Diversifiering exempelklausuler

Diversifiering. Tillgångsförvaltningen skall utformas för att säkerställa en bra diversifiering inom och mellan de tillgångar som ingår i portföljen, i syfte att uppnå en effektiv riskspridning.
Diversifiering. Iduns diversifiering är enligt ledningens uppfattning en styrka och en långsiktig konkurrensfördel då den minskar känslighe- ten för temporära företags- eller branschspecifika variatio- ner. Gruppbolagen är aktiva på olika marknader, inom olika branscher, och generellt sett med helt olika kundgrupper och kunder. Bland gruppbolagen står den största enskilda kun- den för cirka tre procent av den totala omsättningen i Idun. För Idun är det viktigt att ha förmågan att vara en uthållig och relevant ägare, något som underlättas och stöds av en stabil intjäning och starka kassaflöden över tid i Idunkoncernen, där riskerna i största mån kan dämpas för helheten.
Diversifiering. Diversifiering innebär att man minskar risken i en värdepappersportfölj genom att exempelvis investera i ett flertal värdepapper utgivna av olika emittenter och i olika tillgångsslag.
Diversifiering. Vestums ledning anser att en diversifierad bas av bOlag inOm Olika specialistOmråden av byggindustrin är attraktiv Och en långsiktig kOnkurrensfördel då det minskar känsligheten för tempOrära variatiOner i vissa delar av branschen. Vestums affärsmOdell utgår från en förmåga att identifiera kvalitetsbOlag inOm vissa specialis- tOmråden av byggindustrin där intjäningsförmåga Och kassaflödesgenerering ska vara stabil över tid inOm kOncernen. Ledningen gör även priOriteringar för att uppnå minskade säsOngsvariatiOner genOm att vissa bOlag i kOncernen har en högre beläggning på sOmmaren medan andra har en högre beläggning på vintern. Detta exemplifieras genOm Sanera StOckhOlm sOm kan arbeta inOmhus, medan Skandinaviska Områdesskydd kan arbeta utOmhus. samverkan, vilket får pOsitiva kOnsekvenser både OperatiOnellt Och finansiellt. För att uppnå detta erbjuds Operativa säljare att återinvestera en del av köpeskilling- en i mOderbOlaget Vestum.
Diversifiering. Ledningen anser att ett brett utbud av olika tjänster inom industriservice är attraktivt och utgör en långsiktig konkurrensfördel. Att ha möjligheten att erbjuda flera tjänster med specialistkompetens minskar Bolagets känslighet för temporära variationer i vissa industrier eftersom det minskar risken att efterfrågan för hela tjänsteerbjudandet minskar. Diversifieringen i sig gör även kunderbjudandet mer omfattande vilket anses attraktivt på marknaden.

Related to Diversifiering

  • Livförsäkring Avlider den försäkrade under försäkringstiden utbetalas ett engångsbelopp, dödsfallskapital. Dödsfallskapitalet är försäkringsbeloppet minskat med eventuell åldersreduktion, enligt försäkringsavtalet. Försäkringsbeloppet framgår av försäkringsbeskedet.

  • Brandförsäkring Brandförsäkringen omfattar skadehändelserna enligt följande punkter. Beträffande säkerhetsföreskrif- ter och påföljd se 1.9.

  • Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15. 8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura). 8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat. 8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen. 8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid. 8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd. 8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista. 8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter: 8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter. 8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet. 8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand. 8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser. 8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden. 8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.

  • Anvisningar Trygg-Hansa har rätt att utfärda anvisningar om återanskaffning och reparation samt tillvarata skadad egendom innan sådana åtgärder vidtas. Om Trygg-Hansa meddelar anvisningar om val av reparatör, leverantör eller metod för reparation eller sanering är den som begär ersättning skyldig att följa dessa. Trygg-Hansa har emellertid inget ansvar för anlitade reparatörens eller leverantörers åtaganden. Oav- sett om Trygg-Hansa har anvisat reparatör eller leverantör är försäkringstagaren beställare. Iakttar den som begär ersättning inte vad som här sagts är Trygg-Hansas ansvarighet begränsad till den kostnad som skulle uppkommit om anvisningarna följts.

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Markanvisning Fastighetsnämnden har 20xx-xx-xx beslutat om en markanvisning till bolaget inom det markområde som markerats på bilaga 1. Det anvisade markområdet ligger inom fastigheten Göteborg trakt x:x i stadsdelen stadsdelsnamn. [Om fastighetsnämnden har markanvisat området till flera bolag görs tillägg enligt följande: Inom det markerade området har fastighetsnämnden även anvisat till följande bolag; xx, xx…. Kommunen tecknar separat/a markanvisningsavtal med nu nämnda bolag.] Denna markanvisning innebär att bolaget, under en tid av x år från och med ovan angivna datum, har ensamrätt att förhandla med kommunen om [ange aktuellt alternativ: förvärv/tomträttsupplåtelse] av marken samt övriga villkor avseende exploateringen. Bolaget har tagit del av kommunens Anvisning av mark för bostäder och verksamheter

  • Fakturering och betalningsvillkor Om inte något annat särskilt avtalats i Upp- dragsbrevet ska följande gälla. Uppdragstagaren fakturerar Uppdragsgivaren löpande baserat på det arbete som utförts och de utlägg som gjorts. Uppdragstagaren kan alternativt fakturera Upp- dragsgivaren a conto baserat på uppskattat ar- vode för Uppdraget. Uppdragsgivaren ska betala senast tio (10) dagar från fakturadatum. Vid för- senad betalning tas dröjsmålsränta ut enligt rän- telagen (1975:635).

  • Marknadsföring Leverantören ansvarar för att informera och marknadsföra verksamheten sakligt, korrekt och relevant samt att marknadsföringen sker med respekt för den enskilde medborgarens integritet. Leverantören ska följa de av Sveriges Kommuner och Regioners riktlinjer gällande marknadsföring av xxxxx- och sjukvård samt Konsumentverkets ”Vägledning om marknadsföring ritad till barn och unga” gällande marknadsföring riktad till barn och unga, se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantören ska följa riktlinjerna för Region Skånes varumärke enligt Varumärkesguide för Region Skåne , se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantörer har rätt att i sin profilering använda s.k. pay-off ”…på uppdrag av Region Skåne” knutet till sin logotype, men har inte rätt att använda Region Skånes logotype. I informationsmaterial som riktar sig till allmänheten ska det framgå att privata Leverantörer är en del av Region Skånes valfrihetssystem och arbetar på uppdrag av Region Skåne.

  • Tillämpningsanvisning I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskri- der övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka. Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om de förverkligade arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensa- tionsledigheten till motsvarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kom- pensationsledighet är då ordinarie arbetstid. Övertid per dygn uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränsen för övertidsarbete inte överskrids. Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränsen för övertidsarbete per vecka enligt § 52 eller § 53. ▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka. ▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast. Fastställd arbetstid 8–17.30 9 h 8–15.30 7 h 8–15.45 7 h 15 8–16.30 8 h 8–15.30 7 h – – 38 h 15 Arbetad tid 10 h 7 h 7 h 15 8 h 7 h 30 9 h – 48 h 45 Övertid per dygn 1 h – – – – 1 h – 2 h Ersättning 1x50 % 1x50 % Övertid per vecka 48 h 45 - 2 h- 38 h 15 = 8 h 30 min Ersättning 5x50 % och 3,5 x100 %

  • Deltid En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbets- givaren och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.