Tillämpningsanvisning. Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknade är den första dagen med lön som här avses, oavsett om barnet insjuknade under en ledig dag eller mitt under arbetsdagen. Om barnet insjuknar mitt under arbetsdagen, betalas vanligen lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet. Nästa arbetsdag efter dagen för insjuknandet är den första lediga dagen med lön som här avses. Dagar med lön är de tre kalenderdagar efter varandra som följer på dagen för insjuknandet, oavsett om dessa dagar är arbetsdagar eller inte. Om arbetstagaren inte alls anländer till arbetet under den dag då barnet insjuknade som alltså i så fall är en arbetsdag, är denna dag den första lediga dagen med lön. Med en förälder avses make/maka eller sambo som sköter barn till den andra partnern som bor i samma hushåll. Med arbete utanför hemmet avses arbete som utförs utanför hemmet och på vilket personen i fråga försörjer sig. Exempelvis maken/makan till en privatföretagare kan få ledighet från arbetet med lön, om företagaren inte jobbar hemma eller i dess omedelbara närhet. Om maken/makan studerar på en annan ort men är hemma då barnet insjuknar, t.ex. under ett veckoslut, på semester el. dyl., har den andra föräldern inte rätt till ledighet från arbetet med lön. Detsamma gäller värnpliktiga och motsvarande. Om det är omöjligt att skaffa någon annan vårdare till barnet och om makarnas arbetsskift inklusive restider delvis överlappar varandra, gäller det den ledighet från arbetet med lön som här avses. På samma sätt ska det förfaras om makens eller makans arbetsresa eller sjukhusvistelse förhindrar honom eller henne att de facto sköta barnet.
Tillämpningsanvisning. Övertidsgränsen bestäms enligt ovan oberoende av om det är fråga om på förhand planerad frånvaro som avses i § 7 mom. 2 eller annan frånvaro. Om det i en utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3, utgör övertidsgränsen vid allmän arbetstid den i arbetsskiftsförteckningen angivna arbetstiden per vecka utökad med 7 timmar 39 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg och utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats för veckan. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts. Om det i utjämningsperioden ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 3 utgör övertidsgränsen per vecka den ordinarie arbetstid som för respektive vecka antecknats i arbetsskiftsförteckningen utanför frånvaron utökad med det antal timmar av ersättning i form av ledighet som eventuellt antecknats utanför frånvaron och utökad med 7 timmar 39 minuter per arbetstidsförkortande söckenhelg. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten getts. Vid allmän arbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 15 minuter. I en utjämningsperiod som är längre än en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 15 minuter gånger antalet veckor under utjämningsperioden.
Tillämpningsanvisning. Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas på den som avgår med individuell förtidspension eller partiell invalidpension. Med pension avses också tidsbundet rehabiliteringsstöd i denna tillämpningsanvisning. Bestämmelserna ska tillämpas när en arbetstagare har fått ett s.k. B-intyg för sökande av pension eller när pensionsansökningen har anhängiggjorts. Arbetstagaren är skyldig att omedelbart underrätta arbetsgivaren om att pensionsansökningen har lämnats in. Senast när pensionen har beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut, ska avlöningen korrigeras enligt bestämmelserna i denna paragraf, och den eventuella alltför höga lön som betalats ska drivas in. Om en pensionsansökning förkastas genom ett lagakraftvunnet beslut, ska lön för sjukledighet betalas enligt bestämmelserna i 70 §. Om lönen har betalats enligt 73 §, ska skillnaden mellan lönerna enligt 70 § och 73 § betalas i efterhand. Om en pensionsansökning förkastas och beslutet överklagas, ska lön alltjämt betalas enligt bestämmelserna i 73 §. Efter att besvären har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut, ska lönen för sjukledighet vid behov korrigeras på det sätt som resultatet av beslutet kräver. Om en pensionsansökning förkastas och arbetstagaren lämnar omedelbart in en ny ansökning, ska lön alltjämt betalas enligt bestämmelserna i 73 §. Om också denna ansökning förkastas genom ett lagakraftvunnet beslut och om någon ny ansökan inte längre lämnas in, ska lönen korrigeras enligt 70 § för hela sjukledighetstiden, dvs. skillnaden mellan lönerna enligt 70 § och 73 § betalas i efterhand. Om pension beviljas, ska lönen betalas enligt 73 § från och med början av den sjukdom som ledde till pensionering. I sjukdomsfall som leder till invalidpension granskas läkarintygen för innevarande år och föregående år vanligen för att utreda om det gäller en och samma sjukdom eller ej. Om exempelvis en sjukledighet som redan inleddes i november 2005 har fortgått utan avbrott fram till 2007, ska också läkarintygen för 2005 granskas. B har i mars–april haft 60 dagar sjukledighet med full lön. I september insjuknar D i en annan sjukdom som leder till pensionering. För denna sjukledighetstid får B 2/3 lön för 120 kalenderdagar och från och med början av nästa år vidare 2/3 lön för 60 kalenderdagar, vilket innebär att lön betalas för totalt 180 kalenderdagar på grund av den sjukdom som leder till pensionering. Den omständighet att kalenderåret byts ger inte rätt till full lön på nytt. C har fram till slutet av j...
Tillämpningsanvisning. I 43 § i lagen om pension till arbetstagare (39/2006) anges bestämmelserna om retroaktiv betalning av invalidpension och rehabiliteringsstöd till arbetsgivaren, om arbetsgivaren har för samma tid betalat arbetstagaren lön för sjukdomstiden. Enligt paragrafen betalas pensionen till arbetsgivaren endast om pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.
Tillämpningsanvisning. Avtalet gäller inte permitteringsgrunder utan dessa fastställs enligt lag. Genom avtalet har man inte begränsat permitteringstiden.
Tillämpningsanvisning. Vid sidan av de avtal som avses i denna paragraf kan lokala avtal ingås med direkt stöd av lagen, såsom när det gäller - lokala avtal som är bättre än kollektivavtalet, - lokala avtal som avviker från kollektivavtalet men som i deras helhet står på samma nivå som det sistnämnda, - lokala avtal som kompletterar kollektivavtalet och som inbegriper överenskommelser i frågor som inte överenskommits i kollektivavtalet. Om innehållet i ett lokalt avtal är villkorligt, t.ex. beroende av utvecklingen i teaterns ekonomiska situation, ska det lokala avtalet omfatta prövningsklausuler och villkoren för hur det lokala avtalet ska fullgöras.
Tillämpningsanvisning. Bestämmelser om studieledighet anges i lagen om studieledighet (273/1979) och förordningen om studieledighet (864/1979). En tid av arbetsoförmåga som överskrider sju dagar räknas inte som studieledighet. Den är vanligen sjukledighet. Efter att arbetsoförmågan upphört fortsätter studieledigheten. Om den som har studieledigt ansöker om moderskapsledighet, ska den ledighet från arbetet som beviljats på grund av studieledigheten avbrytas från och med den åttonde dagen av arbetsoförmåga. Då anses den första dagen av arbetsoförmåga vara dagen för förlossningen, och arbetsoförmågan anses fortsätta sex veckor efter förlossningen, om inte arbetsoförmågan enligt läkarintyget har börjat tidigare eller fortsätter en längre tid. Tiden i fråga (fem veckor eller den längre tiden av arbetsoförmåga enligt läkarintyget) är vanligen moderskapsledighet med lön. Omedelbart efter moderskapsledigheten fortsätter den ledighet från arbetet som beviljats som studieledighet.
Tillämpningsanvisning. Med jourledighet avses att veterinären är befriad från sin tjänsteplikt och jourskyldighet. Jourledigheterna ska förläggas så att veckovilan enligt § 3 uppfylls. För veterinärer innebär jourledighet inte att jourersättningarna byts till ledig tid. När veterinärvårdens funktioner och jourverksamhet organiseras bör man se till att veterinärernas bundenhet till arbetet inte blir oskälig med tanke på arbetsbelastningen och arbetshälsan. Det rekommenderas att veterinärer har jour i snitt högst var femte vardag och vart femte veckoslut. En veterinär bör inte ha jour mer än två vardagar i följd. Jouren under veckoslut bör fördelas mellan veterinärerna, om arrangemanget möjliggör en ändamålsenlig veterinärvård. Om en veterinär har jour hela veckoslutet rekommenderas det att veterinären har jour högst vart femte veckoslut. När en utomstående veterinär behövs för skötseln av uppgifterna kan en sådan veterinär anställas som tjänsteinnehavare för viss tid eller i arbetsavtalsförhållande. Se 87 § 2 mom. i kommunallagen (410/2015) angående anställning i ett tjänsteförhållande utan att en tjänst inrättats. . Arbetsgivaren ska befria gravida tjänsteinnehavare från nattarbete kl. 23–6 och anvisa tjänsteinnehavaren arbete under annan tid än kl. 23–6, om jour nattetid enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den gravida tjänsteinnehavarens hälsa eller fostrets hälsa och utveckling. Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av veterinärens arbetsförmåga, att veterinären helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska hennes jourskift minskas eller förkortas. Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter. Om jouren på veckoslutet har fördelats mellan två veterinärer (skiftbytet har avtalats t.ex. till lördagar kl. 20–22), är det ändamålsenligt att komma överens om att båda veterinärerna får en jourledighet för den delade veckoslutsjouren.
Tillämpningsanvisning. Det saknas grund för permittering av andra orsaker än att arbetet temporärt minskar, om arbetsgivaren kan enligt 5 kap. 2 § i arbetsavtalslagen rimligen omplacera arbetstagaren eller utbilda honom eller henne för nya uppgifter. Grund för permittering på grund av temporärt minskade arbetsuppgifter finns inte, om arbetsgivaren kan på det sätt som avses i den nämnda paragrafen i arbetsavtalslagen skäligen anvisa arbetstagaren något annat arbete eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.
Tillämpningsanvisning. I avtalets 9 § avses med biträde till exempel arbetstagarens egen förtroendeman eller arbetskamrat.