OLJERAFFINADERIER

OLJERAFFINADERIER

Kollektivavtal

1 januari 2021– 31 maj 2023

Förteckning

Övriga avtal och överenskommelser som gäller mellan parterna

Huvudavtal mellan SAF – LO (förhandlingsordning m m) Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA mellan SAF – LO/PTK Avtal om avgångsbidrag, AGB mellan SAF – LO

Avtal om avtalsgruppsjukförsäkring, AGS mellan SAF – LO Avtal om tjänstegrupplivförsäkring , TGL mellan SAF – LO Avtal om Avtalspension, SAF – LO

Avtal om Omställningsförsäkring, Svenskt Näringsliv - LO

Avtal om kompletterade föräldrapenning, Svenskt Näringsliv – LO

Utvecklingsavtal inklusive Jämställdhetsavtal, SAF:s Allmänna Grupp – Svenska Fabriksarbetareförbundet

Trygghetsfonden TSL, SAF – LO

Beredskapsavtal, SAF - LO/PTK (vid krigstillstånd)

Vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering och ersättningsregler i anslutning därtill, SAF – LO/PTK

Statistiköverenskommelse, Industri- och KemiGruppen – IF Metall Avtal om Yrkesnämnd, bl a SAF:s Allmänna

Grupp – Svenska Fabriksarbetareförbundet

Innehåll

§ 1 Ordinarie arbetstid 5

Mom 1 Ordinarie arbetstidens längd och förläggning 5

Mom 2 Tillfälligt treskiftsarbete 6

Mom 3 Förändring av arbetstid 6

Mom 4 Fridagar 7

Mom 5 Dygnsvila 8

Mom 6 Veckovila 8

Mom 7 Övertidsarbete 8

Mom 8 Sammanlagd arbetstid 9

Mom 9 Raster och måltidsuppehåll 9

Mom 10 Pauser 9

Mom 11 Nattvila 9

Mom 12 Ordinarie arbetstid för nattarbetande 10

Mom 13 Nattarbete som innebär särskilda risker 10

Mom 14 Undantag 10

§ 2 Löner 11

§ 3 Tillägg för obekväm och förskjuten arbetstid 12

Mom 1 Obekväm arbetstid 12

Mom 2 Förskjuten arbetstid och byte av ordinarie arbetstid 12

§ 4 Övertidsarbete m m 13

Mom 1 Övertidsarbete 13

Mom 2 Meddelande om övertidsarbete 13

Mom 3 Övertidstillägg 14

Mom 4 Kompensationsledighet 14

Mom 5 Inställelseersättning 14

§ 5 Beredskapstjänst 16

Mom 1 Beredskapstjänst 16

Mom 2 Beredskapsersättning 16

Mom 3 Ersättning vid arbete under beredskap 16

§ 6 Klädesförmåner 17

§ 7 Reseersättning och traktamente 17

§ 8 Avlöningens utbetalande 17

Innehåll

§ 9 Sjuklön m m 17

Mom 1 Rätt till sjuklön 17

Mom 2 Beräkning av sjuklön 19

Mom 2:1 Sjukdom under den lagstadgade sjuklöneperioden 19

Mom 2:2 Sjukdomsfall längre än den lagstadgade sjuklöneperioden 19

Mom 2:3 Sjuklön vid arbetsolycksfall 20

Mom 3 Sjukdom under semester 20

Mom 4 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 20

§ 10 Permission och tjänstledighet 21

Mom 1 Permission 21

Mom 2 Tjänsteldighet 21

Mom 3 Arbetsskada och olycksfall 22

§ 11 Försäkringar 22

§ 12 Semester 23

Mom 1 Semester enligt lag 23

Mom 2 Semesterledighet - skifttjänstgöring 23

Mom 3 Sparade semesterdagar 23

Mom 4 Beräkning av semesterlön 24

Mom 5 Utbetalning 24

Mom 6 Semesterlönegrundande frånvaro 25

Mom 7 Ändrad sysselsättningsgrad 25

Mom 8 Semesterlön – sparade semesterdagar 25

Mom 9 Semesterersättning 25

Mom 10 Semester för nyanställda 26

Mom 11 Semester och sjukfrånvaro 26

§ 13 Ordningsregler 28

§ 14 Permitteringslön 28

§ 15 Ingående och upphörande av anställning 28

Mom 1 Tidsbegränsad anställning 28

Mom 2 Uppsägningstid 29

Mom 3 Uteblivande från arbetet och påföljder 29

Mom 4 Turordning och företrädesrätt 30

Mom 5 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt 30

Mom 6 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad

förstärkt företrädesrätt 32

Mom 7 Återanställning 32

Mom 8 Förfarande vid återanställning 33

Mom 9 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte 33

Mom 9:1 Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension) 33

Mom 9:2 Ansökan om underrättelse 34

Mom 9:3 Förhandling och tvist 34

§ 16 Arbetets ledning och fördelning 35

§ 17 Meningsskiljaktigheter 35

Mom 1 Förhandlingsordning 35

Mom 2 Stridsåtgärd 36

§ 18 Avtalets giltighetstid 36

Bilaga 1 37

Samarbetsavtal angående företagens medverkan vid uppbörd av fackliga medlemsavgifter 37

Bilaga 2 42

Ordningsregler 42

Bilaga 3 44

Överenskommelse angående deltidsarbete 44

Bilaga 4 45

Överenskommelse om permitteringslön 45

Bilaga 5 48

Avtal om yrkesintroduktion 48

SÄRTRYCK 51

Löneavtal mellan IKEM och IF Metall för Oljeraffinaderier 51

Arbetstid – Livsarbetstid 53

Arbetstid – överenskommelse om nationaldagen 54

Medverkan i TSL:s omställningsprogram 54

Avtal om Riktlinjer för arbetsmiljöfrågor 55

Kollektivavtal mellan IKEM - Innovations- och kemiarbetsgivarna i Sve- rige och Industrifacket Metall gällande för till IKEM anslutna oljeraffina- derier och hos dessa anställda arbetare.

Avtalet kan utgöra utgångspunkt för diskussioner angående tillskapande av likartade regler för samtliga anställda i företaget.

§ 1 Ordinarie arbetstid

Mom 1 Ordinarie arbetstidens längd och förläggning

Arbete	Arbetstidens längd
Kontinuerligt treskiftsarbete	1768 timmar i genomsnitt per år
Intermittent treskiftsarbete och inter- mittent och kontinuerligt tvåskiftsarbete	1912 timmar i genomsnitt per år; 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka
Dagarbete	2012 timmar i genomsnitt per år, 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka.

Den ordinarie arbetstidens längd under året utgör följande:

Anmärkning:

Lokala överenskommelser om andra arbetstidsarter än enligt ovan bör träffas där detta främjar verksamheten. Sådana överenskommelser kan utformas så att den anställde ges möjlighet att påverka sin arbetstidsför- läggning.

Arbetstiden utgör åtta timmar per skift, dock kan arbetstiden vid arbete på tvåskift efter överenskommelse utökas på veckans fem första dagar i vilket fall motsvarande avkortning äger rum på lördagar.

Vid bristande överenskommelse förläggs dagarbetstiden respektive arbets- tiden vid tvåskiftsarbete enligt följande:

Arbete	Arbetstidens förläggning
Dagarbete	Måndag t o m fredag mellan kl 07.00 och 16.00 med en sammanlagd rasttid av en timme.
Tvåskiftsarbete	Måndag t o m fredag förmiddagsskiftet mellan kl 5.30 och13.36 och eftermiddagsskiftet mellan kl 13.36 och 21.42 med en halvtimmes rast på vardera skifte

Mom 2 Tillfälligt treskiftsarbete

Om treskiftsarbete tillfälligt bedrivs utan ett uppehåll av minst 24 timmar vid veckoslutet och detta fortgår mer än tre veckor i följd skall arbetet fr o m fjärde söndagen anordnas eller betalas som kontinuerligt treskiftsar- bete med den för sådant arbete gällande kortare arbetstiden. Därest ar- betsgivaren vid tidigare tillfällen kan bedöma att skiftarbetet måste pågå utöver den fjärde söndagen bör han meddela detta snarast, varvid i så fall treskiftsarbetet skall anordnas eller betalas som kontinuerligt från den tidpunkt då sådant meddelande lämnas.

Mom 3 Förändring av arbetstid

Undantag från bestämmelsen angående arbetstidens förläggning kan gö- ras för de arbetare, vilkas arbetstid för åstadkommande av ändamålsenlig drift enligt arbetsledningens avgörande måste förläggas på annat sätt än ovan sägs.

Dessutom kan överenskommelse träffas direkt mellan arbetsgivaren och anställd eller anställda om att förlägga arbetstiden till annan tid än vad som överenskommits enligt Mom 1. Arbetsgivaren skall underrätta den lokala fackliga organisationen om överenskommelse med enskilda arbets- tagare.

Anmärkning:

Parterna är överens om att syftet med denna bestämmelse inte är att kring- gå huvudregeln med lokal överenskommelse om arbetstidens förläggning.

Enskilda överenskommelser upphör senast en månad efter det att endera parten uttryckt önskemål om detta.

Anmärkning

Vid förändring av arbetstiden får besked lämnas med kort varsel om verk- samheten kräver detta eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till detta.

Mom 4 Fridagar

Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar vid dagarbete.

Anmärkningar

1. Beräkningsperioden för ordinarie arbetstid och övertid ska utgöra 12 månader.

2. I vecka med helgdag skall den ordinarie arbetstiden för övriga dagar vara den-samma som enligt arbetstids schemat för helgfri vecka.

3. Vid intermittent skiftarbete skall på grund av att den ordinarie arbets- tiden beräknas per helgfri vecka övertidstillägg utbetalas, om uppehåll ej görs i samband med helgdagar under minst två skift vid tvåskiftsar- bete och minst tre skift vid treskiftsarbete respektive på i § 1 mom 4 angivna fridagar efter kl 6 (vid treskiftsarbete efter ordinarie nattskif- tets slut).

4. I mom 1 angivna årsarbetstidsmått avser den ordinarie arbetstid, som på grund av upprättat arbetstidsschema, förekommande driftsuppe- håll ocht utlagda friskift gäller vid fortlöpande tjänstgöring i en och samma befattning. En följd härav är att det angivna arbetstidsmåttet gäller oberoende av den enskilde arbetstagaren tillkommande semes- terledighet och att arbetstiden i det individuella fallet kan variera på grund av den enskilde arbetstagarens tjänstgöringsförhållanden.

5. Parterna är ense om att verka för en sådan lokal handläggning av ärenden rörande arbetarskyddslagens regler om nattvila att införande av skiftarbete underlättas.

6. Parterna har antagit överenskommelsen mellan SAF och LO av den 11 maj 1980 angående deltidsarbete (se bilaga 3 till detta avtal).

7. Tidigare gällande regel att arbetare i intermittent tvåskiftsarbete äger tillgodoräkna sig betald ledighet för varje fullgjord skiftvecka och att denna ledighet kunde utläggas i form av betalda lediga dagar har fr o m 1988 ersatts av regeln om arbetstid vid intermittent tvåskiftsarbete enligt ovan. Parternas avsikt härmed är inte att begränsa möjligheten av en lokal tillämpning innebärande t ex individuellt utlagd kompen- sationsledighet. Lokala lösningar bör eftersträvas som är anpassade till förhållandena på varje arbetsställe.

Mom 5 Dygnsvila

Varje arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande vilo- period under varje 24-timmarsperiod.

Mom 6 Veckovila

Varje arbetstagare skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande vi- loperiod under varje period om sju dagar (veckovila).

För tillskapande av ändamålsenliga skiftscheman vid kontinuerligt skift- arbete respektive scheman för jour- och beredskapstjänstgöring samt vid övertidsarbete kan avsteg i erforderlig omfattning göras från första styck- et, under iakttagande av reglerna i mom 13. Härvid skall även iakttas att veckovilan utgör minst 30 timmar per sjudygnsperiod. Xxxxxx möter likväl inte att enligt lokal överenskommelse tillämpa skiftscheman där veckovilan i vissa fall begränsas till 24 timmar.

Mom 7 Övertidsarbete

Övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad dock med högst 200 timmar under ett kalenderår, såvida de lokala parterna inte kommer överens om annat.

När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt arbetstidslagen de övertidstimmar som har kompenserats genom ledighe- ten, dock högst 100 timmar per kalenderår om de lokala parterna inte kommer överens om annat.

Mom 8 Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 må- nader. I den sammanlagda arbetstiden skall ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid inräknas.

Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro vara neutrala.

Mom 9 Raster och måltidsuppehåll

Rast skall förläggas så att arbetstagaren inte utför arbete mer än sex tim- mar i följd. Med rast förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden un- der vilken arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Sådant måltids- uppehåll ingår i arbetstiden.

Mom 10 Pauser

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.

Mom 11 Nattvila

Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall tiden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00 ingå.

Avvikelse från första stycket får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.

Anmärkning:

Parterna är ense om att arbete inom avtalsområdet omfattas av det gene- rella undantaget från förbudet om nattarbete.

Mom 12 Ordinarie arbetstid för nattarbetande

Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande skall i genomsnitt under en be- räkningsperiod om 12 månader inte överstiga åtta timmar per 24-timmars- period.

Anmärkningar:

1. Om veckovilan faller inom beräkningsperioden skall veckovilan inte inkluderas vid beräkningen av genomsnittet. Perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro skall vara neutrala vid beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden.

2. Det är parternas avsikt att beräkningsperiodens längd inte skall till- lämpas på ett sådant sätt att det leder till en arbetstidsförläggning där extremt långa arbetspass utan tillräcklig mellanvarande viloperiod läggs ut under en längre tid.

Mom 13 Nattarbete som innebär särskilda risker

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning skall inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-tim- marsperiod när de utför nattarbete.

Mom 14 Undantag

De lokala parterna kan komma överens om avvikelser från reglerna i Mom 5-6, 8-9 och 12, under förutsättning att arbetstagaren ges motsva- rande viloperiod i enlighet med nedanstående regler om förläggning av sådan viloperiod.

Avvikelse får även göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte kunnat förutse, som exempelvis opla- nerat skiftbyte eller övertidsarbete, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande viloperiod.

Vidare är avvikelse tillåten vid arbete under beredskap, under förutsätt- ning att arbetstagaren ges motsvarande viloperiod.

Om arbetsgivaren av sakliga skäl inte kan ge den motsvarande viloperioden enligt första - tredje stycket i anslutning till det arbetspass som avbrutit vilope- rioden, skall den motsvarande viloperioden förläggas inom sju kalenderdagar.

Arbetstid Löner

Anmärkning:

Vid arbete under beredskap under flera på varandra följande dagar kan den motsvarande viloperioden för dessa dagar läggas samman och förläg- gas inom sju kalenderdagar från det sista beredskapspasset. Detta förut- sätter att arbetstagaren trots avbrott i vilan ändå erhållit tillräcklig vila under beredskapsperioden.

Om arbetsgivaren förlägger den motsvarande viloperioden till ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag.

Om motsvarande viloperiod inte kan ges inom sju kalenderdagar kan de lokala parterna överenskomma om annat lämpligt skydd.

Anmärkning:

Med annat lämpligt skydd avses inte ekonomisk kompensation.

§ 2 Löner

Lönebildningen bygger på företagets affärs- och verksamhetsidé, ekono- mi, produktivitetsutveckling och utvecklingskraft.

Utvecklingen till följd av internationell konkurrens, ny teknik, nya infor- mationssystem etc medför förändringar av företagets arbetsorganisation. Detta ställer krav på flexibilitet och decentralisering, ökat ansvar och kompetensutveckling, vilket ger de anställda möjlighet att inom ramen för företagets verksamhet utveckla sina färdigheter och därmed också sitt inflytande i arbetet. Detta i sin tur ger förutsättningar för en fortsatt indi- viduell och differentierad lönesättning.

Som löneform tillämpas månadslön för tillsvidareanställda. Motsvaran- de gäller vid annan anställningsform med sammanhängande varaktighet längre än 3 månader.

Obekväm arbetstid och förskjuten arbetstid

§ 3 Tillägg för obekväm och förskjuten arbetstid

Mom 1 Obekväm arbetstid

Vid arbete, som förläggs till följande tider, utges tillägg (s k ob tillägg) med belopp per timme, beräknat enligt nedan.

a) Kvälls och nattetid kl 18.00 06.00 om inte högre belopp anges i b) eller c)	månadslön 480
b) Sön och helgdagstid, räknat från kl 06.00 på lördag och kl 18.00 dag före helgdag till kl 06.00 dagen efter sön och helgdag, om inte högre belopp anges i c)	månadslön 300
c) Storhelgstid, nämligen från kl 06.00 nyårsafton till kl 06.00 den 2 januari från kl 18.00 skärtorsdagen till kl 06.00 tredjedag påsk från kl 06.00 1 maj till kl 06.00 första vardagen efter helgen från kl 06.00 pingstafton till kl 06.00 dagen efter pingstdagen från kl 06.00 nationaldagen till kl 06.00 dagen efter nationaldagen från kl 06.00 midsommarafton till kl 06.00 dagen efter midsommardagen från kl 06.00 julafton till kl 06.00 tredjedag jul	månadslön 150

Anmärkning

Tillägget enligt b) ovan från kl 18.00 dag före helgdag gäller inte för dag före nationaldagen

Med månadslön avses fast kontant månadslön inklusive fasta tillägg.

Mom 2 Förskjuten arbetstid och byte av ordinarie arbetstid Vid förskjutning av den ordinarie arbetstiden samt vid arbetstagarens övergång från en ordinarie arbetstid till en annan som beordrats av ar-

betsgivaren t ex från dag- till skiftarbete eller från förmiddags- till efter-

middagsskift vid avvikelser från skiftschemat betalas under högst 3 ar- betsdagar i följd härefter ett tillägg per timme utgörande:

månadslönen 480

för den arbetstid som faller utanför den arbetstid som gällde för arbetaren dessförinnan. Beträffande begreppet månadslön se mom 1.

Detta tillägg betalas inte för tid varunder övertidstillägg betalas. Tillägget betalas däremot vid sidan av eventuellt tillägg enligt mom 1.

Sker ny övergång inom 14 kalenderdagar utges inget tillägg enligt ovan.

Anmärkning:

1. Ersättning enligt ovan utges inte vid förändring av arbetstiden med tillämpning av § 1 mom 1.

2. Ersättning enligt mom 2 utges inte till arbetstagare i vars arbetsupp- gifter ingår att växla mellan olika arbetstider (t ex skiftersättare, ar- betstagare i personalreserv) och där överenskommelse har träffats om kompensation i annan form. Inte heller utges ersättning enligt mom 2 samtidigt med dubbelskiftersättning.

3. Vid planering av arbetstiden i samband med övergångar skall efter- strävas att bortfall av arbetstid för den enskilde arbetstagaren inte uppkommer.

§ 4 Övertidsarbete m m

Mom 1 Övertidsarbete

Arbetsgivaren äger påfordra arbete på övertid eller eljest på annan tid än den ordinarie arbetstiden. Med övertid förstås all arbetstid, som i timantal per dygn överstiger det ordinarie arbetstidsmåttet.

Protokollsanteckning

I anslutning till diskussion rörande övertidstillägg vid övertidsarbete som påbörjas före dygnsgränsen kl 24 och utan avbrott pågår efter densamma konstaterades enighet om att övertidstillägget skulle utbetalas även efter kl 24.00.

Mom 2 Meddelande om övertidsarbete

Meddelande om övertidsarbete skall lämnas i god tid och om möjligt före sista måltidsrasten. Befrielse från övertidsarbete bör inte förvägras, då bä- rande skäl härför föreligger och framställning om sådan befrielse görs i samband med tillsägelse om övertiden.

Övertidsarbete

Mom 3 Övertidstillägg

Vid övertidsarbete utges betalning med ordinarie tid- eller ackordslön, i förekommande fall tillägg enligt § 3 samt ett tillägg per timme utgörande:

månadslönen 350

Beträffande begreppet månadslön se § 3 mom 1.

Mom 4 Kompensationsledighet

Övertidsarbete kompenseras antingen genom övertidstillägg enligt mom 3, eller om efter arbetsgivarens bedömande så kan ske med hänsyn till verksamheten vid företaget och om arbetstagaren så önskar, i form av ledig tid - kompensationsledighet.

Kompensationsledigheten utges med en timme för varje övertidstimme.

Vid övertidsarbete som skall kompenseras i form av ledig tid, utges för övertidsarbetet övertidstillägg enligt mom 3 och i förekommande fall ob tillägg enligt § 3 mom 1.

Om inarbetad tid uppgår till 40 timmar utges för överskjutande tid ersätt- ning enligt mom 3, såvida annat ej överenskommes lokalt.

Mom 5 Inställelseersättning

Arbetare, som beordras inställa sig till arbete vid flera tillfällen per dygn räknat än vad som erfordras med hänsyn till för honom vid dygnets in- gång gällande ordinarie arbetstid, erhåller för varje sådan extra inställelse, utöver ordinarie lön och eventuell övertidsersättning, för den arbetade ti- den inställelseersättning med belopp enligt andra stycket. Som dygnsgräns gäller i förevarande sammanhang kl 06.00.

Inställelseersättningen utgör fr o m 1 januari 2021 172 kr kr per instäl- lelse dock att för inställelse på sön- eller helgdag, i avtalet fastställd fridag eller på lördag efter kl 06.00 beloppet utgör 214 kr. Från och med den 1 juni 2022 utgör beloppet 176 kr respektive 219 kr.

Därest arbetare inställer sig på beordrad tid och utan att arbeta minst två timmar, hemskickas för att i stället arbeta på annan tid, utges fr o m 1 januari 2021 en inställelseersättning om 133 kr. Fr o m 1 juni 2022 utges

136 kr.

Anmärkning

Vid företag där enligt lokal överenskommelse ett särskilt tillägg i form av reseersättning eller dylikt utgår utöver ersättning enligt nuvarande § 4 mom 5 bibehålls tills vidare detta tillägg. Tillägget minskas i samma mån som de genom denna överenskommelse införda inställelseersättningarna framdeles kommer att ökas.

Protokollsanteckningar

1. Som extra inställelse enligt mom 5 räknas inte det fall att arbetstaga- ren beordrats utföra arbete direkt efter den ordinarie arbetstidens slut och därvid beredes kortare måltidsrast eller på egen begäran erhåller medgivande att senare återkomma för att utföra arbetet i fråga.

2. Till arbetstagare som i direkt anslutning till fullgjort fullt skift utfört ytterligare ett fullt skift (s k dubbelskift) utges en särskild ersättning om 214 kr fr o m 1 januari 2021 och fr o m 1 juni 2022 219 kr.

3. Arbetstagare som utför övertidsarbete mellan kl 22.00 och kl 06.00 och som skall påbörja arbete påföljande morgon äger då rätt till per- mission för vila. Permission utgår för samma antal timmar som han arbetat mellan angivna klockslag.

4. Vid övertidsarbete under veckoslut som sker utan samband med be- redskapstjänst och som för arbetstagaren medför inställelse under både lördags och söndagsdygnet eller mellan lördag kl 18.00 och sön- dag 06.00 utges ett särskilt tillägg om sammanlagt 276 kr per vecko- slut fr o m 1 januari 2021 och 283 kr fr o m 1 juni 2022.

Beredskapstjänst

§ 5 Beredskapstjänst

Mom 1 Beredskapstjänst

Med beredskapstjänst avses åliggande för arbetaren att under annan än för honom gällande ordinarie arbetstid vara anträffbar så att han inom föreskriven tid kan infinna sig på arbetsplatsen.

Beredskapstjänst fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild ar- betstagare.

Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med	månadslönen 1400
Dock gäller följande:
lördag - söndag från lördag kl 06.00 till måndag kl 06.00	månadslönen 700
vid helger från kl 18.00 dagen före till 06.00 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx, Pingst- och Midsommarafton, Alla Helgons dag	månadslönen 1000
från kl 06.00 Trettondagen, 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons dag till 06.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen 700
Från kl 18.00 på Skärtorsdagen och Nyårsafton samt från kl 06.00 på Pingst , Midsommar och Julafton till kl 06.00 första vardagen efter respektive helgerfrån kl 06.00 på nationaldagen till kl 06.00 dagen efter nationaldagen	månadslönen 350

Mom 2 Beredskapsersättning

Anmärkning:

Xxxxx särskild ersättning från kl 18.00 dagen före nationaldagen utges inte.

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar. Beträffande begreppen månadslön se § 3 mom 1.

Mom 3 Ersättning vid arbete under beredskap Förutsättningarna avseende beredskap varierar mellan olika företag. De lokala parterna ska komma överens om vilka ersättningsregler som skall

gälla vid arbete under beredskap som inte är förknippat med utryckning.

Klädförmåner Ersättning Utbetalning Sjuklön

§ 6 Klädesförmåner

För vissa arbeten utgår klädesförmåner i enlighet med vad som lokalt fastställs.

§ 7 Reseersättning och traktamente

Anmärkning:

Parterna rekommenderar att en lokal överenskommelse utformas så att företagets anställda omfattas av enhetliga regler.

Parterna är ense om att reglerna enligt 2004 – 2007 års avtal ska fortsätta att tillämpas i avvaktan på att sådana lokala överenskommelser träffas.

§ 8 Avlöningens utbetalande

Beträffande avlöningens utbetalande gäller vad som anges i bilaga 1 angå- ende uppbörd av fackliga medlemsavgifter samt i specialbestämmelserna.

§ 9 Sjuklön m m

Mom 1 Rätt till sjuklön

Sjuklön utges enligt lagen om sjuklön.

Vid frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada skall ar- betstagaren omgående göra anmälan till arbetsgivaren. Arbetstageren har inte rätt till sjuklön för tid innan sådan anmälan gjorts. Vidare skall ar- betstagaren så snart som möjligt meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Sådant besked skall lämnas senast dagen före åter- gång.

Anmärkning:

Om en arbetare skadas under arbetet så att han tvingas lämna arbetsplat- sen, anses sjukanmälan gjord vid skadetillfället i de fall hälsotillstånd eller sjukvårdsbehandling förhindrar arbetaren att göra sjukanmälan. Reste- rande del av dagen räknas då som karens i de fall arbetstagaren är ar- betsoförmögen och sjukskriven påföljande arbetsdag.

Arbetaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han va- rit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetaren skulle ha arbetat.

Vid frånvaro på grund av sjukdom som varar längre tid än sju dagar är arbetaren skyldig enligt lagen om sjuklön att uppvisa läkarintyg.

Om arbetsgivaren så begär skall arbetaren styrka sjukdomen med läkar- intyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Kostnaderna för begärt intyg betalas av arbetsgivaren. Har arbetsgivaren begärt intyg från viss lä- kare, är han inte skyldig att ersätta kostnaden för intyg från annan läkare.

Har arbetsgivaren anvisat läkare för att utfärda intyg om arbetsförmågan, är sådant intyg en förutsättning för rätt till sjuklön.

Anmärkningar:

1. Vid upprepade sjukdomsfall där behov av rehabiliteringsutredning fö- religger eller i situationer där det föreligger befogade misstankar om missbruk av sjuklönerätten är arbetsgivaren skyldig att utge sjuklön endast om intyget från den anvisade läkaren styrker arbetstagarens nedsättning i arbetsförmåga.

2. Arbetsgivaren ska skriftligen underrätta den lokala fackliga organisa- tionen före denne begär läkarintyg av arbetstagare med tillämpning av denna bestämmelse varvid skälen för åtgärden samt tiden under vilken detta ska gälla anges.

3. Kostnaden för begärt intyg betalas av arbetsgivaren varvid arbetsgiva- ren i detta fall även betalar styrkta resekostnader för ordinarie färd- medel.

Sjuklön

Mom 2 Beräkning av sjuklön

Sjuklön utges för sådan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete un- der ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk.

Mom 2:1 Sjukdom under den lagstadgade sjuklöneperioden

Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden

För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt nedan från den fasta kontanta månadslönen inklusive fasta tillägg.

Under den första arbetsdagen i sjuklö

och fr o m den andra sjukfrånvarod

eperioden görs avdrag per timme med

gen t o m den 14:e i sjuklöneperio-

Övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie ar- betstid ingår i beräkningsunderlaget.

KARENSAVDRAG n För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden	AVDRAG EFTER XXXXXX För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden a
månadslönen x 12 d 52 x veckoarbetstiden	20 % x  månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

dag avdrag per timme med

den görs för varje sjuklöneberättiga

Mom 2:2 Sjukdomsfall längre än den lagstadgade sjuklöneperioden

Avdrag görs fr o m 15:e kalenderdagen för varje kalenderdag frånvaron omfattar med

Månadslönen

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro med kalenderdagsavdrag hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Anmärkningar:

1. Parterna är ense om att innebörden av lagen om sjuklön är avgörande för vilka lönedelar och ersättningar som skall ingå i beräkningsunder- laget.

2. Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från det den tidigare sjuklöneperioden upphörde, utgör den nya sjuklöneperioden fortsättning på den tidigare, i fråga om karenstid, ersättningens stor- lek och sjuklöneperiodens längd.

3. Antalet karenstillfällen per 12-månadersperiod får ej överstiga 10 till- fällen.

4. För arbetstagare, som enligt försäkringskassans beslut är berättiga- de till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden tillämpas mom 2:1 avdrag efter karens.

5. Vid kontinuerligt treskiftsarbete anges veckoarbetstiden till 35,14 timmar.

Mom 2:3 Sjuklön vid arbetsolycksfall

Detta moment har utgått per den 31 mars 2012. Svenskt Näringsliv och LO har träffat en överenskommelse om att TFA från och med den 11 april 2012 även ersätter kortare sjukfrånvaro på grund av arbetsolycksfall.

Mom 3 Sjukdom under semester

För arbetstagare som är sjuk under semesterledighet och enligt 15 § se- mesterlagen begär att semestern skall uttagas senare, beräknas sjuklönen som om arbetstagaren utfört arbete enligt mom 2:1 och 2:2

Mom 4 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs för månadsavlönade av- drag för varje frånvarotimme med

Månadslönen x 12,2

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela må- nadslön.

Permission och tjänstledighet

§ 10 Permission och tjänstledighet

Mom 1 Permission

Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.

Permission kan beviljas i följande fall:

• Eget bröllop

• Egen 50-årsdag

• Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall

• Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare

• Nära anhörigs frånfälle

• Nära anhörigs begravning och urnnedsättning

• Plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig.

Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräld- rar samt mor- och farföräldrar.

Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen skall på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

Anmärkning:

Med ”bibehållen lön” avses, för tim och ackordsavlönade arbetstagare, vederbörande arbetstagares genomsnittstimförtjänst enligt senast tillgäng- liga kvartalsstatistik.

Mom 2 Tjänstledighet

Tjänstledighet (= ledighet utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. Vid tjänstledighet gör löneavdrag enligt lokala bestämmelser.

Permission och tjänstledighet Försäkringar

Mom 3 Arbetsskada och olycksfall

Vid besök efter arbetsgivarens anvisning på sjukhus eller hos läkare för behandling av olycksfall som inträffat på arbetsplatsen eller ostridigt in- träffat under färd till eller från arbetsplatsen lämnar arbetsgivaren ersätt- ning för förlorad arbetsförtjänst. Samma regel gäller vid återbesök, som föreskrivs av läkare.

Löneavdrag görs inte för arbetstagare som arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada.

Förutsättning för ersättning är att arbetstagaren inte uppbär eller kunnat uppbära ersättning för frånvarotiden från försäkringskassan eller TFA.

Arbetsgivaren lämnar även ersättning för styrkta resekostnader som icke ersätts av allmän försäkringskassa samt för kostnader för läkarbesök en- ligt fastställd taxa.

Samma regel (även ifråga om av läkaren föreskrivet återbesök) gäller vi- dare när arbetstagaren efter rekommendation av läkare kallas att genom- gå yrkesmedicinsk undersökning.

§ 11 Försäkringar

Arbetsgivare är skyldig att teckna följande försäkringar enligt gällande överenskommelser mellan XXX och LO:

1. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

2. Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

3. Avtalspension SAF-LO

4. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

5. Omställningsförsäkring

§ 12 Semester

Mom 1 Semester enligt lag

Semester utgår enligt lag, dock med iakttagande av vad som sägs nedan.

Mom 2 Semesterledighet - skifttjänstgöring

a. Vid skifttjänstgöring utan semesteruppehåll (driftsuppehåll) skall på grund av arbetstidsschemats konstruktion semesterledigheten för res- pektive arbetstagare uttryckas i arbetsskift i stället för semesterdagar. Omräkning till arbetsskift skall ske med hänsyn till den gällande ge- nomsnittliga veckoarbetstiden och antalet timmar per arbetsskift med iakttagande av att antalet semesterveckor enligt lagen är fem. Brutet tal skall utjämnas till närmast högre hela tal.

b. I semesterhänseende skall nattskift anses utgöra semester på i skiftsche- mat markerad dag.

Anmärkning

För processindustrin är det nödvändigt att huvudsemestern förläggs så att störningar i produktionen eller verksamheten inte uppkommer.

Mom 3 Sparade semesterdagar

a. Arbetstagare, som under ett semesterår vill utnyttja möjligheten att spara semesterdagar enligt 18 § semesterlagen, skall meddela detta till arbetsgivaren i samband med att förläggningen av årets huvudsemes- ter bestäms, dock senast 1 april samma år.

För skiftpersonal tillämpas reglerna i 18 § semesterlagen proportionerligt i förhållande till omräknat antal semesterdagar.

b. Om inte annat överenskommes, skall arbetstagare, som vill ta i an- språk sparade semesterdagar i samband med årets huvudsemester, un- derrätta arbetsgivaren härom senast då förläggningen av årets huvud- semester bestäms. Vill arbetstagaren i andra fall ta ut sådana dagar, skall underrättelse lämnas senast tre månader innan ledigheten tar sin början.

c. Sparade semesterdagar skall tas ut i den tidsföljd, som de sparats.

Mom 4 Beräkning av semesterlön

a. Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella må- nadslönen jämte semestertillägg om 0,8 % av den vid semestertillfället aktuella månadslönen per betald semesterdag. Procentsatsen för semes- tertillägget anpassas i förekommande fall till antalet semesterdagar.

b. Semesterlön på rörliga lönedelar som har utbetalts under intjänande- året i den mån de ej har inräknats i månadslönen utgör 0,52 % per betald semesterdag.

Med rörliga lönedelar avses premielön, ob tillägg, övertidsersättning och därmed jämställda löneelement.

Traktamenten, ersättning för särskilda kostnader eller andra ersättningar, som inte har karaktären av lön, är inte semesterlönegrundande.

Semesterlön och semestertillägg för månadsavlönade vuxna arbetare med minst tre månaders sammanhängande anställningstid skall lägst utgå med 1 469 kr per betald semesterdag fr o m 1 januari 2021 och fr o m 1 juni 2022 1 504 kr.

Om semesterlön och semestertillägg per dag understiger 1 469 kr och 1 504 kr ges en extra utfyllnad motsvarande skillnaden mellan 1 469 kr, 1 504 kr och semesterlönen och semestertillägget per dag fr o m 1 januari 2021 respektive 1 juni 2022.

För deltidsarbetare ändras beloppet i proportion till arbetstiden.

För minderåriga gäller beloppen 1 091 kr fr o m 1 januari 2021 och 1 117 kr

fr o m 1 juni 2022.

c. Vid obetald semesterledighet äger arbetsgivaren göra avdrag med 4,6 % av månadslönen för varje uttagen obetald semesterdag. Procentsatsen anpassas i förekommande fall till antalet semesterdagar.

Mom 5 Utbetalning

Semestertillägg och semesterlön enligt mom 4 a) respektive 4 b) utbetalas om inte annat överenskommes vid ordinarie löneutbetalningstillfälle må- naden efter att semestern uttagits.

Mom 6 Semesterlönegrundande frånvaro

För varje hel dag/helt arbetsskift under intjänandeåret, som arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan lön och som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande, skall semesterunderlaget för rörliga lönedelar ökas med ett belopp, motsvarande den genomsnittliga dagsinkomsten på de lönedelar, som utbetalats utöver månadslönen.

Mom 7 Ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället, skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad, skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad, som gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

Mom 8 Semesterlön - sparade semesterdagar

a. Arbetstagaren skall erhålla samma semesterlön för sparad semester- dag, som för övriga semesterdagar under det semesterår, då de sparade dagarna tas ut.

b. Arbetstagaren kan dock ha haft en annan sysselsättningsgrad i semes- terlagens mening under det eller de intjänandeår, då rätt till semester- lön för de sparade semesterdagarna förvärvades, än under det intjä- nandeår som föregår det semesterår då de sparade dagarna tas ut. Kan arbetsgivaren eller arbetstagaren visa att så är fallet, skall semesterlö- nen för de sparade dagarna i stället beräknas i proportion till arbetad tid under det eller de intjänade år, som de sparade dagarna hänför sig till.

Mom 9 Semesterersättning

Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen för varje outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg. Procentsatsen anpassas i förekommande fall till antalet semesterdagar. För de fall den anställde förutom månadslön också haft rörliga semesterlönegrundande tillägg, beräknas semesterersättningen enligt mom 4 punkt b. Semester-

ersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphört.

Anställning för viss tid, viss säsong, eller visst arbete som ej avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning.

Mom 10 Semester för nyanställda

Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet betalada semesterdagar kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löne- avdrag under det antal dagar som behövs. Sådana överenskommelser ska vara skriftliga.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började görs avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänst- ledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av att arbetstagaren:

• är sjuk;

• har frånträtt sin anställning enligt 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd; eller

• har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Upplysning:

För arbetstagare som har fått fler betalda semesterdagar än de han tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § semesterla- gen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.

Mom 11 Semester och sjukfrånvaro

För att sjukfrånvaro skall kvalificera till semester och semesterlön skall sjukdomen snarast möjligt anmälas till arbetsgivaren och senast inom 14 dagar efter återkomsten i arbetet styrkas genom utbetalningskort eller in- tyg från allmän försäkringskassa, när ersättning härifrån utgått, i annat fall genom skriftlig försäkran av vederbörande arbetstagare.

Har arbetstagaren varit förhindrad att anmäla sjukdomen till arbetsgiva- ren, skall frånvaron likväl kvalificera, om arbetstagaren kan visa att god- tagbart hinder förelegat och styrka sjukdomen genom utbetalningskort eller intyg från försäkringskassan.

Om arbetstagaren försummat att inom 14 dagar efter återkomsten i arbe- tet styrka sjukdomen, skall frånvaron likväl kvalificera, om arbetstagaren senast i anslutning till att semesterlön utbetalas styrker sjukdomen genom utbetalningskort eller intyg från försäkringskassan.

Arbetsgivaren kan i samtliga fall kräva att sjukdomen styrks genom lä- karintyg under förutsättning att han klargjort detta, antingen i form av generell bestämmelse eller i det enskilda fallet för vederbörande arbetsta- gare senast i samband med att arbetsgivaren får anmälan om sjukdomen. Om arbetsgivaren kräver intyg av läkare, som av honom anvisas, skall han ersätta kostnaden för intyget.

Protokollsanteckningar:

1. Om arbetstagaren inte anmält orsaken till frånvaro eller inte styrkt sjukdomen snarast möjligt efter återkomsten i arbetet bör arbetsgiva- ren efterhöra orsaken och begära att av arbetstagaren åberopad sjuk- dom styrks. Om arbetstagaren i så fall inte styrker sjukdomen inom en vecka härefter är sjukdomen inte kvalificerande.

2. Vid långvarig sjukdom skall läkarintyg om sjukdomen lämnas till ar- betsgivaren efter intjänandeårets slut.

3. Formulär för skriftlig försäkran enligt första stycket tillhandahålls av arbetsgivaren.

4. Vid långvarig sjukdom, som varar över ett årsskifte, skall läkarintyg om sjukdomen lämnas efter årets slut.

Ordningsregler Permitteringslön Anställning

§ 13 Ordningsregler

Bifogade ordningsregler (bil 2) även som andra av arbetsgivaren utfär- dade ordningsföreskrifter, vilka inte strider mot detta avtal, skall noggrant efterföljas.

Protokollsanteckning:

Innan lokala ordnings-, skydds-, och säkerhetsföreskrifter fastställs eller ändras, skall överläggning härom upptagas i skyddskommittén eller med klubben.

§ 14 Permitteringslön

Rörande permittering gäller överenskommelsen i Bilaga 4, vilken träffats på grundval av delar av överenskommelsen mellan SAF och LO den 12 april 1984 samt i tillämpliga delar nuvarande definition av permitterings- lön.

§ 15 Ingående och upphörande av anställning

I anslutning till lagen om anställningsskydd gäller följande särskilda be- stämmelser.

Mom 1 Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare i följande fall.

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnplikts- tjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

4. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbets- tagaren uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från an- ställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig- het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.

5. Avtal om viss tid, dock högst 12 månader, med anställd som har kol- lektivavtalad förstärkt företrädesrätt. Om en sådan anställning pågår i mer än 12 månader övergår den till en tillsvidareanställning. Viss- tidsanställning enligt denna punkt får inte vara kortare än en dag.

Arbetsgivare som träffar avtal enligt punkterna 1 - 5 ovan, skall snarast, dock senast inom en vecka, underrätta den lokala arbetstagarorgani- sationen härom. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om anställningen varar högst en månad.

6. Härutöver kan avtal om tidsbegränsad anställning, dock inte översti- gande 12 månader, ske om avtalet träffas skriftligt och godkännes av den lokala fackliga klubben.

Med denna möjlighet avser parterna bl a att öka möjligheterna att sysselsätta annars svårplacerad arbetskraft, att tillgodose företagets behov av såväl tillfällig arbetskraft på grund av ojämnheter i pro- duktionen som antingen inte kunnat förutses eller som annars inte kan undvikas t ex vid tillverkning av säsongvaror, samt möjlighet till provanställning.

7. Träffas avtal om provanställning skall i provanställningsavtalet också anges den ömsesidiga tid för avbrytande, minst 14 dagar, som skall gälla under provperioden. Avtal om provanställning kan ingås för en period om högst sex månader.

Mom 2 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida utgör två månader efter två års anställning i företaget om inte överenskommelse om annat träffats mellan arbetsgivaren och den anställde.

Mom 3 Uteblivande från arbetet och påföljder

Arbetare, som slutar sin anställning utan iakttagande av bestämd uppsäg- ningstid, går förlustig innestående lön och semesterersättning, dock högst

uppgående till belopp, som motsvarar hälften av den lokala basmånadslö- nen för de dagar av uppsägningstiden arbetstagaren inte tjänstgjort.

Arbetstagare, som uteblivit under 10 arbetsdagar utan att till arbetsgiva- ren ha anmält orsaken till sin frånvaro, anses ha slutat sin anställning utan iakttagande av uppsägningstiden. Om arbetstagare likväl inom rimlig tid inställer sig till arbete och därvid som orsak till frånvaron och underlåten- heten att anmäla denna anför omständigheter som skäligen bör godtagas, skall anställningsförhållandet bestå.

Vid frånvaro enligt ovan skall, innan åtgärd i anledning därav vidtagas, underrättelse lämnas arbetstagaren och överläggning ske med lokala klubben.

Anmärkning

Belopp som enligt ovan har innehållits av arbetsgivaren utbetalas till den lokala fackliga organisationen att av denna användas till utbildning, fri- tidsändamål eller dylikt för arbetstagarna vid företaget.

Mom 4 Turordning och företrädesrätt

Reglerna i lagen om anställningsskydd om turordning och återanställning gäller med följande ändringar och tillägg: mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen vid företaget får – om så skulle bli ak- tuellt vid uppkommande fall av personalförändringar till följd av drifts- inskränkningar – överenskommelse träffas (lokal överenskommelse) om turordning vid uppsägning respektive företrädesrätt till ny anställning. Sådan överenskommelse kan träffas avseende turordning för uppsägning och återanställning vid uppsägningstillfället. Inför återanställning kan överenskommelse om turordning träffas även efter att uppsägningar verk- ställts.

Centrala parter kan när synnerliga skäl föreligger begära central förhand- ling om sådan överenskommelse.

Mom 5 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt

Arbetstagare som blivit uppsagd från en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och som har företrädesrätt enligt mom 4, har kollektivavta-

lad förstärkt företrädesrätt under en fast förlagd sammanhängande period om som regel sex månader.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller under samma period för samtliga uppsagda och räknas från den dag då uppsägningstiden enligt lagen om anställningsskydd löper ut för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid. Genom lokal överenskommelse kan perio- den med kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förläggas till annan fast förlagd sammanhängande period.

En arbetstagare som hos arbetsgivaren tidigare haft en kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan tjäna in en ny kollektivavtalad förstärkt före- trädesrätt. Det förutsätter att arbetstagaren återanställts tillsvidare och att arbetstagaren varit anställd sammanlagt 18 månader under 36 månader efter den förra kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten.

Anmärkning

För undvikande av missuppfattningar konstaterar parterna att såväl fö- reträdesrätt enligt mom 4 som kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller vid driftsenheten samt förutsätter att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det arbete som är i fråga.

Tidpunkten då perioden av kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt inleds bestäms enbart med utgångspunkt i den lagstadgade uppsägningstiden. Eventuella förlängningar av uppsägningstiden beaktas inte.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förutsätter företrädesrätt enligt mom. 4. Det innebär att den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten blir fyra månader för arbetstagare med en månads uppsägningstid när uppsägningstiden är sex månader för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid, om inte de lokala parterna kommer överens om att förlägga den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten till an- nan fast förlagd sammanhängande period.

Mom 6 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt

Under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad förstärkt företrädes- rätt kan inhyrning ske under sammanlagt 30 arbetsdagar, då inhyrning på grund av tidsbegränsning är motiverat. Inhyrning kan också ske för att säkerställa produktionens behöriga gång under den tid då arbetsgivaren, utan onödigt dröjsmål, löser bemanningsbehovet genom återanställning.

Annan inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag än vad som sagts i första stycket under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad för- stärkt företrädesrätt, ska föregås av överläggningar mellan företaget och den lokala arbetstagarorganisationen. Om den lokala arbetstagarparten vid sådana överläggningar motsätter sig inhyrning, till förmån för att per- sonalbehovet tillgodoses genom återanställning, och arbetsgivaren då väl- jer återanställning gäller bestämmelserna i mom 7.

Om arbetsgivaren, trots att den lokala arbetstagarorganisationen motsatt sig detta, väljer att hyra in ska arbetsgivaren som avlösen av den kollektiv- avtalade förstärkta företrädesrätten betala tre månadslöner (fast kontant lön) till envar av de arbetstagare har företrädesrätt till återanställning en- ligt mom 4. Avlösen ska betalas till det antal arbetstagare som motsvarar antalet inhyrda.

Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några begränsningar mot in- hyrning av arbetskraft från bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs.

Mom 7 Återanställning

Om den lokala arbetstagarorganisationen enligt mom 6 motsatt sig in- hyrning har arbetsgivaren rätt att avseende en tredjedel av det antal ar- betstagare som han återanställer frångå turordningen för återanställning enligt mom 4, för det fall de lokala parterna inte dessförinnan träffat lokal överenskommelse om turordningen för återanställning.

Anmärkning

En tredjedel fastställs genom matematisk avrundning.

Mom 8 Förfarande vid återanställning

För att skynda på återanställningsprocessen kan företaget, som ett kom- plement till andra kontakter, per post skicka ut återanställningserbju- dande till hela eller delar av den krets av arbetstagare som omfattas av turordningen för återanställning enligt mom 4. Erbjudandet skickas till senast kända adress med begäran om svar inom viss tid, dock som kortast fem arbetsdagar från det att meddelandet skickades.

Anmärkning

Parterna är överens om att återanställningsprocessen ska bedrivas skynd- samt.

I erbjudandet ska arbetsgivaren ange att antalet platser är begränsat och att en accept således inte innebär att återanställning är garanterad.

När svar från arbetstagarna inkommit sker urvalet enligt mom 7 för åter- anställning bland de arbetstagare som meddelat företaget att de är be- redda att acceptera återanställningserbjudandet.

Mom 9 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte

Mom 9:1 Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension)

Arbetstagare kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den månad arbetstagaren fyller 60 år.

Om deltidspension beviljas är anställningen från det att deltidspensionen börjar gälla, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensionen.

Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för arbetstagare som har deltidsan- ställning genom deltidspensionering enligt detta avtal.

Anmärkning.

Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författningsregler rörande pension, t.ex. skatteregler avseende uttag av pensionsförsäkring.

Mom 9:2 Ansökan och underrättelse

Arbetstagaren ska hos arbetsgivaren skriftligen ansöka om deltidspension sex kalendermånader före det att deltidspensionen ska börja gälla. Av an- sökan ska tydligt framgå vilken sysselsättningsgrad som avses.

Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska arbetstagaren under- rätta den lokala fackliga organisationen.

Senast två månader från det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska ar- betsgivaren skriftligen till arbetstagaren och den lokala fackliga organisa- tionen meddela svar om ansökan beviljas eller inte, för det fall inte upp- skov överenskommits med arbetstagaren. Att inte svara i rätt tid utgör ett brott mot en ordningsföreskrift och har därmed inte innebörden att ansökan ska anses beviljad. För det fall ansökan inte senare beviljas ska arbetsgivaren i förekommande fall betala 2.000 kr för åsidosättandet av ordningsföreskriften till berörd arbetstagare.

Arbetsgivaren kan avslå ansökan om deltidspension om ett beviljande vid en objektiv bedömning skulle medföra en beaktansvärd störning i verk- samheten.

Kommentar: Beloppet räknas årligen upp med KPI.

Mom 9:3 Förhandling och tvist

Om ansökan om deltidspension har avslagits och arbetstagaren vill få an- sökan prövad i förhandlingsordningen ska arbetstagaren underrätta lokal facklig organisation som har att begära lokal förhandling. Tvisten ska då anses gälla deltidspension med sysselsättningsgraden 50 procent och ska behandlas enligt förhandlingsordningen § 17 i avtalet för oljeraffinaderier enligt följande.

Frågan om deltidspension ska beviljas kan behandlas i lokal förhandling och därefter, om frågan inte lösts, slutligt i central förhandling.

Om parterna varken i lokal eller central förhandling kan komma överens i frågan om deltidspension enligt avtal kan beviljas utan beaktansvärd stör- ning i verksamheten, ska den lokala fackliga organisationen om arbetsta- garen vill driva saken vidare, begära lokal förhandling om skyldighet för arbetsgivaren att betala skadestånd för felaktig avtalstillämpning.

Arbetets ledning och fördelning Tvist

§ 16 Arbetets ledning och fördelning

Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet och att använda arbetstagare, oavsett om dessa är organiserade eller inte.

Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.

Anser arbetstagarna, att avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äger de att, innan andra åtgärder vidtages, genom sin organisation påkalla undersökning för vin- nande av rättelse. Såsom kränkning av föreningsrätten må inte anses ar- betsgivares fordran, att innehavare av nedan uppräknade platser och be- fattningar inte får tillhöra arbetstagarnas fackorganisation: arbetsledare samt sådana lagerföreståndare, inför vilka arbetstagare är redovisnings- skyldiga, ävensom sådana vakter, som utövar visitation eller tidkontroll av arbetstagare. Med arbetsledare förstås den, som är anställd att såsom arbetsgivarens ställföreträdare leda, fördela och kontrollera arbete, vilket utförs av honom underställd personal och i vilket han inte annat än tillfäl- ligtvis själv deltar.

Protokollsanteckning:

Bestämmelserna i denna paragraf liksom avtalets övriga bestämmelser innebär inte någon reglering av medbestämmandelagens dispositiva regler eller tillämpning av lagens § 32.

§ 17 Meningsskiljaktigheter

Mom 1 Förhandlingsordning

Uppstår meningsskiljaktigheter mellan parterna rörande i detta avtal överenskomna bestämmelser, skall därom förhandlas först mellan par- terna själva och därefter, såvida ej enighet uppnåtts, mellan parternas or- ganisationer.

Uppstår av annan anledning meningsskiljaktigheter mellan parterna, får dessa icke omedelbart föranleda något som helst störande ingrepp i arbe-

Tvist Giltighetstid

tets gång vare sig genom strejk, blockad, bojkott, lockout eller dylikt, utan skall därom förhandlas först mellan parterna själva och därefter, såvida enighet ej uppnåtts, mellan parternas organisationer.

Mom 2 Stridsåtgärd

Enligt lag tillåten stridsåtgärd må inte företagas, med mindre densamma blivit i behörig ordning beslutad eller medgiven av vederbörande huvud- organisation.

Part, som avser vidta stridsåtgärd, är skyldig att minst en vecka dessförin- nan ge motparten meddelande härom.

Anmärkning:

Rörande behandling av tvister, preskription och rätt att vidta stridsåtgär- der gäller härutöver vad som är föreskrivet i kap II i huvudavtalet mellan SAF och LO.

§ 18 Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 maj 2023.

Anmärkning:

Part äger senast den 30 november 2021 säga upp detta avtal att upphöra den 31 maj 2022.

Stockholm den 30 november 2020.

Innovations- och kemiarbetsgivarna Industrifacket Metall Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxx

Bilaga 1

Samarbetsavtal angående företagens medverkan vid uppbörd av fackliga medlemsavgifter mellan Industri och KemiGruppen och IF Metall angå- ende företagens medverkan vid uppbörd av fackliga medlemsavgifter.

Mom 1 Allmänt om uppbörd

Arbetsgivaren medverkar på så sätt nedan angives, i uppbörden av arbets- tagarnas ordinarie fackliga medlemsavgifter.

Arbetsgivaren äger rätt att efter förhandling enligt MBL § 11 låta uppbör- den ske antingen via den betalningsförmedlare som anlitas för avlönings- utbetalningen eller via annan bank, post eller intressekontor eller genom avdrag i samband med löneutbetalningen.

Avdrag av den fackliga medlemsavgiften får endast ske för de arbetsta- gare, som lämnat skriftlig fullmakt.

Mom 2 Avdrag och inbetalning

I samband med lönens utbetalande (ej dellön eller förskott) innehåller ar- betsgivaren av arbetstagarparten meddelad fasta och/eller procentdel av bruttolönen, om efter verkställda avdrag återstående lönemedel (nettolö- nen) minst motsvarar fullt avdrag för den fackliga medlemsavgiften.

Avdraget för facklig medlemsavgift per månad får ej över- eller under- skrida nivå meddelad av arbetstagarparten (s k tak eller minimiavgift), enligt mom 3.

Totalsumman av de medel som innehållits vid avlöningstillfällena under kalendermånaden inbetalas i sin helhet till IF Metall, senast den 20 i efter- följande kalendermånad.

Anmärkningar:

a. Med ”bruttolön” avses den inkomst på vilken preliminär A-skatt en- ligt skattetabell ska beräknas med undantag av naturaförmåner, fler- dygnstraktamente och bilersättning. Eventuell jämkning av preliminär

A-skatt ska ej påverka avgiftsunderlaget.

b. Avdrag för facklig medlemsavgift görs efter samtliga i lag och förord- ning reglerade avdrag samt närmast efter samtliga avdrag, som be- tingas av arbetsgivarens fordringar eller sammanhänger med anställ- ningsförhållandet.

c. Avdraget belopp anges i lönespecifikationen eller därmed jämförlig specifikation.

d. Avrundning av avdragsbeloppet till hel krona kan ske enligt sedvan- liga matematiska regler.

Mom 3 Arbetstagarpartens uppgiftsskyldighet Arbetstagarparten lämnar om ej annat överenskommes arbetsgivaren en fullständig information om systemet senast två månader före det upp-

bördssystemet träder ikraft vid ett företag. Senast en månad före ikraft-

trädandet överlämnar lokal arbetstagarorganisation, om annat ej lokalt överenskommes, till arbetsgivaren de fullmakter som lokal arbetstagaror- ganisation insamlat från sina medlemmar jämte en förteckning på dessa.

Vid den fortlöpande tillämpningen åligger det arbetstagarparten att senast under november månad varje år skriftligen underrätta arbetsgivaren om storleken av de fasta och/eller procentavdrag som ska tillämpas under kommande kalenderår. Detta gäller även högsta respektive lägsta avgifts- nivåer, enligt mom 2.

Om så ej sker, tillämpas även under det kommande kalenderåret det under närmast föregående kalenderår gällande nivåerna i avgiftssystemet, såvida annat ej överenskommes lokalt.

För nya medlemmar åligger det arbetstagarparten att till arbetsgivaren överlämna fullmakter jämte förteckning över dessa. Avdrag för nya med- lemmar görs från och med det utbetalningstillfälle, som omfattar den av- löningsperiod under vilken arbetsgivaren erhållit nämnda fullmakter och förteckning.

Arbetstagarparten överlämnar till arbetsgivare, som så önskar, senast den 15 i varje månad förtryckt uppbördslista innehållande namn och person-

nummer för arbetstagare, som lämnat fullmakt, uppgift om avgiftsmånad samt de uppgifter om arbetsgivaren som anges i mom 4.

Mom 4 Arbetsgivarpartens uppgiftsskyldighet

Det åligger arbetsgivaren att senast den 20 i varje kalendermånad till IF Metalls avdelning insända uppgifter på förteckning, eller direkt till för- bundet magnetband, över de arbetstagare för vilka arbetsgivaren vid av- löningstillfället under närmast föregående månad haft fullmakt att göra avdrag för fackliga medlemsavgifter.

Förteckningen/bandet ska uppta följande uppgifter

– arbetsgivarens namn

– arbetsgivarens arbetsplats

– arbetsgivarens delägar- och arbetsplatsnummer i SN

– avgiftsmånad

– arbetstagarens namn

– arbetstagarens personnummer

– arbetstagarens avdragsbelopp

– i kolumn ”Summa ej dragna avgifter” anges arbetstagarens avgift som inte kunnat avdras från lönen på grund av att nettolönen understigit fullt avdrag.

Följande markeringar görs också på förteckningen/bandet

N - Nyanställd/ny fullmakt S - Slutat anställningen

Å - Återtagit fullmakten

Dessutom redovisas de som inte uppburit lön. Orsaken anges med föl- jande förkortningar:

F - Föräldraledig

Sj - Sjukfrånvaro då sjuklön ej utgår U - Utbildning/studier

V - Första värnpliktstjänstgöringen T - Tjänstledig

Ö - Annan orsak.

Uppgifterna ska avse förhållandet för redovisningsperioden.

Redovisningsuppgifterna kan lämnas på av arbetstagarparten tillhanda- hållna förtryckta uppbördslistor, på egen förteckning innehållande över- enskomna uppgifter eller via magnetband.

Anmärkningar:

a. Uppbördslistor upprättas i tre exemplar, varav två sänds till IF Metalls avdelning och ett behålls av arbetsgivaren.

b. Redovisning av avgifter via magnetband kan ske enligt överenskom- men layout som kan rekvireras hos Industri- och Kemigruppen ellerIF Metall.

c. Uppbörd och redovisning av fackliga medlemsavgifter kan ske enligt rutiner, som är angivna i överenskommelse om uppbörd och redovis- ning i ag-datalönesystemet.

d. Arbetsgivare som anlitar betalningsförmedlare i sin löneutbetalnings- rutin kan å denne överföra sina åligganden enligt ovanstående regler.

e. Redovisning av uppgifter och avgifter sker per arbetsplats.

Mom 5 Giltighetstid

Parterna enas om att prolongera uppbördsavtalet. Om inte parterna dess- förinnan överenskommer om annat ska avtalet fortsätta att gälla till ut- gången av den avtalsperiod som inleds den 1 april 2013, avtalet för Al- lokemisk industri. Därefter löper avtalet med samma löptid som den vid varje tidpunkt gällande avtalsperiod för Xxxxxxxxxx industri om det inte sägs upp senast två månader före utlöpningsdagen.

Stockholm den 26 februari 2013

Innovations- och kemiarbetsgivarna IF Metall

Xxxx Xxxxxxx Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx

Anteckningar i förhandlingsprotokollet till samarbetsavtalet:

1. Parterna är ense om att arbetsgivarens ekonomiska ansvar för med- verkan i uppbörden av fackliga medlemsavgifter är begränsat till upp- giftsredovisning och inbetalning av de avgifter som avdragits.

2. I anslutning till arbetsgivarens ansvarsåtagande noterar parterna att arbetstagar-parten också har att kontrollera verkställda avdrag. För den händelse avdrag inte skett i enlighet med mom 2 i avtalet ska ar- betstagarparten meddela arbetsgivaren härom senast en månad efter det att förteckningen enligt mom 4 i avtalet erhållits från arbetsgiva- ren. För den händelse felaktigheter beträffande avdragen uppkommit och dessa kan hänföras till misstag i t ex de administrativa rutinerna hos arbetsgivaren eller dennes betalningsförmedlare åtar sig arbetsgi- varen att i samråd med berörd arbetstagare överenskomma med ar- betstagarparten om hur i dessa fall avdrag ska genomföras för tillrät- taläggande av felaktigheterna.

3. Parterna avser med uttrycket ”ordinarie fackliga medlemsavgifter” att undanta exempelvis extra uttaxeringar.

Ordningsregler

Bilaga 2

Ordningsregler

1. För upprätthållande av ordning och god anda skall av samtliga på arbetsplatsen iakttagas ett humant och värdigt sätt.

2. Varje arbetstagare är skyldig att utföra det arbete överordnad före- lägger honom samt uträtta så mycket och så gott arbete, som i hans förmåga står samt i allt rätta sig efter arbetsgivarens föreskrifter och tillsägelser.

3. Arbetstagare skall vara färdig att omedelbart börja sitt arbete, då sig- nal till arbetets början ges och får inte utan giltigt skäl lämna sitt ar- bete före signal till arbetets upphörande. Arbetstagare är skyldig ställa sig arbetsgivarens föreskrifter för kontroll av arbetstiden till efterrät- telse.

4. Arbetare får under arbetstiden inte i onödan avlägsna sig från sitt ar- bete och ej genom onödigt samtal hindra sig själv eller andra i arbetet.

Önskar arbetare ledighet från arbetet skall han i så god tid som möj- ligt framställa begäran härom till vederbörande arbetsbefäl, som i sin tur snarast möjligt lämnar besked.

5. Arbetstagare är skyldig att snarast möjligt själv eller genom ombud till arbetsgivaren anmäla, om han på grund av sjukdom eller annan giltig orsak är förhindrad utföra sitt arbete. Härvid skall han även ange beräknad dag för återinträde i arbetet. Arbetstagare, som på ut- satt dag icke infinner sig till arbete eller dessförinnan inte underrättar arbetsgivaren om fortsatt sjukdom, anses därmed ha slutat sin anställ- ning utan iakttagande av uppsägningstid, såvida arbetstagaren inte kan visa att godtagbart hinder för sådan underrättelse förelegat.

6. Maskiner, verktyg och material samt hel och halvfabrikat skall av ar- betaren med omsorg och aktsamhet handhas. Arbetstagaren är ansva- rig för den skada å dessa, som genom hans försumlighet eller vårdslös- het uppkommer.

Ordningsregler

7. Måltider får intagas och personliga tillhörigheter förvaras endast på sådana platser som arbetsgivaren enligt arbetarskyddslagen är skyldig tillhandahålla.

8. Tobaksrökning är förbjuden inom fabriksområdet utom på de platser, där särskilt tillstånd till rökning meddelats.

9. Arbetstagaren skall vara nykter och ärlig. Spritdrycker får inte förtä- ras eller införas på fabriksområdet.

10. Obehöriga personer får inte av arbetstagaren införas inom fabriksom- rådet.

11. Har arbetsgivaren skäl att misstänka att någon eller några av arbets- personalen är oärliga, äger arbetsgivaren rätt att vidta visitation av personalen samt vidta andra åtgärder, vilka anses av behovet påkal- lade. Representant för arbetstagarna skall underrättas om visitation, som inte enligt av arbetsgivaren fastställd rutin sker vid fabriksporten, och äger rätt att vara närvarande vid sådan visitation.

12. Enligt avtalets § 15 kan brott mot avtal, ordningsregler eller skydds- föreskrifter föranleda omedelbart avsked.

Deltidsarbete

Bilaga 3

Överenskommelse angående deltidsarbete

Företagen skall tillse, att den deltidsanställdes arbetstid och arbetsför- tjänst blir så jämn som möjligt. För stadigvarande deltidsarbete skall ar- betstidsschema upprättas, såvida inte arbetsuppgifternas särskilda beskaf- fenhet omöjliggör detta. På sådant arbetstidsschema skall all regelbundet återkommande arbetstid anges.

Sociala förmåner enligt lag och avtal är i vissa fall beroende av arbets- tidens längd och förläggning. En arbetstid understigande l6 timmar per vecka medför sålunda, att rätten till avgångsbidragsförsäkring och grupp- livförsäkring reduceras. Vidare kan de avtalsenliga AGS förmånerna mins- kas i vissa fall och pensionsförmånerna påverkas om arbetstiden under- stiger 208 timmar per kalenderkvartal. Den årliga arbetsinkomsten måste överstiga ett visst belopp - basbeloppet - för att arbetstagaren skall tillgo- doräknas pensionspoäng för ATP.

Den deltidsanställde skall informeras om dessa bestämmelser - liksom om de övriga anställningsvillkor - som gäller vid deltidsarbete. Där så är prak- tiskt möjligt och i fall där den anställde så önskar skall arbetstiden för den deltidsanställde bestämmas så att den anställde blir berättigad till de ovan angivna sociala förmånerna.

Vid utökat arbetskraftsbehov skall i första hand deltidsanställda erbjudas ett högre antal timmar.

Parterna är ense om att tvist rörande tillämpning av denna överenskom- melse avgörs av SN och LO.

Bilaga 4

Överenskommelse om permitteringslön Mom 1 Allmänt

Då arbetsgivare, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, driftstörning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller något arbete samt befriar arbetstagaren från hans närvaroskyldighet (permitte- ring) utges ersättning (permitteringslön) i enlighet med moment 2-4.

Anmärkningar:

1. Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.

2. Arbetstagaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder som föranledde permitteringen upphört.

3. I permitteringsfrågor skall lagstadgad förhandlingsskyldighet iakttas. Vid dessa förhandlingar skall parterna eftersträva enighet om omfatt- ning och förläggning av permitteringen. Parterna bör därvid ta hän- syn till företagets produktions- och marknadsförhållanden samt ef- tersträva lösningar som medför minsta möjliga olägenhet för berörda arbetstagare.

4. Permitteringstid räknas i hela dagar (arbetsdagar). Permittering som föranleds av oförutsedda driftsavbrott, t ex strömavbrott, och som be- slutas inom en timme efter ordinarie arbetstidens början räknas som en permitteringsdag.

5. Parterna är medvetna om att det inom det gemensamma området i undantagsfall finns arbeten som inte är sammanhängande till sin na- tur beroende på t ex väderleksförhållanden, och där permitteringslön för närvarande endast utges om så särskilt överenskommits vid an- ställningstillfället. Parterna avser att i dessa fall varken utvidga eller begränsa rådande tillämpning. Uppstår i enskilda fall tveksamhet om tillämpningen (av nuvarande eller tillkommande fall-) skall avtalspar- terna medverka till rimliga lösningar.

Permitteringslön

Mom 2 Permitteringslön

Vid permittering utges permitteringslön enligt följande:

• för arbetstagare med fast lön per timme, vecka eller månad: oföränd- rad lön,

• för arbetstagare som helt eller delvis avlönas med premielön, ackord eller liknande: genomsnittsförtjänst enligt § 3 mom 2:1, anmärkning 4.

Om permitteringen är förlagd till skift- eller ob-tid utges dessutom de ob- tillägg, som skulle ha utgetts om arbetstagaren hade arbetat under permit- teringstiden.

Mom 3 Undantag

Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av:

1. arbetstagarens eget vållande;

2. olovlig konflikt inom LOs område;

3. semesterstängning i samband med huvudsemestern, dock högst under de första 10 permitteringsdagarna; och

4. offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med. Anmärkning:

Om arbetstagare i fall c) ovan ej har intjänat betalda semesterdagar som täcker permitteringsdagarna och ej kan beredas arbete skall företaget träf- fa skriftlig överenskommelse med arbetstagaren om ledighet med bibehål- len lön (förskottssemester).

Om arbetstagarens anställning upphör inom fem år från anställningens början får avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning göras enligt samma regler som för tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under förskottssemestern. För timavlönade görs avdrag på mot- svarande sätt men med den timlön som gällde under förskottssemestern.

Avdrag får ej göras om anställningen upphör på grund av:

1. arbetstagarens sjukdom;

2. förhållande som avses i § 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd; eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.

Bilaga 5

Avtal om yrkesintroduktion

Följande avtal gäller mellan IF Metall och Innovations- och kemiarbets- givarna.

§ 1 Avtalets syfte

Industrin står under de kommande åren inför en betydande generations- växling som förstärker behovet av nya medarbetare. Arbetet ställer i dag högre krav på teoretisk utbildning och på kvalificerad yrkeserfarenhet än tidigare. Rekryteringsfrämjande åtgärder är därför väsentliga för att säkra industrins långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. För att underlätta en effektiv arbetslivsstart har parterna enats om att införa en introduktions- period kallad Yrkesintroduktion.

Yrkesintroduktionsavtalets syfte är att stimulera industriföretagen att er- bjuda särskilda introduktionsanställningar åt ungdomar och andra som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. nyanlända, för att underlätta för dem att arbeta och utvecklas i sitt yrkesliv på svensk arbetsmarknad.

§ 2 Tillämpningsområdet

Yrkesintroduktionsanställningar riktar sig till personer som saknar rele- vant yrkeserfarenhet eller vars erfarenheter måste prövas.

Yrkesintroduktionsanställningar kan komma ifråga för personer som ge- nomgått industriinriktad yrkesutbildning inom Teknikcollege, gymnasie- skola eller liknande. De kan även komma ifråga för andra grupper, t.ex. nyanlända, som saknar sådan grundläggande teknikutbildning.

§ 3 Anställning för yrkesintroduktion

Anställning för yrkesintroduktion är en visstidsanställning med följande särskilda reglering.

Med stöd av lokal överenskommelse kan anställningsavtal om yrkesin- troduktion ingås mellan arbetsgivare och anställd. Yrkesintroduktionsan-

Yrkesintroduktion

ställning kan ske även om det hos arbetsgivaren finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning. Parterna är således överens om att yrkesintroduktionsanställning inte utgör brott mot företrädesrätten.

Varje yrkesintroduktionsanställning ska förenas med handledning och en individuell utvecklingsplan ifråga om arbetsuppgifter och utbildnings- och introduktionsinsatser.

En yrkesintroduktionsanställning ska gälla under viss tid. Anställningsti- den får uppgå till 12 månader, med möjlighet till förlängning i upp till 12 månader. En sådan förlängning förutsätter stöd i lokal överenskommelse eller lokalt godkännande. Yrkesintroduktionsanställningen är uppsäg- ningsbar från arbetsgivaren och den anställde med en månads uppsäg- ningstid. De yrkesintroduktionsanställda utgör vid uppsägning på grund av arbetsbrist en egen turordningskrets.

Vill den anställde eller arbetsgivaren att yrkesintroduktionsanställningen inte ska övergå i en tillsvidareanställning på sedvanliga villkor inom av- talsområdet, ska besked om detta lämnas till motparten senast en månad innan den överenskomna tiden löper ut.

I det fall en övergång från yrkesintroduktionsanställning till en tillsvidare- anställning innebär att en tidigare anställd med företrädesrätt till återan- ställning inte kan prövas för återanställning fordrar övergången en lokal överenskommelse. De lokala parterna ska därvid särskilt beakta syftet med detta avtal.

§ 4 Lön

Under en yrkesintroduktionsanställning tillämpas lön motsvarande lägst 75 procent av lägstalön enligt tillämpligt branschavtal. Avseende de mel- lan parterna gällande förbundsavtal som saknar lägstalöneregel (avtalet om oljeraffinaderier och sockeravtalet) tillämpas lön som fastställs efter lokal överenskommelse. De lokala parterna ska därvid ta i beaktande syf- tet med denna överenskommelse och då särskilt att förbundsparternas avsikt är att lönen ska kunna uppgå till lägst 75 procent av den inom avtalsområdet gällande lägstalönen.

§ 5 Övrigt

I de fall yrkesintroduktionsanställningen inte leder till fortsatt anställning vid företaget ska tjänstgöringsintyg utfärdas som innefattar uppgift om anställningstiden och de arbetsuppgifter som den yrkesintroduktionsan- ställde har utfört. Intyget ska också innefatta vitsord om inte den yrkesin- troduktionsanställde särskilt undanber sig det.

Förbundsparterna ska i förekommande fall genom råd och förhandlingar se till att fel vid tillämpningen rättas till och att avtalets syften fullföljs. Med hänsyn till avtalets syfte kan eventuella fel föranleda skadestånds- skyldighet vid klara och allvarliga fall av missbruk.

§ 6 Giltighetstid

Denna överenskommelse gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägnings- tid av tre månader. Vid en uppsägning från någon av parterna kommer träffade lokala överenskommelser om visstidsanställning vid yrkesintro- duktion att vara giltiga till dess pågående visstidsanställningar om yrkes- introduktion löpt ut.

Stockholm den 1 december 2016

Innovations- och kemiarbetsgivarna IF Metall

Xxxx Xxxxxxx Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx

Lön

SÄRTRYCK

Löneavtal mellan IKEM och IF Metall för Oljeraffinaderier

1 Lönebildningens betydelse

Lönebildningen bör vara en positiv kraft i företagets verksamhet och ska- pa förutsättningar för att alla anställda utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Härigenom kan lönebildningen bidra till ökad produktivi- tet, effektivitet och lönsamhet.

2 Utgångspunkter för lönebildningen

Lönebildningen bygger på företagets affärs- och verksamhetsidé, ekono- mi, produktivitetsutveckling och utvecklingskraft.

Utvecklingen till följd av internationell konkurrens, ny teknik, nya infor- mationssystem etc medför förändringar av företagets arbetsorganisation. Detta ställer krav på flexibilitet och decentralisering, ökat ansvar och kompetensutveckling, vilket ger de anställda möjlighet att inom ramen för företagets verksamhet utveckla sina färdigheter och därmed också sitt inflytande i arbetet. Detta i sin tur ger förutsättningar för en fortsatt indi- viduell och differentierad lönesättning.

3 Riktlinjer för lönesättning

Grunden för lönesättningen utgörs av arbetsuppgifternas art och inne- håll och den individuella prestationen, de kompetenskrav som ställs och uppnådda resultat. I samband med förändringar av arbetsorganisationen bör uppmärksammas kompetensen och kompetensutvecklingen. Av be- tydelse är även utveckling av personliga färdigheter och egenskaper som ger möjlighet till personlig utveckling med därtill kopplad löneutveckling. De lokala parterna utformar gemensamt tillämpliga bedömningsgrunder. Osakliga löneskillnader får inte förekomma.

4 Löneprocessen och de lokala förhandlingarna

4:1 Löneprocessen

Principerna för lönebildningen enligt detta avtal förutsätter att de lokala

Lön

parterna - med ömsesidigt hänsynstagande till varandras intressen - gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget.

Av betydelse är att en kommunikation förs mellan chef och de anställda. Kommunikationen kan behandla exempelvis aktuella arbetsuppgifter, ar- betssituation, kompetenskrav och utvecklingsmöjligheter med koppling till individens möjlighet till löneutveckling inom ramen för lokalt löne- system. De lokala parterna finner former för kommunikationens innehåll, genomförande och uppföljning.

4:2 Förhandlingar

De lokala parterna upptar förhandlingar och träffar överenskommelse om lönehöjningar med beaktande av förutsättningarna för företaget och rikt- linjer för lönesättningen enligt punkt 3.

Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna strävar efter att nå lokal överenskommelse.

Om svårigheter föreligger att uppnå enighet kan de lokala parterna ta kontakt med sina respektive organisationer i syfte att klarlägga avtalets intentioner och principer för lönebildningen.

Om överenskommelse ändock inte uppnås äger endera lokala parten på- kalla central förhandling inom tre veckor från den lokala förhandlingens avslutande.

Om de lokala parterna – trots intentionerna i detta löneavtal – inte kan enas om lönehöjningar för berörda arbetstagare enligt första stycket, eller central förhandling inte påkallats, garanteras en genomsnittlig lönehöj- ning om 2,72 % fr o m den 1 januari 2021och 2,25% fr o m 1 juni 2022. Höjningen respektive år beräknas på summan av fasta kontanta månads- löner inklusive fasta tillägg för berörda arbetstagare vid respektive företag dagen före nämnda datum respektive år. Vid beräkning av höjningar ska summan av fast kontant månadslön inklusive fasta tillägg inte understiga 26 100 kr/mån år 2021 och 26 831 kr/mån år 2022.

Arbetstid

Arbetstid

Livsarbetstid

Parternas uppfattning är att de lokala parterna i första hand bör eftersträva lokal överenskommelse om förkortad livsarbetstid (årsarbetstid och pen- sionspremie) eller om kontant ersättning inom de utrymmen som framgår av punkt 2 nedan. Träffas inte lokal överenskommelse gäller följande.

1. Individuella arbetstidskonton vidareutvecklas för alla anställda fr o m 2020-06-01.

2. Till varje arbetstidskonto avsätts den 31 maj 2020 3,0 % av den anställdes lön (ej semesterlön/semesterersättning) med underlaget (TAHS). Från den 1 juni 2020 och därefter varje år under avtalsperioden intjänas 3,0 % som avsätts till arbetstidskontot den 31 maj året efter.

Anmärkning:

I löneunderlaget ingår ersättning vid av arbetsgivaren betald ledighet.

3. Avsättning till arbetstidskonto kan uttas som betald ledig tid, som pensionspremie eller kontant ersättning.

4. Möjligheten att öka tidsangivelserna i § 4, mom 4 utökas med sådan ledig tid som uttas enligt punkt 3.

5. Systemet med individuella arbetstidskonton är fullt utbyggt fr o m 2020-06-01 med 3,0 % per år om inte de centrala parterna överens- kommer om annat.

Anmärkningar:

1. Den anställde bestämmer hur uttag ska ske enligt punkt 3. Bestämmer den anställde att uttaget ska ske som betald ledig tid ska ledigheten utläggas efter överenskommelse med arbetsgivaren.

2. Om den anställde vid varje avtalsårs utgång efter avsättning av 3,0 % har en större tillgång än som motsvarar 3,0 %, ska den överskjutande delen enligt den anställdes val utges till denne antingen som pensions- premie eller kontant ersättning.

Arbetstid

Arbetstid

Överenskommelse om nationaldagen

Riksdagen beslutade i december 2004 att fr o m år 2005 göra national- dagen den 6 juni till allmän helgdag och därmed samtidigt ta bort an- nandag pingst som allmän helgdag. Mot bakgrund av att nationaldagen, till skillnad från annandag pingst, med jämna mellanrum kommer att in- falla på, inom vissa arbetstidsarter, redan arbetsfri dag har Industri- och KemiGruppen och Industrifacket Metall träffat överenskommelse enligt följande:

1. I företag där arbetstiden beräknas som timmar per helgfri vecka berät- tigar heltidsarbete på dagtid, i intermittent tvåskift respektive inter- mittent treskift till två timmars kompensation per år. Vid deltidsarbete eller arbete under delar av året ges kompensation i proportion.

2. I företag som tillämpar kontinuerligt skiftarbete med storhelgsstopp kan arbete bedrivas under nationaldagen under förutsättning att även anställda i denna arbetstidsart ges kompensation enligt p 1 ovan.

3. De lokala parterna överenskommer om hur kompensationen enligt p 1 ovan skall hanteras.

Om de lokala parterna inte träffar överenskommelse om annat, tillförs kompensationen respektive livsarbetstidskonto enligt parternas överens- kommelse om arbetstidsförkortning.

I företag där pensionspremiealternativet är huvudregel tillämpas detta, varvid värdet av ovanstående timmar beräknas till 0,125 %.

Partsöverenkommelse

Medverkan i TSL:s omställningsprogram

Parterna konstaterar att det är av intresse för anställda som har blivit upp- sagda på grund av arbetsbrist att de på betald arbetstid ska kunna delta i aktiviteter enligt omställningsförsäkringen. Det är parternas uppfattning

Arbetstid Arbetsmiljöfrågor

att arbetsgivare som på grund av arbetsbrist sagt upp arbetstagare som omfattas av avtalet för oljeraffinaderier bör, om det kan ske utan hinder för verksamheten, bereda dessa möjlighet att på betald arbetstid delta i aktiviteter finansierade av TSL inom ramen för omställningsförsäkringen.

Avtal om Riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Parter: Industri- och KemiGruppen och Industrifacket Metall

Avtalet för Oljeraffinaderier

§ 1 Gemensamma utgångspunkter

Parterna är överens om att främja utvecklingen av en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljöarbetet är därför en viktig och integrerad del av företagens verksamhet. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön ska syfta till låg sjukfrånvaro, bra arbetsförhållanden samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet.

Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är viktiga delar i arbetet. På varje företag ska för arbetstagarna finnas tillgängligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, övriga författningar (anvisningar, föreskrifter el- ler meddelanden) som har utfärdats med stöd av lagen eller förordningen samt lokala skyddsföreskrifter som rör den aktuella verksamheten

§ 2 Lokal samverkan om arbetsmiljöarbete

De lokala parternas samverkan är grundläggande för arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågorna handläggs i bl a linjeorganisationen av ansvariga chefer och skall inordnas i företagets ordinarie verksamhet. Det är viktigt att arbetsgivarens och arbetstagarnas företrädare på olika nivåer har till- räckliga befogenheter och erforderlig kompetens för att fylla sin del av det samlade ansvaret. Lokala överenskommelser bör därför träffas om for- men för samverkan, där reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering utgör viktiga delar.

Arbetsmiljöfrågor

§ 3 Företagshälsovård

Parterna är ense om att en ändamålsenlig företagshälsovård är en betydel- sefull resurs för företag och anställda. Företagshälsovården bör utformas med utgångspunkt från olika behov och krav i de enskilda företagen. En genomgång av företagens behov av företagshälsovård är av betydelse och bör ske årligen.

§ 4 Utbildning

De lokala parterna bedömer behovet av utbildning och information samt den tidsomfattning och det innehåll som erfordras för att åstadkomma och vidmakthålla en god arbetsmiljö i företaget.

§ 5 Förhandlingsordning

Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal samt lokal överens- kommelse gäller förhandlingsordningen.

Skiljenämnd

Kan tvist inte lösas genom lokal och central förhandling äger part hos motparten senast två (2) månader efter avslutad central förhandling an- mäla ärendet för nämndens avgörande. Nämnden avgör ärendet med bin- dande verkan för parterna.

Nämnden skall bestå av två ledamöter från Industri- och KemiGruppen och två ledamöter från IF Metall. De av parterna utsedda ledamöterna kan, om någon av parterna så begär, gemensamt utse opartisk ordförande för avgörande av det aktuella ärendet.

Parterna bär vardera sina kostnader för nämndens verksamhet. Kostna- den för anlitande av opartisk ordförande delas lika av Industri- och Kemi- Gruppen och IF Metall.

§ 6 Giltighetstid

Detta avtal gäller tillsvidare fr o m den 1 juni 2004 med tre (3) månaders ömsesidig uppsägningstid

xxx.xxxx.xx

xxx.xxxxxxxx.xx

Xxxx.xx IKEM: 6065 2101

Xxxx.xx IF Metall: LA-122

Producerad av IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB för IKEM och IF Metall