Placeringspolicy

Placeringspolicy

Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser

Fastställd av kommunfullmäktige 2019-05-27, § 130

Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser

1. Övergripande förutsättningar

1.1 Bakgrund och legala förutsättningar

Simrishamns kommun (”kommunen”) har åtaganden för pensioner till anställda. För pensioner som intjänats efter 1997 (PFA 98) hanteras huvuddelen individuellt av de anställda. För pensioner som upparbetats innan 1998 (PA-KL) finns åtaganden som kommer att belasta kommunens ekonomi under mycket lång tid. Kommunen har avsatt kapital i syfte till att täcka delar av pensionsåtagandet. Genom att förvalta kapitalet och fördela utbetalningar ur kapitalet över tiden utjämnas den framtida årliga belastningen på kommunens ekonomi.

Kommunallagens 8 kap § 3a föreskriver att ”Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det anges hur medlen skall förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av medlen fastställas.

Vidare skall det anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske. Föreskrifterna skall omprövas så snart det finns skäl för det.”

1.2 Placeringspolicyns syfte och omfattning

Denna policy utgör kommunens särskilda föreskrifter för pensionsmedelsförvaltningen. De av kommunen avsatta medlen ska täcka åtaganden som upparbetats fram till 1998 (PA-KL).

Nyintjänad pensionsavsättning (avseende inkomster över 7,5 basbelopp) hanteras f n via löpande finansiering.

Placeringspolicyn skall:

1. Precisera strategiska beslut och riktlinjer kring den långsiktiga förvaltnings- inriktningen och utbetalningar för täckande av delar av pensionsåtagandet.

2. Tydliggöra roller och ansvarsfördelning

3. Fungera som vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer inom kommunen och för anlitade externa rådgivare/förvaltare.

Denna policy är intern och avser den totala portföljen. Särskilda direktiv med relevanta avsnitt av denna policy skall utformas som en del i avtal med förvaltare när så är påkallat.

2. Målsättning

2.1 Övergripande målsättning

Det finns två övergripande mål med förvaltningen av avsatta medel:

1. att uppnå en god avkastning med betryggande säkerhet

2. att uppnå en jämn och förutsägbar utbetalning av pensionskapitalet över tiden

Med ” god avkastning med betryggande säkerhet” menas att kommunen ska ta finansiella risker i syfte att uppnå en avkastning som över tiden överstiger skuldens diskonteringsränta. Därmed bidrar förvaltningen till att minska den finansiella belastningen av åtagandet.

Kommunen ska vidare utnyttja tidsfaktorn i åtagandet. Med det menas att kommunen kan acceptera kortfristiga variationer i värdet av tillgångarna, om tillgångarna över lång tid (> 5 år) med rimliga antaganden kan förväntas skapa ett mervärde som motsvarar risken.

En jämn och förutsägbar utbetalningstakt är viktig för att uppnå stabilitet i förutsättningarna för den årliga kommunala driften.

2.2 Måluppfyllelse: Övergripande strategi

För att uppnå målsättningarna har kommunen utvecklat en matchningsstrategi. Xxxxxxxxx anger hur de fonderade tillgångarna ska tas i anspråk för att hantera åtagandet. Kommunens åtagande kopplad till den gamla skulden illustreras schematiskt i figur nedan.

Xxxxxxx och utbetalningarna når sin topp 2018 (i fasta priser) och avtar därefter.

Simrishamns kommuns pensionsåtagande (PA-KL) 2019-2058 i fasta priser (KPAs beräkning)

Steg ett i strategin är att fastslå ett långsiktigt tak för den årliga pensionsbelastningen avseende den gamla skulden (”maximibelopp”) i reala termer. Beräknade kostnader över taket ska säkerställas av det avsatta pensionskapitalet. Nuvärdet av utbetalningarna som överstiger taket ska matchas med de medel som avsatts.

Steg 2: För att säkerställa ett utrymme att ta risk sätts den initiala konsolideringsgraden till 100 %. Det innebär att tillgångarnas värde motsvarar nuvärdet av skulden. Matchningen baseras på värdet av tillgångarna per den 31/12 2017 samt nuvärdet av den gamla skulden såsom pensionsadministratören, KPA, beräknat den i långtidsberäkningen med data per samma datum (med antaganden baserade på Rips 07 och gällande diskonteringsränta 1 %).

Steg 3: En femårig utbetalningsplan preciseras som anger det årliga belopp som skall realiseras från pensionskapitalet och läggas till driftsbudgeten under perioden 2019-2023. Kommunens utbetalningsplan för den närmaste femårsperioden anges i 2.3 nedan. För tiden därefter görs en prognostiserad utbetalningsplan baserad på antaganden om normal avkastning under lång tid, givet en balanserad tillgångsportfölj (ALM-analys, augusti 2018).

Strategin är en fortsättning på den inriktning som valdes 2008 och som uppdaterades 2012. Om inget oförutsett inträffar görs en förnyad analys efter fem år, där den kommande femårsperiodens utbetalningsnivåer fastslås.

2.3 Precisering av målsättning

Taket för utbetalningar avseende gamla skulden uppgår till 9,14 mkr/år (i fast penningvärde, basår 2017). Maximibeloppet gäller från 2019 och framåt.

Av detta följer att kommunen skall ta medel ur pensionsavsättningarna i anspråk. Följande utbetalningar skall göras ur de avsatta pensionsmedlen för åren 2019-2023 (nominella termer). Beloppet för 2017 uppgår (enligt tidigare beslutad policy) till 8,4 mkr och för 2018 är beloppet 9,0 mnkr (enligt beslut om budget 2018-2020).

Belopp

År (mkr)

2019 12,2

2020 12,2

2021 12,4

2022 13,0

2023

13,0

3. Organisation och ansvarsfördelning

3.1 Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige svarar för de övergripande besluten avseende pensionsmedelsförvaltningen, främst genom att fastställa placeringspolicyn.

3.2 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är formell medelsförvaltare och delegerar kommunfullmäktiges operativa förvaltningsuppdrag till kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen är ansvarig för strategiska frågeställningar.

Kommunstyrelsens ansvar omfattar:

1. Beredning av placeringspolicyn, för beslut i kommunfullmäktige

2. Säkerställande att förvaltningen sker i överensstämmelse med placeringspolicyn och gällande lagar

3. Löpande utvärdering av förvaltningen i förhållande till fastställda förvaltningsmål

3.3 Ekonomichefen ansvar

Det är ekonomichefens ansvar att

1. Placeringspolicyn efterlevs

2. Utforma förvaltningsinriktning inom ramen för policyn (t ex beslut om aktiv/passiv förvaltning, blandmandat eller specialistmandat, etc)

3. Finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy och gällande delegation

4. Löpande rapportera till kommunstyrelsen om utfallet i förvaltningen och portföljernas exponering i relation till fastställda limiter.

5. Genomföra förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag inom ramen för placeringspolicyn.

6. Initiera, bereda och genomföra förändringar av placeringspolicyn.

7. Följa upp efterlevnad av placeringsdirektiv och avtal.

8. Företräda kommunen gentemot externa motparter.

9. I övriga fall rapportera till kommunstyrelsen rörande omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljerna.

Ekonomichefens delegationsbeslut ska ske efter samråd med kommundirektören.

Vid plötsliga, oväntade marknadshändelser kan ekonomichefen efter samråd med kommundirektören ta initiativ till lämpliga placeringsförändringar som kan innebära tillfälliga avvikelser från placeringsreglerna. Dessa avvikelser skall anmälas vid närmaste kommunstyrelsemöte, och kommunstyrelsen skall fatta beslut om den fortsatta hanteringen.

Om händelserna föranleder en permanent förändring skall placeringspolicyn uppdateras och beslutas av kommunfullmäktige.

3.4 Attestinstruktion

Förutom ovanstående ansvarsfördelning gäller kommunens ordinarie attestreglemente.

4. Placeringsriktlinjer

4.1 Förvaltningsfilosofi

Kommunens förvaltningsmål skall uppnås med följande principiella riktlinjer för förvaltningen:

1. Helhetsansvar

Kommunen har ett helhetsansvar för skulder och tillgångar som härrör till pensionsmedelsförvaltningen. Det åvilar kommunens företrädare att sköta den riskhantering, tillgångsallokering, m m, som följer med detta ansvar.

2. Matchning

Tillgångarna ska förvaltas i syfte att matcha en del av kommunens pensionsskuld, såsom utvecklats i avsnitt 2. Normalportföljen som anges nedan är framtagen för att över tiden dels säkerställa den konsolidering som fastslagits av kommunen, dels skapa utrymme för att successivt minska belastningen på kommunens ekonomi med anledning av pensionsåtagandet.

3. Diversifiering

Tillgångsförvaltningen skall utformas för att säkerställa en bra diversifiering inom och mellan de tillgångar som ingår i portföljen, i syfte att uppnå en effektiv riskspridning.

4. Långsiktighet

Investeringar på finansiella marknader innebär risker. I en väldiversifierad portfölj är risken främst relaterad till att tillgångarna på de marknader som kommunen investerar i fluktuerar i värde. Eftersom huvuddelen av kommunens pensionsåtagande ännu ligger långt fram i tiden är kortfristiga svängningar i portföljvärdet mindre relevant. I takt med att kommunen närmar sig utbetalningstopparna kring år 2025 kan tillgångsmixen förändras så att de kortsiktiga svängningarna i portföljvärdet minskar.

4.2 Extern rådgivare

Kommunen kan – insatsvis eller löpande – anlita externa rådgivare. Det kan avse upphandling av extern kapitalförvaltare, utvärdering, rådgivning kring risk- och tillgångsallokering, etc.

Extern rådgivare skall vara oberoende. Med oberoende menas att denne inte skall bedriva verksamhet som kan innebära en intressekonflikt, eller via formella samarbeten, ägande eller liknande stå i beroendeställning till sådan verksamhet.

4.3 Extern förvaltning

Kommunens tillgångar kan förvaltas av externa förvaltare. Vid anlitande av externa förvaltare skall principen om diversifiering iakttas, så att god riskspridning erhålls.

Externa förvaltare skall följa formella och branschmässiga krav som följer av dennes verksamhet. Det innebär att förvaltare skall vara ett fondbolag eller ett värdepappersinstitut som har erforderliga tillstånd (se 4.6.2).

Vid placering i investeringsfond utformas inga särskilda avtal utöver eventuella rabattavtal. Fondbestämmelserna skall i allt väsentligt överensstämma med placeringspolicyn.

Investeringsfonder skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet.

Investeringar kan även ske i s k strukturerade produkter (t ex aktieindexobligation). Då transparensen i strukturerade produkter ofta är sämre än i diskretionära förvaltningsmandat och investeringsfonder ställs särskilda krav på kommunens företrädare i samband med förvärv av strukturerade produkter. Kostnads- och villkorsstruktur, löptid, exponering, motpartsrisk och likviditet är aspekter som noggrant och initierat måste värderas.

4.4 Tillåtna tillgångsslag och riktlinjer

Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag:

• Räntebärande värdepapper (4.4.1)

• Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier (4.4.2)

• Alternativa tillgångar: Investeringar som ej ryms i punkterna ovan, t ex hedgefonder, råvaror eller motsvarande (4.4.3)

Strukturerade produkter skall hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser. Likvida medel skall inte hållas annat som transaktionslikviditet inom respektive tillgångsslag.

4.4.1 Räntebärande värdepapper

Ränterisk härrör från löptiden i ett ränteinstrument: vid ränteförändringar minskar eller ökar instrumentet i värde baserat på instrumentets tidsfaktor (ju längre löptid desto större ränterisk). Risken mäts i duration. För att begränsa ränterisken styrs portföljen mot ett ränteindex med en duration om ca fyra (4) år. Ränteportföljens duration ska understiga sju år.

Kreditrisk definieras som risken att utfärdaren av ett finansiellt kontrakt inte fullgör sina förpliktelser, exempelvis inte betalar tillbaka nominellt belopp vid kontraktets förfall. För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas Standard & Poor’s, Moody’s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering.

Tabellen anger max tillåtna andel av räntebärande portföljen som får investeras i respektive kategori.

Emittentkategori (S&P/Moody’s)	Xxx xxxxx, emittentkategori	Xxx xxxxx, enskild emittent
Svenska staten, Kommuninvest, svenska kommuner och landsting	100%	25%*
Svenska säkerställda bostadsobligationer	100%	25%
BBB-/Baa3 (och bättre)	50%	5%

* Svenska staten och Kommuninvest får utgöra 100%

Väldiversifierade fonder som innehar värdepapper med en genomsnittlig rating motsvarande minst investment grade (fyra högsta ratingkategorierna enligt Standard & Poor’s/Moody’s, lägst BBB-/Baa) är tillåtna.

Investering i värdepapper som inte är officiellt ratade är tillåtna om dokumentation via t ex bank eller fondbolag genom egen intern kreditanalys visar att förhållande i sak innebär en motsvarande rating som avses ovan.

Innehav i räntebärande värdepapper noterad i annan valuta än SEK skall i normalfallet valutasäkras.

4.4.2 Aktier och aktierelaterade instrument

Vid investeringar i aktier skall allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas. Likaså skall riskspridning avseende förvaltare och förvaltningsstil eftersträvas.

Investering skall i huvudsak ske i börsnoterade aktier. Med börsnoterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats öppen för allmänheten och under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet (behörigt organ). Andelen onoterade aktier får uppgå till max 5 % av den totala aktieportföljen.

En enskild emittent får inte utgöra mer än 10 % av den totala aktieportföljen. Aktieinnehav noterad i utländsk valuta valutasäkras normalt inte.

4.4.3 Alternativa tillgångar

Syftet med alternativa tillgångar är dels att få exponering mot absolutavkastande strategier, dels för att skapa riskspridning i portföljen i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen. Kommunen skall, som en generell regel, eftersträva en god diversifiering genom att investera i flera olika marknader, strategier och förvaltare.

Inriktningen för de investeringar som görs är att de skall:

• Uppvisa låg korrelation till traditionella aktieplaceringar

• Ha en förväntad positiv avkastning och en historisk risknivå (mätt som volatilitet) som är lägre än aktiemarknaden.

Med alternativa tillgångar avses t ex hedgefonder, fastigheter och råvaror.

Investeringar i alternativa tillgångar skall, så långt är möjligt, ske i fonder eller i strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna.

Investeringar i hedgefonder får endast göras via hedgefond-i-fond.

Vid investeringar i alternativa tillgångar ska som regel minst 90 procent av kapitalet vara nominellt skyddat. Undantag ska särskilt motiveras.

Innehav noterad i annan valuta än SEK valutasäkras i normalfallet.

4.5 Allokering

Normalportföljen anger den totala portföljens strategiska, långsiktiga fördelning mellan tillgångsslag. Vid beräkning av vikterna skall tillgångarnas aktuella marknadsvärde utgöra utgångspunkt. Fördelning (uttryckt i SEK) skall gälla totalt för portföljen.

Tillgångsslag

min   normal   max

Räntor och alternativa tillgångar	20	40	70
Svenska räntebärande värdepapper	0		60
Alternativa tillgångar	0		20
Aktier	30	60	80
Svenska aktier	0		60
Utländska aktier	0		40

Taktisk allokering innebär kortfristiga avvikelser från normalportföljen. Det finns två alternativ för hanteringen av den taktiska allokeringen:

1. Passiv taktisk allokering: Portföljvikterna rebalanseras tillbaks till normalvikter vid vissa förutbestämda tidpunkter, exempelvis årsvis, samt om limiter överskrids

2. Aktiv taktisk allokering: Portföljvikterna justeras löpande i syfte att tillvarata möjlighet till meravkastning och/eller minska på risken för att skydda portföljen för eventuella värdeminskningar

En aktiv taktisk allokering ställer krav på kvalificerad analys och bedömning. Extern rådgivare eller förvaltare kan behöva anlitas för sådan tjänst. Val av strategi för taktisk allokering kan variera över tiden.

4.6 Övriga riskbegränsningar

4.6.1 Motparter

Godkända motparter vid transaktioner med portföljernas noterade tillgångar är:

- Värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag enligt 2 kap 1 § p 2 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden.

- Annan svensk juridisk person som enligt lag eller förordning har tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn.

- Utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i ovanstående punkter och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

Vid investeringar i strukturerade OTC-instrument, private placements eller motsvarande skall dessa genomföras via etablerade finansiella institutioner. Motsvarande kreditbegränsningar som anges i 4.4.1 är tillämpliga.

4.6.2 Förvaltare

Diskretionär förvaltare eller fondförvaltare skall vara värdepappersinstitut eller fondbolag och ha erforderliga tillstånd för sin verksamhet enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, respektive lag (2004:46) om investeringsfonder.

Utländsk förvaltare skall ha tillstånd motsvarande de som anges ovan och stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

4.6.3 Förvar

Xxxxxxxxxxxxx tillgångar skall förvaras hos:

1. Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap 2§ p 1 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden.

2. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.

Andelar i investeringsfonder registreras dock normalt hos fondbolaget utan leverans till värdepappersinstitut.

4.6.4 Belåning

Portföljernas tillgångar skall inte belånas.

4.6.5 Aktielån och blankning

Aktielån är tillåtet om det sker på för branschen sedvanliga villkor och säkerhetskrav. Blankning av lånade aktier får inte ske, annat än av anlitad hedgefond eller förvaltare inom ramen för dess normala investeringsverksamhet, fondbestämmelser och avtal.

4.6.6 Valutarisk

Värdet av placeringar i utländska valutor sjunker i värde vid försvagning av placeringsvalutan, eller vid en förstärkning av den svenska valutan. Utländska aktieinnehav valutasäkras normalt inte. Ränteplaceringar och alternativa tillgångar skall i normalfallet vara valutasäkrade.

4.6.7 Likviditetsrisk

Likviditetsrisk innebär att ett finansiellt instrument eller annan tillgång inte kan avyttras eller förvärvas vid avsedd tidpunkt utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisken förekommer främst i icke-standardiserade finansiella instrument som inte är föremål för börshandel eller clearing via clearingorganisation, såsom strukturerade produkter.

Kommunens tillgångar skall i huvudsak vara noterade, det vill säga vara föremål för regelbunden handel på börs eller annan reglerad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Här avses även fonder som huvudsakligen investerar i noterade bolag och som är föremål för frekvent handel.

Maximalt 40 % av portföljen får från tid till annan vara placerad i strukturerade produkter. Alternativa innehav skall i normalfallet kunna avyttras inom tre månader.

4.6.8 Derivatinstrument

Derivatinstrument (terminer, optioner, swapavtal) får användas för att minska den finansiella risken och för att effektivisera förvaltningen av kommunens tillgångar.

Derivatinstrument är inte en del av kommunens normala förvaltningsverksamhet. Som huvudregel gäller att derivatinstrument endast får hanteras av extern part i de fall denne har:

• Ingående kompetens och kunskap om instrumentens egenskaper och natur

• Administrativa resurser och kompetens att bokföra och rapportera derivattransaktioner och -innehav

• System och insikter erforderliga för att rätt mäta och förstå risker i hanteringen av derivat.

Följande generella regler gäller.

1. Restriktioner avseende externa förvaltares derivatanvändning skall i förekommande fall preciseras i placeringsdirektiv och avtal.

2. Vid investeringar i fonder gäller respektive fonds fondbestämmelser för derivathantering.

3. Handel med derivatinstrument får inte ske på ett sådant sätt att portföljerna avviker, eller efter lösen eller motsvarande kommer att avvika, från reglerna i placeringspolicyn.

4. Derivat avseende enskilda värdepapper eller index får inte ställas ut eller införskaffas så att kommunens allokeringsstrategi med avseende på exponering mot olika marknader blir väsentligt annorlunda än den avsedda. Det åvilar kommunen att tillse att reglerna för derivatanvändande i enskilda mandat sammantaget inte strider mot detta.

5. Valutaderivat får anskaffas i syfte att hantera valutarisken inom valda ramar för valutaexponering.

5. Etiska riktlinjer

Kommunen vill verka för en hållbar samhällsutveckling och strävar efter att kombinera god avkastning och hållbara placeringar. Kommunen utgår därför från nationella beslut avseende lagar och regler som rör en hållbar samhällsutveckling och att kommunens alla motparter efterlever dessa. Det innebär att direkta placeringar endast får göras i företag som på ett trovärdigt sätt visar att de kan hantera sina etiska, miljömässiga och sociala risker och som förmår att ta vara på de affärsmässiga möjligheterna i detta arbete och som driver utvecklingen framåt.

Placeringar ska ske utifrån god etik och innebär att kommunen tar avstånd från bestickningar och mutor, narkotikaverksamhet, barnarbete, diskriminering och segregation. En god etik förutsätter att företagen följer internationella normer för företag gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och korruption. Exempel på sådana normer är:

1. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter inklusive FN:s barnkonvention vilka bland annat innebär att företag ska respektera och understödja skyddet för mänskliga rättigheter och barns rättigheter samt tillse att det egna företaget inte medverkar till kränkningar av dessa rättigheter.

2. FN:s Global Compact, som innehåller 10 principer för företag rörande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö samt mutor och korruption.

3. ILO:s kärnkonventioner, vilka bland annat innebär att företag ska verka för anställdas rätt att organisera sig och förhandla kollektivt, att eliminera alla former av tvångsarbete och barnarbete och att motverka olika former av diskriminering i arbetslivet.

4. OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som innehåller riktlinjer för företag rörande mänskliga rättigheter, informationsgivning, anställda, miljö, korruption, konsumentintressen, vetenskap och teknik, konkurrens samt beskattning.

5. Internationella miljökonventioner, vilka bland annat innebär att miljökonsekvenserna av ett företags produktion, distribution av varor eller tjänster, råvaruutvinning, användning av företagets produkter samt tillvaratagandet av uttjänta produkter och produktionsanläggningar skall bedömas.

6. Kommunen undviker investeringar i företag som tillverkar, utvecklar, lagrar eller underhåller vapen eller vitala vapendelar i strid med internationella vapenkonventioner såsom de som reglerar anti-personella minor, klustervapen samt kemiska och biologiska vapen. Investeringar görs inte heller i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU.

7. Kommunen får inte investera i bolag som arbetar med prospektering och brytning av alunskiffer i Sverige

Kommunen har som målsättning att vid var tid upprätthålla minst 99 % efterlevnad av normerna. Anlitade förvaltare ska kunna rapportera efterlevnaden av konventionerna, och kommunen ska, om eventuellt brott mot policyn identifierats, antingen avyttra placeringen eller inleda en dialog med företag och/eller förvaltare i syfte att bidra till en positiv utveckling. Om enskild förvaltares innehav som bryter mot konventionerna överstiger 2 % och ingen tillfredställande rättning sker inom sex månader ska förvaltaren ersättas.

Kommunen undviker i möjligaste mån att investera i företag som ägnar sig åt utvinning av fossila energikällor. Istället uppmuntras investeringar i verksamheter som bidrar till att lösa klimatfrågan, med beaktande av kraven på god och säker avkastning.

Vid placering i externa fonder ska fondernas investeringsinriktning i allt väsentligt stämma överens med de etiska riktlinjerna i detta avsnitt.

6. Uppföljning och rapportering

6.1 Inriktning för uppföljningen

Uppföljningen avser i första hand att mäta portföljens värdeutveckling i förhållande till pensionsskulden, och det i avsnitt 2 prognostiserade maximibeloppet för täckande av framtida pensionsutbetalningar.

Därutöver till att utvärdera utfallet av förvaltningen i förhållande till relevanta jämförelseindex.

6.2 Uppföljning av pensionsåtagande

En gång per år inhämtas aktuell uppgift om ansvarsförbindelsen från kommunens pensionsadministratör. Utvecklingen i förhållande till prognosen utvärderas och kommenteras i kommunens årsredovisning.

6.3 Förvaltningsrapport

Kommunen skall löpande under året, med jämna intervall, sammanställa en rapport över förvaltningsutfallet med åtminstone följande innehåll:

• Aktuell värdering av tillgångar i förhållande till pensionsåtagandet

• Tillgångsportföljens totala avkastning under perioden, under året och sedan start.

• Procentuell fördelning på olika tillgångsslag.

• Utvärdering av delportföljer/förvaltare mot jämförelseindex, med tillämpning av vedertagna nyckeltal

6.4 Årsrapport

En årsrapport över pensionsmedelsförvaltningen skall lämnas till kommunstyrelsen. Utöver innehållet i 6.3 skall rapporten innehålla en redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling.

Det övergripande förvaltningsmålet, enligt avsnitt 2, skall uppdateras med aktuell siffra med hänsyn tagen till de uttag som gjorts från pensionsportföljen under året samt den nya underliggande värderingen av pensionsåtagandet som erhållits från pensionsadministratören.

6.5 Utvärdering av delportföljer/ förvaltare

Förvaltningsresultatet skall utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de marknader där investeringar görs. I tabellen anges relevanta index för delportföljerna.

Tillgångsslag Index

Svenska räntebärande vp SHB All Bond Index eller

motsvarande

Alternativa investeringar SSVX30d + 2%

Svenska aktier Six Portfolio Return Index eller motsvarande

Utländska aktier MSCI World NDR eller motsvarande

Aktier, tillväxtmarknader MSCI Emerging Markets

                free NDR eller motsvarande

Totalportföljen kan jämföras med ett sammanvägt index av ovanstående delindex. Sammanvägningen baseras på aktuell normalvikt för totalportföljen.

6.6 Etisk rapportering

Kommunen ska minst årligen sammanställa en rapport avseende efterlevnad av de etiska riktlinjerna. Rapporteringen ska innehålla uppföljning av kommunens målsättning att vid var tid upprätthålla minst 99 % efterlevnad av normerna. Därtill ska information lämnas om andelen fossil exponering i kommunens placering.

ORDLISTA

Duration Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s k nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid.

Diversifiering Ett grundläggande begrepp i modern portföljteori. Bygger på att den samlade

risken när två tillgångar läggs ihop är mindre än summan av riskerna i de enskilda tillgångarna var för sig. Genom att placera kapitalet i fler olika tillgångar och hos förvaltare med olika förvaltningsstil erhålls diversifiering, d v s riskspridning.

Exponering Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper.

Hedgefond Ett samlingsbegrepp för många olika typer av förvaltningsinriktningar, med vissa gemensamma drag: Absoluta avkastningsmål, låg korrelation till traditionella tillgångar (aktier, räntebärande värdepapper) och mycket vida, okonventionella placeringsregler (belåning, derivat, korta positioner). Bidrar till diversifiering i en portfölj.

Index, jämförelseindex Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex SIX Portfolio Return

Index (svenska aktier) och SHB All Bond Index (svenska nominella räntor).

Investeringsfond Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av

särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet.

En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet (UCITS). Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken.

Det finns två typer av investeringsfonder, specialfonder och värdepappersfonder. Specialfonder har friare placeringsbestämmmelser, och vänder sig oftast till professionella investerare (hedgefonder är oftast specialfonder). Värdepappersfonder styrs av EUs UCITS-direktiv.

Konvertibla skuldebrev Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis

byta ut sin fordran mot aktier i bolaget.

Konvertibla vinstandelsbevis En mellanform mellan konvertibler och aktier. Skiljer sig från konvertibla

skuldebrev såtillvida att avkastningen från vinstandelsbeviset är beroende av den utdelning företaget lämnar.

Likvida medel Likvida medel definieras som kassamedel, medel på depåkonto, bankräkning,

dagsinlåning, specialinlåning samt sådana kortfristiga räntepapper som förvärvats i syfte att utgöra en likvid placering.

Likviditet Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel.

Likvidschema När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter

mellan avslutsdag och likviddag.

Nollkupongare Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta.

Denna ackumuleras i stället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta.

Obligation Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år.

Rating, ratingkategorier En rating är en relativ bedömning av en emittents förmåga att i tid infria sina

betalningsförpliktelser. En rating avser i regel ett givet låneprogram eller annan given skuldförpliktelse och är en uppskattning av kredittagarens förmåga till en tidsmässigt korrekt återbetalning av emitterat papper i programmet. En rating kan dock även avse en viss emittents förmåga att fullgöra alla sina betalningsförpliktelser. Internationellt förekommer rating bland annat från Moody's och Standard & Poor's.

Kortfristiga ratingskalor:

Förklaring	Moody's	Standard & Poor's	Standard&Poor's – nordisk rating
Högsta kreditvärdighet Hög kreditvärdighet Adekvat kreditvärdighet	Prime-1 Prime-2 Prime-3	A-1 A-2 A-3	K-1 K-2 K-3
Spekulativ kategori Bristande betalningsförmåga Betalningsinställelse/Konkurs	Not prime	B C D	K-4 K-5 BK

Långfristiga ratingskalor:

Förklaring
Moody's Standard & Poor's

Investment Grade

Högsta kvalitet Hög kvalitet Övre mellannivå	Aaa Aa A	AAA AA A
Mellannivå	Baa	BBB

Speculative Grade

Övervägande spekulativ Spekulativ, låg nivå	Ba B	BB B
Svag, nästintill konkurs Högsta spekulation Lägsta kvalitet	Caa Ca C	CCC CC C
Konkurs		D

Standard & Poor's kan använda + eller - för att modifiera vissa ratings. Moody's använder siffror 1 (högst), 2 och 3 inom intervallet Aa1 till B3.

Ränteswap Avtal om byte av räntebetalningar från fast till rörlig räntesats och vice versa. Standardavvikelse Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på en tillgång (värdepapper, portfölj)

eller en marknad fluktuerar över tiden (även kallat volatilitet).

Teckningsoptioner Optioner som ges ut i samband med optionslån och som innebär rätt att delta

i en framtida nyemission av aktier.

Termin Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt.

Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin.

Tillgångsslag Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag.

Valutarisk Risken att tillgångar noterade i utländsk valuta faller i värde mätt i egen valuta p g a att den egna valutan stiger/utländska valutan faller.