysisk eller juridisk person som är förmånstagare för en godkänd skogsbruksplan för en privat skog. | 2.1.2/1–3.1.1/1–3.1.4/ 1–3.2.1/1–3.2.1/2–3.2.2/ 1–3.2.2/2–3.2.3/1–3.2.3/ 2–3.3.1/1–3.3.1/2–3.3.2/ 1–3.4.1/1–3.4.1/2–3.4.2/ 1–3.4.2/2–3.5.1/1–3.5.2/ 1–3.5.3/1–6.2.1/1–6.2.1/2 |
10. Ägare till ett område med ett trädjord brukssystem | Fysisk eller juridisk person som äger en fastighet med ett produktionssystem där jordbruk och skogsbruk kombineras. | 1.1.1/1–2.1.1/1–2.1.1/ 2–2.1.2/1–3.1.3/1–3.1.4/ 2–3.2.1/1–3.2.1/2–3.2.2/ 1–3.2.3/1–3.2.3/2–3.3.1/ 1–3.3.2/1–3.5.1/1–3.5.2/ 1–3.5.3/1–6.2.1/1–6.2.1/2 |
11. Ägare till skogsplan tering | Fysisk eller juridisk person som har fullständig äganderätt till eller är verklig förmånstagare för en fastighet med en skogsplantering. | 1.1.1/1–2.1.1/1–2.1.1/ 2–2.1.2/1–3.2.1/1–3.2.1/ 2–3.2.2/1–3.2.3/1–3.2.3/ 2–3.3.1/1–3.3.2/1–3.3.3/ 1–3.3.3/2–3.5.1/1–3.5.2/ 1–3.5.3/1–6.2.1/1–6.2.1/2 |
12. Användare/invåna re | Fysisk eller juridisk person som äger eller bor i ett nationellt eller kommunalt (ejido) område utan ett lagfartsbevis för marken som visar juridisk äganderätt. Denna aktör drar nytta av legaliseringsförfaranden för att erhålla ett nyttjanderättskontrakt som bland annat ger aktören rätt att bedriva skogsförvaltningsverksamhet. | 1.2.1/1–2.1.2/1–3.1.2/ 1–3.3.2/1 |
13. Nyttjanderättshava re till skog | Fysisk eller juridisk person som har utnämnts av den statliga skogsbruksförvaltningen eller kommunen för att hållbart förvalta en offentlig skog (nationell eller kommunal/ejido) för egen del. | 1.2.1/1–2.1.2/1–3.1.2/ 1–3.3.2/1 |
14. Kontraktsinnehava re | Fysisk eller juridisk person som bedriver avverkningsverksamhet i naturliga och/eller planterade barr- och lövskogar, som har utsetts av den ägare som anges på en godkänd och giltig skogsbruksplan. | 3.2.2/1–3.2.2/2–6.1.1/ 1–6.2.2/1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
15. Transportör | Fysisk eller juridisk person inom skogsbrukssektorn vars verksamhet består i att forsla eller transportera trävaruprodukter. | 3.5.1/1–3.5.2/1–3.5.3/ 1–6.1.1/1–6.2.2/1–6.2.3/ 1–6.3.1/1 |
16. Kvalificerad skogs tekniker (TFC) | Yrkesverksam inom skogsbruket eller liknande sektor som säkerställer att skogar förvaltas och utvecklas hållbart genom skogsbruksplaner eller godkända verksamhetsplaner i offentliga eller privata skogar och som i enlighet med sin tjänsteutövning är intygsgivare. | 3.2.1/1–3.2.1/2–6.1.1/ 1–6.2.2/1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
17. Oberoende skogs tekniker (TFI) | Privat yrkesverksam inom skogsbruket som bedriver verksamhet inom skogsbrukssektorn, exklusive genomförande av verksamhetsplaner. | 3.2.3/1–3.2.3/2–6.1.1/ 1–6.2.2/1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
Aktör | Definition/koncept | Indikator/medel för verifiering |
18. Exportör | Fysisk eller juridisk person som handlar med trävaruprodukter utanför det nationella territoriet. | 5.1.1/1–5.1.3/1–6.1.1/ 1–6.2.2/1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
19. Importör | Fysisk eller juridisk person som köper trävaruprodukter från utlandet i syfte att distribuera, sälja och/eller bearbeta dem inom eller utanför landet. | 5.1.1/1–5.1.2/1–6.1.1/ 1–6.2.2/1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
20. Ägare till ett pri märt skogsbruksfö retag | Fysisk eller juridisk person som äger eller är juridisk företrädare för ett skogsbruksföretag som utför den första bearbetningen av rundvirke (i dess naturliga tillstånd) eller annat timmer eller andra råvaror från skogen. | 3.6.1/1–3.6.1/2–3.6.2/ 1–3.6.2/2–3.7.1/1–3.7.1/ 2–3.7.1/3–6.1.1/1–6.2.2/ 1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
21. Ägare till ett sekun därt skogsbruksfö retag | Fysisk eller juridisk person som äger eller är juridisk företrädare för ett skogsbruksföretag som bearbetar produkter från ett primärt skogsbruksföretag eller annat timmer eller andra råvaror från skogen. | 3.6.1/1–3.6.1/2–3.6.2/ 1–3.6.2/2–3.7.1/1–3.7.1/ 2–3.7.1/3–6.1.1/1–6.2.2/ 1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
22. Ägare till ett trävaru lager | Fysisk eller juridisk person som äger eller är juridisk företrädare för en fastighet, anläggning eller ett lagerområde där timmer köps och säljs på nationell nivå/på den inhemska marknaden. | 3.6.1/1–3.6.1/2–3.6.2/ 1–3.6.2/2–3.7.1/1–3.7.1/ 2–3.7.1/3–6.1.1/1–6.2.2/ 1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
23. Arbetsgivare | Fysisk eller juridisk person som omfattas av civilrätt eller offentlig rätt och som utnyttjar en eller flera anställdas tjänster genom ett anställningsavtal eller en yrkesmässig relation. Denna definition gäller alla nivåer. | 4.1.1/1–4.1.2/1–4.2.1/ 1–4.3.1/1–4.3.1/2–4.3.1/ 3–6.1.1/1–6.2.2/1–6.2.3/ 1–6.3.1/1 |
2. Statliga institutioner som är kopplade till laglighetsmatriserna
Berörd institution | Medel för verifiering |
Det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda djur och växter (ICF) | 1.1.2/2–1.2.1/1–1.2.1/2–1.2.2/1–2.1.1/3–2.1.2/1–3.1.1/ 1–3.1.2/1–3.1.3/1–3.1.4/1–3.1.4/2–3.2.1/1–3.2.1/ 2–3.2.2/1–3.2.2/2–3.2.3/1–3.2.3/2–3.3.1/1–3.3.1/ 2–3.3.2/1–3.3.3/1–3.3.3/2–3.4.1/1–3.4.1/2–3.4.2/ 1–3.4.2/2–3.5.1/1–3.5.2/1–3.6.1/2–3.7.1/1–3.7.1/ 2–3.7.1/3–5.1.2/1 |
Kommuner | 1.2.2/1–3.6.1/1–3.6.2/1–3.6.2/2–6.2.1/1–6.2.1/2 |
Myndigheten för administration av intäkter (SAR) | 3.5.2/1–3.5.3/1–6.1.1/1–6.2.2/1–6.2.3/1–6.3.1/1 |
Fastighetsinstitutet (IP) | 1.1.1/1–1.1.2/1–2.1.1/1 |
Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS) | 4.1.1/1–4.1.2/1–4.2.1/1 |
Ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (MiAmbiente) | 3.6.2/1–3.6.2/2 |
Nationella jordbruksinstitutet (INA) | 2.1.1/2 |
Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG) | 5.1.3/1 |
Underdirektoratet för tullintäkter (DARA). | 5.1.1/1 |
Honduras institut för social trygghet (IHSS) | 4.3.1/1 |
3. Förteckning över rättsliga instrument som ingår i laglighetsmatriserna
Förteckningen har upprättats med hänsyn till ordningen för de rättslig hänvisningar som anges i laglighetsmatriserna och börjar med princip 1.
1. Dekret nr 082-2004, lagen om äganderätt.
2. Dekret nr 098-2007, lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter.
3. ICF-avtal nr 027-2015 om skogsförvaltningen i kommunala (ejido) områden inom ramen för samfällighets skogsbruk.
4. Dekret nr 026-94, ratificering av ILO:s konvention nr 169.
5. Avtal nr 003-2010, genomförandeförordning för lagen om äganderätt.
6. Lagdekret nr 170 om jordbruksreform, ändrat genom dekret nr 31-92 om modernisering och utveckling av jordbrukssektorn.
7. Dekret nr 61-2013 om att ge ICF tillstånd att besvara ansökningar om lagfartsbevis för områden som ägs av en eller flera samfälligheter, som lämnas in av organisationer för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras.
8. ICF-avtal nr 031-2012 om förfarandet för att utfärda lagfartsbevis för mark som traditionellt tillhör urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras som lever i Río Plátano-biosfären.
9. ICF-avtal nr 010-2015, instruktioner för tillämpningen av tekniska standarder i särskilda planer för trädjordbrukssystem (PESA:er) som omfattar mindre än 100 ha.
10. Avtal 031-2010, allmän genomförandeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter.
11. Instruktioner om tillämpningen av avtal nr 045 A-2013 om avgifter för tjänster som tillhandahålls inom primära och sekundära skogsbruksföretag och trävarulager.
12. ICF-cirkulär nr DE-ICF-001-2013, administrativ vägledning för avverkningsplaner för tallskog.
13. Dekret nr 073, lag om obligatoriskt medlemskap i en branschorganisation.
14. ICF-avtal nr 050-2012 om tekniska standarder och riktlinjer för utarbetande av skogsbruksplaner och verksamhetsplaner för lövskog.
15. ICF-avtal nr 030-2013, godkännande av räddningsplaner.
16. ICF:s resolution nr DE-MP-071-2010, handbok om regler för att utfärda skogsplanteringscertifikat.
17. ICF:s resolution nr DE-MP-285-2010, riktlinjer och standarder för bättre skogsförvaltning.
18. Avtal nr 189-2014, genomförandeförordning för faktureringssystemet och dess ändringar.
19. Avtal nr 018-93, genomförandeförordning för kommunallagen.
20. Dekret nr 104-93, allmän miljölag.
21. Exekutivt avtal nr 008-2015, genomförandeförordning för det nationella systemet för miljökonsekvensbedömning.
22. Dekret nr 181-2007, ändringar i den allmänna miljölagen.
23. Dekret nr 134-90, kommunallagen.
24. Dekret nr 189-1959, arbetslagen.
25. Dekret nr 178-2016, arbetsinspektionslagen.
26. Dekret nr 103, lagen om minimilön, godkänd den 3 juni 1971 och dess ändringar.
28. Dekret nr 140-1959, lagen om social trygghet och dekret nr 080-2001 av den 1 juni 2001, med ändringar av lagen om social trygghet.
30. SAG-avtal nr 936-13, regler för genomförandet av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites).
31. Lagdekret nr 102-1974, lagen om nationellt skatteregister.
32. Dekret nr 051-2003, lagen om rättvis beskattning.
33. Dekret nr 25-1963, lagen om inkomstskatt.
34. Dekret nr 017-2010, lagen om förstärkning av intäkter, social jämlikhet och rationalisering av offentliga utgifter.
VILLKOR FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I UNIONEN FÖR TRÄVARUPRODUKTER SOM EXPORTERATS FRÅN HONDURAS OCH OMFATTAS AV EN FLEGTLICENS
I rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (1) och dess genomförandeförordning (2) fastställs villkoren för införsel på unionens marknad av timmer och trävaruprodukter från Honduras som omfattas av en Flegtlicens.
I dessa förordningar föreskrivs hur de förfaranden som fastställs i dem kan anpassas till nationella förhållanden och särskilt möjligheten att de behöriga myndigheter som ansvarar för att godkänna Flegtlicenser vid inträdet till unionens marknad kan vara tullmyndigheterna eller ett annat administrativt organ. Därför delas kontroll in i två steg i beskrivningen av förfarandet: 1) dokumentkontroller av licenser och 2) fysiska kontroller för att säkerställa att den faktiska sändningen överensstämmer med Flegt-licensen.
Syftet med detta förfarande är att komplettera de kontroller som görs av Honduras och kontrollera att de Flegtlicenser som presenteras vid inträdet till unionen verkligen är de licenser som vederbörligen har utfärdats och registrerats av Flegtlicen smyndigheten i Honduras och omfattar de sändningar som de honduranska myndigheterna avser. I enlighet med artiklarna 9, 11, 19 och 24 i detta avtal får de behöriga myndigheterna ställa frågor till den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet (den gemensamma kommittén för genomförande) om systemet för att säkerställa de honduranska Flegtlicensernas laglighet och giltighet, enligt de förfaranden om att begära upplysningar som fastställs för behöriga myndigheter i artikel 3 i denna bilaga.
ARTIKEL 1
Behandling av Flegtlicenser
1. Flegtlicensen ska lämnas in till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den sändning som omfattas av den Flegtlicensen deklareras för övergång till fri omsättning (3). Detta får göras elektroniskt eller på något annat snabbt sätt.
2. Så snart en Flegtlicens godtas ska de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 i enlighet med tillämpliga nationella förfaranden informera tullmyndigheterna om detta.
ARTIKEL 2
Kontroll av Flegtlicensdokumentationens giltighet
1. Flegtlicenser i pappersform ska överensstämma med den mall som beskrivs i bilaga IV. Flegtlicenser som inte uppfyller de krav och specifikationer som anges i bilaga IV ska vara ogiltiga.
2. En Flegtlicens ska anses vara ogiltig om den lämnas in till de behöriga myndigheterna efter den sista giltighetsdag som anges i licensen.
(1) EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EG) nr 1024/2008 av den 17 oktober 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (EUT L 277, 18.10.2008, s. 23).
(3) Övergång till fri omsättning är ett tullförfarande i unionen. Enligt artikel 201.2 och 201.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen innebär övergång till fri omsättning att a) tillämpliga importtullar tas ut, b) andra avgifter i förekommande fall tas ut i enlighet med tillämpliga gällande bestämmelser för uttag av dessa avgifter, c) handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas, i den mån de inte har tillämpats i ett tidigare skede (i detta särskilda fall ska det kontrolleras att det finns en Flegtlicens), och d) de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs. Övergång till fri omsättning ska ge icke-unionsvaror tullstatus som unionsvaror.
3. Raderingar eller ändringar i en Flegtlicens ska inte godtas om inte dessa raderingar eller ändringar har validerats av licensmyndigheten.
4. Förlängning av en Flegtlicens giltighetstid ska inte godtas om inte denna förlängning har validerats av licensmyn digheten.
5. Ett duplikat av Flegtlicensen eller en den ersättande Flegt-licensen ska inte godtas om den inte har utfärdats och validerats av licensmyndigheten.
ARTIKEL 3
Begäran om ytterligare upplysningar
1. Om det råder tvivel om huruvida en Flegtlicens, ett duplikat eller en ersättande Flegtlicens är giltig eller äkta, får de behöriga myndigheterna begära ytterligare upplysningar från licensmyndigheten.
2. En kopia av den berörda Flegtlicensen, duplikatet eller den ersättande Flegt-licensen kan vidarebefordras tillsammans med begäran.
3. Om så är nödvändigt ska Flegtlicensmyndigheten dra tillbaka Flegtlicensen och utfärda en korrigerad kopia som har validerats med uppgiften ”Duplicado” (duplikat) med myndighetens stämpel och skicka den till den behöriga myndigheten.
ARTIKEL 4
Kontroll av att Flegtlicensen överensstämmer med sändningen
1. Om ytterligare kontroll av en sändning anses nödvändig innan den behöriga myndigheten kan fatta beslut om huruvida en Flegtlicens kan godtas, får kontroller utföras för att fastställa huruvida sändningen i fråga överensstämmer med uppgifterna i Flegtlicensen och med de registeruppgifter om licensen som innehas av licensmyndigheten.
2. Om volymen eller vikten av de trävaruprodukter som ingår i den sändning som anmälts för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än 10 % från den volym eller vikt som angetts i motsvarande Flegtlicens, ska sändningen anses vara i överensstämmelse med de uppgifter som angetts i Flegtlicensen beträffande volym och vikt.
3. Om det råder tvivel om huruvida sändningen överensstämmer med Flegtlicensen får den behöriga myndigheten begära ytterligare klargöranden från licensmyndigheten.
4. Licensmyndigheten får begära att den behöriga myndigheten ska skicka en kopia av den berörda Flegtlicensen eller ersättande Flegt-licensen.
5. Om så är nödvändigt ska licensmyndigheten dra tillbaka Flegtlicensen och utfärda en korrigerad kopia som har validerats med uppgiften ”Duplicado” (duplikat) med myndighetens stämpel och skicka den till den behöriga myndigheten.
6. Om den behöriga myndigheten inte har fått svar inom 21 arbetsdagar från begäran om ytterligare klargöranden enligt artikel 9 i detta avtal, ska den behöriga myndigheten inte godta Flegtlicensen och ska agera i enlighet med tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.
7. En Flegtlicens får inte godtas om det, efter tillhandahållande av ytterligare upplysningar i enlighet med artikel 3 i denna bilaga eller ytterligare kontroll i enlighet med denna artikel, har fastställts att Flegtlicensen inte överensstämmer med sändningen.
ARTIKEL 5
Kontroll innan sändningen anländer
1. En Flegtlicens får lämnas in innan den sändning som den omfattar anländer.
2. En Flegtlicens ska godtas om den uppfyller alla krav enligt bilaga IV och det inte anses vara nödvändigt med ytterligare kontroll i enlighet med artiklarna 2, 3 och 4 i denna bilaga.
ARTIKEL 6
Övrigt
1. De kostnader som uppstår för kontrollen ska bäras av importören, utom när annat fastställs enligt den berörda unionsmedlemsstatens tillämpliga lagstiftning och förfaranden.
2. Om det vid kontroller av Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller svårigheter får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförande.
ARTIKEL 7
Övergång till fri omsättning
1. I fält 44 i det administrativa enhetsdokument som används för tulldeklarationen för övergång till fri omsättning ska det hänvisas till numret på den licens som tilldelats de trävaruprodukter som omfattas av tulldeklarationen.
2. Om tulldeklarationen görs på elektronisk väg ska hänvisningen anges i avsett fält.
3. Timmer och trävaruprodukter får övergå till fri omsättning först efter att de förfaranden som beskrivs i denna bilaga har slutförts.
FÖRFARANDE FÖR ATT UTFÄRDA FLEGTLICENSER
ARTIKEL 1
Allmänna krav för Flegtlicenser
1. Det krävs en Flegtlicens för införsel till unionen av de trävaruprodukter från Honduras som förtecknas i bilaga I.
2. Flegtlicensen utfärdas av Instituto de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre (ICF) och genom den bekräftas att sändningen av trävaruprodukter avsedda för export till unionen har producerats lagligt och har kontrollerats i enlighet med de kriterier och förfaranden som anges i detta avtal.
3. Flegtlicenser ska utfärdas i pappersform eller i elektronisk form.
4. En Flegtlicens ska utfärdas för varje enskild sändning från varje enskild exportör till det första införselstället i unionen.
5. Flegtlicenser i pappersform och i elektronisk form ska innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1, vilka ska vara ifyllda i enlighet med anvisningarna i tillägg 2.
6. Före tullklarering ska den sökande till tullmyndigheten lämna in Flegtlicensen för export till unionen, eller den H-rättsliga licensen för export till andra destinationer, och bifoga övriga nödvändiga dokument. Förfarandena för att utfärda Flegtlicensen eller den H-rättsliga licensen och dess förhållande till den enhetliga tulldeklarationen (DUA) kommer att utarbetas under förberedelse- och organiseringsfasen för detta avtal.
7. När en Flegtlicens har löpt ut kommer den att betraktas som ogiltig.
8. Om det inte är möjligt att lägga in alla de uppgifter som anges i det formulär som anges i avsnitt 1 i tillägg 1 för sändningar som består av olika typer av trävaruprodukter, får en auktoriserad bilaga bifogas Flegtlicensen med de kvalitativa och kvantitativa uppgifter som anges i avsnitt 2 i tillägg 1.
9. Den auktoriserade bilagan i enlighet med punkt 8 ska innehålla information om den beskrivning av sändningen som inte får plats i de motsvarande fälten i det formulär som anges i avsnitt 1 i tillägg 1.
10. Om de kvalitativa uppgifterna anges i en bilaga (ytterligare sidor) ska det inte anges några uppgifter om sändningen i motsvarande fält i Flegtlicensen, utan de fälten ska i stället innehålla en hänvisning till bilagan (ytterligare sidor).
11. Kraven och förfarandena för att förlänga giltighetstiden och för tillbakadragande, ersättning och hantering av Flegtlicenser ska utvecklas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. Förfarandena för att utfärda Flegtlicenser ska offentliggöras.
12. Honduras regering ska till unionen lämna ett validerat prov på en Flegtlicens, exempel på licensmyndighetens stämplar och auktoriserade tjänstemäns namnunderskrifter.
13. Flegtlicenser i original, duplikat eller ersättningslicenser kommer inte att betraktas som giltiga och kommer inte att godtas om metoden för att utfärda dem enligt vad som fastställs i denna bilaga har ändrats eller modifierats.
14. För alla godkända Flegtlicenser kommer originalet och alla typer av kopior att utfärdas till exportören i enlighet med relevanta bestämmelser i detta avtal.
ARTIKEL 2
Flegtlicensmyndighetens ansvar
1. ICF är licensmyndighet i Honduras via sin Flegtlicensenhet. ICF:s enhet för laglighetskontroll ansvarar för att kontrollera regelefterlevnaden.
2. Licensmyndigheten ansvarar för informationsutbytet mellan Honduras och unionsmedlemsstaternas behöriga myndigheter, och andra honduranska myndigheter med ansvar för frågor som rör Flegtlicenser.
3. Licensmyndigheten får förlänga giltighetstiden (endast en gång) med upp till tre (3) månader på exportörens begäran. När licensmyndigheten förlänger Flegtlicensen ska den lägga till och validera den nya sista giltighetsdagen.
4. Licensmyndigheten ska använda en metod som omöjliggör förfalskning för att säkerställa Flegtlicensernas äkthet och förhindra raderingar eller ändringar.
5. Licensmyndigheten ska inrätta system för att föra register i pappersform och i elektronisk form över licenser, för att besvara exportörernas ansökningar, med hänsyn till exportörens geografiska placering. Systemet med Flegtlicenser ska gradvis kopplas till Honduras gemensamma system för utrikeshandel (Sistema de Ventanilla Única de Comercio Exterior de Honduras, VUCEH), när så är möjligt.
6. Oavsett om giltighetstiden för en Flegtlicens förlängs eller om licensen dras tillbaka eller ersätts, ska licensmyn digheten meddela den behöriga myndigheten i den berörda unionsmedlemsstaten.
7. Licensmyndigheten ska förvalta en databas över mottagna ansökningar, utfärdade Flegtlicenser och avvisade ansökningar.
ARTIKEL 3
Förfarande för att utfärda Flegtlicenser
1. Förfarandet för att säkerställa att produkterna är lagliga i enlighet med bilaga V ska utföras innan Flegtlicensen utfärdas. Stegen för att administrera Flegtlicenser anges nedan (se diagram 1).
a) För att erhålla en Flegtlicens kommer exportören lägga fram
— en ansökan om Flegtlicens och
— en exportfaktura som har attesterats av myndigheten för administration av intäkter (SAR).
b) När Flegtlicensenheten har tagit emot ansökan ska den
i) kontakta enheten för laglighetskontroll för att kontrollera att den berörda parten (exportören) uppfyller alla gällande indikatorer för definitionen av laglighet,
ii) kontrollera att laglighetskravet har uppfyllts i försörjningskedjan för sändningen.
c) Baserat på de uppgifter som samlas in om efterlevnaden av alla tillämpliga indikatorer i laglighetsmatriserna och kraven på försörjningskedjan ska enheten för laglighetskontroll avgöra om laglighetskriterierna har uppfyllts och ge Flegtlicensenheten följande information:
i) Om aktören inte uppfyller laglighetskriterierna, ett yttrande med en motivering som gör det möjligt för Flegtlicensenheten att informera den sökande om att ansökan har avslagits.
ii) Om aktören uppfyller laglighetskriterierna, ett beslut om inga invändningar som Flegtlicensenheten kan använda sig av.
d) Flegtlicensenheten ska, baserat på ansökan, de styrkande handlingarna och beslutet om laglighet från enheten för laglighetskontroll, utfärda eller neka att utfärda Flegtlicensen.
e) All information som rör beviljandet av en Flegtlicens ska läggas in i en särskild databas.
2. Alla trävaruprodukter som avses i bilaga I, inklusive prover och visningsprodukter, omfattas av systemet med Flegtlicenser vid export till unionens marknad.
Diagram 1
Flödesschema för Flegtlicensieringsförfarandet
ARTIKEL 4
Tekniska specifikationer för Flegtlicenser i pappersform
1. Flegtlicenser i pappersform måste följa det format som anges i tillägg 1.
2. Pappersformatet ska vara A4. Papperet ska ha vattenstämplar som visar olika logotyper, inklusive det honduranska statsvapnet eller emblemet, utöver stämpeln.
3. Flegtlicenserna ska fyllas i med hjälp av skrivmaskin eller dator. De får fyllas i för hand, vid behov.
4. Licensmyndigheten ska använda en stämpel av metall, helst gjord av stål. Licensmyndigheten får emellertid använda relieftryck med en kombination av bokstäver och siffror som framställs genom perforering.
5. Licensmyndigheten ska använda en metod som omöjliggör förfalskning för att ange kvantiteten med siffror och bokstäver på ett sådant sätt att det inte går att lägga till ytterligare siffror eller hänvisningar.
6. Flegtlicens-formuläret får inte innehålla några raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyn digheten genom stämpel och underskrift.
7. Flegtlicensen ska fyllas i och skrivas ut på spanska.
ARTIKEL 5
Format för att utfärda Flegtlicenser
1. Flegtlicenser får utfärdas genom det datoriserade systemet i Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter.
2. För unionsmedlemsstater som inte är anslutna till det datoriserade systemet ska en Flegtlicens i pappersform göras tillgänglig.
ARTIKEL 6
Kopior av Flegtlicensen
1. Flegtlicensen ska bestå av ett originaldokument och fem kopior.
2. Innehavaren av Flegtlicensen ska få originalet.
3. De fem numrerade kopiorna ska användas på följande sätt:
a) Kopia 1: ska behållas av Flegtlicensmyndigheten för framtida verifieringsändamål.
b) Kopia 2: ska åtfölja sändningen. Den ska överlämnas till innehavaren av Flegtlicensen för att skickas med sändningen till köparen av produkten, som ska lämna in den till tullmyndigheten i den medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen anländer för övergång till fri omsättning.
c) Kopia 3: ska överlämnas till innehavaren av Flegtlicensen för att skickas till köparen som ska lämna in den till de berörda myndigheter som ansvarar för Flegtlicenser i den medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen anländer för övergång till fri omsättning.
d) Kopia 4: är avsedd för Honduras tullmyndigheter för exportkontrolländamål.
e) Kopia 5: är avsedd att arkiveras av Flegtlicensinnehavaren.
ARTIKEL 7
Xxxxxxxxx, tillbakadragande och ersättning av Flegtlicenser
1. Giltighet och förlängning av giltighetstiden för Flegtlicensen
Flegtlicenser ska vara giltiga från och med dagen när licenserna utfärdas och vara giltiga i sex (6) månader från och med dagen för utfärdandet. Den sista giltighetsdagen ska anges i Flegtlicensen.
2. Tillbakadragande av Flegtlicensen
2.1 En Flegtlicens ska upphöra att vara giltig och bör återsändas till licensmyndigheten om de trävaruprodukter som omfattas av den försvinner eller förstörs under sändningen, före ankomsten till unionen.
2.2 En Flegtlicens ska dras tillbaka under följande omständigheter:
a) Om exportören har begått en överträdelse som rör sändningen och som har upptäckts efter det att Flegtlicensen har utfärdats.
b) När ingen export har utförts och mottagaren inte har begärt någon förlängning.
2.3 Exportören får också lämna tillbaka licensen frivilligt om den bestämmer sig för att inte använda den.
3. Ersättning av Flegtlicensen
3.1 Om originalexemplaret och/eller kopior av licensen för de behöriga myndigheterna i unionen tappas bort, stjäls eller förstörs får Flegtlicensinnehavaren eller dennes befullmäktigade ombud ansöka om ett ersättande exemplar hos licensmyndigheten, förutsatt att förlusten, stölden eller förstörelsen av originalexemplaret av licensen och/eller kopiorna kan bevisas.
3.2 Licensmyndigheten ska utfärda en ersättande Flegt-licens efter att ha mottagit och granskat licensinnehavarens ansökan om detta.
3.3 Honduras regering ska till unionen lämna ett validerat prov på en Flegtlicens, exempel på licensmyndighetens stämplar och auktoriserade tjänstemäns namnunderskrifter.
3.4 Den ersättande Flegt-licensen ska innehålla den information och de uppgifter som införts i den ursprungliga Flegtlicensen, inklusive licensnummer. Den ersättande Flegt-licensen ska innehålla uppgiften ”licencia de sustitución” (ersättningslicens).
3.5 En borttappad eller stulen Flegtlicens som återfinns får inte användas utan måste återsändas till licensmyn digheten.
ARTIKEL 8
Åtgärder vid överträdelser i samband med utfärdande av Flegtlicenser
I händelse av eventuella överträdelser eller falska uppgifter avseende trävaruprodukter, eller om uppgifterna i en Flegtlicens har förfalskats eller ändrats eller vid överträdelser av bestämmelserna för systemet med Flegtlicenser, ska administrativa eller rättsliga åtgärder vidtas i enlighet med honduransk lagstiftning, alltefter överträdelsens allvarlighetsgrad.
ARTIKEL 9
Tvivel om en Flegtlicens giltighet och äkthet
1. Om det råder tvivel om huruvida en Flegtlicens, en kopia eller en ersättande Flegt-licens är giltig eller äkta, får den behöriga myndigheten göra en kontroll i systemet eller begära ytterligare upplysningar från Flegtlicensmyndigheten. Det är endast Flegtlicensmyndigheten som har ansvar för och befogenhet att lämna uppgifter om licensens giltighet eller äkthet.
2. Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, får den begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda Flegtlicensen eller ersättande Flegt-licensen.
3. Om Flegtlicensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat exemplar, som ska valideras med uppgiften ”Duplicado” (duplikat) med myndighetens stämpel och skickas till den behöriga myndigheten.
4. Om Flegtlicensens giltighet bekräftas ska licensmyndigheten omedelbart informera den behöriga myndigheten om detta på elektronisk väg. De återsända kopiorna ska valideras på lämpligt sätt av Flegtlicensmyndigheten.
5. Om den berörda Flegtlicensen inte är giltig, ska licensmyndigheten underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg.
6. Om det råder några tvivel om en Flegtlicens äkthet och giltighet är licensmyndigheten skyldig att besvara frågor från de behöriga myndigheterna och andra honduranska myndigheter, och att på begäran lämna ytterligare upplysningar och förklaringar.
1. Formulär för Flegtlicens
2. Ytterligare upplysningar om sändningar Följande uppgifter avser Flegtlicensen.
Post # | Timrets eller trävaruprodukter- nas handelsbeteckning | HS-nu- mmer | Vedertaget och vetenskapligt namn | Avver- kningsland | Avverkningslan- dets ISO-kod | Volym (m3) | Vikt (kg) | Antal enheter |
1 | ||||||||
2 | ||||||||
3 | ||||||||
4 | ||||||||
5 | ||||||||
6 | ||||||||
7 | ||||||||
8 | ||||||||
9 | ||||||||
10 | ||||||||
Ort för utfärdande | Datum (dag, månad, år) | Flegtlicensmyndighetens underskrift och stämpel | ||||||
INSTRUKTIONER OM HUR FORMULÄRET SKA FYLLAS I
— Ifylls med versaler.
— Ländernas ISO-koder motsvarar den internationella landskoden på två bokstäver.
Fält 1 | Flegtlicensmyndighet | Ange Flegtlicensmyndighetens namn och adress. |
Fält 2 | Importör | Importörens namn och adress. |
Fält 3 | Flegtlicensnummer | Ange utfärdandenumret. |
Fält 4 | Sista giltighetsdag | Flegtlicensens giltighetstid. |
Fält 5 | Exportland | Det partnerland från vilket trävaruprodukterna exporterades till EU. |
Fält 6 | ISO-kod | Ange landskoden på två bokstäver för det partnerland som anges i fält 5. |
Fält 7 | Transportmedel | Ange transportmedlet till exportstället. |
Fält 8 | Flegtlicensinnehavare | Ange exportörens namn och adress. |
Fält 9 | Timrets eller trävaruprodukternas handelsbeteckning | Ange trävaruprodukternas handelsbeteckning. |
Fält 10 | HS-nummer | Ange den fyr- eller sexsiffriga varukoden enligt systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering. |
Fält 11 | Vedertaget och vetenskapligt namn | Ange det vedertagna och vetenskapliga namnet på det träslag som används i produkten. Om fler än ett träslag ingår i en sammansatt produkt ska varje träslag anges på en separat rad. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). |
Fält 12 | Avverkningsland | Ange avverkningsländerna för de träslag som anges i fält 10. Om det gäller en sammansatt produkt, ska avverkningslandet anges för varje träslag. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). |
Fält 13 | ISO-koder | Ange ISO-koden för de länder som anges i fält 12. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor). |
Fält 14 | Volym (m3) | Ange den sammanlagda volymen i kubikmeter. Denna uppgift är inte obligatorisk om fält 15 är ifyllt. |
Fält 15 | Nettovikt (kg) | Ange totalvikt i kg, dvs. trävaruprodukternas nettovikt utan förpackning eller emballage, bortsett från bärare, avståndsklossar, etiketter osv. Denna uppgift är inte obligatorisk om fält 14 är ifyllt. |
Fält 16 | Antal enheter | Ange antalet enheter om det är det bästa sättet att ange mängden av en tillverkad produkt. Denna uppgift är inte obligatorisk. |
Fält 17 | Särskilda kännetecken | Ange eventuella särskilda kännetecken, t.ex. partinummer, konossementnummer. Denna uppgift är inte obligatorisk. |
Fält 18 | Flegtlicensmyndighetens underskrift och stämpel | Detta fält måste undertecknas av den behöriga tjänstemannen och stämplas med Flegtlicensmyndighetens officiella stämpel. Ort och datum måste också anges. |
HONDURAS LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEM FÖR TRÄVARUPRODUKTER
Innehåll
1. INLEDNING
1.1 Allmän bakgrund
1.2 Syftet med Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror
1.3 Nya verktyg och komponenter för att förbättra skogsförvaltningen
2. HONDURAS TILLÄMPLIGA RÄTTSLIGA RAM FÖR LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
2.1 Internationella konventioner och fördrag
2.2 Regionala konventioner och fördrag
2.3 Nationell lagstiftning om hållbar förvaltning av naturresurser
2.4 Nationell lagstiftning om arbetsmarknaden
2.5 Nationell lagstiftning om betalning av statlig och kommunal skatt för export av trävaruprodukter
2.6 Nationell lagstiftning om administrativa förfaranden, mekanismer för insyn och allmänhetens delaktighet
2.7 Nationell lagstiftning som tillämpas av aktörer inom rättsväsendet
3. KOMPONENTER I LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
3.1 Laglighetsdefinition
3.2 Kontroll av att laglighetsdefinitionen följs
3.3 Kontroller av försörjningskedjan
3.4 Licensieringsprocessen för Flegtlicenser och H-rättsliga licenser
3.5 Oberoende revision
4. INSTITUTIONELL RAM OCH DELAKTIGA AKTÖRERS ROLL I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄK- RINGSSYSTEMET
4.1 | Aktörer | som är delaktiga i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet |
4.2 | Statliga | institutioner |
4.2.1 | Det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda djur och växter (ICF) | |
4.2.2 | Myndigheten för administration av intäkter (SAR) | |
4.2.3 | Kommuner | |
4.2.4 | Fastighetsinstitutet (IP) | |
4.2.5 | Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS) | |
4.2.6 | Honduras institut för social trygghet (IHSS) | |
4.2.7 | Ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (MiAmbiente) | |
4.2.8 | Nationella jordbruksinstitutet (INA) | |
4.2.9 | Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG) | |
4.2.10 | Underdirektoratet för tullintäkter (DARA) | |
4.2.11 | Statliga institutioner som är indirekt delaktiga |
4.3 Privat skogsbrukssektor
4.4 Organisationer i det civila samhället
4.4.1 Lokala organisationer
4.4.2 Icke-statliga utvecklingsorganisationer
4.5 Urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras (PIAH)
4.6 Kapacitetsuppbyggnad.
5. LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMETS OMFATTNING/TILLÄMPNINGSOMRÅDE
5.1 Trävaruprodukter som ingår i laglighetsförsäkringssystemet.
5.2 Marknader som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet
5.3 Källor för timmer som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet
5.3.1 Timmer avverkat i Honduras
5.3.2 Importerat trä
5.3.3 Xxxxxx som inte omfattas av detta avtal
5.4 Omfattning av aktörer som ingår i laglighetsförsäkringssystemet
6. KONTROLL AV ATT LAGLIGHETSDEFINITIONEN FÖLJS
6.1 Principer för laglighetskontroll
6.1.1 Institutioner som deltar i laglighetskontroll
6.1.2 Kontrollförfaranden som baseras på laglighetsmatriserna
6.1.3 Lagring av medlen för laglighetskontroll
6.1.4 Informationssystem och kontrollfunktioner
6.1.5 Riskhanteringsprincip
6.1.6 Laglighetsgranskning som leder till ett intyg om regelefterlevnad
6.2 Aktörernas skyldighet i fråga om laglighetskontroll
7. KONTROLL AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN FÖR TIMMER OCH TRÄVARUPRODUKTER
7.1 Principer för kontroll av försörjningskedjan
7.2 Identifiering av trävaruprodukter
7.3 Aktörers deklaration av uppgifter om försörjningskedjan
7.4 Kontroll av importerade trävaruprodukter
7.5 Kontroll av trävaruprodukter under transitering
7.6 Kontroll av konfiskerade trävaruprodukter
7.7 Kontroll av trävaruprodukter från mark vars användning håller på att ändras
8. ERKÄNNANDE AV PRIVAT CERTIFIERING
9. HANTERING AV FALL AV BRISTANDE EFTERLEVNAD AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
10. MEKANISMER FÖR HANTERING AV KLAGOMÅL
10.1 Inledning
10.2 Syfte
10.3 Typer av mekanismer för hantering av klagomål
10.4 Inrättande av mekanismerna för att hantera klagomål och ledande principer
11. MEKANISMER FÖR SAMRÅD, DELAKTIGHET OCH SAMORDNING I SAMBAND MED GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
11.1 Den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet
11.2 Tekniska kommittén
11.3 Interinstitutionellt sekretariat för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt (SIIAVA)
11.4 Nationell strategi för kontroll av olaglig avverkning och transport av skogsbruksprodukter (ENCTI) och dess kopplingar till detta avtal
12. INCITAMENTS-, MARKNADSFÖRINGS-, SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER UTFORMADE FÖR ATT GÖRA SEKTORNS OLIKA AKTÖRER DELAKTIGA I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGS- SYSTEMET
Tillägg 1 Länkar i försörjningskedjan (tallskog) Tillägg 2 Länkar i försörjningskedjan (lövskog)
1. INLEDNING
1.1 Allmän bakgrund
Latinamerika har den snabbaste avskogningstakten i världen och den årliga avskogningstakten i Honduras hör till den mest omfattande i regionen. Avskogning och skogsförstörelse har en mängd olika orsaker, framför allt intrång från omfattande boskapsskötsel och monokulturer (såsom oljepalmer), olaglig avverkning i form av kalhuggning, skogsbränder och ohållbar avverkning.
Återverkningarna och de negativa effekterna till följd av att skogar förstörs och utarmas av olaglig avverkning och omställning av regnskog till jordbruksmark leder till minskad biologisk mångfald och till att skogsekosystemens naturliga motståndskraft begränsas eller går förlorad. Det uppstår också ekonomiska förluster i form av obetalda avgifter och skatteflykt.
1.2 Syftet med Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter (LAS)
Laglighetsförsäkringssystemet syftar till att förbättra förvaltningen i landets skogsbrukssektor och därigenom säkerställa att alla aktörer i skogsbrukets försörjningskedja strikt följer lagen.
I detta ingår tilldelning av nyttjanderätt till skog, skörd av råvaror, transport av timmer, primär bearbetning, sekundär bearbetning av och handel med trävaruprodukter på såväl inhemska som internationella marknader, med utgångspunkt i tillämpningen och verkställandet av gällande lagstiftning och förbättring av befintliga statliga kontrollsystem.
1.3 Nya verktyg och komponenter för att förbättra skogsförvaltningen.
Licensieringen av lagligt timmer inom ramen för Flegt är ett av de viktigaste målen för förhandlingarna om och genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet, men den är inte det enda förväntade resultatet. För att dessa licenser ska kunna utfärdas och för att uppfylla Honduras och EU:s förväntningar när det gäller förbättrad skogsförvaltning och främjande av handel med lagligt timmer behöver nya verktyg utvecklas för att förstärka laglighetskontrollen. Därför föreslås i avtalet ett antal nya och innovativa komponenter som väntas inverka positivt på styrningen av skogsbrukssektorn. Denna uppsättning komponenter, som redan har införts eller som ska utvecklas, bildar Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter. Dessa komponenter, som finns på såväl organisatorisk som institutionell nivå, omfattar särskilt följande:
a) Inrättande av rättsliga krav som ingår i laglighetsmatriserna för alla källor till timmer för den inhemska marknaden och export till alla destinationer, inklusive importerat virke.
Kontroller av försörjningskedjan
b) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Utveckling och genomförande av it-systemet för spårning av timmer (SIRMA): förbättrad kontroll av virkesvolymerna längs försörjningskedjan genom koppling till andra informationssystem (både det interna ICF-systemet och system hos andra institutioner) och till informationsutbyte med andra länder (medellång sikt).
c) Informationsutbyte och korshänvisningar mellan SIRMA och Honduras automatiska tullintäktssystem (SARAH) (medellång sikt).
d) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Införande av krav på tillbörlig aktsamhet för alla aktörer. Införande av en skyldighet i den rättsliga ramen som minskar risken för att aktörer inte ska följa bestämmelserna till ett minimum, oavsett om produkten har sitt ursprung lokalt eller utomlands (medellång sikt).
e) Strängare tillämpning av all lagstiftning som ingår i laglighetsmatriserna (lång sikt).
f) Förstärkning av kontroller av avverkning i skogsområden som omfattas av räddnings- och återhämtningsplaner, särskilt när det krävs större ansträngningar för övervakningen längs försörjningskedjan (lång sikt).
g) Konsolidering av det nationella systemet för skogsbruksinformation (SNIF) för att upprätta en effektiv och lämplig koppling till andra berörda institutioner och även ge användarna möjlighet att få tillgång till information som är av intresse för dem (medellång sikt).
h) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Skapande och förvaltning av en databas över aktörernas grad av bristande efterlevnad av kraven enligt laglighetsförsäkringssystemet (medellång sikt).
i) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Genomförande av en riskbaserad laglighetsgranskning för att kontrollera att alla aktörer uppfyller indikatorerna och kraven i laglighetsförsäkringssystemet (medellång sikt).
j) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Skapande av ett intyg om regelefterlevnad – som ska utfärdas efter laglighetsgranskningen – som bevis på att kraven i laglighetsförsäkringssystemet är uppfyllda (medellång sikt).
k) Erkännande av privat frivillig certifiering, förutsatt att den är likvärdig med laglighetsmatriserna. Med hänsyn till de förfaranden som anges i avsnitt 8, får intyg om laglighet, skogsförvaltning och/eller spårbarhet som utfärdas av ackrediterade certifieringsorgan godtas som bevis på att laglighetsindikatorerna uppfylls helt eller delvis för att undvika dubbelarbete och förenkla verifieringen (medellång sikt).
Förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser
l) Utfärdande av Flegtlicenser och säkerställande av att kraven i laglighetsförsäkringssystemet uppfylls för alla sändningar av virke till EU. Kraven för utfärdande av H-rättsliga licenser måste också vara uppfyllda för virke som exporteras till andra länder (medellång sikt).
m) Oberoende revision av systemet för att säkerställa trovärdigheten i alla komponenter i laglighetsförsäkrings- systemet och föreslå justeringar för att avhjälpa eventuella svagheter som har upptäckts (medellång sikt).
n) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Inrättande av ett interinstitutionellt sekretariat för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt (SIIAVA) för att samordna verksamheten och bidragen från de olika statliga institutioner som deltar i utvecklingen och genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet. Detta organ ska vara en plats för dialog och samordning för att tillsammans med andra organ, såsom den tekniska kommittén, se till att detta avtal genomförs framgångsrikt på ett interaktivt och genomtänkt sätt, så att alla berörda parter är delaktiga, medvetna om och engagerade i att förbättra skogsförvaltningen (kort sikt).
o) Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Genomförande av fritt och informerat samtycke på förhand inom skogsbrukssektorn, enligt bestämmelserna i motsvarande lag när den har trätt i kraft (medellång sikt).
p) Intensifierade ansträngningar för att skogsmark för vilken det saknas lagfartsbevis ska överföras till statens ägo, med fokus på legalisering (regularización och saneamiento jurídico) av mark som inte ägs av staten och som omfattas av de avtal om förvaltning av samfällighetsskogar som utfärdats av ICF (lång sikt).
q) Intensifiering av ansträngningar för att legalisera ägande av mark för PIAH för mark som de av tradition besitter (lång sikt).
r) Förstärkning av den institutionella kapaciteten hos ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS) och Honduras institut för social trygghet (IHSS), för att ge dem de nödvändiga resurserna för att laglighetsmatrisernas indikatorer och medel för verifiering ska kunna underlättas och övervakas effektivt (lång sikt).
s) Kapacitetsuppbyggnad för småskaliga aktörer inom sektorn i fråga om regelefterlevnad (lång sikt).
2. HONDURAS TILLÄMPLIGA RÄTTSLIGA RAM FÖR LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
Den rättsliga ramen för trävaruprodukter i Honduras har olika komponenter som består av internationella konventioner och fördrag (regionala och utomregionala), republikens konstitution, sekundära lagar, författningar och andra standarder, som särskilt tillämpas av de olika statliga institutionerna beroende på deras behörighetsområde. De institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet samordnar sig med varandra för att kontrollera lagligheten hos trävaruprodukter från Honduras.
I de laglighetsmatriser som anges i bilaga II och nedan beskrivs de viktigaste rättsliga instrument som rör de olika laglighetskomponenterna och laglighetsförsäkringssystemet och som ska kontrolleras innan varje enskild Flegtlicens utfärdas.
2.1 Internationella konventioner och fördrag
— Internationella arbetsorganisationens konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder.
— Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.
— Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling.
— FN:s ramkonvention om klimatförändringar, särskilt Parisavtalet från 2015, som har blivit det viktigaste internationella instrumentet för att hantera klimatförändringar.
2.2 Regionala konventioner och fördrag
— Konventionen om bevarande av den biologiska mångfalden och skydd av naturområden i Centralamerika. Syftet med denna konvention är att i största möjliga utsträckning bevara den biologiska mångfalden på land och till havs i den centralamerikanska regionen. Konventionen undertecknades i Managua, Nicaragua år 1992 av presidenterna för Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama.
— Centralamerikanska alliansen för hållbar utveckling (ALIDES). Detta är en regional strategi för samordning av och samråd om intressen, utvecklingsinitiativ, ansvarsområden och harmonisering av rättigheter som undertecknades år 1994 av presidenterna och företrädarna för Republiken Belize, Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama.
— Regional konvention för förvaltning och bevarande av naturliga skogsekosystem och utveckling av skogsplan- teringar. Syftet med denna konvention är att främja nationella och regionala mekanismer för att förhindra förändringar i användningen av områden med skogstäcke på mark med skogsbrukspotential och för att återställa avskogade områden. Den undertecknades i Guatemala City, Guatemala år 1993 av presidenterna för Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama.
2.3 Nationell lagstiftning om hållbar förvaltning av naturresurser
— Dekret nr 131-1982, Republiken Honduras konstitution.
— Dekret nr 181-2009, allmän vattenlag.
2.4 Nationell lagstiftning om arbetsfrågor
— Avtal nr 101-JD-71, genomförandeförordning för lagen om social trygghet.
2.5 Nationell lagstiftning om betalning av statlig och kommunal skatt för export av trävaruprodukter
— Dekret nr 170-2016, skattelag.
— Dekret nr 194-2002, lag om ekonomisk jämställdhet och socialt skydd.
— Resolution nr 223-2008 om den centralamerikanska enhetliga tullkodexen (CAUCA).
— Finansministeriets avtal nr 0630, genomförandeförordning för lagen om valutakursvinster från export.
2.6 Nationell lagstiftning om administrativa förfaranden, mekanismer för insyn och allmänhetens delaktighet
— Dekret nr 170-2006, lag om öppenhet och tillgång till offentlig information.
— Dekret nr 152-1987, lag om administrativa förfaranden och dess genomförandeförordning.
2.7 Nationell lagstiftning som tillämpas av aktörer inom rättsväsendet
— Dekret nr 144-1983, Honduras strafflag.
3. KOMPONENTER I LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
Laglighetsförsäkringssystemet omfattar följande:
1) En definition av lagligt timmer som tydligt fastställer vilka aspekter av lagen som Honduras laglighetsförsäk- ringssystem för trävaruprodukter systematiskt ska söka bevis på efterlevnad av, oavsett vilken marknad produkterna är avsedda för.
2) Kontroller av försörjningskedjan för att spåra timmer från skogsbruksverksamheten eller importstället till den sista länken i försörjningskedjan.
3) Förfaranden för kontroller syftande till att säkerställa och dokumentera efterlevnaden av alla komponenter av laglighetsdefinitionen och kontroller i försörjningskedjan.
4) Förfaranden för utfärdandet av Flegtlicenser för trävaruprodukter avsedda för unionen.
5) Oberoende revision för att säkerställa att systemet är så effektivt och ändamålsenligt som det bör vara enligt parternas överenskommelse.
3.1 Laglighetsdefinition
Timrets laglighet enligt detta avtal definieras i bilaga II. Den bilagan är nära knuten till de andra bilagorna som en del av Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaruprodukter. Den omfattar en definition av de rättsliga krav som tillämpas enligt det frivilliga partnerskapsavtalet och som är kopplade till de utmaningar för skogsförvaltningen som sektorns aktörer har identifierat i en nationell dialog.
Den detaljerade laglighetsdefinitionen i laglighetsmatriserna utgör grunden för kontrollen av att de olika aktörerna i försörjningskedjan uppfyller kraven i fråga om indikatorer, medlen för verifiering och spårbarhet och de berörda institutionernas respektive övervakning och kontroll. De oberoende revisionerna säkerställer att systemet är så effektivt och ändamålsenligt som det bör vara.
3.2 Kontroll av att laglighetsdefinitionen följs Laglighetskontrollen
— säkerställer att trävaruprodukter är lagliga. Detta innebär att det görs en kontroll av att aktörerna uppfyller alla indikatorer i laglighetsmatriserna inom sina respektive behörighetsområden i skogsbrukssektorn,
— säkerställer att fall av bristande efterlevnad behandlas och att korrigerande eller förebyggande åtgärder vidtas,
— kräver otvetydiga bevis på att trävaruprodukter och tillhörande verksamhet uppfyller de krav som fastställs i laglighetsdefinitionen,
— visar regelefterlevnad genom fysiska kontroller och dokumentkontroller samt genom kontroller av systematiskt insamlade uppgifter och data som verifieras vid olika punkter längs försörjningskedjan,
— dokumenterar förfaranden och arkiverar bevis som ger licensmyndigheten möjlighet att bedöma en sändnings laglighet innan en Flegtlicens eller H-rättslig licens utfärdas, och
— ger en tydlig definition av och dokumenterar funktionerna och ansvarsområdena för alla institutioner som deltar i kontrollprocessen.
Staten Honduras kommer genom sina specialiserade institutioner och en kontrollhandbok som ska godkännas av den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet (den gemensamma kommittén för genomförande) att ha metoder och medel för att kontrollera att sektorns olika aktörer uppfyller de rättsliga kraven. Dessa metoder och medel för verifiering beskrivs i avsnitt 6.1.4.
Systemet innebär att underlåtelser och fall av bristande regelefterlevnad upptäcks och att sanktioner påförs i förekommande fall. Dessutom ska nödvändiga korrigerande åtgärder kunna föreslås när så är lämpligt och det ska säkerställas att åtgärder vidtas för att avhjälpa dessa brister.
De institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet har it-verktyg och rutiner för att kontrollera efterlevnaden av indikatorerna i laglighetsmatriserna, vilket beskrivs närmare i avsnitt 4.
Laglighetskontrollen omfattar åtgärder på plats, till exempel i form av övervakningsinspektioner och teknisk revision, samt rutinmässiga inspektioner som de myndigheter som ansvarar för den berörda typen av indikator rutinmässigt utför för att kontrollera att tekniska och administrativa standarder uppfylls.
Inspektioner längs vägar och vid kontrollplatser utförs också med stöd av aktörer inom rättsväsendet (1) och i samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna – Honduras väpnade styrkor (FFAA), den nationella förebyggande polisen, MP, PGR – för att kontrollera att lagen följs vid transport av trävaruprodukter, vilka alltid rapporterar till de behöriga myndigheterna så att nödvändiga åtgärder kan vidtas.
Det civila samhällets organisationer, dvs. rådgivande nämnder för skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter (CCF:er) (2), utför gemensamt den sociala övervakningen för att säkerställa efterlevnaden av de tekniska och administrativa reglerna för genomförandet av förvaltningsplaner, verksamhetsplaner och andra avverkningslicenser. CCF:erna får rapportera sina slutsatser och rekommendationer till SIIAVA, till den gemensamma kommittén för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt eller dess tekniska arbetsgrupper, till den oberoende revisionsenheten för detta avtal och till allmänheten.
Kontrollfrekvensen ska fastställas med en riskbaserad metod som tar hänsyn till kompetensen och ansvarsområdena för de offentliga institutioner som deltar i försörjningskedjan och till administrativ historik (böter, klagomål och annat) som tyder på att det finns risk för olaglighet. Dessa risker har beaktats för såväl skogsbruksaktörerna som för tjänsteleverantörerna själva. Hur ofta de olika offentliga institutionerna ska göra sina kontroller ska anges i handboken för laglighetskontroll, som presenteras i avsnitt 6.1.
De institutioner som ansvarar för laglighetskontrollen ska bevara dokumentation över medlen för verifiering i form av såväl digitala dokument som papperskopior (bilder av handlingar, geografisk information osv.). Dokumentationen ska innehålla en kronologisk följd av de dokumenterade sakförhållandena. Av säkerhetsskäl ska statliga institutioner bevara en digital kopia av dokumentationen som säkerhetskopia. All denna dokumentation är offentlig i enlighet med bilaga IX, förutsatt att den betraktas som offentlig information enligt lagen om öppenhet och tillgång till offentlig information.
Kontrollen av regelefterlevnaden är ett avgörande steg i exporten av trävaruprodukter, och omfattar utfärdandet av Flegtlicenser och H-rättsliga licenser, eftersom det ger ett bevis på regelefterlevnad.
3.3 Kontroller av försörjningskedjan
Spårbarhet för timmer är ett av kraven i laglighetsförsäkringssystemet i enlighet med Honduras rättsliga ram. ICF har verktyg för att övervaka försörjningskedjan, såsom SNIF och SIRMA, bland andra. Båda systemen är redan i drift, men nya moduler planeras i linje med de krav som fastställs inom ramen för detta avtal. Därför anses de vara under uppbyggnad, och utvecklingen av vissa funktioner ingår i de kompletterande åtgärderna i bilaga VIII.
Utgångspunkten för övervakningen av försörjningskedjan är avverkningslicensen för timmer som avverkas i Honduras och den enhetliga tulldeklarationen (DUA) för timmer som importeras till Honduras.
(1) Aktörer inom rättsväsendet är de offentliga tjänstemän som verkar inom rättssystemet och utför grundläggande uppgifter för att medborgarnas rättigheter ska respekteras och garanteras. Enligt artikel 314 i konstitutionen åligger det domstolarna att tillämpa lagen i enskilda fall, att döma och verkställa domar; vid behov får de begära stöd av de brottsbekämpande myndigheterna.
(2) De rådgivande nämnderna för skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter är organ för allmänhetens delaktighet som ger ICF råd och stöd och bedriver verksamhet på nationell, regional, kommunal nivå och samfällighetsnivå (artiklarna 21–28 i LFAPVS).
Avverkningslicenser, transporttillstånd och fraktsedlar, produktionsrapporter, rapporter om insatsvaror och produktion samt leveransrapporter för SAR-attesterade fakturor samt DUA:n är de viktigaste dokumenten för övervakningen av flödet av trävaruprodukter enligt laglighetsförsäkringssystemet. Dessa dokument kommer att registreras i SNIF och SIRMA när dessa system är färdigutvecklade, vilket kommer göra det möjligt att beräkna den volym timmer som är i cirkulation i varje steg i försörjningskedjan, vilket beskrivs i avsnitt 7.1.
Myndigheterna använder två metoder för att kontrollera uppgifter: validering och avstämning. Valideringen består av att de uppgifter som aktörerna tar fram jämförs med och kontrasteras mot de uppgifter som samlas in av regeringsföreträdare, vilket visas i kolumn 3.1 i tilläggen 1 och 2.
Avstämningen av uppgifter innebär att de uppgifter som rapporteras från ett steg i försörjningskedjan jämförs med och analyseras i förhållande till nästa steg, för att upptäcka skillnader som tyder på att det förekommer okontrollerat eller olagligt timmer. Avstämningen av uppgifter presenteras i kolumn 3.2 i tilläggen 1 och 2.
En korrekt övervakning och tillämpning av tydligt definierade förfaranden för validering och avstämning i varje steg i försörjningskedjan spelar en avgörande roll för att säkerställa att timmer som flyttas från en punkt till en annan är lagligt, för att på så sätt undvika att det timmer som cirkulerar lagligt blandas upp med timmer från okontrollerade eller olagliga källor.
3.4 Licensieringsprocessen för Flegtlicenser och H-rättsliga licenser
Flegtlicenser och H-rättsliga licenser utfärdas när kontrollen av att alla krav som rör laglighetsdefinitionen och övervakningen av försörjningskedjan för trävaruprodukter har gett ett positivt och slutgiltigt resultat.
Flegtlicensen är det slutliga obligatoriska kravet för att de trävaruprodukter som ingår i den förteckning över produkter som parterna har kommit överens om och som anges i bilaga I till detta avtal ska få exporteras från Honduras till ett land i unionen. Samma laglighetskontroll utförs för export till länder utanför unionen. Skillnaden är att det då krävs en H-rättslig licens i stället för en Flegtlicens.
I bilaga IV beskrivs förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser. Exportören lämnar in Flegtlicensen för tullklarering när exporten sker till unionen eller den H-rättsliga licensen när exporten sker till marknader utanför unionen, tillsammans med övrig dokumentation som tullmyndigheten kräver.
3.5 Oberoende revision
Oberoende revision är en nödvändig komponent i laglighetsförsäkringssystemet eftersom den upprätthåller trovärdigheten i systemet. Den oberoende revisionen är en kontroll av att de mekanismer som införs inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet för att bevisa lagligheten i alla steg i försörjningskedjan för trävaruprodukter (inbegripet avverkning, transport, primär bearbetning, sekundär bearbetning och handel) fungerar, och att de helt och hållet uppfyller alla krav och bestämmelser för försörjningskedjan som licensmyn- digheten för Flegtlicenser och H-rättsliga licenser har fastställt.
Den oberoende revisionen är en del av laglighetsförsäkringssystemet och måste utföras innan Flegtlicensieringen inleds. Revisionsförfarandena och genomförandet av dem ska fastställas närmare under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
Principerna för revisionen och revisionens omfattning fastställs i direktiven för oberoende revision i bilaga VI.
4. INSTITUTIONELL RAM OCH DELAKTIGA AKTÖRERS ROLL I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGS- SYSTEMET
I detta avsnitt beskrivs rollen för de olika aktörer som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet. Här beskrivs hur de, beroende på sina respektive ansvarsområden, i praktiken stöder eller genomför kraven i detta avtal eller utför de nödvändiga kontrollerna för att säkerställa att kraven uppfylls, samt hur de samordnar sig och kompletterar varandra för att säkerställa trävaruprodukternas laglighet.
För förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal måste institutioner, aktörer inom den privata sektorn och det civila samhället, inklusive organisationer för trädjordbruk och företrädare för PIAH, göra en kritisk granskning av sin kapacitet med hänsyn till deras ansvar för laglighetskontrollen och regelefterlevnaden. I bilaga VIII behandlas alla aspekter av förstärkningen av den tekniska och institutionella kapacitet som anges i detta avsnitt.
Den kunskap och goda förvaltning av hela processen som krävs för att genomföra laglighetsförsäkringssystemet, de institutionella målen för delaktighet och god praxis, ansvaret hos varje aktör som deltar och en tillfreds- ställande samordning mellan institutionerna, kräver en hög utbildningsnivå och kapacitetsuppbyggnad. Därför har kompletterande åtgärder inkluderats i bilaga VIII för att bygga upp kapaciteten hos de aktörer som är delaktiga i detta avtal.
I avsnitt 11 anges de samordningsorgan, såsom det interinstitutionella sekretariatet för genomförande av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt, som ska skapas eller bibehållas för att genomföra laglighetsförsäkrings- systemet. För att på nytt bekräfta de institutionella överenskommelserna om genomförandet av detta avtal ska ett eller flera samförståndsavtal ingås mellan den offentliga sektorns institutioner, vilket åtminstone omfattar: det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda djur och växter (ICF); myndigheten för administration av intäkter (SAR); Honduras kommunförbund (AMHON); fastighetsinstitutet (IP); nationella jordbruksinstitutet (INA); ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS); Honduras institut för social trygghet (IHSS); ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (MiAmbiente); ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG); underdirektoratet för tullintäkter (DARA); den nationella förebyggande polisen, som är underställd säkerhetsministeriet (SSN); den allmänna åklagarmyndigheten (MP); Attorney General-myndigheten (PGR); högsta domstolen (CSJ); Honduras väpnade styrkor (FFAA), som är underställda ministeriet för nationellt försvar (SEDENA); det nationella direktoratet för urbefolkningar och afro- honduranska folk (DINAFROH); institutet för tillgång till offentlig information (IAIP); och den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (CONADEH).
Det ska också upprättas samarbetsavtal för att säkerställa lämplig samordning mellan dessa institutioner baserat på och enligt förebild från nuvarande avtal, till exempel det interinstitutionella avtalet om legalisering av och äganderätt till mark, som undertecknades av INA, IP och ICF i oktober 2015.
Eftersom bristen på fastställt ägande är en av de underliggande orsakerna till den utbredda bristfälliga styrningen inom skogsbrukssektorn hanteras frågor som rör äganderätt till och legalisering av mark i detta avtal både i bilaga II om laglighetsmatriser, där särskilda indikatorer anges för detta ämne, och i bilaga VIII om kompletterande åtgärder och stödåtgärder, där det inrättas en särskild plan för legalisering av besittningsrätt, enligt överenskommelse mellan parterna för att skynda på legaliseringen enligt prioriteringarna i detta avtal.
Den särskilda planen för legalisering av besittningsrätt är inriktad på ägandet av nationella skogsområden och skyddade områden. I det sistnämnda fallet handlar planen enbart om buffertzoner där det är tillåtet med avverkning för statens räkning för att säkerställa den nödvändiga rättsliga säkerheten och skapa grunden för de avtal om förvaltning av samfällighetsskogar som har undertecknats eller som ska undertecknas av samfälligheterna i dessa områden. Den innehåller också bestämmelser om att avtal om nyttjanderätt ska ingås för användarna av eller invånarna på denna mark. Avtalet om nyttjanderätt är ett rättsligt instrument som innebär att statens äganderätt till marken bibehålls, samtidigt som invånarna får rättslig säkerhet, så att de kan få tillgång till ekonomiska, ekologiska och sociala förmåner som förbättrar livskvaliteten och bidrar till en rationell användning av naturresurser i enlighet med gällande lagstiftning. Syftet med denna verksamhet är att stärka skogsförvaltningen och planeringen av markanvändningen.
När det gäller frågor om besittningsrätt och legaliseringsprocessen samt den ledande rollen för de tre nämnda institutionerna – INA, IP och ICF – måste särskild tonvikt läggas på samordningen mellan dem och Honduras kaffeinstitut (IHCAFE), vilken syftar till att öka den socioekonomiska avkastning som genereras av honduranska kaffeodlare genom att stärka konkurrenskraften i produktionskedjan för kaffe.
Samordningen mellan dessa fyra institutioner måste inriktas på att skapa en förståelse för processen med att utfärda lagfartsbevis för kaffeproducenter i nationella skogsområden på ett sätt som respekterar skogsmark, skyddade områden och avrinningsområden i syfte att förhindra att nya lagfartsbevis utfärdas som leder till ytterligare förstörelse och utarmning av skogen och miljön.
4.1 Aktörer som är delaktiga i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet
Av de statliga institutioner som deltar direkt i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet är ICF den viktigaste, och som ledare av processen och är ICF den övervakningsinstitution för skogsbruket som verkställer den nationella politiken för bevarande och utveckling av skogar, skyddade områden och vilda djur och växter. ICF:s verksamhet är inriktad på att administrera och förvalta skogsresurser, skyddade områden och vilda djur och växter – inbegripet skydd, återställande, avverkning, bevarande och främjande – för att uppmuntra en hållbar utveckling och stödja landets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella intressen.
De övriga institutioner som deltar direkt i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet förtecknas i avsnitt 4.2 och rangordnas enligt antalet indikatorer och medel för verifiering som de ansvarar för enligt laglighetsma- triserna, bland annat i fråga om registrering och kontroll av skatt, äganderätt, social trygghet och miljön. Beskrivningen och de indikatorer i laglighetsmatriserna som var och en av institutionerna ansvarar för samt vilka resurser som krävs för dem, kommer att anges i den kontrollhandbok som ska godkännas av den gemensamma kommittén för genomförande i enlighet med bilaga II.
Följande institutioner och aktörer deltar också i laglighetsförsäkringssystemet:
Aktörerna inom rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna (den nationella förebyggande polisen, FFAA, PGR och MP) ansvarar för förebyggande, kontroll och brottsbekämpning. IAIP hanterar frågor som rör offentlig information och öppenhet.
Det nationella direktoratet för urbefolkningar och afro-honduranska folk (DINAFROH) rapporterar till ministeriet för social integrering (SEDIS) och strävar efter att förbättra livskvaliteten för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras genom produktiv ekonomisk, kulturell, politisk och social utveckling.
Privata skogsaktörer är aktörer som bedriver verksamhet längs försörjningskedjan för timmer och som uppfyller indikatorerna i laglighetsmatriserna och lämnar in nödvändiga styrkande handlingar. De utför nödvändiga och lämpliga kontroller av att det timmer som de bearbetar är lagligt, och de omfattas av de mekanismer för laglighetskontroll som de olika statliga institutionerna tillämpar, beroende på deras behörighetsområden. Denna grupp av aktörer omfattar fysiska och juridiska personer som äger skog; mikroföretag, små, medelstora och stora skogsbruksföretag; industriella avverkare; privata certifieringsorgan; samfällighetsgrupper, osv. Dessa aktörer måste också samtycka till det civila samhällets organisationers sociala övervakning via CCF:erna tillsammans med statliga institutioner.
Vid tillämpningen av detta avtal inkluderar det civila samhällets organisationer CCF:er som är verksamma på samfällighetsnivå, kommunal, regional och nationell nivå, icke-statliga utvecklingsorganisationer och andra som deltar aktivt i övervakningen av skogsresurser och deras effekter på befolkningen och som utövar social övervakning av såväl myndigheters som aktörers verksamhet. För att göra detta ska de använda de förfaranden och rutiner för hantering av klagomål som beskrivs i avsnitt 10.3.
PIAH deltar via sina förvaltningsorgan och organisationer i den sociala övervakningen och genomförandet av mekanismer för fritt och informerat samtycke på förhand. De drar nytta av de legaliseringsprocesser för skogsmark som drivs av specialiserade statliga institutioner för att erkänna deras traditionella anspråk på marken. När PIAH deltar i kommersiell skogsbruksverksamhet som aktörer, omfattas de av förfarandena i laglighetsförsäkringssystemet.
4.2 Statliga institutioner
Tio statliga institutioner deltar direkt i laglighetsmatriserna för detta avtal. För att underlätta utfärdandet av intyg om regelefterlevnad till alla aktörer som uppfyller indikatorerna i laglighetsmatriserna och laglighetsförsäkrings- systemets krav, ska alla institutioner som är delaktiga i detta avtal lämna uppgifter till ICF:s enhet för laglighets- kontroll om efterlevnaden av de indikatorer som de ansvarar för. Denna skyldighet gäller också ICF:s olika organ.
Nedan följer en beskrivning av var och en av de institutioner som ingår i laglighetsmatriserna, fördelat per antal indikatorer och medel för verifiering som de ansvarar för.
4.2.1 Det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda djur och växter (ICF)
ICF är tillsynsmyndighet för skogsbrukssektorn; den verkställer den nationella politiken för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda djur och växter, och har befogenhet att utarbeta program, projekt och planer och skapa de tekniska och operativa administrativa enheter som krävs för att uppfylla målen i lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda djur och växter (LFAPVS). Myndigheten har också funktioner som rör verkställandet av andra lagar, såsom lagen om äganderätt, den allmänna vattenlagen och den allmänna miljölagen.
ICF:s verksamhet är inriktad på administration och förvaltning av skogsresurser, skyddade områden och vilda djur och växter, inklusive skydd, återställande, produktiv användning, bevarande och främjande av dem, för att på så sätt främja en hållbar utveckling som är lämplig för landets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella intressen.
4.2.2 Myndigheten för administration av intäkter (SAR)
När det gäller registrering och kontroll av skatter samordnar sig myndigheten för administration av intäkter (SAR) centralt med ICF för att se till att aktörer i skogsbrukets produktionskedja uppfyller sina skatteskyldigheter.
Enligt laglighetsmatriserna är de viktigaste ansvarsområdena för SAR – som ersatte förvaltningsstyrelsen för intäkter (DEI) – att efterleva och verkställa nationella och internationella skatteföreskrifter samt att administrera uppbörden av de avgifter som fastställs i olika lagar.
4.2.3 Kommuner
De kommunala myndigheterna är förvaltnings- och administrationsorgan för sina respektive kommuner, och deras mål är att säkerställa lokalinvånarnas välfärd, främja helhetsbaserad utveckling och skydda miljön.
Kommunerna har en dubbel roll i laglighetsförsäkringssystemet: för det första att uppfylla sina skyldigheter enligt laglighetsmatriserna som ägare till kommunal skogsmark och för det andra som lokala myndigheter som utvecklar och verkställer kommunal beskattning. Kommunerna använder systemet för administration av skatter och ekonomi (SAFT), ett verktyg som utöver att underlätta det interna kontrollförfarandet också ger heltäckande information om kommunernas ekonomi.
4.2.4 Fastighetsinstitutet (IP)
IP är en decentraliserad statlig institution med behörighet i fråga om registrering och identifiering av fastigheter och fastighetsägare i hela landet; i denna egenskap upprätthåller IP det nationella registret för alla dokument och handlingar som rör registrering av fastigheter och ägande, inklusive förteckning, erkännande, överföring, överlåtelse, ändring, beskattning och upphävande av äganderätter.
4.2.5 Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS)
STSS har det övergripande ansvaret för sysselsättningspolitiken och de sociala skyddssystemen för arbetstagares och arbetsgivares välfärd och sociala trygghet.
4.2.6 Honduras institut för social trygghet (IHSS)
Honduras institut för social trygghet är en självständig enhet som är en juridisk person och har egna tillgångar, oberoende av den nationella skattemyndigheten. Sedan institutet inrättades har det haft ansvaret för att vägleda, styra, tillhandahålla och administrera sociala trygghetstjänster för arbetstagarna i Honduras. Enligt republikens konstitution är regeringen, arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att bidra till att finansiera, förbättra och bygga ut det sociala trygghetssystemet.
Den sociala tryggheten för arbetstagarna i Honduras bygger främst på den täckning som IHSS erbjuder, vilket betyder att institutet har stort inflytande på styrningen i frågor som rör hälsa och social trygghet. Utanför landets största städer (Tegucigalpa, San Xxxxx Xxxx, Ceiba och Puerto Cortés), där de största skogsbruksaktörerna finns, har IHSS ingen representation i landets övriga tätorter och framför allt inte i landsbygdsområdena, där de flesta skogsbruksaktörer är verksamma.
4.2.7 Ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (MiAmbiente)
XxXxxxxxxx ansvarar för att utforma, samordna, genomföra och bedöma politik som rör miljö, ekosystem, skydd för och användning av vattenresurser, samordning, skydd för växter och djur samt efterlevnad av miljökonse- kvensbedömningen av primära och sekundära skogsbruksföretag.
4.2.8 Nationella jordbruksinstitutet (INA)
Eftersom INA för närvarande genomgår en omorganisation är det ännu inte klart var institutet kommer att ligga, och dess nuvarande funktioner kan komma att förändras i framtiden. Om några funktioner som är viktiga för laglighetsförsäkringssystemet och som för närvarande utförs av INA flyttas till andra institutioner i framtiden, så ska dessa nya institutioner registreras formellt som ersättare för INA vid tillämpningen av detta avtal.
INA är ett delvis självständigt organ som ansvarar för att genomföra landets jordbrukspolitik, utfärda lagfartsbevis för mark som används för trädjordbruk och ge tekniskt bistånd till berörda parter på landsbygden och urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras, och därigenom göra landsbygdsbefolkningen delaktig i landets utveckling som helhet. INA ansvarar för att registrera ägande till jordbruksmark i samordning med ICF och IP i processerna för att legalisera markägande. När det specifikt gäller ansökningar om äganderätt till nationell skogsmark ska INA agera i samordning med ICF för att se till att marken fortsätter att användas för skogsbruk; institutet har inte i uppdrag att registrera ägandet av skogsmark. Det krävs alltid ett positivt tekniskt yttrande från ICF för att tilldela äganderätt till skogsområden.
4.2.9 Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG)
Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning samordnar de aspekter som rör sektorspolitik som genomförs av de institutioner som ingår i den offentliga jordbrukssektorn, särskilt de som rör besittningsrätt till mark, finansiering på landsbygden, handel, skogsbruk, åkerbruk och boskapsuppfödning samt landsbygds- och skogsutveckling.
SAG ansvarar för regleringen av internationell handel med vilda djur och växter genom att tillämpa konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter. Inom ramen för detta avtal påverkar detta trävaruprodukter från de arter som omfattas av Cites.
4.2.10 Underdirektoratet för tullintäkter (DARA)
Genom det exekutiva dekretet nr PCM-083-2016 inrättas presidentens kommission för omfattande reform av tullsystemet och handelsorganen (COPRISAO). För närvarande, under genomförandet av den omfattande reformen av tullsystemet och handelsorganen, kommer denna kommission att ha direkt befogenhet över underdirektoratet för tullintäkter (DARA).
Enligt laglighetsförsäkringssystemet deltar underdirektoratet för tullintäkter i kontrollen och verifieringen av exporterade och importerade trävaruprodukter samt trävaruprodukter under transitering. En ingående granskning av tullförfarandena för export, som kan påverka kontrollmetoden, bör slutföras under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal, för att identifiera eventuella luckor och andra svagheter.
4.2.11 Statliga institutioner som är indirekt delaktiga
Nedan följer en beskrivning av de statliga institutioner som indirekt är knutna till laglighetsförsäkringssystemet, dvs. de är inte helt eller direkt ansvariga eller medansvariga för kontrollen av indikatorerna i laglighetsmatriserna, men de spelar en roll som statliga kontrollorgan och deras funktion är viktig för att säkerställa att de centrala statliga institutionerna och kommunala myndigheterna fungerar effektivt i förhållande till laglighetsförsäkrings- systemet.
Särskilda enheter, såsom den nationella interinstitutionella säkerhetsstyrkan (FUSINA) inom FFAA och den interinstitutionella arbetsgruppen mot miljöbrott (FTIA) är operativa organ för lagföring av miljöbrott inom ramen för den nationella strategin för kontroll av olaglig avverkning och transport av skogsbruksprodukter (ENCTI). Dessa organ har inrättats tillfälligt av regeringen och har underlättat den interinstitutionella samordningen för att sätta stopp för olaglig verksamhet och verkställa miljölagarna. FTIA, i synnerhet, består av ICF, MiAmbiente, aktörer från rättsväsendet och brottsbekämpande myndigheter (MP, PGR, den nationella förebyggande polisen och FFAA). Den leds av ICF och fungerar som interinstitutionell samordningsmekanism för att hantera utredningar, påföljder och övervakning, framför allt för brott med stor miljöpåverkan. Den erfarenhet som byggs upp genom dessa organ kommer att användas som förebild om det inrättas en permanent, långsiktig mekanism. XXXXXX styrs å sin sida av FFAA och agerar på domstolsorder.
4.2.11.1 Den nationella förebyggande polisen (PNP)
Den nationella förebyggande polisen har i uppdrag att se till att invånare på Honduras territorium fritt kan utöva sina friheter och rättigheter genom att verkställa lagar och författningar om skydd av liv, bevarande av naturlig skönhet och miljöskydd, såväl inom stadsområden som landsbygdsområden.
Enligt laglighetsförsäkringssystemet ska PNP bistå i kontroller av transporter av trävaruprodukter tillsammans med ICF, aktörer inom rättsväsendet och alla andra brottsbekämpande myndigheter. PNP är till exempel verksam vid transiteringskontrollplatser tillsammans med ICF och SAR (gröna kontrollplatser).
4.2.11.2 Den allmänna åklagarmyndigheten (MP)
Den allmänna åklagarmyndigheten representerar samhället och vidtar offentliga rättsliga åtgärder inför domstolarna; en av dess funktioner är att utreda miljöbrott i enlighet med gällande rättsliga instrument om påföljder för miljöåtgärder som utgör miljöbrott i Honduras och i enlighet med internationella fördrag.
Inom skogsbrukssektorn agerar den allmänna åklagarmyndigheten via den särskilda miljöåklagarmyndigheten (FEMA). Som företrädare för det honduranska samhället är åklagarmyndighetens viktigaste uppgift att utreda, dokumentera och lägga fram åtal vid Honduras domstolar i straffrättsliga förfaranden till följd av handlingar som skadar miljön, ekosystemen, naturresurserna och folkhälsan.
4.2.11.3 Attorney General-myndigheten (PGR)
Attorney General-myndigheten ansvarar för att främja, företräda och upprätthålla statens rättigheter i alla domstolsförfaranden som staten är part i; den agerar som en allmän företrädare för staten.
4.2.11.4 Högsta domstolen (CSJ)
Republikens domstolar har exklusiv behörighet att utfärda och verkställa domar. Behörigheten att skipa rätt ligger hos oberoende fredsdomare och domare.
4.2.11.5 Honduras väpnade styrkor (FFAA)
FFAA är den nationella institution vars primära uppgift är att försvara Honduras territoriella integritet och suveränitet, att bevara freden och den allmänna ordningen samt att upprätthålla konstitutionen.
Sedan 2006 har FFAA också haft i uppdrag att stödja arbetet för att skydda landets skogar och ekosystem; detta sker genom Dirección de Apoyo al Manejo de Ecosistemas y Ambiente (direktoratet för stöd till ekosystem- och miljöförvaltning) (C-9), genom vilket de bistår de behöriga brottsbekämpande myndigheterna.
4.2.11.6 Det nationella direktoratet för urbefolkningar och afro-honduranska folk (DINAFROH)
Detta är den avdelning inom ministeriet för social integrering (SEDIS) som arbetar för att förbättra livskvaliteten för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras genom produktiv ekonomisk, kulturell, politisk och social utveckling. Med samordning från ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS) och stöd av DINAFROH driver den honduranska regeringen för närvarande ett samrådsförfarande som kommer att ligga till grund för utarbetandet och antagandet av en lag om fritt och informerat samtycke på förhand tillsammans med organisationerna för Honduras nio urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung, med stöd av UNDP och FN:s särskilda sändebud för urbefolkningars rättigheter.
4.2.11.7 Institutet för tillgång till offentlig information (IAIP)
IAIP är ett decentraliserat statligt organ som ansvarar för att främja och underlätta invånarnas tillgång till offentlig information och för att reglera och övervaka institutionella förfaranden för att skydda, klassificera och bevara offentlig information.
Inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet ansvarar IAIP bland annat för att se till att invånarna kan utöva sin rätt att delta i hanteringen av offentliga ärenden och att det finns insyn i utövandet av offentliga funktioner och i förbindelserna mellan staten och enskilda personer. Information om skogsbrukssektorn offentliggörs på IAIP:s enhetliga portal för insyn och på ICF:s webbplats, och mer detaljerad information lämnas på varje enskild institutions webbplats. I bilaga VIII anges dessutom en kompletterande åtgärd för att upprätta ett förvaltningssystem för information som är avsedd för allmänheten.
4.2.11.8 Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (CONADEH)
CONADEH övervakar efterlevnaden av de rättigheter och garantier som fastställs i republikens konstitution, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra fördrag och konventioner som Honduras har ratificerat.
4.2.11.9 Nationella forskningssystemet för skogar, skyddade områden och vilda djur och växter (SINFOR)
SINFOR är en offentlig-privat interinstitutionell plattform som inrättades genom LFAPVS och som organiserar, utvecklar och främjar vetenskaplig forskning om skogsbrukssektorn, skyddade områden, vilda djur och växter och uppmuntrar överföring av sakkunskap och teknik i Honduras.
Den har bland annat i uppgift att tillhandahålla aktuell information som kan ligga till grund för utformningen av politik, regler och föreskrifter som säkerställer sektorns hållbarhet och styrning. I sitt arbete med att planera och främja forskning om skog, skyddade områden och vilda djur och växter strävar SINFOR framför allt efter att hitta forskningsmöjligheter som kan identifieras i nationella planer och strategier, såsom ENCTI och strategiska planer för var och en av medlemsinstitutionerna och andra initiativ som rör sektorn.
4.3 Privat skogsbrukssektor
Enligt laglighetsförsäkringssystemet omfattar de privata aktörerna inom skogsbrukssektorn sådana aktörer som i vinstsyfte förvaltar eller producerar råvaran, hämtar den ur skogen, transporterar, bearbetar och släpper ut den på marknaden samt deltar i export och import av den.
Med tanke på mångfalden av organisationer som deltar och bredden på deras kommersiella verksamhet delas de in i flera kategorier. I skattelagen används följande kategorier: i) Fysiska personer. ii) Juridiska personer, vilket omfattar professionella partnerskap och rörelseidkande bolag, kooperativ och associativa företag och, generellt, sammanslutningar eller enheter som enligt offentlig eller privat rätt har status som juridisk person. iii) Enheter, samfälligheter, organisationer (urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras, samfällighetsgrupper) eller juridiska verksamheter som bildar en funktionell enhet eller egendomsenhet, även om de inte har en juridisk personlighet.
En annan klassificering är den som baseras på antalet personer som arbetar vid varje företag: mikroföretag inom skogsbruket, varav de flesta är familjeföretag, som sysselsätter högst fyra personer; små skogsbruksföretag med 5–10 anställda; medelstora skogsbruksföretag med 11–100 anställda; och stora skogsbruksföretag med mer än 100 anställda.
Genom LFAPVS inrättas tre företagstyper: ett primärt skogsbruksföretag, som utför den första bearbetningen av rundvirke eller annat timmer eller andra råvaror från skogen; ett sekundärt skogsbruksföretag eller bearbetningsföretag, som bearbetar produkter från ett primärt skogsbruksföretag; slutligen timmer- eller trävarulagren, som placerar de olika trävaruprodukterna på marknaden.
Det bör noteras att beskrivningen ovan enbart gäller för industri som använder tallvirke; när det gäller virke från lövträd är inga primära skogsbruksföretag registrerade eller verksamma i Honduras på dagen för ikraftträdandet av detta avtal. Det timmer som hämtas från skogen är dessutom i allmänhet i form av grovt sågat virke, inte rundvirke, eftersom det sågas i skogen och fraktas till uppsamlingsställen för vidare transport med motoriserade fordon till de sekundära skogsbruksföretagen eller trävarulagret för försäljning. Virkestravar eller uppsamlings- centraler är per definition platser där trävaruprodukter travas för senare förflyttning, utan förändring i ägande. Trävarulager är i stället platser där lagrets ägare köper trävaruprodukter från sina leverantörer och säljer dem till sina kunder.
I sina rutininspektioner och genom de sociala övervakningsrapporterna från CCF:erna kommer ICF regelbundet att övervaka eventuella förändringar i skogsbrukets produktionskedja, inklusive tall- och lövskog, skogsplan- teringar eller spridda träd utanför skogar, för att förhindra att det bedrivs skogsbruksverksamhet som inte omfattas av laglighetsförsäkringssystemet. Om det i framtiden sker förändringar i skogsbrukssektorns organisation till följd av översynen av den tillämpliga rättsliga ramen, kommer laglighetsförsäkringssystemet att anpassas för att se till att alla källor till timmer omfattas.
Det är dessa aktörer som genomför produktionsprocesserna, vilket betyder att det är de som måste uppfylla de indikatorer och medel för verifiering som ingår i deras respektive behörighetsområde. För att göra detta använder de lämpliga och relevanta interna kontroller i fråga om avverknings- och produktionslicenser, uppfyller sina skyldigheter i fråga om sysselsättning, miljö, skatt (både nationell och kommunal), transport, handel och andra skyldigheter som anges i de olika indikatorerna. De är också ålagda att föra register över nödvändiga styrkande handlingar och föreskrivna medel för verifiering på ett tillfredsställande sätt.
Organisationer inom den privata skogsbrukssektorn omfattas också av mekanismer för att kontrollera regelefterlevnad som tillämpas av de statliga institutionerna i enlighet med deras behörighet.
4.4 Organisationer i det civila samhället
Honduras rättsliga ram ger landets medborgare rätt och skyldighet att delta i och utöva social kontroll över de åtgärder som myndigheterna vidtar. Skogsbrukssektorn omfattar en rad olika civila samhällsorganisationer med ett intresse av att verkställa lagen, och de spelar en mycket aktiv och effektiv roll för kontrollen. Organisationerna är följande:
4.4.1 Lokala organisationer
Genom LFAPVS inrättas organ för att ge allmänheten möjlighet att vara delaktiga, samråda med och stödja ICF, såsom CCF:erna, som organiseras och drivs på lokal nivå eller samfällighetsnivå samt på kommunal, regional och central nivå. I ENCTI anges hur viktiga dessa organ är för den sociala kontrollen, särskilt på kommunal nivå och samfällighetsnivå, för att stödja kontrollen av skogsförvaltningsplaner, årliga verksamhetsplaner och andra typer av tillstånd, och även för att främja konsumtion av lagligt timmer. Detta uppnås i samordning med de statliga institutionerna och särskilt ICF.
4.4.2 Icke-statliga utvecklingsorganisationer
En rad olika inhemska och internationella icke-statliga utvecklingsorganisationer (3) stöder åtgärder inom skogsbrukssektorn på både institutionell och territoriell nivå. Deras verksamhet rör, bland annat, organisation och kapacitetsuppbyggnad hos organ för allmänhetens delaktighet på kommunal nivå och samfällighetsnivå, politisk genomslagskraft, social kontroll, tekniskt stöd och skydd av de mänskliga rättigheterna.
Under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal kommer de icke-statliga utvecklingsorganisationerna att utveckla sin egen metod för att utföra insatser för social övervakning. Rapporterna om denna sociala övervakning kommer att lämnas in till den gemensamma kommittén för genomförande och andra organ, för lämpliga åtgärder. Detta kommer att skapa ett system för delaktighet som kommer att bidra till den fortlöpande förbättringen av de styrningsförfaranden som fastställs enligt detta avtal.
Det kommer också att inrättas ett system för att hantera klagomål, som kommer att stödja den sociala övervakningsfunktionen, vilket beskrivs i avsnitten 10 och 11.
4.5 Urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras
Det finns nio urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras. Merparten av dessa befolkningsgrupper bor i vidsträckta skogsområden med både skyddade områden och produktiv skog. Befolkningsgrupperna är: Pech, Tawahkas, Lencas, Maya Chortís, Tolupanes, Miskitu, Nahuas, Garífunas och engelsktalande befolkningsgrupper av afrikanskt ursprung, och de företräds av olika organisationer, inklusive konfederationen av urbefolkningar i Honduras (CONPAH).
Dessa befolkningar är aktörer i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet, inbegripet vad gäller princip 2 i laglighetsmatriserna: Honduras respekterar rättigheterna för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras som lever i skogsområden.
I skogsbrukssektorn är urbefolkningarna och befolkningsgrupperna med afrikanskt ursprung i Honduras
— förmånstagare till legaliseringsprocesserna och respekten för de territorier som de av tradition besitter,
— delaktiga i genomförandet av de mekanismer och förfaranden för fritt och informerat samtycke på förhand som har inrättats för att respektera deras självbestämmande och självständighet i enlighet med ILO:s konvention nr 169 och FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter,
— delaktiga i kommersiell verksamhet i produktiva skogsområden i enlighet med laglighetsmatriserna och tillämpliga krav i laglighetsförsäkringssystemet.
(3) Ley Especial de Fomento para las Organizaciones No Gubernamentales de Desarrollo (Särskild lag för att främja icke-statliga utvecklingsorgani- sationer), dekret nr 32-2011.
4.6 Kapacitetsuppbyggnad.
Kapacitetsuppbyggnaden för att säkerställa att systemet fungerar effektivt och att trävaruprodukter är lagliga beskrivs i bilaga VIII. Alla åtgärder ska utformas med hänsyn till översynen av den kapacitet som krävs hos alla parter som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet.
5. LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMETS OMFATTNING/TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Allt timmer och alla trävaruprodukter av honduranskt ursprung som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet måste komma från privata, kommunala eller nationella skogar (oavsett om det är fråga om naturskogar eller planterade skogar) som förvaltas enligt administrativa och tekniska kriterier i fråga om bästa möjliga resultat, flera användningsområden och social jämlikhet, för att säkerställa ekosystemens hållbarhet och deras förmåga att vara produktiva, erbjuda skydd och bibehålla miljön.
Laglighetsförsäkringssystemet ska också tillämpas på timmer från andra länder när importörer av sådant timmer kan bevisa att det härrör från lagliga källor och har importerats i enlighet med lagarna i både timrets ursprungsland och Honduras. Alla aktörer ska omfattas av laglighetsförsäkringssystemet, även de som har egna privata intyg för skogsförvaltning och spårbarhet och som har egna trädplanteringar för kommersiella ändamål.
5.1 Trävaruprodukter som ingår i laglighetsförsäkringssystemet
Laglighetsförsäkringssystemet omfattar alla produkter som anges i bilaga I till detta avtal. Enligt artikel 102 i LFAPVS är det förbjudet att exportera vissa trävaruprodukter, och timmer från arter av lövträd i naturskogar får enbart exporteras som bearbetat virke. Därför är det inte tillåtet att exportera rundvirke eller grovt sågat virke av dessa arter.
Även om rundvirke eller grovt sågat virke av dessa arter inte får exporteras omfattas det av laglighetsförsäkrings- systemet, oavsett i vilken grad det har bearbetats.
Trävaruprodukter som inte förtecknas i bilaga I till detta avtal omfattas inte av Flegtlicensförfarandet när de exporteras till unionen. I detta fall måste unionsimportörerna av dessa produkter från Honduras visa tillbörlig aktsamhet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (4) för att visa att produkterna är lagliga.
5.2 Marknader som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet
Laglighetsförsäkringssystemet ska tillämpas på trävaruprodukter som släpps ut på alla marknader, oavsett om det gäller export eller den nationella marknaden. Ansträngningarna för att genomföra laglighetsförsäkringssystemet kommer dock att prioriteras genom att det görs åtskillnad mellan marknader på följande sätt:
— Unionsmarknaden: Kontrollen av lagligheten hos produkter som exporteras till unionsmarknaden ska tillämpas i enlighet med vad som anges i detta avtal, där en Flegtlicens betraktas som ett förhandskrav så snart det har bekräftats att systemet är klart för att utfärda Flegtlicenser enligt förfarandet i bilaga VII.
— Andra internationella marknader: Kontrollen av lagligheten hos exporterade produkter ska tillämpas i enlighet med vad som anges i detta avtal, oavsett destinationsland för exporten, och lagligheten ska påvisas med hjälp av en H-rättslig licens.
— Den inhemska marknaden: Kontrollen av lagligheten hos produkter som släpps ut på den inhemska marknaden ska tillämpas i enlighet med vad som anges i detta avtal och lagligheten hos de aktörer som äger dessa produkter ska bevisas med hjälp av intyg om regelefterlevnad.
I alla dessa faser för genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet ska åtgärder vidtas för att förhindra att timmer med okänt eller olagligt ursprung förs in i försörjningskedjan för skogsbrukssektorn. Förmågan att genomföra laglighetsförsäkringssystemet ska stärkas med hjälp av de åtgärder som anges i bilaga VIII.
(4) EUT L 295, 12.11.2010, s. 23.
5.3 Källor för timmer som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet
De källor för timmer som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet kategoriseras på följande sätt:
5.3.1 Timmer som avverkats på det nationella territoriet
Timmer som har avverkats på det nationella territoriet kommer från följande källor:
1. Skogar, oavsett om de är naturliga eller planterade.
2. Områden där trädjordbrukssystem har etablerats, dvs. naturliga eller planterade träd tillsammans med andra arter, såsom kaffe, kakao eller andra jordbruksgrödor.
3. Spridda barr- eller lövträd utanför skogar.
Avverkning får ske i löv- eller tallskog, oberoende av besittningsrätt. Avverkning får ske på något av följande sätt:
— Inom ramen för en skogsbruksplan och dess årliga verksamhetsplaner som har godkänts av ICF för
— samfälligheter som har gruppavtal om skogsförvaltning (avtal om förvaltning av samfällighetsskogar, CMFC),
— enskilda innehavare av avtal om skogsförvaltning, och
— ägare till privata, kommunala (ejido), nationella och statliga skogar.
— Inom ramen för en särskild plan för system för trädjordbruk och dess årliga avverkningsplan för ägare till trädjordbrukssystem på privat och kommunal (ejido) mark.
— Inom ramen för en räddningsplan för avverkning av skogar som har påverkats av naturkatastrofer, skadegörare eller sjukdomar, offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten och förändring av vegetation på jordbruksmark. För räddningsplaner för platser där det kommer att ske offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten eller förändringar i vegetation på jordbruksmark krävs en miljökonsekven- sbedömning innan ett intyg om miljölicens utfärdas av MiAmbiente. Räddningsplaner som rör en förändring i vegetation för ettåriga eller fleråriga jordbruksgrödor gäller enbart jordbruksmark. I artikel 93 i LFAPVS anges att den naturliga användningen av skogsmark måste bevaras och respekteras i enlighet med politiken och de rättsliga föreskrifterna om planering av markanvändning. På samma sätt är det enligt artikel 294 i förordningen för LFAPVS förbjudet att förändra vegetationen i produktiva skogar med skogsbruksplaner och på mark med stor potential för skogsbruk. I avsnitt 7.7 i denna bilaga finns en närmare beskrivning av kontrollen av trävaruprodukter som härrör från en förändring i markanvändning.
— Inom ramen för en återhämtningsplan för uttag av biprodukter från skogsbruket som omfattas av en tidigare licens (årlig verksamhetsplan, årlig avverkningsplan, certifierade avverkningslicenser för planteringar och räddningsplaner).
— Certifierade avverkningslicenser (APC) för planteringar för uttag av timmer från skogsplanteringar som har certifierats av ICF.
Traditionellt har spridda träd utanför skogar, främst i bostads- och boskapsuppfödningsområden, varit den viktigaste källan till timmer för snickeriverkstäder. Honduras har dock ännu ingen lagstiftning som reglerar kommersiell avverkning av dessa träd, varför en kompletterande åtgärd om denna fråga har tagits med i bilaga VIII. När den lagstiftningen träder i kraft kommer den att inkluderas i den relevanta indikatorn i laglighets- matriserna enligt det förfarande som anges i avsnitt 4 i bilaga II.
Innan laglighetsmatriserna uppdateras kommer denna källa till timmer redan att ha inkluderats i laglighetsförsäk- ringssystemet, och aktörer inom skogsbruket som använder denna källa till timmer måste tillämpa alla övriga krav enligt laglighetsförsäkringssystemet.
5.3.2 Importerat virke
Både fysiska och juridiska personer som importerar timmer måste tillämpa förfaranden för tillbörlig aktsamhet för att bevisa att risken för olaglig verksamhet i fråga om det importerade timret är försumbar och att exportörerna i avverkningslandet följer lagen. Omfattningen av detta förfarande för tillbörlig aktsamhet ska fastställas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal; en kompletterande åtgärd har angetts i bilaga VIII i fråga om genomförandet av förfaranden för tillbörlig aktsamhet i Honduras.
5.3.3 Timmer som inte omfattas av laglighetsförsäkringssystemet
Följande två typer av timmer ingår inte i laglighetsförsäkringssystemet och kommer inte att omfattas av systemet med Flegtlicenser:
— Timmer under transitering
Timmer under transitering är timmer från tredjeländer eller timmer som tillfälligt förs in i Honduras enligt en enhetlig transiteringsdeklaration och vars slutdestination är ett annat land. Det måste identifieras och hållas separat från försörjningskedjan för timmer som produceras i Honduras eller importeras. Timmer under transitering kommer inte att ingå i laglighetsförsäkringssystemet, varför det inte går att utfärda någon Flegtlicens eller H-rättslig licens för export av sådant timmer.
I avsnitt 7.5 förklaras hur mekanismerna för att kontrollera transiteringen av dessa produkter kommer att fungera för att säkerställa att de inte kommer in i den nationella marknadens försörjningskedja.
— Konfiskerat timmer
Trävaruprodukter som konfiskeras på grund av överträdelser av den honduranska lagstiftningen eller underlåtelse att uppfylla skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om importerat timmer, är uteslutna från laglighetsförsäkringssystemet. ICF och säkerhetsstyrkorna har befogenhet att utföra de nödvändiga utredningarna för att väcka åtal via den allmänna åklagarmyndigheten. I avsnitt 7.6 förklaras vad som händer med timmer som beslagtas eller konfiskeras.
5.4 Omfattning av aktörer som ingår i laglighetsförsäkringssystemet
I detta avtal avses med en aktör varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet i produktionskedjan för skogsbrukssektorn. Vilken del av aktörernas verksamhet som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet beskrivs i tabell 1.
Tabell 1.
Omfattning för verksamhet som bedrivs av aktörer inom skogsbruket.
Aktör | Verksamhetens omfattning enligt laglighetsförsäkringssystemet |
1. Ägare till privat skogsområde (in- klusive urbefolkningsgrupper med lagfartsbevis) och allmän mark (kommuner) | Ansöker om eller tillhandahåller bevis på besittningsrätt. Innan avverkning inleds ska ägaren ansöka hos ICF om godkännande av en skogsbruksplan och tillhörande årliga verksamhetsplaner, räddningsplaner eller återhämtningsplaner. Ansöker hos ICF om transporttillstånd för avverkat timmer och rapporterar om använda transporttillstånd, vilket registreras i SIRMA- databasen. Lägger fram bevis på att principerna om fritt och informerat samtycke på förhand har uppfyllts i förekommande fall. |
2. Ägare till ett område med ett träd- jordbrukssystem | Ansöker om godkännande av en PESA och en årlig avverkningsplan för avverkning som ett led i ett system för trädjordbruk. Ansöker hos ICF om transporttillstånd för avverkat timmer och rapporterar om använda transporttillstånd, vilket registreras i SIRMA-databasen. |
3. Ägare till skogsplantering | Ansöker hos ICF om certifiering av skogsplanteringen och för att få avverka en certifierad plantering. Ansöker hos ICF om transporttillstånd för avverkat timmer och rapporterar om använda transporttillstånd, vilket registreras i SIRMA- databasen. |
4. Användare/invånare | Erhåller ett avtal om nyttjanderätt till följd av förfarandena för legalisering av mark som ger användare/invånare tillstånd att bedriva skogsförvaltningsverksamhet. De krav som måste uppfyllas av privatpersoner som berörs av lagstiftningen om nationella skogsområden fastställs i LFAPVS. Ansöker hos ICF om tillstånd för att återbeskoga fastigheten eller bedriva annan skogsbruks-/miljöverksamhet. Ansöker om certifiering av planteringen och ansöker sedan om tillstånd för att avverka den. |
Aktör | Verksamhetens omfattning enligt laglighetsförsäkringssystemet |
5. Nyttjanderättshavare av skogs- områden (inbegripet samfällig- hetsgrupper) | Ansöker om att få teckna ett skogsförvaltningsavtal för att få bedriva skogsförvaltningsverksamhet; och ansöker hos ICF om godkännande av en skogsbruksplan, en räddningsplan eller en återhämtningsplan för att få avverka skogsområdet. |
6. Kontraktsinnehavare | Anlitas av skogsägaren när denne inte direkt avverkar timret med egna resurser. Avverkar, forslar och transporterar timret från skogen till primära skogsbruksföretag eller trävarulager och får även sälja det. Lämnar in en rapport till det regionala skogsbrukskontoret om att kontraktsinnehavaren är registrerad och lämnar in en förteckning över den utrustning och nyckelpersonal som används för avverkning och transporter. Ansvarar för att använda transporttillståndet (som utfärdats av ICF) och fraktsedeln (som utfärdats av SAR). Rättighetshavaren eller innehavaren av en avverkningslicens som anlitar en kontraktsinnehavare som underleverantör ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av gällande föreskrifter. |
7. Fraktförare | Tillhandahåller godstransporttjänsten, dvs. i detta fall transport av timmer, oavsett om det gäller rundvirke från avverkningsplatsen till skogsbruksföretaget eller trävarulagret, eller bearbetade trävaruprodukter från skogsbruksföretaget till slutdestinationen. I allmänhet är det skogsägaren, kontraktsinnehavaren eller skogsbruksföretaget som köper denna tjänst. På dagen för ikraftträdandet av detta avtal är fraktföraren när det gäller lövskog involverad från och med den tidpunkt då det grovt sågade virke som kommer från skogen har travats utanför skogen vid ett uppsamlingsställe och fordon används för att transportera det till skogsbruksföretag eller trävarulager. Lämnar in de handlingar som bevisar att de transporterade produkterna är lagliga (transporttillstånd, faktura som har attesterats av SAR samt fraktsedel eller faktura, i förekommande fall) till myndigheterna. |
8. Kvalificerad skogstekniker (TFC) | Upprättar skogsbruksplaner, särskilda planer för system för trädjordbruk och tillhörande årsplaner, räddningsplaner och återhämtningsplaner för skogsägarens räkning. (Har ensam ansvaret för att administrera genomförandet av de årliga verksamhetsplanerna för skogsbruksplanerna. Ska för detta ändamål för skogsägarens räkning lämna in en skrivelse till ICF om att skogsteknikern har utnämnts och godtagit utnämningen som administratör för den årliga verksamhetsplanen.) Ansvarar för efterlevnaden av de tekniska standarderna för alla avverkningsmetoder som den administrerar. Ansvarar också för att lämna in månatliga lägesrapporter om de transporttillstånd som används i skogen, med detaljerade uppgifter om det timmer som har tagits ut, tillsammans med kopior på de tillstånd som har använts. |
9. Oberoende skogstekniker (TFI) | Upprättar skogsbruksplaner, särskilda planer för system för trädjordbruk och tillhörande årsplaner, räddningsplaner och återhämtningsplaner. Ansvarar för efterlevnaden av de tekniska standarderna för alla avverkningsmetoder som den administrerar. Ansvarar också för att lämna in månatliga lägesrapporter om de transporttillstånd som används i skogen, med detaljerade uppgifter om det timmer som har tagits ut, tillsammans med kopior på de tillstånd som har använts. |
Aktör | Verksamhetens omfattning enligt laglighetsförsäkringssystemet |
10. Exportör | Ansöker hos ICF om en Flegtlicens (för unionen) eller en H-rättslig licens (för övriga destinationer), beroende på vart sändningarna ska skickas. Ansöker hos tullmyndigheten om exporttillstånd, inklusive den kommersiella importfakturan, den enhetliga tulldeklarationen (DUA) och andra dokument som bevisar att den exporterade produkten är laglig i fråga om såväl folkhälsorestriktioner som tull- och icke-tullrelaterade föreskrifter, inklusive Cites-certifikat i förekommande fall. |
11. Importör | Ansöker hos tullmyndigheten om importtillstånd, inklusive den kommersiella importfakturan, DUA:n och andra dokument som bevisar att den importerade produkten är laglig i fråga om såväl folkhälsorestriktioner som tull- och icke-tullrelaterade föreskrifter, inklusive Cites-certifikat i förekommande fall. Tillämpar mekanismer för tillbörlig aktsamhet för att kontrollera lagligheten hos den trävaruprodukt som köps in. |
12. Ägare till ett primärt skogs- bruksföretag | För ett aktuellt register över insatsvaror och produktion och lämnar in månatliga produktionsrapporter till ICF, med attesterade försäljningsfakturor bifogade. Ansöker om att få fakturor utfärdade och lämnar in månads- och årsredovisningar om försäljning till SAR, med relevanta attesterade försäljningsfakturor och fraktsedlar bifogade. Genomför mekanismer för tillbörlig aktsamhet för att kontrollera lagligheten hos de produkter som köps in. När det gäller lövskog finns det för närvarande inga primära skogsbruksföretag, eftersom timret är grovt sågat innan det lämnar skogen och släpps ut på marknaden via sekundära skogsbruksföretag eller trävarulager. |
13. Ägare till ett sekundärt skogs- bruksföretag (inklusive snickeri- företag och andra mikroföretag samt små och medelstora före- tag (MIPYME)) | För ett aktuellt register över insatsvaror och produktion och lämnar in månatliga produktionsrapporter till ICF, med attesterade försäljningsfakturor bifogade. Ansöker om att få fakturor utfärdade och lämnar in månads- och årsredovisningar om försäljning till SAR, med relevanta attesterade försäljningsfakturor och fraktsedlar bifogade. Genomför mekanismer för tillbörlig aktsamhet för att kontrollera lagligheten hos de produkter som köps in. |
14. Ägare till ett trävarulager | För ett aktuellt register över insatsvaror och produktion och lämnar in månatliga produktionsrapporter till ICF, med attesterade försäljningsfakturor bifogade. Ansöker om att få fakturor utfärdade och lämnar in månads- och årsredovisningar om försäljning till SAR, med relevanta attesterade försäljningsfakturor och fraktsedlar bifogade. Genomför mekanismer för tillbörlig aktsamhet för att kontrollera lagligheten hos de produkter som köps in. |
15. Arbetsgivare (för företag som ingår i ovannämnda kategorier av aktörer) | Registrerar anställda hos Honduras institut för social trygghet och följer arbetslagstiftningen. |
6. KONTROLL AV ATT LAGLIGHETSDEFINITIONEN FÖLJS
Honduranska trävaruprodukter ska betraktas som lagliga på grundval av den definition som anges i bilaga II.
Kontrollen utförs av statliga organ (i förekommande fall med underlag från erkända privata certifieringsme- kanismer enligt avsnitt 8) och sker i form av lämpliga kontroller för att säkerställa lagligheten hos trävaruprodukter.
Kontrollen måste vara tillräckligt strikt och effektiv för att säkerställa upptäckt av bristande efterlevnad av kraven i laglighetsmatriserna i bilaga II i de olika stegen i försörjningskedjan på den nationella marknaden. Lagligheten hos timmer som importeras och kommer att föras in i den nationella försörjningskedjan måste också kontrolleras.
6.1 Principer för laglighetskontroll
Under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal ska parterna via den gemensamma kommittén för genomförande uppdatera och godkänna en kontrollhandbok som innehåller en beskrivning av den kontrollmetod som måste användas för att kontrollera regelefterlevnaden för var och en av de indikatorer och medel för verifiering som anges som viktiga komponenter för att fastställa laglighetsmatriserna. I varje indikator anges det organ eller den enhet vid varje institution som ansvarar för kontrollen och vilka handlingar som ska kontrolleras. Dessutom anges hur ofta varje indikator ska kontrolleras samt den angivna platsen för de underlag som innehåller informationen och de handlingar (både i pappersform och digitala) som bevaras hos de olika institutionerna i enlighet med deras ansvarsområden.
6.1.1 Institutioner som deltar i laglighetskontroll
Kontrollen utförs av tydligt angivna institutioner som har tillräckliga resurser, förvaltningssystem och kvalificerad personal samt robusta och effektiva mekanismer för hantering av intressekonflikter. All kontrollpersonal vid varje institution ska ha de färdigheter och den erfarenhet som krävs för att utföra sitt arbete och de ska övervakas korrekt.
ICF och de andra institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet ska ha en organisatorisk och funktionell struktur för att kontrollera att alla aktörer uppfyller indikatorerna för laglighet. Med hänsyn till mängden information som kommer att tas fram vid varje institutions kontroll av aktörer och behovet av att dokumentera och hålla denna information aktuell, ska kontrollresultatet föras in i en databas som ska vara tillgänglig för ICF:s enhet för laglighetskontroll. Detta kommer att ge enheten för laglighetskontroll kontinuerlig tillgång till alla uppgifter som krävs för att kunna utfärda och se över giltigheten i aktörernas intyg om regelefterlevnad. För att det ska gå att samla in och uppdatera uppgifterna på detta sätt krävs en samordning mellan institutionerna i enlighet med avsnitt 11.
SV
18.6.2021
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/73
I följande diagram illustreras uppgiftsflödet mellan de olika aktörerna inom laglighetsförsäkringssystemet för kontrollen av regelefterlevnaden:
I tabell 2 beskrivs mekanismerna för den kontroll av regelefterlevnaden som visas i det föregående diagrammet.
Tabell 2.
Beskrivning av mekanismerna för att kontrollera regelefterlevnad.
Nr | |
1. | Aktör inom skogsbruket: fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet i försörjningskedjan för skogsbruksprodukter. |
2. | Ansökan om medel för verifiering (bilaga II). |
3. | Metod för att skapa medel för verifiering, för varje institution. Vissa medel för verifiering skapas endast en gång och andra skapas regelbundet. |
4. | Skapande av fysiska och/eller elektroniska medel för verifiering (bilaga II). |
5. | Kontrollmetod. När en institution upptäcker ett fall av bristande efterlevnad ska den genomföra förfaranden för att dokumentera, behandla, övervaka och lägga in ärendet i databasen hos enheten för laglighetskontroll. |
6. | Korrigerande åtgärder eller påföljder som rör bristande regelefterlevnad till följd av en administrativ åtgärd eller åtgärd på eget initiativ (avsnitt 9, bilaga V). |
7. | Sammanställning av gemensamma uppgifter om kontroll av regelefterlevnad från alla institutioner som deltar med hjälp av SIRMA, SNIF och ICF:s geoportal och andra verktyg som institutionerna använder (avsnitten 6 och 7, bilaga V). |
8. | Ansökan hos enheten för laglighetskontroll om ett intyg om regelefterlevnad som intygar att aktören är laglig (avsnitten 6 och 7, bilaga V). |
9. | Sammanställning av uppgifter som finns hos enheten för laglighetskontroll för att bedöma aktörens efterlevnad av laglighetsmatriserna och kontroll av försörjningskedjan. Om resultatet är positivt ska enheten för laglighetskontroll utfärda ett intyg om regelefterlevnad som bevisar för köpare på den inhemska marknaden att aktören har uppfyllt kraven i laglighetsförsäkringssystemet (avsnitten 6 och 7, bilaga V). |
10. | Ansökan till Flegtlicensenheten om en Flegtlicens eller H-rättslig licens som intygar att aktörens verksamhet är laglig, så att aktören kan exportera sina produkter till alla marknader (bilaga IV). |
11. | Beslut av Flegtlicensenheten om huruvida aktören uppfyller reglerna eller ej. Om kontrollenheten kommer fram till en positiv slutsats (dvs. att aktören uppfyller alla krav enligt laglighetsförsäkringssystemet) utfärdas en Flegtlicens (unionsmarknaden) eller en H-rättslig licens (övriga marknader), som bevisar för kunder på den internationella marknaden att aktören har uppfyllt kraven i laglighetsförsäkringssystemet. Om slutsatsen är negativ informerar Flegtlicensenheten den sökande (aktören) om detta (bilaga IV). |
12. | De oberoende revisorerna för laglighetsförsäkringssystemet utarbetar rapporter om sina slutsatser och rekommendationer till den gemensamma kommittén för genomförande, som ansvarar för att regelbundet offentliggöra dessa revisionsrapporter (bilaga VI). |
13. | Det civila samhällets organisationer utarbetar verifieringsrapporter om avverkningslicenser och mer generellt om skogsbrukssektorn och gör dem tillgängliga för den gemensamma kommittén för genomförande (avsnitt 4.4.2, bilaga V). |
6.1.2 Kontrollförfaranden som baseras på laglighetsmatriserna
Den handbok som parterna har kommit överens om via den gemensamma kommittén för genomförande ska innehålla en beskrivning av den metod som de deltagande institutionerna tillämpar för att uppfylla sitt respektive ansvar för att kontrollera hela eller delar av indikatorn. I handboken ska det anges vilket organ eller kontor som ansvarar för kontrollen och vilka åtgärder som ska vidtas för att fullgöra den uppgiften. I handboken ska det också anges en kontrollfrekvens, som visar när medlet för verifiering ska kontrolleras; den ska också att inkludera det organ och den myndighet hos vilka papperskopior och digitala kopior av denna information kommer förvaras.
6.1.3 Lagring av medlen för verifiering av laglighet
Kopiorna i pappersform och de digitala filerna för dokumenten för varje medel för verifiering ska förvaras vid varje institution som ansvarar för att skapa det berörda medlet. Denna institutionella dokumentation ska bevaras i minst 10 år, enligt lagen om insyn och tillgång till offentlig information (LTAIP). I den lagen fastställs också förfarandet för behandling av information (artiklarna 30, 31 och 32), vad som avses med offentlig information (artikel 3) och vad som ska betraktas som konfidentiella personuppgifter (artikel 7) eller sekretessbelagd information (artikel 8).
Med tanke på hur viktigt det är att medlen för verifiering är lagliga och äkta ska de ansvariga institutionerna säkerställa att det finns fysisk och digital dokumentation av varje medel för verifiering. För att säkerställa öppenhet och effektivitet i informationshanteringen måste de institutioner som deltar säkerställa att informationen i deras register görs tillgänglig för andra organisationer – inklusive ICF:s enhet för laglighets- kontroll – på ett rättidigt och effektivt sätt om och när det behövs. På liknande sätt bör varje institution som är kopplad till laglighetskontrollen använda de lagar, författningar och förfaranden som är tillämpliga inom institutionens behörighetsområde för att inhämta den nödvändiga informationen från aktörerna och bevara dem i sina register.
6.1.4 Informationssystem och kontrollfunktioner
De it-system, verktyg och rutiner som redan finns och som ska utvecklas för att kontrollera efterlevnaden av indikatorerna i laglighetsmatriserna kommer att göra det möjligt att samla in en uppsättning dokument- och fältbaserade kontroller och stämma av uppgifterna i hela försörjningskedjan för timmer. I avsnitt 3.2 anges de viktigaste it-verktyg och rutiner som används av de institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet. I följande stycken finns en kort beskrivning av de it-system som för närvarande används för att hjälpa institutionerna att fullgöra sitt uppdrag.
Vid ICF:
— Det nationella systemet för skogsbruksinformation (SNIF)
Detta it-verktyg kan användas för att upprätthålla dynamiska databaser med register över äganderätt till privata, nationella och kommunala skogar och för skogsbruksföretag och trävarulager. Systemet innehåller uppgifter om alla avverkningslicenser, inklusive förvaltningsplaner, verksamhetsplaner, räddningsplaner, återhämtningsplaner, särskilda planer för trädjordbrukssystem och avverkning av planteringar som har certifierats av ICF. SNIF gör det möjligt att övervaka timmer som förflyttas mellan avverkningsaktörer genom försörjningskedjan.
— Systemet för spårbarhet för timmer (SIRMA)
Detta it-verktyg gör det möjligt att övervaka timmeruttag och transportflöden baserat på registret över transporttillstånd som används för varje avverkningslicens. Systemet använder uppgifter från SNIF för att upprätthålla ett register över transporttillstånd. Där sker en avstämning mellan uppgifterna på de tillstånd som har registrerats för transport från skogen till skogsbruksföretagen och de uppgifter om insatsvaror och produktion som har lämnats i månadsrapporterna från varje aktör. Uppgifterna i registret gör det möjligt att övervaka produktion, distribution eller försäljning och lager.
— Geoportalen
Denna virtuella plattform för Honduras skogskarta visar det geografiska läget och arealen för skyddade områden, områden som tilldelats inom ramen för förvaltningsavtal, deklarerade mikroavrinningsområden, väginfrastruktur, skogsbruksplaner och referenskartor. Geoportalen är kopplad till SNIF. Denna information används för att planera rutterna för timmerförflyttningar och underlättar planeringen av kontrollplatser för kontrolländamål på motorvägar och på känsliga punkter i vägnätet. I den mån som nya SNIF-moduler skapas kommer de att kopplas till geoportalen: register över räddningsplaner, särskilda planer för trädjordbrukssystem, certifierade skogsplanteringar och skogsbruksföretag bland andra.
Vid SAR:
— Elektroniskt system för interna intäkter (E-tax)
Denna portal ger skattebetalarna tillgång till tryckta deklarationsblanketter. Detta system gör det till exempel möjligt att kontrollera uppgifter i skattebetalarnas månatliga deklarationer, dvs. inkomstskatten, jämfört med de månatliga rapporter som aktörerna lämnar in till ICF.
— System för administration av skatter och ekonomi (SAFT)
Detta system ökar ändamålsenligheten, effektiviteten, rättidigheten och insynen i den kommunala ekonomiska administrationen genom en automatiserad och integrerad hantering av administrativa och finansiella förfaranden baserat på landets lagstiftning. Systemet gör det enklare att genomföra interna kontroller, hanterar kommunal ekonomisk information på ett integrerat sätt, och kan kopplas till andra program för att ta fram statistik och digitala kartor.
— Nationellt skatteregister (RTN)
Fysiska och juridiska personer och organisationer eller enheter som saknar status som juridisk person men som deltar i verksamhet som innebär att de ska betala skatt måste registrera sig i det nationella skatteregistret (RTN) som förs av skattemyndigheterna i enlighet med tillämplig lagstiftning.
När det gäller fysiska personer är deras RTN-nummer detsamma som deras nummer i det nationella personregistret (RNP), med en extra siffra, och de använder samma nummer hela livet. Juridiska personer måste läggas in i RTN när de registreras eller bildas.
Vid IP:
— Honduras nationella system för fastighetsadministration (SINAP)
Detta är ett it-system som används som Honduras offentliga statliga plattform för administration av äganderätt till fastigheter. SINAP innehåller olika delsystem som inkluderar Honduras enhetliga registreringssystem:
— Honduras enhetliga registreringssystem (SURE)
Detta är ett informationssystem som har utvecklats för att gradvis modernisera förfarandet för registrering av fastigheter, äganderätt och mark i hela landet.
Vid IHSS:
— Honduras sociala trygghetssystem
IHSS driver ett it-system för medlemmar (SICA) med ett register över arbetsgivare och anställda vid de registrerade företagen. IHSS har en nationell geografisk omfattning med företrädare och kontor i alla större städer i landet.
Vid MiAmbiente:
— Förenklat miljölicenssystem (SLAS)
Detta verktyg utformades för att ge företag en flexibel mekanism som gör det möjligt för dem att sätta igång med ett projekt direkt genom att erbjuda snabba analyser av rättsliga aspekter som förbjuder eller utesluter projekt någonstans i landet, göra en ingående granskning av miljökonsekvenskvoten för alla typer av projekt och automatiskt beskriva de skadebegränsningsåtgärder som krävs för det berörda projektet på de geografiska koordinater där projektet är avsett att genomföras.
Vid INA:
— Nationellt jordbruksregister (RAN)
För det nationella jordbruksregistret har INA ett dokumentregister och geografiska databaser som gör det möjligt att övervaka områden med lagfartsbevis. För närvarande har INA inget it-system eller någon relations- databasarkitektur som möjliggör interaktion med andra system.
Vid DARA:
— Honduras automatiserade system för tullintäkter (XXXXX)
Detta system använder spetsteknologi som baseras på öppna standarder och tillhandahåller en webbaserad tulltjänst med hög tillgänglighet via en standardwebbläsare och webbtjänster. Den har också ytterligare tillämpningar som stöder tulladministrationen och gör det möjligt att införa kontroller och samtidigt underlätta internationell handel.
— Honduras elektroniska system för utrikeshandel (SECEH) och dess webbaserade modul för godkännande av exportdeklarationer
SECEH stöder exportsektorn genom att göra det möjligt att få tillgång online till de exportdokument som behövs för att tullklarera varor.
— Systemet för internationell transitering av varor (TIM)
Detta it-system underlättar standardiserade tullförfaranden vid centralamerikanska gränser för att optimera formaliteter i fråga om migration, tull och karantän genom ett enda dokument: det enhetliga dokumentet för internationell transitering av varor (DUT).
— Integrerat system för utrikeshandel (SICE)
Detta system tillhandahåller statistik över utrikeshandeln för användare vid Honduras centralbank (BCH) och visar information i enlighet med det centralamerikanska tullsystemet (SAC) på ett tillförlitligt sätt eftersom informationen först verifieras via flera källor.
Under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal ska följande it-verktyg utvecklas:
— Det ska upprättas ett hanteringssystem för den information som dokumenteras vid ICF
Detta virtuella bibliotek kommer att göra det möjligt för ICF att organisera, övervaka och upprätthålla den dokumenterade information som är kopplad till skogsbrukssektorn, såsom lagar, statliga strategidokument och policydokument, studier, avtal, undersökningar, rapporter, konventioner och tekniska säkerhetskopior av handlingar, bland annat. Detta system måste utformas så att det uppfyller målet att skapa en virtuell plats där det går att ställa frågor och där aktörer får tillgång till den dokumentbaserade informationen för att underlätta beslutsfattande. Detta system kommer att underlätta de verifieringsförfaranden som ICF utför och som är en av de viktigaste komponenterna i laglighetsförsäkringssystemet. Målet är därför att utveckla detta system på kort sikt, under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
— Utveckling av en databas för enheten för laglighetskontroll
För att kunna kontrollera att aktörer uppfyller indikatorerna i laglighetsmatriserna och kraven i laglighetsför- säkringssystemet kommer enheten för laglighetskontroll att behöva ett verktyg för att ta emot och uppdatera information, som ger aktörer som deltar i laglighetsförsäkringssystemet tillgång genom länkar till databaserna i it-systemen hos de institutioner som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet. Upprättandet av denna databas kommer att underlätta de verifierings- och kontrollförfaranden för försörjningskedjan som ICF utför och som är en av de viktigaste komponenterna i laglighetsförsäkringssystemet. Målet är därför att utveckla detta system på medellång sikt, under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
— Upprättande av ett it-system för registrering, administration och kontroll av skogsbruket (SIRACOF)
Detta system tas med i resultatet för ENCTI som ett it-verktyg för att öka effektiviteten i behandlingen av formaliteter, insynen i de administrativa förfarandena och kvaliteten i uppgifterna i registren och för att stödja kontrollmekanismerna i värdekedjan för skogsbruket, från skog till bearbetningsanläggningar och vidare till utsläppandet av produkterna på marknaden. Det har gjorts stora framsteg i utvecklingen av SIRACOF i och med att systemen som det baseras på har utvecklats och uppgraderats fortlöpande, eftersom de hanterar, behandlar och administrerar de grundläggande uppgifterna, precis som SNIF, SIRMA och geoportalen.
— Inrättande av ett registreringssystem vid STSS
STSS kommer att behöva ett system som gör det möjligt att kontrollera att aktörer uppfyller de indikatorer som rör ministeriets ansvarsområden.
Förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal kommer att erbjuda möjlighet att identifiera andra moduler eller informationssystem för att fortsätta att underlätta generering, överföring, sammanlänkning och administration av information om kontrollen av regelefterlevnad på ett sätt som är förenligt med de tillgängliga ekonomiska, tekniska och mänskliga resurserna. Kraven och kapaciteten kommer att analyseras närmare för att avgöra vilken grad av datorisering av systemen som är lämplig i varje enskilt fall. Detta betyder att förteckningen över informationssystem för kontroll av regelefterlevnaden kommer att utvecklas fortlöpande.
6.1.5 Riskhanteringsprincip- vid fall av bristande efterlevnad av laglighetsförsäkringssystemet
Att minska olagligt beteende är den största utmaningen när laglighetsförsäkringssystemet genomförs. För detta krävs en heltäckande riskhanteringsmekanism som ska genomföras i hela försörjningskedjan. Om myndigheterna inte har de resurser som krävs för att säkerställa en effektiv kontroll med samma intensitet och frekvens inom alla områden, kan riskbaserad laglighetskontroll vara ett sätt att komma runt denna begränsning.
Riskhantering i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet innebär att det görs en utvärdering av sannolikheten för att varje enskild risk ska materialiseras och deras inverkan på timrets laglighet. Denna utvärdering ska ta hänsyn till resultatet av den referensstudie av aktörernas grad av regelefterlevnad som ingår i xxxxxx XXXX. Riskernas art varierar beroende på var och när de uppstår. Därför ska beslutsfattandet baseras på en objektiv och integrerad metod som tillämpas av ICF och de andra statliga myndigheterna och som inleds med en kategorisering av risken och fastställande av kriterierna för beslut i enlighet med omständigheterna.
I den kontrollhandbok som den gemensamma kommittén för genomförande ansvarar för ska det finnas en presentation av de grundläggande principerna för kategorisering av risker, som ska ligga till grund för besluten om strategin för att kontrollera laglighet; därefter ska det göras en analys av riskerna för olagligt beteende som kan uppstå under genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet.
Riskhanteringsförfaranden i hela försörjningskedjan ska ta hänsyn till följande olagliga beteenden:
— material från okända källor och material som har avverkats utan lagliga avverkningsrättigheter förs in vid någon punkt i kedjan,
— fall där antalet av en produkt med vissa egenskaper är större än andelen av den ursprungliga produkten eller mängden råvara med samma egenskaper från lagliga källor som används i produktionen eller försäljnings- processen för den produkttypen.
Parallellt ska riskhanteringsförfarandena ta hänsyn till de handlingar som styrker aktörernas och deras timmers laglighet, såsom erkända intyg från godkända privata certifieringstjänster, enligt definitionen i avsnitt 8.
De åtgärder som vidtas för att kontrollera och verifiera regelefterlevnaden ska baseras på dessa riskkategorier. Gemensamma interinstitutionella åtgärder ska fastställas för att öka effektiviteten i förvaltningen ute i fält genom samverkan mellan landets befintliga it-system.
Därmed kommer riskhanteringen att göra det enklare att utforma nationella strategiska mål för att ta itu med de utmaningar som kräver särskild uppmärksamhet inom skogsförvaltningen. Den bidrar också till utvärderingen av huruvida de institutioner som ansvarar för laglighetskontrollen i försörjningskedjan för timmer har tillräckliga resurser och i annat fall utforma åtgärder för att avhjälpa brister.
När det gäller riskhantering i samband med import kan tullinspektioner göras vid gränsövergångar eller genom inspektionsförfaranden efter tullklarering, beroende på risknivå. Inspektion efter tullklarering får tillämpas på importsändningar som innehåller timmer. I enlighet med tullagstiftningen ska tullmyndigheten tillämpa riskhanteringsmetoder för att avgöra omfattningen av, innehållet i och metoden för inspektioner efter klarering av importerade sändningar.
Inspektioner efter klarering av tullhandlingar och varor som har övergått till fri omsättning måste ske inom fem år efter den dag då tulldeklarationen registrerades. Det sker en nära samordning mellan tullmyndigheten och ICF i fråga om övervakning och kontroll av timmerimport, inklusive regelbundna och systematiska gräns- och tullklareringskontroller och även i fall av misstänkt risk.
Riskhantering i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet ska också tillämpas för systemet för tillbörlig aktsamhet för privata aktörer, särskilt importörer, för att minimera risken för att olagligt timmer eller olagliga trävaruprodukter släpps ut på den nationella marknaden.
Som anges i avsnitt 6.2 kommer den andra avgörande komponenten i systemen för tillbörlig aktsamhet att vara utvärderingen av varje enskild aktör i fråga om risken för att det finns olagligt timmer i aktörens försörjningskedja, baserat på de uppgifter som har samlats in om timmerleverantörerna och med hänsyn till kriterierna i de förfaranden som ska utvecklas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
De privata aktörernas utförande av tillbörlig aktsamhet och de offentliga institutionernas riskbaserade kontrollförfaranden ingår i de kompletterande åtgärderna i bilaga VIII. De förfaranden som krävs för att genomföra dem ska utarbetas, tillämpas och valideras av den gemensamma kommittén för genomförande innan den första Flegtlicensen utfärdas.
6.1.6 Laglighetsgranskning som leder till ett intyg om regelefterlevnad
ICF ska via enheten för laglighetskontroll kontrollera regelefterlevnaden hos varje enskild aktör med hänsyn till de laglighetsindikatorer som anges i bilaga II, de krav på försörjningskedjan som anges i denna bilaga och som gäller för varje aktör, enligt förfaranden som gör det möjligt att utfärda ett intyg om regelefterlevnad till varje aktör inom skogsbruket.
Förfarandena för laglighetsgranskning och utfärdande av intyg om regelefterlevnad måste visa följande:
— Trävaruprodukterna har producerats på ett sätt som uppfyller alla krav som ingår i laglighetsdefinitionen. Indikatorerna och medlen för verifiering av denna definition måste vara uppfyllda i enlighet med lagen och de måste visa att aktören är laglig; det får inte finnas några bevis på pågående överträdelser.
— De kontroller som utförs av de deltagande institutionerna ger garantier för att produkterna enbart innehåller timmer från laglig verksamhet.
— Laglighetsgranskningen utförs av de deltagande institutionerna genom fältinspektioner hos aktörerna och omfattar även dokumentkontroll och verifiering av tillgängliga databaser.
— En skriftlig rapport om denna kontroll- och valideringsprocess bevaras i enlighet med de förfaranden som fastställs i förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
Kontrollprocessen ska leda fram till att ett intyg om regelefterlevnad utfärdas för leverans till den sökande och ska omfatta följande steg:
Metod för att skapa intyg:
1. Aktören ansöker hos ICF:s enhet för laglighetskontroll om ett intyg om regelefterlevnad.
2. Baserat på SIIAVA:s årliga tidsplan för laglighetsgranskning kontrollerar varje institution aktörens regelefterlevnad i enlighet med gällande föreskrifter för sitt ansvarsområde och informerar ICF:s enhet för laglighetskontroll om resultatet.
3. ICF:s enhet för laglighetskontroll analyserar de medel för verifiering som den har tillgång till, tillsammans med verifieringsrapporterna från de deltagande institutionerna.
4. Enheten för laglighetskontroll bedömer huruvida aktören uppfyller varje enskild indikator i laglighetsma- triserna och kraven i laglighetsförsäkringssystemet.
5. Om aktören uppfyller alla dessa krav avslutar enheten för laglighetskontroll laglighetsgranskningen av aktören genom att utfärda ett intyg om regelefterlevnad.
Verifieringsmetod:
På begäran av ICF eller någon annan berörd institution kontrollerar enheten för laglighetskontroll SIRMA, SNIF eller andra informationssystem som ska fastställas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal för att se om aktören har ett giltigt intyg om regelefterlevnad. På liknande sätt kommer det att göras en kontroll av att det finns ett giltigt intyg varje gång aktören ansöker hos enheten för laglighetskontroll om att förnya sitt intyg om regelefterlevnad.
Innan intyget om regelefterlevnad löper ut måste aktören ansöka om förnyelse eller förlängning, beroende på vad som är lämpligt. När det gäller en ansökan om en förlängning av giltighetstiden måste den sökande lämna in styrkande handlingar som visar behovet av en förlängning (t.ex. om aktören väntar på att ta emot ett medel för verifiering från en institution) när ansökan lämnades in i tid och gjordes i enlighet med den metod för att skapa intyg som anges i en handbok som parterna ska godkänna via den gemensamma kommittén för genomförande. Enheten för laglighetskontroll ska analysera de styrkande handlingarna för att avgöra om det är lämpligt att utfärda ett nytt intyg om regelefterlevnad eller att förnya eller förlänga det befintliga intyget.
Som anges i avsnitt 8 ska förfarandet för att utfärda intyg om regelefterlevnad ta hänsyn till eventuella erkända intyg som har utfärdats enligt privata certifieringssystem som har godkänts av staten inom ramen för detta avtal. Detta kan minska tidsåtgången för den granskning som krävs för att avgöra om den sökande har rätt till ett intyg om regelefterlevnad.
Förfarandena för att utfärda, förnya och förlänga giltighetstiden för intyg om regelefterlevnad, inklusive definitionen av delarna i de administrativa handlingarna, driften av systemet för att stämma av uppgifter från de olika deltagande institutionerna och förfarandet för att förnya intyg om regelefterlevnad, ska fastställas i en särskild föreskrift från ICF under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal och ska överlämnas för godkännande av den gemensamma kommittén för genomförande.
6.2 Aktörernas skyldighet i fråga om laglighetskontroll
Skogsbruksaktörer i hela försörjningskedjan kommer att vara ansvariga för att kontrollera lagligheten hos de produkter de köper genom att visa tillbörlig aktsamhet, i enlighet med vad som anges i avsnitt 7.4.
Den tillbörliga aktsamheten måste tillämpas i fråga om köpt timmer, både för produkter som köps på den nationella marknaden och för importerade produkter. Även om laglighetskontrollen kommer att gälla varje enskild aktör, måste denna kontroll visa att varje timmerleverantör också kontrollerar och dokumenterar regelefterlevnaden för det timmer de köper in. Information som klassas om konfidentiell, såsom redovisning eller andra uppgifter, får uteslutas från utövandet av tillbörlig aktsamhet, i enlighet med vad som kommer att fastställas i fråga om förfaranden för tillbörlig aktsamhet under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
För varje inköp av timmer vid varje punkt längs försörjningskedjan ska aktörernas kontroller omfatta en verifiering av giltighet, äkthet och efterlevnad av de indikatorer som är tillämpliga för den berörda leverantören, inklusive överensstämmelse med timrets fysiska egenskaper (inbegripet art och dimensioner), för att garantera att timret har lagligt ursprung. Om det finns någon misstanke om risk för att timret är olagligt måste aktörerna vidta riskreducerande åtgärder innan de köper trävaruprodukter i enlighet med vad som anges i avsnitt 7.1.
Om en leverantör har ett giltigt intyg om regelefterlevnad som vederbörligen har utfärdats av ICF:s enhet för laglighetskontroll, får utövandet av tillbörlig aktsamhet begränsas till en begäran om en kopia av det intyget. Aktören måste dock kontrollera intygets giltighet och äkthet med hjälp av ett särskilt verktyg för laglighets- kontroll som ska utvecklas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
När de har samlat in uppgifterna om sina leverantörers regelefterlevnad ansvarar aktörerna för att hålla uppgifterna aktuella.
Skogsbruksaktörernas laglighetskontroll med hjälp av processen för tillbörlig aktsamhet måste visa
— att produkterna har producerats på ett sätt som uppfyller alla krav som ingår i laglighetsdefinitionen, och
— att det finns tillräckliga kontroller för att säkerställa att produkterna enbart innehåller timmer från laglig verksamhet.
7. KONTROLL AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN FÖR TIMMER OCH TRÄVARUPRODUKTER
Att kontrollera den försörjningskedja för timmer och trävaruprodukter som omfattas av detta avtal är ett av ansvarsområdena för ICF, som samordnar via SIIAVA med de andra institutioner som deltar i laglighetsförsäk- ringssystemet.
Försörjningskedjan, som omfattar förvaltning, produktion och flöden av timmer och trävaruprodukter från såväl tall som lövträdsarter, omfattar följande kritiska punkter som beskrivs närmare i tilläggen 1 och 2 till denna bilaga:
— Import av trävaruprodukter.
— Transitering av trävaruprodukter.
— Skogsinventering.
— Avverkning av träd, produktion av rundvirke eller sågat virke samt lagring i skogen eller i uppsamlings- centraler.
— För tallskog:
— Transport av rundvirke från skogen till primära skogsbruksföretag.
— För lövskog:
— Transport av sågat virke från skogen till tillfälliga uppsamlingscentraler.
— Lagring av timmer vid tillfälliga uppsamlingscentraler.
— Transport av sågat virke från tillfälliga uppsamlingscentraler till primära skogsbruksföretag.
— Primära skogsbruksföretag.
— Transport av bearbetade trävaruprodukter.
— Sekundära skogsbruksföretag.
— Trävarulager.
— Flegtlicenser och H-rättsliga licenser.
— Export av trävaruprodukter.
— Konfiskering av trävaruprodukter.
På dagen för ikraftträdandet av detta avtal är länkarna i försörjningskedjan för lövskog i stort sett desamma som för tallskog. Skillnaderna beskrivs i tilläggen 1 och 2 till denna bilaga.
7.1 Principer för kontroll av försörjningskedjan
Kontrollen av försörjningskedjan innefattar alla produkter som omfattas av detta avtal, oavsett om de är avsedda för inhemsk eller internationell konsumtion, och täcker alla länkar i försörjningskedjan, från skogsinventeringen och skogsbruksplanen till avverkning, transport, bearbetning, import och distribution av timmer såväl inhemskt som på externa marknader, inklusive unionen.
För att genomföra kontrollen av försörjningskedjan kommer ICF och de andra deltagande institutionerna att ha tillgång till ett antal automatiserade informationssystem, vissa av dessa system finns redan och andra kommer att utvecklas, vilket kommer att göra det möjligt att samla in, organisera, lagra och överföra information såväl inom skogsbruksadministrationen som mellan alla övriga berörda institutioner och aktörer.
Dessa informationssystem ska omfatta verktyg för validering och avstämning av uppgifter som alla deltagande institutioner kommer att ha tillgång till och använda för att kontrollera timrets laglighet i varje steg i försörjningskedjan.
Kontrollen av försörjningskedjan enligt laglighetsförsäkringssystemet bygger på följande två åtgärder:
a) Kontroll av regelefterlevnad för timmer som köps in av privata aktörer
Den privata sektorn spelar en avgörande roll för att minska riskerna för olagligt beteende i tillämpningen av laglighetsförsäkringssystemet. Den privata sektorns åtagande är inriktat på att införa en mekanism för tillbörlig aktsamhet i syfte att visa att de produkter som köps in är lagliga. Enligt laglighetsförsäkringssystemet ska tillbörlig aktsamhet vara en reglerad kontrollskyldighet för privata aktörer i syfte att få information om regelefterlevnaden hos källorna till det timmer som de köper in, oavsett om produkten har inhemskt eller internationellt ursprung, och att analysera potentiella risker samt vidta lämpliga begränsningsåtgärder för de konstaterade riskerna.
Den information som ska inhämtas om regelefterlevnaden för timret kan omfatta handlingar som styrker lagligheten för både importerat timmer och timmer inköpt i Honduras, till exempel intyg utfärdade av privata certifieringssystem som har erkänts (enligt det förfarande som beskrivs i avsnitt 8) av Honduras i fråga om inhemskt timmer, eller Flegtlicenser från ursprungslandet i fråga om importerat timmer. Timmer som omfattas av sådana intyg och licenser kommer automatiskt att anses inte medföra någon potentiell risk för olagligt beteende.
ICF kommer att kontrollera att aktörerna uppfyller kraven på tillbörlig aktsamhet genom att utföra laglighets- granskningar som ska leda till att ett intyg om regelefterlevnad utfärdas om den berörda aktören uppfyller bestämmelserna. I detta avseende omfattar de kompletterande åtgärder som anges i bilaga VIII inrättandet av förfaranden och rättsliga instrument för att genomföra mekanismer för tillbörlig aktsamhet för både den nationella marknaden och importmarknaden.
b) Validering och avstämning av uppgifter för ICF:s kontroll av försörjningskedjan
För att åstadkomma en effektiv kontroll av försörjningskedjan kommer uppgifter från de befintliga it-systemen vid ICF (SNIF, SIRMA och geoportalen) och SAR (RTN och XXXXX) som har införts och kompletterar varandra enligt beskrivningen i avsnitt 6.1.4 att användas på ett integrerat sätt. Sammantaget måste funktionerna i dessa system möjliggöra analys genom avstämning och validering av både kvalitativa och kvantitativa uppgifter på följande sätt:
— Uppgifter som lämnas in från aktörer inom skogsbruket och uppgifter från fältinspektioner som läggs in av ICF och andra institutioner (validering av uppgifter).
— Kvantitativa uppgifter från de olika stegen i försörjningskedjan enligt vad som fastställs i tilläggen 1 och 2 (avstämning av uppgifter).
Dessa avstämnings- och valideringsfunktioner ska utföras i varje steg i försörjningskedjan i enlighet med befintliga förfaranden eller ska ses över eller utarbetas innan den första Flegtlicensen utfärdas.
Inom vart och ett av dessa informationssystem innebär avstämningen av uppgifter att det går att upptäcka eventuella oriktigheter och genomföra granskningar av de skogar, skogsbruksföretag och trävarulager som berörs av dem. I sådana fall ska ICF inleda ett ärende för undersökning och en administrativ påföljd om detta är lämpligt, ICF kan emellertid också rapportera ärendet till allmänna åklagarmyndigheten om det finns bevis på brott.
7.2 Identifiering av trävaruprodukter
Identifieringen av trävaruprodukter gör det lättare att övervaka dem under förflyttningen längs försörjningskedjan. Olika identifieringsmetoder används för produkter från tallskogar respektive produkter från lövskogar. På grund av deras fysiska egenskaper sker identifieringen av sågat tallvirke främst i dokumentform via avverkningslicenserna och transporttillstånden. Sågat virke av arter av lövträd som omfattas av årliga verksamhetsplaner identifieras däremot genom att varje ursprungligt träd och varje stock numreras och beskrivs individuellt. Tilläggen 1 och 2 till denna bilaga innehåller detaljerade beskrivningar av typen av identifiering i hela försörjningskedjan.
7.3 Aktörers deklaration av uppgifter om försörjningskedjan
Försörjningskedjan för timmer omfattar flera typer av aktörer som ansvarar för att lämna in de nödvändiga uppgifterna till den behöriga myndigheten som bevis på regelefterlevnad vid varje länk i kedjan. Den information som varje typ av aktör måste lämna in sammanfattas i tabell 1, avsnitt 5.4, och en närmare beskrivning finns i tilläggen 1 och 2.
7.4 Kontroll av importerade trävaruprodukter
Kontrollen av att importerade trävaruprodukter har lagligt ursprung i avverkningslandet är avgörande för att säkerställa integriteten hos försörjningskedjan i laglighetsförsäkringssystemet. Kontrollen av lagligheten hos trävaruprodukter som importerats till Honduras bygger på tillämpningen av tillbörlig aktsamhet, vilket omfattar följande:
a) Förbud mot import av olagligt timmer till Honduras, baserat på den nationella rättsliga ramen i ursprungslandet eller ursprungsländerna.
b) Importörens ansvar för att säkerställa lagligheten hos de importerade trävaruprodukterna genom att vidta följande åtgärder:
i) Xxxxx in uppgifter om lagligheten hos källan för timret i det land eller de länder där avverkningen och bearbetningen har utförts.
ii) Analysera risken för olagligt beteende baserat på de uppgifter som har samlats in enligt punkt i.
iii) Begränsa den risk som identifierats i punkt ii.
c) Tullmyndighetens mandat att utföra kontroller av lagligheten hos importerat timmer vid införselstället vid gränsen för produkterna eller, i förekommande fall, vid en efterhandskontroll när de importerade produkterna finns i Honduras.
Innan den första Flegtlicensen utfärdas ska särskild lagstiftning utarbetas om kontrollen av importerade trävaruprodukter tillsammans med detaljerade förfaranden för aktörernas tillämpning av tillbörlig aktsamhet i fråga om import av trävaruprodukter.
7.5 Kontroll av trävaruprodukter under transitering
Trävaruprodukter under transitering genom Honduras måste identifieras, registreras och hållas separata från försörjningskedjan för timmer som produceras i Honduras eller importeras. De måste också genomgå fastställda tullkontrollförfaranden. Trävaruprodukter under transitering kommer inte att omfattas av laglighetsförsäkrings- systemet och kommer därför inte att kunna omfattas av en Flegtlicens för export från Honduras.
Trävaruprodukter under transitering måste inspekteras av Honduras tullmyndighet medan de är under transitering enligt klassificeringen internationell transitering av varor, som är kopplad till XXXXX. Ursprungslandet, dvs. det land där timret avverkades, måste vara tydligt angivet på fraktsedeln och på andra transportdokument.
Trävaruprodukter under internationell transitering måste åtföljas av sin enhetliga deklaration och vara registrerade för spårbarhet hos varje tullmyndighet som de har passerat under transiteringen, och båda dessa handlingar måste ange deras införsel i Honduras och deras utförsel till destinationslandet.
Honduras ska ange de juridiska handlingar och andra särskilda tullkontroller som ska gälla för trävaruprodukter under transitering under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. Detaljerade förfaranden för hur detta timmer ska behandlas ska finnas tillgängliga innan den första Flegtlicensen utfärdas.
7.6 Verifiering av konfiskerade trävaruprodukter
Enligt LFAPVS ska konfiskerade trävaruprodukter registreras i laglighetsförsäkringssystemet, men de får endast föras in i försörjningskedjan på nytt om de används uteslutande för sociala ändamål, särskilt för tillverkning av möbler till skolor.
Enligt artikel 106 i LFAPVS, i dess ändrade lydelse, har ICF och andra behöriga myndigheter (allmänna åklagarmyndigheten, nationella förebyggande polisen och Honduras väpnade styrkor) befogenhet att konfiskera trävaruprodukter eller biprodukter som har avverkats eller transporterats i strid med de tillämpliga rättsliga bestämmelserna.
Förutsatt att det finns ett expertutlåtande och ett dokument om att frisläppa varorna från allmänna åklagarmyn- digheten fördelar ICF de konfiskerade trävaruprodukterna eller biprodukterna till landets fängelser eller yrkeshögskolor, som uteslutande måste använda virket för att tillverka möbler till skolor, vilka måste levereras till utbildningsministeriet när de är färdiga.
ICF ska registrera varje konfiskering i laglighetsförsäkringssystemet och ange uppgifter om platsen för konfiskeringen, timrets ursprung, gärningsmannens namn, volymen per typ av konfiskerat timmer samt sändningens mottagare. För detta anges en kompletterande åtgärd i bilaga VIII om att utveckla nya särskilda moduler i SIRMA.
7.7 Kontroll av trävaruprodukter från mark vars användning håller på att ändras
Trävaruprodukter från mark som är föremål för en vederbörligt godkänd ändring av användningen får föras in i försörjningskedjan. Tillstånd för huggning eller kalavverkning på en viss plats får beviljas i följande fall:
a) Skogar som påverkas av naturkatastrofer, skadegörare eller sjukdomar. En räddningsplan får endast godkännas när sådana träd har fällts av naturliga orsaker eller är allvarligt påverkade eller har dödats av skadegörare.
b) Uppförande av offentlig eller privat infrastruktur. För huggning eller avverkning av träd som måste avlägsnas vid uppförande av elledningar, akvedukter eller andra offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten av allmänt intresse krävs en miljökonsekvensbedömning som ska göras av MiAmbiente innan ICF ger tillstånd för fällning av träden.
c) Träd på jordbruksmark för vilken ägaren ansöker om förändring av vegetationen, avverkning eller skörd för att använda platsen för djurhållning eller för att etablera ettåriga eller fleråriga grödor. För detta krävs att en miljökonsekvensbedömning utförs av MiAmbiente innan ICF ger tillstånd för fällning av träden. Sådana tillstånd för trädfällning i samband med en förändring i vegetation för ettåriga eller fleråriga jordbruksgrödor gäller enbart jordbruksmark. I artikel 93 i LFAPVS anges att den naturliga användningen av skogsmark måste bevaras och respekteras i enlighet med politiken och de rättsliga föreskrifterna om planering av markanvändning. Enligt artikel 294 i den allmänna genomförandeförordningen för LFAPVS är det också förbjudet att förändra vegetationen på mark med stor potential för skogsbruk.
De regionala skogsbrukskontoren kontrollerar att ansökan om ändrad användning inte kommer från områden där skogsavverkning är förbjuden enligt artikel 157 i den allmänna genomförandeförordningen för LFAPVS. Om ansökan om ändrad användning inte avser ett sådant område godkänner ICF fällning och avverkning av träden genom att utfärda en avverkningslicens som kallas en räddningsplan, vilket ingår som indikator 3.3.2 i laglighets- matriserna. Aktörer inom skogsbruket måste ha fått denna räddningsplan utfärdad av ICF innan träden fälls, oavsett om ägaren har för avsikt att ta vara på timret för kommersiella ändamål eller ej.
Efter att träden har avverkats inom ramen för en räddningsplan får en återhämtningsplan godkännas för att avverka de återstående träden på platsen. I allmänhet framställs biprodukter såsom brännved och kol från dessa återhämtningsplaner. Vid sällsynta tillfällen framställs sågat virke i mindre dimensioner. Dessa trävaruprodukter får också föras in i försörjningskedjan.
Enligt lag utfärdar ICF inte avverkningslicenser för timmer från områden som redan har avverkats, det enda undantaget är fallet med räddningsplaner för timmer som har drabbats av skadegörare. Om ett avverkat område upptäckts för vilket det inte finns någon godkänd räddningsplan, utöver det särskilda fallet med skadegörare, kommer ärendet att rapporteras till allmänna åklagarmyndigheten som ett skogsbruksbrott. I detta fall får timret inte föras in i försörjningskedjan.
8. ERKÄNNANDE AV PRIVAT CERTIFIERING
I Honduras finns privata certifieringsmekanismer för förvaltning av lövskogar och tallskogar samt system för att kontrollera spårbarheten. Om de blir erkända och godkända av regeringen inom ramen för detta avtal är det lämpligt att dessa system för att certifiera skogsförvaltning, spårbarhet och andra liknande internationella eller nationella system som kan komma att utvecklas genom certifikat som utfärdas av oberoende ackrediterade organisationer, accepteras som bevis på regelefterlevnaden hos de certifierade aktörerna, för att undvika dubbelarbete i kontrollen och för att skynda på utfärdandet av intyg om regelefterlevnad för sådana aktörer.
För att regeringen ska bevilja detta erkännande måste det finnas en garanti för att de mekanismer som används av de privata certifieringssystemen omfattar alla de krav som fastställs i laglighetsmatriserna för detta avtal samt de krav på spårbarhet som fastställs i laglighetsförsäkringssystemet. Om de mekanismer som används av de privata certifieringssystemen endast omfattar en delmängd av de indikatorer och medel för verifiering som definieras i laglighetsmatriserna för detta avtal, ska regeringens erkännande och godkännande enbart gälla den delmängden indikatorer och medel för verifiering. Spårbarhetskontroller som utförs av de privata certifieringssystemen måste också stämma tillräckligt väl överens med bestämmelserna i laglighetsförsäkringssystemet för att säkerställa regelefterlevnaden.
Förfarandet och typen av erkännande kommer att fastställas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal och valideras av den gemensamma kommittén för genomförande före tillämpningen, oavsett om det avser alla laglighetsmatriser eller endast en del av dem och/eller det system för att kontrollera spårbarheten som föreskrivs i laglighetsförsäkringssystemet eller någon annan möjlig kombination.
De huvudsakliga riktlinjer som ska tillämpas kan sammanfattas på följande sätt:
1. Utvärdering av privata certifieringsstandarder
Honduras regering kommer via ICF att erkänna privata certifikat för laglighet, hållbar skogsförvaltning och spårbarhet efter att ha analyserat de riktlinjer och kriterier som används och de verifieringsförfaranden som tillämpas av oberoende privata certifieringssystem som är ackrediterade av de privata certifieringssystemen själva, för att säkerställa att alla krav som anges i laglighetsmatriserna och i laglighetsförsäkringssystemet har tagits med i dem.
På begäran av ett privat certifieringssystem kommer ICF att utvärdera de riktlinjer, kriterier och förfaranden som det systemet tillämpar för att avgöra om de uppfyller laglighetsmatriserna och laglighetsförsäkrings- systemet.
Utvärderingen kommer bland annat även att bedöma varje certifieringssystems förmåga att tillhandahålla systematisk kontroll av aktörer genom sina oberoende ackrediterade organisationer och kommer att täcka mer allmänna aspekter av systemets kvalitet, såsom dess öppenhet när det gäller att tillhandahålla information och uppgifter, offentlig tillgång till revisionsresultat och tillgång till en uppdaterad databas över innehavare av privata certifikat.
Utvärderingen utmynnar i en rapport som offentliggörs och görs tillgänglig för allmänheten.
2. Statens godkännande av privata certifieringssystem
Om resultatet av den utvärdering som beskrivs i punkt 1 i detta avsnitt är positivt ska ICF:s verkställande direktör på staten Honduras vägnar offentligt tillkännage att det privata certifieringssystemet har godkänts och i förekommande fall ange vilken delmängd av indikatorer och medel för verifiering som omfattas av erkännandet.
3. Statens erkännande av certifierade aktörer
Aktörer som har ett certifikat som har utfärdats av ett godkänt privat certifieringssystem kommer att beviljas erkännande av staten för den verksamhet som omfattas av certifikatet. För övrig verksamhet som inte omfattas av certifikatet måste varje aktör uppfylla de övriga skyldigheter som fastställs i laglighetsmatriserna och laglighetsförsäkringssystemet. Detta erkännande ska utfärdas för de komponenter i det privata certifier- ingssystemet som, oavsett om de gäller laglighet, skogsförvaltning eller spårbarhet, har bedömts vara förenliga med bestämmelserna i bilaga II och denna bilaga, i enlighet med beskrivningen i punkterna 1 och 2 i detta avsnitt. Erkännandet ska också bero på analysen av resultatet av den privata certifierarens regelbundna revisionsrapporter för den aktör som ansöker om erkännande.
4. Utfärdande av intyg om regelefterlevnad för aktörer med ett erkänt privat certifikat
Aktörer vars erkända privata certifikat omfattar all deras verksamhet och även samtliga indikatorer i laglighetsmatriserna, ska automatiskt få ett intyg om regelefterlevnad utfärdat av ICF:s enhet för laglighets- kontroll. Intyget om regelefterlevnad ska utfärdas efter granskning av giltigheten hos ett giltigt intyg om regelefterlevnad som snart kommer att löpa ut (när det gäller aktörer som redan har ett sådant intyg) och efter granskning av giltigheten och äktheten hos ett erkänt privat certifikat samt granskning av de regelbundna revisionsrapporterna från en erkänd privat certifierare som intygar aktörens regelefterlevnad.
Om en aktörs privata certifikat har utfärdats av en erkänd privat certifieringsmekanism som inte omfattar samtliga krav i laglighetsmatriserna, ska intyget om regelefterlevnad endast utfärdas om båda av följande villkor uppfylls samtidigt:
a) Den privata certifierarens regelbundna revisionsrapporter visar att aktören uppfyller de laglighetskrav som är gemensamma för både det privata certifieringssystemet och laglighetsmatriserna.
b) De institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet har kontrollerat aktörens efterlevnad av de indikatorer i laglighetsmatriserna och de krav i laglighetsförsäkringssystemet som inte omfattas av det privata certifieringssystemet.
Om en aktör som har ett erkänt privat certifikat deltar i annan verksamhet som inte omfattas av certifikatet men som omfattas av detta avtal, ska intyget om regelefterlevnad endast utfärdas om de institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet kontrollerar att aktörens icke-certifierade verksamhet följer lagstiftningen.
På så sätt kan intyg om regelefterlevnad utfärdas till aktörer som har certifierats enligt ett godkänt privat certifieringssystem utan att det krävs ett särskilt granskningsuppdrag, för att undvika eller, när det gäller delvis erkännande, minimera dubbelarbetet med att kontrollera aktörens laglighet.
5. Inlämning av revisionsrapporter från privat certifiering
Aktörer med erkända privata certifikat måste lämna in alla revisionsrapporter som har upprättats av det privata certifieringssystemet till ICF:s enhet för laglighetskontroll, inklusive uppgifter om eventuella förändringar i giltighetstiden eller omfattningen för deras certifikat och framför allt eventuella fall av upphävande eller återkallande av certifikaten. Detta bör göra det möjligt att säkerställa att dessa aktörers regelefterlevnad övervakas och på så sätt tillåta att de berörda aktörernas intyg om regelefterlevnad förnyas i framtiden.
De erkända privata certifieringsorganisationerna ska i sin tur ladda upp alla revisionsrapporter om de aktörer som de certifierar i SNIF. Enheten för laglighetskontroll kommer att använda dessa rapporter för avstämning av uppgifterna.
Förfarandena och riktlinjerna för utvärdering, godkännande och erkännande av privata certifieringssystem och av de aktörer som certifieras av dem ska utarbetas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. Förfarandena för enheten för laglighetskontrolls övervakning av detta erkännande, inbegripet övervakning av certifikatens giltighet och hantering av korrigerande åtgärder som krävs enligt certifierings- systemen, kommer också att utarbetas under den fasen av detta avtal. Alla dessa dokument kommer att göras tillgängliga för allmänheten.
9. HANTERING AV FALL AV BRISTANDE EFTERLEVNAD AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
I laglighetsförsäkringssystemet fastställs särskilda åtgärder för att identifiera, registrera och hantera fall där aktörer inom skogsbrukssektorn brister i efterlevnaden av bestämmelserna. Med bristande efterlevnad avses fall där aktörerna i försörjningskedjan inte uppfyller laglighetsmatriserna och kraven i laglighetsförsäkringssystemet samt fall där de myndigheter som deltar i laglighetsförsäkringssystemet inte följer förfarandena för att skapa och kontrollera intyg.
När en institution vid en dokument- eller fältkontroll konstaterar bristande efterlevnad av laglighetsförsäkrings- systemet hos en aktör ska institutionen göra en bedömning av huruvida den bristande efterlevnaden är en överträdelse eller ett brott. Institutionen ska hantera det olagliga beteendet på lämpligt sätt, genom att vidarebefordra informationen till lämplig behörig institution som ska besluta om de relevanta sanktionerna. Samtidigt ska den behöriga institutionen meddela ICF:s enhet för laglighetskontroll så att den antingen kan upphäva eller återställa giltigheten i intyget om regelefterlevnad, beroende på vad som är lämpligt.
Alla fall av bristande efterlevnad av rättsliga bestämmelser ska registreras i databasen hos enheten för laglighets- kontroll, vilken ska fungera som ett centralt arkiv för att bevara information om och dokumentation av aktörers bristande efterlevnad av kraven i laglighetsförsäkringssystemet och de korrigerande åtgärderna eller sanktionerna i samband med att dessa fall av bristande efterlevnad har avhjälpts. Alla institutioner som är kopplade till kraven i laglighetsförsäkringssystemet ska uppdatera databasen i enlighet med sina respektive ansvars- och behörighetsområden.
Om den bristande efterlevnaden betraktas som ett brott kommer aktören och åtföljande sändning av trävaruprodukter inte att få några intyg om regelefterlevnad, Flegtlicenser eller H-rättsliga licenser utfärdade, och händelsen kommer att lagföras under ledning av den allmänna åklagarmyndigheten. När det är fråga om överträdelser kommer de ansvariga institutionerna att tillämpa administrativa sanktioner (tillfälligt upphävande av tillstånd, böter eller skadestånd), vilket också kan hindra utfärdandet av intyg om regelefterlevnad, Flegtlicenser eller H-rättsliga licenser, åtminstone tills överträdelserna har korrigerats genom åtgärder som vidtagits för att lösa situationen. Alla fall av bristande efterlevnad som avser en specifik sändning måste lösas genom åtgärder som korrigerar den bristande efterlevnaden och genom att åtföljande böter betalas, innan den sändning som ska exporteras godkänns, oavsett exportdestination.
Under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal, innan den första Flegtlicensen utfärdas, ska alla institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet definiera de olika kategorierna av bristande efterlevnad av laglighetsförsäkringssystemet och deras respektive effekter för utfärdandet av och giltigheten hos ett intyg om regelefterlevnad eller en Flegtlicens eller H-rättslig licens. Den gemensamma kommittén för genomförande ska validera kategoriseringen innan den tillämpas. Varje institution som ännu inte har mekanismer för att hantera fall av bristande efterlevnad av laglighetsförsäkringssystemet ska också fastställa de närmare riktlinjer som krävs för att hantera dem, inbegripet eventuella sanktioner.
För att säkerställa samordning av de uppgifter om fall av bristande efterlevnad som de olika institutionerna har tillgång till ska det också utvecklas en databas för enheten för laglighetskontroll, där uppgifterna om sådana fall kan lagras. Vilka uppgifter i den databasen som ska vara allmänt tillgängliga och hur det ska genomföras kommer att fastställas.
10. MEKANISMER FÖR HANTERING AV KLAGOMÅL
10.1 Inledning
Mekanismerna för hantering av klagomål ska vara öppna, effektiva, tillgängliga och genomföras av organ som är fristående från dem som genomför de upprättande- och kontrollförfaranden som anges i laglighetsmatriserna och i laglighetsförsäkringssystemet. De mekanismer som redan finns eller som ska inrättas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal ska göra det möjligt att säkerställa att klagomål på genomförandet av och funktionen hos laglighetsförsäkringssystemet och de organisationer som deltar i systemet hanteras och behandlas i enlighet med de principer som anges i avsnitt 10.4.
Vid tillämpningen av dessa mekanismer omfattar begreppet klagomål följande: klagomål, tvister, meningsskiljak- tigheter, konflikter eller andra synonymer, från de aktörer som är direkt delaktiga i genomförandet av laglighets- försäkringssystemet, samt alla aktörer som kan påverkas av de åtgärder som vidtas eller beslut som fattas inom ramen för detta avtal.
10.2 Syfte
Syftet med mekanismerna för att hantera klagomål är följande:
— Att dokumentera, analysera och lösa alla klagomål som lämnas in av berörda parter på ett effektivt sätt i enlighet med på förhand fastställda och offentliggjorda metoder.
— Att ge skadelidande parter möjlighet att begära att de berörda institutionerna avhjälper fel eller brister.
— Att bidra till och stärka effektiviteten hos administrativa förfaranden.
— Att stärka trovärdigheten hos och förtroendet för laglighetsförsäkringssystemets funktion hos aktörerna och allmänheten.
Omfattningen av var och en av dessa mekanismer ska fastställas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. Förfarandena för att ta emot, registrera och hantera klagomål ska baseras på de principer som förtecknas i avsnitt 10.4 och ska utvecklas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
10.3 Typer av mekanismer för hantering av klagomål
I detta avtal definieras minst fyra typer av mekanismer för hantering av klagomål, som skiljer sig åt beroende på aktörer och områden.
1. Mekanismer för hantering av klagomål hos varje institution som deltar i laglighetsförsäkringssystemet
Varje institution som deltar i laglighetsförsäkringssystemet kommer, genom befintliga mekanismer för hantering av klagomål eller mekanismer som kommer att utarbetas, att ta emot klagomål som rör laglighets- försäkringssystemet och uppförandet hos aktörer eller hos avdelningar, tjänster eller enheter inom varje institution avseende aspekter av genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet. I synnerhet måste varje institutions mekanismer hantera klagomål som rör de funktioner som utförs och beslut som fattas av de institutionerna.
Om ett klagomål som tas emot genom denna mekanism inte löses inom den på förhand fastställda tidsfristen eller om lösningen inte uppfyller den klagandes förväntningar, får den klagande överklaga hos SIIAVA.
2. Mekanism för att hantera klagomål hos Flegtlicensenheten
ICF ska utöver den mekanism för hantering av klagomål som anges i punkt 1 inrätta en andra mekanism för hantering av klagomål hos Flegtlicensenheten. Denna mekanism ska hantera klagomål som specifikt rör Flegtlicenser och H-rättsliga licenser som kräver snabba svar, såsom bestridda beslut, oskäliga förseningar m. m.
Om ett klagomål som tas emot genom denna mekanism inte löses inom den på förhand fastställda tidsfristen eller om lösningen inte uppfyller den klagandes förväntningar, får den klagande överklaga hos SIIAVA.
3. Mekanism för hantering av klagomål för oberoende revision
Den oberoende revisionen ska omfatta en mekanism för att ta emot och hantera klagomål på dess verksamhet och slutsatser och på funktionen hos laglighetsförsäkringssystemet (verifieringsmetod, licensieringssystem osv.).
Om ett klagomål som tas emot genom denna mekanism inte löses inom den på förhand fastställda tidsfristen eller om lösningen inte uppfyller den klagandes förväntningar, får den klagande överklaga hos den gemensamma kommittén för genomförande. Alla klagomål som rör revisionen av eller funktionen hos laglighetsförsäkringssystemet ska lämnas in till den gemensamma kommittén för genomförande för erkännande, analys och registrering samt för fastställande av motsvarande lösningsåtgärder.
4. Mekanism för hantering av klagomål hos den gemensamma kommittén för genomförande
Den gemensamma kommittén för genomförande ska ha en mekanism för hantering av klagomål som kan hantera de problem som berörda parter konstaterar, särskilt när det gäller de övergripande åtagandena enligt detta avtal, såsom insyn, tillgång till offentlig information, förbättrad förvaltning och inverkan på skogsbrukssektorn av detta avtal.
Mekanismen hos gemensamma kommittén för genomförande ska också hantera de överklaganden som lämnas in i fråga om klagomål på beteendet hos de institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet, Flegtlicensenheten och den oberoende revisionen, om de inte har avhjälpts på respektive nivå.
5. Det civila samhällets delaktighet i mekanismerna för hantering av klagomål
CCF:erna och det civila samhällets organisationer ska utöva social övervakning av laglighetsförsäkrings- systemet och funktionen hos detta avtal i stort. Samtidigt ska de förmedla och lämna in formella och andra klagomål från de olika aktörerna om laglighetsförsäkringssystemets funktion. För detta ändamål kommer de att ha tillgång till den information som krävs för att genomföra de motsvarande undersökningarna och samtidigt respektera kraven på sekretess och tystnadsplikt i fråga om den informationen. För att säkerställa en adekvat samordning ska de ingå samarbetsavtal med ICF. Slutsatserna och rekommendationerna från den sociala övervakningen samt formella och andra klagomål ska erkännas och hanteras på motsvarande nivå och kommer i slutänden att lämnas in till den gemensamma kommittén för genomförande för erkännande och lösning.
6. CONADEH:s deltagande i laglighetsförsäkringssystemet
Enligt den organiska lagen om den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (CONADEH) är alla offentliga myndigheter och andra statliga institutioner skyldiga att prioritera och skyndsamt stödja kommissionens undersökningar och inspektioner. CONADEH kan i enlighet med detta ta emot klagomål på detta avtals funktion och kommer att ha tillgång till de mekanismer för hantering av klagomål som genomförs av de institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet och i detta avtal i stort.
10.4 Inrättande av mekanismerna för att hantera klagomål och ledande principer
Följande principer måste respekteras och återspeglas i direktiven för att upprätta förfarandena för och genomförandet av mekanismerna för hantering av klagomål hos de organisationer som hanterar klagomål och i den gemensamma kommittén för genomförande:
1. Alla enskilda personer och organisationer, i egenskap av aktörer inom skogsbruket eller berörda parter, eller deras rättsliga företrädare, har rätt att lämna in klagomål.
2. Förfarandena för att lämna in klagomål måste vara tydliga, lätta att förstå och vara offentliga.
3. De mekanismer som institutionerna inför måste vara lättillgängliga och ha en tillfredsställande territoriell täckning via kontor, webbsidor eller andra lämpliga metoder.
4. Xxxxxxxxxxxx för att lämna in klagomål måste vara lätta att fylla i och ta vederbörlig hänsyn till den sökandes personliga omständigheter och förmågor (skriv- och läskunnighet, tillgång till internet osv.).
5. Klagomål måste åtminstone innehålla en beskrivning av grunderna för klagomålet samt plats, datum, institution och aktör som klagomålet gäller, i förekommande fall.
6. När det är befogat får klagomål lämnas in anonymt, för att garantera att den sökandes identitet inte röjs.
7. Mekanismerna måste i största möjliga mån undvika att ange tidsfrister inom vilka ett klagomål måste lämnas in.
8. Mekanismerna måste säkerställa att klagomål behandlas så snart de har lämnats in av den sökande.
9. Mekanismerna måste medge insyn när det gäller att erkänna och följa upp klagomål och säkerställa att klagomål hanteras snabbt och på lämpligt sätt.
10. Internrevisionerna hos varje berörd institution måste säkerställa att klagomål hanteras på lämpligt sätt och inte ignoreras.
11. Klagomålsärenden får inte kommenteras offentligt förrän ett beslut har fattats och alla berörda parter, inklusive det civila samhällets organisationer som ger parterna stöd, har informerats om beslutet.
12. Innan klagomålsärenden offentliggörs måste den sökandes säkerhet beaktas, inbegripet i fråga om alternativet att bevara sökandens anonymitet om detta är lämpligt.
13. De mekanismer som institutionerna inför måste dokumentera klagomål och säkerställa att de hanteras av andra tjänstemän som är oberoende och inte är underställda de personer som är direkt inblandade i det ursprungliga beslutet. Institutionerna måste också skydda tjänstemän från eventuella repressalier.
14. De sökandes begäran måste besvaras eller behandlas på vederbörligt sätt. Om de avvisas måste detta vederbörligen motiveras.
15. Om ett klagomål avvisas eller om det inte går att avhjälpa det på den första nivån får den berörda parten överklaga till nästa nivå, i enlighet med avsnitt 10.3, och i slutänden till lämplig rättslig myndighet.
Om ett klagomål beror på bristande efterlevnad av laglighetsförsäkringssystemet ska villkoren i avsnitt 9 vara tillämpliga. Som förklaras i avsnitt 10.2 ska förfarandena för att ta emot, registrera och hantera klagomål baseras på de principer som förtecknas i detta avsnitt och ska utvecklas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. Dessa förfaranden ska bland annat fastställa tidsfristerna för att besvara klagomål och de insynskriterier som är tillämpliga på dessa mekanismer. Xxxxxxxxx och riktlinjerna för mekanismerna för att hantera klagomål och de åtgärder som vidtas ska lämnas in till den gemensamma kommittén för genomförande.
Den mekanism för hantering av klagomål som anges ovan ska omfatta en systematisk dokumentation och analys av varje mottaget klagomål. ICF och de andra institutioner som deltar ska utveckla en särskild databas för att dokumentera och övervaka klagomål inom sina respektive behörighetsområden. Denna databas ska kopplas till ICF:s centrala databas över klagomål, enligt avsnitt 9.
Mekanismerna för hantering av klagomål ska baseras på ett nära samarbete mellan alla berörda parter, särskilt de institutioner som är föremål för klagomålet. I detta syfte ska ICF ingå samarbetsavtal med de offentliga institutioner som är delaktiga i detta avtal, för att underlätta informationsutbyte och samarbete, hantering och uppföljning av klagomål och, i synnerhet, för att säkerställa att information förmedlas när ett klagomål inledningsvis inte lämnas in till den behöriga institutionen.
ICF ska också ingå samarbetsavtal med det civila samhällets organisationer som är berörda av funktionen av den mekanism som ICF använder för att hantera klagomål, följa upp dem och offentliggöra slutrapporter om utredningen av klagomålen på ett samordnat sätt som kompletterar det arbete som utförs av ICF och de andra offentliga institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet.
Förfarandena, riktlinjerna, kraven och värderingarna för mekanismen för hantering av klagomål samt de ovannämnda samarbetsavtalen ska vara utvecklade och i drift innan den första Flegtlicensen utfärdas.
För att genomföra laglighetsförsäkringssystemet för trävaruprodukter måste alla berörda parter delta med tydligt definierade roller och ansvarsområden enligt de behörighetsområden som de har tilldelats enligt lag, för att fullt ut kunna ta vara på deras särskilda och kompletterande kompetenser.
För att aktörer, berörda parter, staten, den privata sektorn, det civila samhället och PIAH ska kunna samordna sig, samråda och delta på ett ändamålsenligt sätt, är dessa grupper överens om att de ska sträva efter att nå samförstånd om grundläggande frågor utöver sina olika ansvars- och behörighetsområden.
Denna samordning kan uppnås på två kompletterande nivåer: strategiskt och operativt. Den strategiska nivån innebär att det går att definiera gemensamma verifieringsförfaranden, medan den operativa nivån gör det möjligt att tillämpa dessa förfaranden i praktiken, där det inte finns någon begränsning för de olika aktörernas deltagande.
11.1 Den gemensamma kommittén för genomförande av avtalet (den gemensamma kommittén för genomförande)
Detta är det högsta samordningsorganet för Honduras och unionen och ska i enlighet med artikel 19 och bilaga X till detta avtal ansvara för tillsyn och övervakning av tillämpningen av detta avtal, inbegripet hanteringen av den oberoende revisionen. Den gemensamma kommittén för genomförande ska också främja dialog och informationsutbyte parterna emellan.
De honduranska berörda parternas deltagande i den gemensamma kommittén för genomförande ska avspegla de olika grupperna av berörda parter i Honduras skogsbrukssektor: de offentliga och privata sektorerna, det civila samhället, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras, lokalsamhällen, och andra, vid behov.
När det gäller genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet ska den gemensamma kommittén för genomförande ansvara för att utveckla, godkänna och övervaka alla de kontrolldokument och förfaranden som anges i denna bilaga och som parterna identifierar under förberedelse- och organisationsfasen samt genomförandefasen för detta avtal.
Enligt artikel 14 i detta avtal ska parterna också via den gemensamma kommittén för genomförande godkänna en tidsplan för genomförandet av detta avtal. Utöver tidsplanen för genomförande av de kompletterande åtgärder och stödåtgärder som beskrivs i denna bilaga, ska denna tidsplan också innehålla en närmare beskrivning av stegen för att genomföra detta avtal enligt parternas överenskommelse, fram till utfärdandet av den första Flegtlicensen.
11.2 Tekniska kommittén
Denna kommitté är det högsta samordnande organet för Honduras och omfattar alla berörda parter: offentliga institutioner, privat sektor, det civila samhället samt PIAH. Den tekniska kommittén ansvarar för följande:
— Tillhandahållande av strategiska underlag till den gemensamma kommittén för genomförande för att underlätta beslutsfattandet i syfte att stödja ett ändamålsenligt genomförande av detta avtal.
— Övervaka genomförandeprocesserna för detta avtal baserat på den tidsplan som parterna kommer överens om.
— Övervaka efterlevnaden av de kompletterande åtgärder som anges i bilaga VIII.
— Underlätta dialog och nå samförstånd samt säkerställa delaktighet för alla aktörer som är xxxxxx till detta avtal.
— Uppmuntra offentliga institutioner och andra aktörer att skynda på beslutsfattandet avseende efterlevnaden av detta avtal.
11.3 Interinstitutionellt sekretariat för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt (SIIAVA).
På strategisk nivå ska staten Honduras genom ett lämpligt rättsligt instrument inrätta det interinstitutionella sekretariatet för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt (SIIAVA), som ska omfatta företrädare för de aktörer inom den offentliga sektorn som är knutna till laglighetsförsäkringssystemet. Detta organ ska tillhandahålla n plats för dialog och samordning som kommer att möjliggöra genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet.
I SIIAVA kommer de offentliga institutionerna att samordna sina åtgärder för att genomföra de verifieringsme- kanismer som anges i bilaga II och V till detta avtal och därmed säkerställa att lagen tillämpas inom de specifika områden som ingår i laglighetsdefinitionen och i laglighetsförsäkringssystemet.
Dessa institutioner måste ha den kapacitet, de resurser och de medel som krävs för att övervaka och genomföra laglighetsförsäkringssystemet och måste därför bygga upp kapaciteten hos personalen vid de institutioner och statliga departement som ansvarar för dess tillämpning. Därför innehåller bilaga VIII en särskild kompletterande åtgärd för SIIAVA.
För att kontrollera efterlevnaden av och övervakningen av såväl tillämpningen av indikatorerna i laglighetsma- triserna som kraven i laglighetsförsäkringssystemet ska de institutioner som ingår i SIIAVA regelbundet rapportera till SIIAVA och i tillämpliga fall till den tekniska kommittén om framstegen i utvecklingen och genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet och de problem som har uppstått. SIIAVA ska ta hänsyn till dessa regelbundna rapporter från de institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet samt till uppgifter och information om laglighetsförsäkringssystemet som lämnas av dessa institutioners olika enheter och informationssystem.
För att hantera systematisk bristande efterlevnad av kraven i xxxxxx XX och bilaga V till detta avtal som leder till miljöbrott, ska SIIAVA analysera resultatet av andra mekanismer som finns hos ICF och andra institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet. Dessa mekanismer inbegriper mobila enheter och permanenta kontrollplatser, den nationella interinstitutionella säkerhetsstyrkan (FUSINA) och den interinstitutionella arbetsgruppen mot miljöbrott (FTIA), som ska få stöd från den nationella förebyggande polisen, den särskilda miljöåklagarmyndigheten, Attorney General-myndigheten och Honduras väpnade styrkor, bland andra.
Dessutom ska SIIAVA ta emot och ta hänsyn till de rapporter om den sociala övervakningen som utarbetas av CONADEH, CCF och det civila samhället, samt till de klagomål som lämnas in av olika aktörer i fråga om laglighetsförsäkringssystemets funktion och som inte har lösts av de offentliga institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet, i enlighet med avsnitt 10. Dessa klagomål ska behandlas utan dröjsmål och med tillbörlig aktsamhet och ska besvaras omgående.
De underlag som SIIAVA får in från sina företrädare från offentlig sektor ska överlämnas till den gemensamma kommittén för genomförande och den tekniska kommittén inför förberedelse-, organisations och genomföran- defaserna för detta avtal. SIIAVA:s arbetsordning ska fastställas i detalj under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.
11.4 Nationell strategi för kontroll av olaglig avverkning och transport av skogsbruksprodukter (ENCTI) och dess kopplingar till detta avtal
Enligt artikel 18.22 i LFAPVS måste ICF utforma och genomföra den nationella strategin för kontroll av olaglig avverkning och transport av skogsbruksprodukter (ENCTI). ICF måste också samordna och strukturera verksamheten hos de enheter som representerar skogsbrukssektorn, skyddade områden och vilda djur och växter, och främja delaktighet i och en decentraliserad styrning (artikel 18.5).
Alla övriga institutionella aktörer samt det civila samhällets organisationer, skogsägare, skogsindustrin i sina olika roller och grader av mervärde samt lokalsamhällen, territoriella råd, rådgivande nämnder på regional, kommunal och lokal nivå och andra ekonomiska sektorer som deltar i skogsbrukssektorn, ska uppmanas av ICF att delta aktivt i genomförandet av ENCTI.
Inom ramen för detta avtal kommer genomförandet av ENCTI att bidra till kontrollen av olaglig avverkning och transport av skogsbruksprodukter och kommer att ge ICF ett exekutivt verktyg. De resultat som uppnås och de rekommendationer som utfärdas enligt ENCTI ska överlämnas av ICF till SIIAVA, som är det organ där aktörer som är gemensamma för båda processerna deltar och slår ihop sina resurser, kompletterar varandra och skapar synergier för att bekämpa olaglig verksamhet inom skogsbrukssektorn. Bidraget från den särskilda miljöåklagar- myndigheten (FEMA), Attorney General-myndigheten, den nationella polisen, Honduras väpnade styrkor, rättsväsendet, kommunerna och Honduras nationella kommission för mänskliga rättigheter kommer att vara av särskild betydelse.
För att säkerställa samordningen mellan de institutioner som är delaktiga i detta avtal ska SIIAVA analysera det resultat av ENCTI som ICF har överlämnat för att hantera systematiska miljöbrott samt fördela ansvar och förväntade åtgärder till de deltagande institutionerna. SIIAVA ska också dela information om funktionen hos de mobila enheterna och permanenta kontrollplatserna och de resultat som har uppnåtts av den nationella interinstitutionella säkerhetsstyrkan och den interinstitutionella arbetsgruppen mot miljöbrott.
12. INCITAMENTS-, MARKNADSFÖRINGS-, SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER FÖR ATT GÖRA SEKTORNS OLIKA AKTÖRER DELAKTIGA I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET
Styrningen av den nationella skogsbrukssektorn har flera utmaningar som bland annat beror på svårigheterna med att säkerställa lagligheten i den verksamhet som bedrivs av en mängd aktörer inom skogsbrukssektorn, inbegripet småföretag. Genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet kommer i detta avseende att skapa möjligheter att hantera dessa utmaningar genom att aktörerna i försörjningskedjan blir delaktiga på nationell nivå och genom att särskilda åtgärder identifieras för att stärka och öka samtliga aktörers regelefterlevnad, för att på så sätt underlätta genomförandet av detta avtal.
Genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet under förberedelse- och organisationsfasen för det frivilliga partnerskapsavtalet kommer att ske gradvis, och de åtgärder som krävs för att säkerställa lagligheten hos produkter avsedda för export kommer att prioriteras. Detta beror på att många aktörer, framför allt mindre sådana, som producerar för den inhemska marknaden, arbetar informellt och sannolikt kommer att behöva mer tid på sig för att fullt ut uppfylla de nationella kraven på laglighet och kraven i laglighetsförsäkringssystemet.
Även om genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet kommer att ske stegvis ska den verksamhet som planeras i bilaga VIII och som är inriktade på den nationella marknaden att inledas parallellt med förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal för att underlätta en gradvis ökande regelefterlevnad hos alla aktörer som arbetar med trävaruprodukter i Honduras. Denna verksamhet inkluderar de kompletterande åtgärder som definieras i bilaga VIII för att identifiera flaskhalsar för regelefterlevnad och stärka kapaciteten hos aktörerna inom skogsbrukssektorn.
Ett dokument som den gemensamma kommittén för genomförande ansvarar för ska innehålla en beskrivning av de kompletterande åtgärder som SIIAVA och den gemensamma kommittén för genomförande ska överväga för att öka de olika aktörernas delaktighet i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet.
18.6.2021
SV
LÄNKAR I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN (TALLSKOG)
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.1 Verksamhet och ansvar | 2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | ||
1. Import av trävaru- produkter | Produkten identifieras i den enhetliga tulldeklarationen (DUA) och i produktdetaljerna i importfakturan. | Importören, via DUA:n och importfakturan för varje sändning. | För varje enskild sändning innefattar importfakturan och DUA:n — förseglingsnummer, — ursprung, — uppgifter om importören, — en beskrivning av produkten (arter), — kvantitet (vikt och/eller volym), — HS-nummer, — tullförfarande som används, — transportkod. | Tullmyndigheten kontrollerar systematiskt sändningens styrkande handlingar och får göra fysiska kontroller av varorna jämfört med dokumenten (DUA:n och fakturan), beroende på den fastställda risknivån. | Import av trävaruprodukter är en av de första länkarna i försörjningskedjan och uppgifterna går inte att jämföra med föregående steg. |
Europeiska unionens officiella tidning
Anmärkningar:
— Det ska inrättas lämpliga förfaranden för att verifiera och kontrollera import av trävaruprodukter inom ramen för Cites (ska fastställas gemensamt med tullmyndigheten, SAG och ICF).
— Tullförfarande som används: anger varornas slutdestination och fastställs av importören (t.ex. frizon, tullager, transitering, slutlig konsumtion eller användning).
L 217/93
— Transportkod: anger transportmedlet (typ, kapacitet osv.).
2. Transitering av trä- varuprodukter | Produkten identifieras i den enhetliga transiteringsdeklarationen och i produktdetaljerna i fakturan. | Importören, via den enhetliga transiteringsdeklarationen och fakturan för varje sändning. | För varje enskild sändning innefattar fakturan och den enhetliga transiteringsdeklarationen — förseglingsnummer, — ursprung, — uppgifter om importören, — en beskrivning av produkten (arter), — kvantitet (vikt och/eller volym), — HS-nummer, — tullförfarande som används, — transportkod. | Tullmyndigheten kontrollerar systematiskt sändningens styrkande handlingar och får göra fysiska kontroller av transportmedel jämfört med dokumenten (enhetlig transiteringsdeklaration och faktura), beroende på den fastställda risknivån. | Tullmyndigheten stämmer av de uppgifter som har angetts i den enhetliga transiteringsdeklarationen och registrerats vid införseln mot uppgifterna i den enhetliga transiteringsdeklarationen vid utförsel, med hjälp av it-verktyget för internationell transitering av varor (TIM). |
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.1 Verksamhet och ansvar | 2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | ||
L 217/94
Anmärkningar:
— Trävaruprodukter under transitering får inte föras in i försörjningskedjan.
SV
— Det ska inrättas lämpliga förfaranden för att verifiera och kontrollera import av trävaruprodukter inom ramen för Cites (ska fastställas gemensamt med tullmyndigheten, SAG och ICF).
— Tullförfarande som används: anger varornas slutdestination och fastställs av importören (t.ex. frizon, tullager, transitering, slutlig konsumtion eller användning).
— Transportkod: anger det transportmedel som används.
3. Skogsinventering
Europeiska unionens officiella tidning
(När det är fråga om nationella skogsområden som har tilldelats samfällighetsgrupper är det staten Honduras som är ägare till marken och respektive samfällighetsgrupp är innehavare av skogsbruksplanen.)
3.1 Skogsinventering i årliga verksam- hetsplaner inom ramen för skogs- bruksplaner | Skogsinventering för varje avverkningsområde som ingår i den årliga verksamhetsplanen. I fält identifieras varje träd som ska avverkas med målade markeringar på roten och stammen. | Innehavaren av skogsbruksplanen lämnar in ansökan om godkännande av den årliga verksamhetsplanen till ICF, inklusive skogsinventeringen. | Skogsinventeringen i den årliga verksamhetsplanen innefattar — geografisk placering och areal för varje avverkningsområde, — antal träd som ska avverkas, och — volym som ska tas ut. | Vid fältinspektionen utför ICF — kontroll av märkningen av gränserna i fältet och jäm- för dem med den geogra- fiska beskrivningen av varje avverkningsområde som förtecknas i den årliga verksamhetsplanen, — stickprov av träd som ska tas ut och beräknar voly- men per avverkningsom- råde och jämför dem mot de fältdata som anges i ansökan om den årliga verksamhetsplanen. | ICF stämmer av uppgifterna i ansökan om den årliga verksamhetsplanen mot uppgifterna i den godkända skogsbruksplanens avverkningsplan. |
Anmärkningar:
— Årliga verksamhetsplaner ska upprättas för områden med en skogsbruksplan.
18.6.2021
— Avverkningsområden är de administrativa enheter som bildar en årlig verksamhetsplan.
3.2 Skogsinventering i årliga avverk- ningsplaner inom ramen för sär- skilda planer för trädjordbrukssys- tem. | Skogsinventering i den årliga avverkningsplanen, med uppgifter om de volymer som ska tas ut per art. I fält identifieras varje träd som ska avverkas med målade markeringar på roten och stammen. | Innehavaren av den särskilda planen för trädjordbrukssystem lämnar in ansökan om godkännande av den årliga avverkningsplanen till ICF, inklusive skogsinventeringen. | Skogsinventeringen i den årliga avverkningsplanen innefattar — geografisk placering och areal för den årliga avverkningsplanen, — Antal träd som ska avverkas per art, och — Volym som ska tas ut per art. | ICF:s fältinspektion jämförs med ansökan om den årliga avverkningsplanen för att kontrollera — markeringen av gränserna för den årliga avverknings- planen, — mängden träd som ska avverkas per art, och — den volym som ska tas ut per art. | ICF stämmer av uppgifterna i ansökan om avverkningsplanen mot uppgifterna i den godkända särskilda planen för trädjordbrukssystem. |
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | |||
SV
18.6.2021
Anmärkningar: Årliga avverkningsplaner ska upprättas för områden med en särskild plan för trädjordbrukssystem.
3.3 Skogsinventering i räddningsplaner | Varje träd som ska avverkas identifieras med målade markeringar på roten och stammen. | Den sökande lämnar in skogsinventeringen i ansökan för ICF:s godkännande av räddningsplanen. | Räddningsplanens skogsinventering innefattar för varje enskilt träd — geografiskt läge, — volym, och — art. | ICF:s fältinspektion jämförs med uppgifterna i räddningsplanen för att kontrollera 1) att det är motiverat med en räddningsinsats, 2) för varje identifierat träd i stickprovet — geografiskt läge, — volym, — art. | Skogsinventeringen är en av de första länkarna i försörjningskedjan och uppgifterna går inte att jämföra med föregående steg. |
Europeiska unionens officiella tidning
Anmärkningar:
— Räddningsplan: tillstånd för att avverka träd som har påverkats av naturliga fenomen, skadegörare eller sjukdomar, eller i fall där det krävs bygg- och anläggningsarbeten.
— ICF:s kapacitet för att utföra inspektioner för alla ansökningar om räddningsplaner vid utbrott av skadegörare kommer att utökas. Därför har en kompletterande åtgärd införts i bilaga VIII.
3.4 Skogsinventering i återhämtnings- planer. | Identifiering av rester av träd som ingått i en föregående avverkningslicens. | Innehavaren av en föregående avverkningslicens lämnar in ansökan om en återhämtningsplan till ICF. | Skogsinventeringen i återhämtningsplanen innefattar — det geografiska läget för det område som motsvarar den före- gående licensen, — beräknad volym av produkter som ska tas ut, och — arter. | ICF:s fältinspektion jämförs med uppgifterna i återhämtningsplanen för att kontrollera 1) att det är motiverat med en återhämtningsinsats, 2) det geografiska läget för det område som motsvarar den föregående licensen, 3) beräknad volym av pro- dukter som ska tas ut, 4) arter. | ICF stämmer av uppgifterna i ansökan om återhämtningsplanen mot uppgifterna i den föregående avverkningslicensen. |
Anmärkningar:
L 217/95
— Återhämtningsplan: tillstånd att avverka rester av träd eller biprodukter från följande tillstånd: årliga verksamhetsplaner, årliga avverkningsplaner, planteringscertifikat och räddningsplaner.
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | ||||
3.5 Skogsinventering för avverkning av skogsplanteringar som har certifie- rats av ICF. | Fullständig inventering av de träd som ska avverkas i den certifierade planteringen, per art. Varje träd som ska avverkas identifieras med målade markeringar på roten och stammen. | Innehavaren av skogsplanteringscertifikatet lämnar in skogsinventeringen i den avverkningsansökan som skickas till ICF. | Skogsinventeringen för den certifierade planteringen innefattar — geografiskt läge för den certifie- rade planteringen, — mängden träd som ska avverkas per art, och — volym som ska tas ut per art. | ICF:s fältinspektion jämförs med uppgifterna i avverkningsansökan för den certifierade planteringen för att kontrollera 1) typ av certifikat, 2) markering av gränserna för den certifierade plantering- en, 3) träd som ska avverkas per art, 4) volym som ska tas ut per art. | ICF stämmer av uppgifterna i den ansökan som lämnats in mot uppgifterna i det godkända skogsplanteringscertifikatet. |
SV
L 217/96
Europeiska unionens officiella tidning
Anmärkningar:
— Det finns två typer av skogsplanteringscertifikat: CPROTE (för skydd) och CPLANTA (för avverkning).
— I bilaga VIII anges en kompletterande åtgärd för att reglera avverkning i certifierade planteringar.
Markering av gränserna för avverkningsområdet och detaljer om de träd som ska fällas i avverkningsansökan. | Innehavaren av den årliga verksamhetsplanen, den årliga avverkningsplanen, räddningsplanen, återhämtningsplanen eller skogsplanteringscertifikatet lämnar in avverkningsansökan till ICF. | Avverkningsansökan innefattar — områdets geografiska läge, — antalet träd som ska avverkas, — volym som ska tas ut, — vägnät, och — placering av travar eller uppsam- lingscentraler. | ICF:s fältinspektion jämförs med uppgifterna i den inlämnade avverkningsansökan för att kontrollera 1) avverkningsområdets geo- grafiska läge, 2) vägnät, 3) placering av travar eller uppsamlingscentraler, 4) stickprov av fällda träd (stubbar). | ICF stämmer gradvis av den avverkade volymen med den tillåtna volymen enligt de transporttillstånd som har rapporterats med hjälp av avstämningsverktygen i it-systemet för spårning av timmer (SIRMA). |
Anmärkningar:
— För varje typ av skogsområde som omfattas av kravet på skogsinventering får avverkning endast ske på villkor att en ansökan lämnas in av innehavaren och godkänns av ICF.
18.6.2021
— Trave eller uppsamlingscentral: plats där trävaruprodukter travas för senare transport.
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.1 Verksamhet och ansvar | 2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | ||
5. Transport av rund- virke från skogen till primära skogs- bruksföretag | Dimensionerna, antalet stycken samt volymen per fordon anges i transporttillståndet. | I transporttillståndet lämnar innehavaren av avverkningslicensen uppgifter om de produkter som ska transporteras. | Följande anges i transporttillståndet: — Transportdatum. — Ursprung. — Destination och mottagare. — Avverkningslicensnummer. — Xxxxx xxxxxxx. — Total volym. — Fraktförare. — Fordonsregistreringsnummer. | Vid vägkontroller kontrollerar brottsbekämpande myndigheter att lastens innehåll motsvarar uppgifterna på transporttillståndet. | ICF stämmer gradvis av de transporttillstånd som innehavaren av avverkningslicensen har deklarerat mot de transporttillstånd som har deklarerats av skogsbruksföretag och trävarulager med hjälp av de avstämningsverktyg som tillhandahålls av SIRMA. |
SV
18.6.2021
Anmärkningar:
Europeiska unionens officiella tidning
L 217/97
— ICF, polisen, Attorney General-myndigheten, allmänna åklagarmyndigheten och Honduras väpnade styrkor deltar alla i vägkontrollerna.
De dagliga kvantiteterna registreras per produkttyp i redovisningen av produktionsvolymer. | Ägaren till det primära skogsbruksföretaget, via månatliga produktionsrapporter baserat på redovisningen av produktionsvolymer. | Den månatliga produktionsrapporten innefattar i) inledande inventering av rundvir- ke och trävaruprodukter, ii) insatsvaror i form av rundvirke och trävaruprodukter, iii) produktionsvolym, per typ av trä- varuprodukt, iv) produktion (försäljning eller över- föringar), och v) slutlig inventering av rundvirke och trävaruprodukter. | Vid fältinspektionen kontrollerar ICF uppgifterna i skogsbruksföretagets månatliga produktionsrapport jämfört med den insamlade informationen: 1) Beräkning av produktions- avkastningen. 2) Jämförelse mellan inven- teringen av den befintliga volymen och revisions- uppgifter. | Via SIRMA stämmer ICF av de insatsvaror i form av rundvirke och trävaruprodukter som har deklarerats i den månatliga rapporten mot de transporttillstånd som har deklarerats av innehavarna av avverkningslicenserna. | |
Fraktsedeln innehåller uppgifter om de produkter som ska transporteras per fordon. | Fraktföraren, via fraktsedeln per fordon. | Fraktsedeln per fordon innefattar — fraktsedelnummer, — transportdatum, — ursprung, — destination och mottagare, — antal stycken, — total volym, — fraktförare, — fordonsregistreringsnummer, — arter. | Vid vägkontroller kontrollerar brottsbekämpande myndigheter att lastens innehåll motsvarar uppgifterna på fraktsedeln per fordon. | ICF stämmer gradvis av de fraktsedlar per fordon som säljaren har deklarerat mot de fraktsedlar per fordon som har deklarerats av köparen med hjälp av de avstämningsverktyg som tillhandahålls av SIRMA. |
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.1 Verksamhet och ansvar | 2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | ||
L 217/98
Anmärkningar:
— Fraktsedeln godkänns på förhand i systemet för administration av intäkter (SAR).
SV
— ICF, polisen, Attorney General-myndigheten, allmänna åklagarmyndigheten och Honduras väpnade styrkor deltar alla i vägkontrollerna.
8. Sekundära skogs- bruksföretag | Bearbetning av trävaruprodukter registreras i redovisningen av produktionsvolymer. | Ägaren till det sekundära skogsbruksföretaget, via månatliga produktionsrapporter baserat på redovisningen av produktionsvolymer. | Den månatliga produktionsrapporten innefattar i) inledande inventering av trävaru- produkter, ii) insatsvaror i form av trävarupro- dukter, iii) produktion (av trävaruproduk- ter), iv) produktion (försäljning eller över- föringar), och v) slutlig inventering av trävarupro- dukter. | Vid fältinspektioner jämförs de uppgifter som lämnats i det sekundära skogsbruksföretagets månatliga produktionsrapport med den information som ICF samlar in: 1) Granskning av redovis- ningen av insatsvaror, pro- duktionsvolymer och för- säljning. 2) Inventering av befintlig vo- lym. | Via SIRMA stämmer ICF av uppgifterna i skogsbruksföretagets månatliga produktionsrapport mot uppgifterna i säljarnas rapporter om inlämning av attesterade fakturor och fraktsedlar. När trävaruprodukterna kommer direkt från skogen stämmer ICF av uppgifterna i skogsbruksföretagets månatliga produktionsrapport mot uppgifterna i de transporttillstånd som har deklarerats av licensinnehavaren. |
Europeiska unionens officiella tidning
Anmärkningar:
18.6.2021
— Den SAR-attesterade fakturan utfärdas när trävaruprodukterna säljs och åtföljer fraktsedeln under hela transporten av trävaruprodukterna, från en länk i kedjan till nästa.
9. Trävarulager | Förflyttningar av trävaruprodukter förs in i redovisningen av insatsvaror och produktion. | Trävarulagrets ägare, via månatliga rapporter om insatsvaror och produktion baserat på redovisningen av insatsvaror och produktion. | Månadsrapporten om insatsvaror och produktion innefattar i) inledande inventering av trävaru- produkter, ii) insatsvaror i form av trävarupro- dukter, iii) produktion (försäljning eller över- föringar), och iv) slutlig inventering av trävarupro- dukter. | Under fältinspektionerna kontrollerar ICF de uppgifter som lämnas i trävarulagrets månadsrapporter om insatsvaror och produktion jämfört med den insamlade informationen: 1) Granskning av redovis- ningen av insatsvaror och produktionsvolymer. 2) Inventering av befintlig vo- lym. | Via SIRMA stämmer ICF av uppgifterna i månadsrapporten om trävarulagrets insatsvaror och produktion mot uppgifterna i säljarnas rapporter om inlämning av SAR-attesterade fakturor och fraktsedlar. När trävaruprodukterna kommer direkt från skogen stämmer ICF av uppgifterna i trävarulagrets månatliga rapporter om insatsvaror och produktion mot uppgifterna i de transporttillstånd som har deklarerats av innehavaren av avverkningslicensen. |
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | |||
18.6.2021
Anmärkningar:
SV
— Den SAR-attesterade fakturan utfärdas när trävaruprodukterna säljs och åtföljer fraktsedeln under hela transporten av trävaruprodukterna, från en länk i kedjan till nästa.
Deklaration av varorna i ansökningarna om Flegtlicenser och H-rättsliga licenser. | Exportören lämnar in ansökan om Flegtlicens eller H-rättslig licens och intyg om regelefterlevnad till ICF:s Flegtlicensenhet. | Ansökan innehåller närmare uppgifter om de trävaruprodukter som ska exporteras: — Timrets eller trävaruprodukternas handelsbeteckning. — HS-nummer. — Vedertaget och vetenskapligt namn på arten. — Volym (m3) och nettovikt (kg). — Antal enheter. — Särskiljande drag. | Flegtlicensenheten begär att kontrollenheten kontrollera i SIRMA eller något annat system att aktören och de produkter som ingår i sändningen uppfyller kraven i laglighetsförsäkringssyste- met. | ICF stämmer av uppgifterna i ansökningarna om Flegtlicenser och H-rättsliga licenser — från det primära eller sekun- dära skogsbruksföretaget mot uppgifterna i de månat- liga produktionsrappor- terna, transporttillstånden och fraktsedlarna, — från trävarulagret mot upp- gifterna i de månatliga rap- porterna om insatsvaror och produktion, transport- tillstånden och fraktsed- larna. |
Europeiska unionens officiella tidning
Anmärkningar:
— Avstämningsverktyg kommer att utvecklas i SIRMA för att kontrollera ansökningar om Flegtlicenser för unionsmarknaden och H-rättsliga licenser för övriga marknader.
Produkten identifieras i den enhetliga tulldeklarationen (DUA) och i de produktdetaljer som anges i den SAR-attesterade exportfakturan och BCH- exportdeklarationen. | Exportören lämnar via tullagenten in DUA:n, den SAR-attesterade exportfakturan och BCH- exportdeklarationen för varje enskild sändning. | För varje enskild sändning innefattar ansökningshandlingarna — den SAR-attesterade exportfaktu- ran, — DUA:n, — BCH-exportdeklarationen, — Flegtlicensen i fråga om export till unionen, — den H-rättsliga licensen som utfär- dats av Flegtlicensenheten när det gäller export utanför unionen. | Tullmyndigheten kontrollerar systematiskt att de dokument som inkluderas i exportansökan stämmer överens med varandra. | Tullmyndigheten kontrollerar dokumentets äkthet (Flegtlicens eller H-rättslig licens) i it-systemen (SIRMA och TIM). |
Anmärkningar:
L 217/99
— Verktyg kommer att utvecklas för att avstämma uppgifter mellan systemet för internationell transitering av varor och it-systemet för spårning av timmer för att kontrollera utfärdandet av Flegtlicensen för unionsmarknaden och den H-rättsliga licensen för övriga marknader.
1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | 3. Kontroll av uppgifter | |||
2.2 Uppgifter som ska deklareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | |||
Konfiskeringsorder utfärdad av allmänna åklagarmyndigheten (MP), åtföljd av expertutlåtandet med närmare uppgifter om trävaruprodukten. | ICF konfiskerar trävaruprodukter med stöd av säkerhetsstyrkorna (nationella förebyggande polisen och Honduras väpnade styrkor). MP tar omedelbart fram de preliminära bevisen med tekniskt stöd av ICF och utfärdar expertutlåtandet. | Expertutlåtandet innefattar — trävaruproduktens kommersiella värde, — trävaruproduktens egenskaper, — ursprungsort, om den är känd, och — trävaruproduktens kvalitet eller skick. Den konfiskeringsorder som utfärdas av MP innefattar — namn på den som har begått över- trädelsen, — kvantitet (vikt och/eller volym), — art, och — typ av trävaruprodukt. | ICF kontrollerar den levererade trävaruprodukten jämfört med det expertutlåtande som utfärdats av MP. | ICF stämmer av de uppgifter som deklarerats i konfiskeringsordern mot de inlämnade uppgifterna och övrig information som rör ägaren och ursprunget, med hjälp av de avstämningsverktyg som tillhandahålls av SIRMA. | |
SV
L 217/100
Europeiska unionens officiella tidning
Anmärkningar:
— Konfiskerade trävaruprodukter får inte föras in i försörjningskedjan.
— SIRMA innehåller en modul som tillåter användare att registrera transporttillstånd för konfiskerat timmer.
18.6.2021
— I avsnitt 7.6 i denna bilaga beskrivs hur konfiskerade trävaruprodukter ska hanteras.
18.6.2021
SV
LÄNKAR I FÖRSÖRJNINGSKEDJAN (LÖVSKOG)
0. Kritiska kontrollpunkter | 1. Identifiering av produkten | 2. Deklaration av uppgifter | |||
2.2 Uppgifter som ska de- klareras | 3.1 Validering | 3.2 Avstämning | |||
1. Import av trävaruprodukter | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. |
2. Transitering av trävarupro- dukter | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. |
3. Skogsinventering
Europeiska unionens officiella tidning
(När det är fråga om nationella skogsområden som har tilldelats samfällighetsgrupper är det staten Honduras som är ägare till marken och respektive samfällighetsgrupp är innehavare av skogsbruksplanen.)
3.1 Skogsinventering i årliga verksamhetsplaner inom ra- men för skogsbruksplaner | Skogsinventering för varje årligt avverkningsområde som ingår i den årliga verksamhetsplanen. I fält numreras varje träd som ska avverkas och identifieras med målade markeringar på roten och stammen. | Innehavaren av skogsbruksplanen lämnar in ansökan till ICF för godkännande av den årliga verksamhetsplanen, vilken innehåller skogsinventeringen för 100 % av de träd som ska tas ut från varje årligt avverkningsområde. | Skogsinventeringen i den årliga verksamhetsplanen ska omfatta en volymmatris med följande detaljerade uppgifter om varje träd: — Trädets nummer. — Volym. — Art. | Vid fältinspektionen väljer ICF ut ett stickprov av träd som märkts i fältet och kontrollerar dem jämfört med ansökan om den årliga verksamhetsplanen. För varje identifierat träd kontrollerar ICF följande: — Nummer. — Volym. — Art. | ICF stämmer av uppgifterna i ansökan om den årliga verksamhetsplanen mot uppgifterna i den godkända skogsbruksplanens avverkningsplan. |
Anmärkningar:
— Årliga verksamhetsplaner upprättas för områden med en skogsbruksplan.
— Avverkningsområden är de administrativa enheter som bildar en årlig verksamhetsplan.
3.2 Skogsinventering i årliga avverkningsplaner inom ramen för särskilda planer för trädjordbrukssystem. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. |
Anmärkningar:
— Årliga avverkningsplaner upprättas för områden med en särskild plan för trädjordbrukssystem.
3.3 Skogsinventering i rädd- ningsplaner | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. | Samma som för tallskog. |
L 217/101
Anmärkningar:
— Räddningsplan: tillstånd för att avverka träd som har påverkats av naturliga fenomen, skadegörare eller sjukdomar, eller i fall där det krävs bygg- och anläggningsarbeten.