GATA
PLANBESTÄMMELSER
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven
användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området.
GRÄNSER
Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns
Administrativ gräns
Egenskapsgräns och administrativ gräns
E ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
u Allmänna platser
GATA
Gata
GÅNG CYKEL
Gång- och cykeltrafik
Kvartersmark
Naturområde
B
NATUR
Bostäder
S
Skola
E
S Tekniska anläggningar
e b EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR
parkering n
KVARTERSMARK
Bebyggandets omfattning
GÅNG CYKEL
e Största byggnadsarea är 8 000 m2 och största bruttoarea är 10 000 m2
x Byggnad får inte uppföras
12 Högsta nockhöjd i meter
a1 Utförande
b
Endast källarlösa hus
a2 Markens anordnande och vegetation
parkering
u n
Parkeringsplatser och tillfart till parkering får högst uppta 3 000 m2 markyta
Minst 80 träd ska finnas
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft
Kommunen är huvudman för allmän plats
c
Markreservat
1
u Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar
x Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik
u
NATUR
u
c2 B
GATA
u x
ILLUSTRATIONSKARTA (Temagruppen) Skala 1:2000 (A1)
Marken mellan a1 och a2 ska vara tillgänglig för allmännyttig gångtrafik till en minsta bredd av 2 m
Marken mellan c1 och c2 ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik till en minsta bredd av 3,5 m
Till planen hör:
Övriga handlingar:
Granskningsutlåtande
Plankarta med planbestämmelser Grundkarta Geoteknisk utredning
Jakobsgårdarna
Resecentrum
Illustrationskarta Planbeskrivning
Detaljplan för
Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse
del av Jakobsgårdarna 3:16 m.fl. inom Jakobsgårdarna
i Borlänge kommun, Dalarnas län
Beslutsdatum
Antagande
2018- 01- 22
Laga kraft
2018- 02- 16
Instans BN
Upprättad i december 2017, Samhällsbyggnadssektorn, plan- och mark
PLANKARTA
Skala 1:1000 (A1)
ÖVERSIKTSKARTA
Xxxxxxx Xxxxxxx
bitr. plan- och markchef
Xxxxx Xxxxxxxx planeringsarkitekt
0 10
20 30 40 50
100 m
Standardförfarande (PBL 2010:900)
607
Diarienr: Plannr:
2017/1498 607
Antagen 2018-01-22 BN
Laga kraft 2018-02-16
Detaljplan för
del av Jakobsgårdarna 3:16 m.fl.
inom Jakobsgårdarna
i Borlänge kommun, Dalarnas län
upprättad i december 2017
Planbeskrivning
Med en detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och vattenom- råden och hur exploatering får ske när det gäller x.xx. volym, placering och gestalt- ning. I framtagandet av en detaljplan prövar kommunen om ett område är lämpligt för tilltänkt markanvändning t.ex. bostäder, verksamheter och infrastruktur. Förut- sättningar och konsekvenser beskrivs och bedöms. Detaljplanen redovisar allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. I plan- och bygg- lagen (PBL) finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska göras. Det är bara kommunen som kan besluta om att ta fram och anta en detaljplan. Det är också kommunen som tolkar de detaljplaner som finns.
Detaljplanens omfattning, markanvändning och bestämmelser som styr exploa- teringen redovisas på en detaljplanekarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskriv- ning (denna handling), som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskriv- ning.
Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detalj- plan.
Detaljplanen för Jakobsgårdarna 3:16 m.fl. handläggs med standardförfarande (enligt PBL (2010:900, enligt planprocessen efter 1 januari 2015, 5 kap). Planför- slaget antas av byggnadsnämnden. Samråd och granskning omfattar sakägare, boende, myndigheter och övriga som bedöms ha väsentligt intresse av planen.
Plankartan är juridiskt bindande medan planbeskrivningen ska öka förståelsen av plankartan.
Standardförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015
Sammanfattning av detaljplanen
Antalet barn har ökat i Jakobsgårdarna och förmodas att ytterligare öka. Den be- fintliga lågstadieskolan Nygårdsskolan planeras därför att byggas ut med nya för- skoleavdelningar och ett nytt skolkök med matsal. För att en utbyggnad ska vara möjlig behöver befintlig detaljplan ändras samt skolfastigheten expandera. Detalj- planeförslaget möjliggör ytterligare byggrätt men säkerställer samtidigt att rekom- menderad friyta för eleverna kan skapas inom skolfastigheten. Xxxxxxx som får upptas av parkering begränsas. Befintliga gång- och cykelvägar kvarstår samt nya tillförs, detta för att öka tillgängligheten till skolan samt sammanbinda angränsande stadsdelar. I kommande bygglovsprövning bör extra fokus läggas på utformning av matningsväg för varutransporter, styrning av fordon till parkering samt hämtning/ lämning, sträckning av gång- och cykelvägar, entréplacering samt utformning av skolgård.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning av detaljplanen 2
FÖRENLIGT MED 3, 4 och 5 kap MILJÖBALKEN 4
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 7
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE 23
Planhandlingarna består av plankarta med planbestämmelser och illustrationskarta, samt planbeskrivning. Övriga handlingar utgörs av grundkarta, fastighetsförteck- ning, samrådsredogörelse, granskningsutlåtande och geoteknisk utredning.
Syftet med detaljplanen är att inom planområdet skapa förutsättningar för en ut- byggnad av Nygårdsskolan. Ytterligare syften är att detaljplanen ska säkerställa:
- Nygårdsravinen som naturområde
- befintliga och nya gång- och cykelvägar
- befintliga och nya ledningar samt en fastighet för ny transformatorstation
- ytterligare byggrätt och parkeringsytor utöver det som nu är aktuellt att byggas ut, samtidigt som byggrätten begränsas så att rekommenderad friyta kvarstår för skoleleverna
- att träd bevaras och/eller nyplanteras inom skolområdet
- att bostadsområdet öster om skolan kan expandera utifrån utformningen av förlängningen av Studievägen
Nygårdsskolan planeras byggas ut med en förskola/skola i två våningar samt att det befintliga köket byggs ut och en större matsal möjliggörs. Utbyggnaden planeras att ske på den befintliga parkeringen. Parkering för lämning/hämtning samt personal- parkering planeras istället iordningställas söder om befintlig parkering där det idag finns en björkdunge. Detaljplanen möjliggör utöver detta en ytterligare utbyggnad ifall skolan i framtiden behöver växa. Den del av Nygårdsravinen som angränsar till Nygårdsskolan tas med i detaljplanen dels för att inte lämna någon angränsande mark icke planlagd och dels för att säkerställa ravinen som naturområde.
FÖRENLIGT MED 3, 4 och 5 kap MILJÖBALKEN
De åtgärder detaljplanen medger bedöms vara förenliga med en ur allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna enligt bestämmelserna i miljö- balkens (MB) 3 kap 1 §. Planområdet berörs inte av 3 kap 2§-10§ (MB). Något riks- intresse enligt 4 kap MB berörs inte
Regeringen har fastställt miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar. Dalarnas Luftvårdsförbund har under 2005- 2006 genomfört en heltäckande analys av luftkvalitén i länets större tätorter. De värden som uppmätts i anslutning till planområdet ligger under miljökvalitetsnormerna. Planen innebär ökad byggrätt för skolverksamhet vilket innebär en ökning av trafik till och från planområdet. Exploateringen anses dock inte bidra till att miljö- kvalitetsnormerna enligt 5 kap MB överskrids.
Planområdet är beläget i Jakobsgårdarna, drygt 1 km sydväst om Borlänge centrum. Planområdet avgränsas i norr av befintlig bebyggelse inom Jakobsgårdarna, i öster av en planerad lokalgata samt befintligt bostadsområde, i söder av Nygårdsravinen och i väster av åkermark och en dunge.
Planområdet är ca 6,2 hektar (61 558 m2).
Jakobsgårdarna 3:11, Jakobsgårdarna 3:14, Jakobsgårdarna 3:16 och Nygårdarna 14:5 ägs av Borlänge kommun. Jakobsgårdarna 1:17 ägs av AB Stora Tunabyggen.
Jakobsgårdarna 3:14
Jakobsgårdarna 3:11
Jakobsgårdarna 3:16
Jakobsgårdarna 1:17
Nygårdarna 14:5
Karta som visar gällande fastigheter. Aktuellt planområde är markerat med röd streckad linje. Röda nummer (220 och 568) visar gällande detaljplaner.
Översiktsplan FalunBorlänge
I Översiktsplan Falun Borlänge, antagen i juni 2014, är området redovisat som bebyggelse - tätorter och planlagda områden. Översiktsplanen anger att Borlänge ska förtätas, i första hand i stadskärnan inom 1 km radie kring resecentrum. Plan- området ligger drygt 1 km från resecentrum.
Översiktsplanen anger att förskolan och grundskolan är naturliga mötesplatser för både barn och vuxna och en viktig arena för en fungerande integration. Lokalerna och utemiljöerna ska vara bra och ha en hög pedagogisk kvalitet. Skolornas bety- delse för samhällets utveckling, ändringar i elevantal samt behovet av pedagogiska förändringar innebär att nya lokaler behöver byggas för att nå en hög kvalitet på utbildningen. Samtidigt gör ett ökande antal friskolor det svårare att förutse behovet av lokaler. Detta ställer krav på genomtänkta lokaliseringsprocesser, där bland annat tillgången till utemiljöer och naturområden, säkra och gena gång- och cykelvägar samt ett integrationsperspektiv är viktiga faktorer. Eleverna ska alltid vara delaktiga i förändringen i förskole- och skolmiljön. I det här projektet planeras barnen få vara delaktiga under skedet då inomhus- och utomhusmiljöerna ska utformas.
Sammantaget bedöms planförslaget inte strida mot intentionerna i översiktsplanen.
Planprogrammet för Jakobsgårdarna Hållbar spjutspets för sammanhållen stad var ute på samråd april 2017. Det anger att planområdet är planerat för skolverksamhet och att utveckling av Nygårdsskolan samt förskola pågår.
Då skolan är en viktig målpunkt ska den ha hög tillgänglighet. Förutom befintliga gång- och cykelvägar bör ytterligare två gång- och cykelvägar anläggas som korsar skolområdet i öst- västlig riktning. Detta för att knyta samman bebyggelsen öster om och planerad bebyggelse väster om skolan samt skapa en bilfri miljö för barnen när det tar sig till och från skolan.
Parkering för hämtning och lämning samt för personal bör placeras så långt söderut som möjligt för att skapa en bilfri skolmiljö.
Planprogrammet lyfter Nygårdsravinens betydelse som naturstråk och att det plan- eras att bli ett kommunalt naturreservat.
Sammantaget bedöms planförslaget inte strida mot intentionerna i planprogrammet.
Norra delen av aktuellt planområdet omfattas av Förslag till stadsplan för Jakobs- gårdarna- centrum (nr 220, se karta sid.5). För den yta som befintlig skolbyggnad omfattar anges planbestämmelsen allmänt ändamål med en högsta byggnadshöjd på 4,4 m och en högsta byggnadsarea på 8000 m2. För den yta som befintlig idrottshall omfattar samt ytan söder om anges planbestämmelsen idrottsändamål, parklek och därmed samhörigt ändamål med en högsta byggnadshöjd på 7,6 m och en högsta
byggnadsarea på 5500 m2. Där utbyggnationen av skolan planeras att ske är det prickmark, vilket innebär att marken inte får bebyggas.
Södra och östra delen av aktuellt planområdet är inte detaljplanelagt.
För att kunna genomföra en utbyggnad av skolan enligt gällande lagar och regler behöver en detaljplan tas fram med markanvändning skola samt med utökad bygg- rätt.
Planområdet omfattas av 100 m strandskydd från Lusbäcken som går i Nygårds- ravinen. Xxxxxx som omfattas av strandskyddet är planlagd som natur. Åtgärder i form av ombyggnation av befintlig gång- och cykelväg samt stigar inom naturom- rådet kräver strandskyddsdispens.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Mark och vegetation
Marken inom planområdet sluttar svagt söderut, inom Nygårdsravinen sluttar marken brant söderut. I västra delen av planområdet finns en grusplan, en dunge och åkermark, i mellersta delen, söder om skolan, finns en björkdunge. I öster på skolgården finns det träd som ger skugga och i söder finns Nygårdsravinen.
Kommunens biolog har inventerat björkdungen samt övrig växtlighet inom den mark som planläggs som kvartersmark. För denna yta finns inga värden registrerade i jordbruksverkets, naturvårdsverkets eller skogsstyrelsens databaser. Inventeringen visade att vegetationen består av sekundär lövskog som växt upp på åkermarken efter att jordbruket avbröts för cirka 50 år sedan. Skogen är tvåskiktad dels med trädskikt bestående av likåldrig vårtbjörk och enstaka sälgar och dels med ett busk- skikt av liknande artsammansättning. Marken är fuktig och några diken korsar området. Det finns inga grövre träd, boträd eller död ved. Fältskiktet domineras av älggräs men i delar av områden finns gräsmark.
Detaljplaneförslaget innebär att skolfastigheten expanderar och att byggrätten ökar. En utbyggnad av skolan innebär att mark där vegetation idag finns behöver tas i anspråk av byggnader, skolgård, parkering och logistikytor. Trädbeståndet har inte några högre värden och utifrån dess skick är det inte lämpligt att sätta marklov för fällning. Däremot bör alla träd inom planområdet betraktas som värdefulla och i möjligaste mån bör utbyggnaden av skolan ske utifrån att bevara så många träd som möjligt. Om alla pågående planer för Xxxxxxxxxxxxxx genomförs kan det innebära att många befintliga träd behöver tas ner. Det är därför viktigt att värdesätta enstaka träd samt värdet av sammanhängande växtlighet, så som trädridåerna, som en resurs som kan nyttjas samt att nyplantering sker. Inom skolfastigheten ska all vegetation ses som en tillgång som bör nyttjas i möjligaste mån för att skapa gröna skolgårdar och upprätthålla livsmiljöer. För att säkerställa att ett antal träd alltid finns inom skolfastigheten anges planbestämmelsen Minst 80 träd ska finnas (n).
Nygårdsravinen ligger i södra delen av planområdet. Borlänges natur, ett plan- eringsunderlag anger att ravinen är av kommunalt intresse. I ravinen rinner Lus- bäcken, detta är en av de få platser där bäcken har sin naturliga sträckning intakt. Naturvärdena är främst knutna till den höga luftfuktigheten och den täta lövskogen som gör området viktigt för bland annat fåglar. Ravinen är också en grön kil och ett viktigt stråk för spridning av växter och djur.
Ett genomförande av detaljplanen innebär att Nygårdsravinen planläggs som natur- område (NATUR) och får därmed ett utökat skydd jämfört med idag då ytan inte är planlagd.
Geotekniska förhållanden
En geoteknisk utredning har utförts av Sweco Civil AB (2017-10-13) för den mark som planeras att bebyggas. Marken består av mull (ca 10- 20 cm), därefter finns fyllnadsmassor med upp till 1 m tjocklek. Fyllnadsmassorna består huvudsakligen av silt, sand, grus samt inslag av organiskt material. Under fyllningen följer natur- ligt lagrade finsediment med varierande lagringstäthet till ca 30 m djup som under- lagras av friktionsjord. Borrstopp vid trycksondering, mot vad som bedöms vara fast lagrad friktionsjord, har erhållits ca 30 m under markytan.
Grundvattenytan ligger ca 0,3- 2 m under markytan. Under delar av året ligger dock grundvattenytan ovanför markytan. På grund av detta får källare inte anordnas.
Detta säkerställs genom planbestämmelsen Endast källarlösa hus (b).
Utredningen anger att byggnaden som planeras inhysa kök och som är i en våning kan grundläggas på styv betongplatta på ny packad fyllning ovan naturligt lagrad jord under förutsättning att viss sättning kan accepteras. Den planerade förskole- byggnaden i två till tre våningar förordas ske med mantelbärande pålar av betong eller trä med betongöverdel över grundvattenytan. Erforderligt påldjup bedöms till 10- 20 m.
Radon
Markradon mättes i samband med den geotekniska utredningen. Uppmätta värden i fem punkter på skolområdet visar att marken kan klassificeras som normalradon- mark. Byggnader ska därmed uppföras i radonskyddat utförande.
Störningar
Planområdet ligger inom MSA-ytan (Minimum sector altitude) för Dala Airport. Dala Airport är utpekad som flygplats av riksintresse enligt Miljöbalken 3 kap 8 § 2 st. Flygplatsen är av regional betydelse och belägen ca 7,6 km sydost om planom- rådet.
Naturvårdsverket har angivit riktvärden för buller från flygtrafik som bör tillämpas vid bedömning av lämplig begränsning av buller från flygplatsverksamhet och flyg- trafik till och från en flygplats. För undervisningslokaler bör 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 45 dB(A) maximal ljudnivå klaras.
Flygtrafiken till och från Dala Airport är förhållandevis liten, i dagsläget ca 10 flyg- rörelser per vardagsdygn. Riktvärdena uppfylls utan särskilda åtgärder.
Framkomligheten för blåljusfordon ska säkerställas så att de snabbt når fram till, och in på, området. Avståndet mellan uppställningsplats för fordonen och punkten för räddningsinsats ska maximalt vara 50 meter. Grundprincip för utrymning är att människor alltid ska ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymnings- vägar. Utrymning bör kunna ske utan räddningstjänstens medverkan. I bygglovs- processen ska även åtkomlighet och uppställningsplats för utrymning via räddnings- tjänstens stegutrustning säkerställas. Brandposter bör finnas tillgängliga inom 75 meter från varje byggnad som inhyser skolverksamhet. En brandpost anordnas vid den nya lokalgatans vändplan öster om planområdet.
För att minska risken för skolbränder och brott bör en faktiskt och upplevd säker miljö skapas där inga gömställen finns. Stora buskage, utstickande byggnadsdelar och dålig belysning bör undvikas. Att ha god insyn, god belysning och god upp- täcktsrisk är eftersträvansvärt.
Arkeologi
Inom planområdet finns inga kända fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet anger att läget i det historiska landskapet och därtill det moderna nyttjandet av marken gör det inte troligt att det under mark finns dolda lämningar inom området. Om man vid utgrävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som inte tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen.
Energi- och klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 2010-03-25. Den anger bland annat att byggande, förvaltning och drift av nya lokaler och anläggningar ska ske energieffektivt och att hänsyn ska tas till materials livscykelperspektiv.
Att bygga en hållbart utformad skolbyggnad kan inspirera barnen och få dem att känna sig stolta. Giftfria material, lanternor i taket som sprider naturligt ljus, takut- språng som naturligt skydd mot solen, gröna tak, egenproducerad el och värme osv är några alternativ. När det är en skola som ska byggas är det viktigt att bygg- material som inte avger skadliga emissioner väljs, eftersom barn är extra känsliga för sådana. Det är också av mycket stor vikt att ventilationen utformas rätt.
Befintliga och planerade bostäder
Norr om planområdet ligger norra och östra Jakobsgårdarna som består av ca 800 hyreslägenheter i 1- 4 våningar. Områdena kom till mot slutet av 1970-talet och byggdes med säckgator och bilfria gårdsmiljöer. Mellan områdena finns Jaxtorget med service.
På 1990-talet uppfördes ett bostadsområde i norra delen av Jakobsgårdarna samt två bostadsområden i södra Jakobsgårdarna utmed Studievägen, öster om aktuellt plan- område. Ett av de två bostadsområdena utmed Studievägen (det östra) är nu rivet.
För södra Jakobsgårdarna finns det en detaljplan som möjliggör ytterligare bostads- bebyggelse i 2- 7 våningar.
Offentlig service
Nygårdsskolan har idag cirka 320 elever från förskoleklass t o m årskurs 6. Grund- särskola finns i Jakobsgårdsskolan vid Jaxtorget. Närmaste högstadieskola är Maserskolan cirka 1,5 km nordost om planområdet.
Förskolor finns i enheterna Kometen (Kometgatan) och Planeten (Planetgatan), totalt 12 avdelningar varav 5 avdelningar i lägenhetsförskolor. Jaxtorgets förskola har 4 avdelningar. Samtliga förskolor har totalt cirka 300 platser.
Då både förskolorna och Nygårdsskolan är trångbodda och då ny bebyggelse inom Jakobsgårdarna innebär ett behov av fler förskole- och skolplatser behöver Ny- gårdsskolan expandera. När förskolan, som detaljplanen möjliggör, är färdigställd planeras lägenhetsförskolorna att läggas ned.
Nygårdsskolan säkerställs med planbestämmelsen skola (S).
Kommersiell service
Inom planområdet finns det ingen kommersiell service. Vid Jaxtorget, cirka 200 m norr om planområdet finns bland annat pizzeria, närbutik, frisör och Tunabyggens områdeskontor. I anslutning till torget finns Jakobsgårdarnas vårdcentral och Jakobs kapell med tillhörande församlingshem.
Bebyggelse inom planområdet
Nygårdsskolan är byggd 1978 och består av en E- formad brun tegelbyggnad i en våning med sadeltak. En tillfällig paviljong i en våning som inhyser tre klassrum är placerad nordost om huvudbyggnaden. Paviljongen planeras på sikt att tas bort.
Väster om huvudbyggnaden finns den friliggande idrottshallen, även den i brunt tegel.
Förutom en utbyggnad av kök och matsal i en våning samt en tillbyggnad i två våningar för förskoleverksamhet så planeras skolan att byggas om invändigt. Detta för att bland annat kunna möta dagens behov av lokaler samt för att förbättra till- gängligheten mellan skolans lokaler samt till skolgårdarna.
Tillbyggnaden planeras ha träfasad och sadeltak med betongpannor. En länk i en våning planeras sammanbinda befintlig huvudbyggnad och tillbyggnad.
Illustrationskarta som visar planerad exploatering. Framtagen av Tema projektengagemang.
Gestaltningsmässigt så kommer huvudbyggnaden uppta större yta men då till- byggnaden är i två våningar så kan den upplevas som den mer dominerande av de två volymerna. Den prefabricerade tvåvåningsbyggnaden i trä kommer att kontra- stera till den klassiska 70-tals tegelbyggnaden.
Volym över befintlig huvudbyggnad i en våning och planerad tillbyggnad i en till två våningar, sett mot nordost. Framtagen av Tema projektengagemang.
Volymmodell som visar planerad tillbyggnad i en och två våningar, sett mot sydväst. Framtagen av Tema projekt- engagemang.
Befintliga skolbyggnader har en total byggnadsarea och bruttoarea på ca 5 500 m2. Planerad utbyggnad och tillbyggnad beräknas ha en total byggnadsarea på ca 1 200 m2 och en bruttoarea på ca 2 100 m2.
Den byggrätt som detaljplanen möjliggör baseras utifrån att rekommenderad friyta för förskole- och grundskoleelever ska kunna skapas (se Friytor sid.13). Detalj- planen möjliggör en största byggnadsarea på 8 000 m2 och en största bruttoarea på 10 000 m2 inom skolans kvartersmark (e). Detta möjliggör att skolan kan byggas ut ytterligare (ca 1 300 m2 byggnadsarea och ca 2 400 m2 bruttoarea) om behov föreligger.
Högsta nockhöjd i meter är satt till 12 m.
Ingen ny byggnad får uppföras närmare än 3 m från fastighetsgräns. Detta styrs genom planbestämmelsen Byggnad får inte uppföras (prickmark). Undantaget är vid den befintliga idrottshallen som idag ligger närmare än 3 m.
På grund av högt grundvatten tillåter detaljplanen endast källarlösa hus (b).
Inom markanvändningen tekniska anläggningar (E) är det möjligt att uppföra en transformatorstation.
Inom markanvändningen bostäder (B) får inga byggnader uppföras pga. att fri sikt ska finnas i korsningen. Detta styrs genom planbestämmelsen Byggnad får inte upp- föras (prickmark).
Det är viktigt att tillräcklig friyta för lek och utevistelse finns för eleverna på skolan. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkeringar samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan. Att tillräcklig friyta iordningsställs kontrolleras i bygg- lovsskedet. Om parkering och friyta står i konflikt med varandra, ska friyta ordnas i första hand. Friyta ska anordnas, medan parkering m.m. ska ordnas i skälig utsträck- ning. Boverket rekommenderar en friyta på 40 m2 per barn i förskolan och 30 m2 per barn i grundskolan. Forskning visar att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3000 m2 för att kunna utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov (Mårtensson, Xxxxxxxxx, o.a. 2009). Skolbyggnader och skolgård ska vara rum för den pedagogik för lärande och social utveckling som ska prägla skolan. De bör också vara flexibelt utformade för en framtida utveckling av pedagogiken. Skolgården ska tillgodose behov av bland annat lek och rörelse, vila och avkoppling, upplevelse och stimulans samt inlärning och pedagogik. Målsätt- ningen är att barnens utemiljöer ska vara inspirerande och bidra till en bättre folk- hälsa samt utnyttjas som en pedagogisk resurs i lärandet. Utemiljön ska utformas utifrån ett helhetstänkande och delaktighet samt vara säker och hälsosam. Utform- ning och förvaltning bör även ske utifrån ett ekologiskt tänkande. De befintliga lövträden utgör en fin kvalitet för skolbarnen och kan användas för lek och skugga.
Detaljplanen följer Boverkets rekommendationer när det gäller friyta. Idag går 320 barn på Nygårdsskolan, om planerad tillbyggnad tillkommer och om befintlig skola byggs om invändigt beräknas det finnas kapacitet att ta emot totalt 75 förskolebarn och 486 grundskolebarn. Detta ger en friyta på totalt 3000 m2 för förskolebarnen och 14 580 m2 för grundskolebarnen. All friyta för förskolebarnen placeras sam- manhängande och angränsande till förskolans byggnad. Friytan för grundskole- barnen delas upp på östra och västra sidan om huvudbyggnaden. Den östra sidan består idag av asfaltsyta samt ”skogsyta” med lekplatsutrustning, den västra sidan består av grönytor samt en grusplan.
Den byggrätt som detaljplanen tillåter möjliggör ytterligare byggrätt utöver den utbyggnation som nu är aktuell att uppföra. Om all byggrätt adderas med beräknat antal elevers behov av friyta så kvarstår en buffert på ca 6 000 m2 markyta inom skolfastigheten som kan göras om till friyta. Xxxxxxxxx har tagits till då rekommen- derat antal barn per byggnadsyta kan ändras över tid och förskolan kan göras om till skola, båda faktorerna leder till fler antal elever och ett ökat behov av friyta.
Park och naturmiljö
Norr om planområdet ligger Bananparken som är Jakobsgårdarnas stadsdelpark. Parken utgörs av stora gräsytor med en bananformad gräskulle, multiarena, basket- plan, lekplats, grillplats och sittmöjligheter. Parken nyttjas bland annat av skol- barnen för pulkaåkning på vintern och skolavslutningen på våren brukar hållas vid kullen. I Borlänge kommuns Grönplan från 2002 lyfts Bananparkens viktiga roll i
Jakobsgårdarna. I planprogrammet Hållbar spjutspets för sammanhållen stad planeras parken att bli större till ytan, att marken bearbetas och att fler aktiviteter tillförs. Detta i takt med att ny bostadsbebyggelse uppförs i Jakobsgårdarna. I planprogrammet planeras även marken väster om skolfastigheten att kvarstå som grönområde, dess funktioner kan bestå i omhändertagande av dagvatten, spridnings- korridor och rekreationsområde.
I Grönplanen lyfts även ytan norr om skolans huvudbyggnad som ett entréområde till skolan med bl.a. cykelställ och björkdungen söder om huvudbyggnaden.
Nygårdsravinen utgör ett rekreationsområde, spångar har anlagts så att det är lätt att röra sig längs ravinen. Skolan förlägger ibland sin undervisning i ravinen. Ravinen är också en grön kil och ett viktigt stråk för spridning av växter och djur. Detalj- planen säkerställer ravinen som naturområde.
Väster om idrottshallen finns en dunge där barn från skolan och området leker.
I det nya bostadsområdet öster om skolan planeras en ny grannskapspark med lekplats.
Gatunät och fordonstrafik
Planområdet matas från Nygårdsvägen via Studievägen. I och med att bostads- området öster om skolan uppförs anläggs en ny lokalgata parallellt med befintlig gång- och cykelväg och skolans östra fastighetsgräns (se karta sid. 15). Denna lokalgata kommer att bli en förlängning av Studievägen. Planområdet omfattar delar av lokalgatan som säkerställs genom markanvändningen gata (GATA).
Den befintliga infarten till skolan planeras att vara kvar i dess nuvarande läge men sedan dela sig i två inne på fastigheten för att skilja på godstrafik och persontrafik.
Hämtning och lämning av barn samt personalparkering planeras att förläggas i södra delen av planområdet med en tillfart som förläggs innan kurvan upp mot skolan. Detta för att få så lite biltrafik som möjligt i närheten av skolan. Den befintliga tillfartsvägen till skolan planeras att omformas så att enbart gods tillåts och en vändplan med radie 12 m planeras i dess ände. Utformningen av tillfarts- vägarna bör tydligt visa att tillfarten till parkeringen är den primära vägen och tillfarten för gods är den sekundära.
Det är viktigt att miljön och skyltningen utformas på så vis att det är tydligt vad som gäller för olika trafikslag. Tydligt utformade trafikfria zoner för gående, korsnings- punkter för gående och cyklister och en tydlig trafikutformning som visar på att endast gods får köra fram till skolan och att resterande biltrafik hänvisas till parke- ringen. Detta är en förutsättning för att logistiken ska kunna ske trafiksäkert.
Särskilt bör utformningen av vändplanen och den angränsande ytan framför skolans entréer beaktas då trafikmiljön bör utformas på så vis att kollision förhindras, detta kan till exempel ske genom fysiska hinder. Det är även fördelaktigt att ha enkel- riktat inom parkering och hämtning/lämningszonen.
Illustration som visar planerad infart till skolan samt befintliga och nya gc-vägar. Framtagen av Tema
projektengagemang.
Att ha god belysning längs med bilvägarna så att oskyddade trafikanter kan upp- täckas är viktigt. Då det gäller barn som är på väg till och från skolan och som är ovana att röra sig i trafikerade miljöer är det särskilt viktigt.
Gång-, cykel- och mopedtrafik
Planområdet är väl försörjt gällande gång- och cykelvägar (gc-väg). Gc-vägen som går längs planområdets östra gräns tillhör det primära gång- och cykelvägnätet i staden och förbinder Skräddarbacken och Nygårdsdalen med de centrala delarna av Borlänge. Denna säkerställs genom planbestämmelsen gång- och cykeltrafik (GÅNG CYKEL) och Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik (x).
Genom mellersta delen av planområdet i nord/sydlig riktning går en gc-väg som kommer norrifrån och som idag slutar på parkeringen söder om skolans huvud- byggnad. Denna gc-väg ska förlängas söderut parallellt med tillfartsvägen för gods, för att sedan ansluta till gc-vägen i södra delen av skolfastigheten. På så vis separeras gång- och cykeltrafiken från godstrafiken. Gc-vägens befintliga sträck- ning samt nya förlängning säkerställs genom planbestämmelsen Marken ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik (x).
Det planerade bostadsområdet öster om planområdet kommer att få en gångväg som ansluter till gc-vägen längs Nygårdsvägen i öster för att sedan sträcka sig genom bostadsområdet västerut till skolan, detta för att skapa en bilfri väg till skolan och för att sammanbinda eventuell kommande bostadsbebyggelse väster om skolan. Det är därför viktigt att det är möjligt att korsa skolområdet för att nå gångvägen som planeras att ansluta till skolan från väster. Beroende på skolans behov av att ha en flexibel utemiljö som kan förändras styr detaljplanen inte exakt var det ska vara möjligt att gå utan bara att det ska gå att ta sig mellan de två utpekade områdena.
Detta genom planbestämmelsen Marken mellan a1 och a2 ska vara tillgänglig för allmännyttig gångtrafik till en minsta bredd av 2 m. Fram tills att det finns en gångväg som ansluter från väster är det enbart aktuellt att kunna ta sig till fots fram till gc-vägen som korsar skolgården i nord/sydlig riktning (x).
Längs Studievägens norra sida planeras en gc-väg att anläggas. Gc-vägen planeras sedan att förlängas in på skolfastigheten för att sedan länkas samman med den be- fintliga gc-vägen i väster. Den nya gc-vägen planerar att korsa tillfarten till parke- ringen och tillfartsvägen för gods, i dessa punkter är det viktigt att trafikmiljön tydligt utformas. Då gc-vägens exakta placering ännu inte är fastställd säkerställer detaljplanen endast att en gc-väg ska anläggas mellan två utpekade områden genom planbestämmelsen Marken mellan c1 och c2 ska vara tillgänglig för allmännyttig gång- och cykeltrafik till en minsta bredd av 3,5 m.
Gc-vägar som är dragna parallellt med bilvägar bör vara avskilda från biltrafiken genom mittremsor för att öka trafiksäkerheten.
Norr om föreslagen skolfastighet går en gc-väg som korsar hela Jakobsgårdarna i nordvästlig/sydostlig riktning. Gc-vägens dragning och dess anslutningar till andra gc-vägar är i dag inte optimala på sträckan förbi skolan. Därför innebär planförslag- et att skolans norra fastighetsgräns flyttas söderut så att mark frigörs och gc-vägens dragning samt anslutningar till andra gc-vägar kan ändras och förbättras.
Kollektivtrafik
Busshållplatser är belägna vid Nygårdsvägen ca 400 m öster om planområdet och vid Jaxrondellen ca 320 m norr om planområdet. Nygårdsvägen trafikeras av två busslinjer och Jaxrondellen av fem busslinjer. Turtätheten är god, vardag som helg- dag.
Borlänges resecentrum ligger ca 1,4 km nordost om planområdet.
Xxxxxxxxx, varumottagning, utfarter
Parkering för personal samt hämtning och lämning av barn ska ske inom kvarters- mark. Befintlig parkering kommer att flyttas, då tillbyggnationen planeras att placeras delvis där parkeringen är idag och resterande nuvarande parkering planeras upptas av vändplan för gods. Ny markparkering planeras att förläggas i södra delen av skolfastigheten och ha sin infart innan befintlig kurva upp mot skolan. En zon för att kunna släppa av och hämta upp barn planeras att anläggas angränsande till parkeringen. Från parkeringen planeras en gångzon till skolbyggnaderna (se illu- stration sid. 15).
Cykelparkering planeras att placeras där gång- och cykelvägarna angör skolan.
Gällande parkeringsnorm från 2017 anger följande parkeringsnorm: Cykel:
- Förskola 29 platser/1000 kvm BTA (10 personal, 19 elever)
- Grundskola 43 platser/1000 kvm BTA (6 personal, 37 elever)
Detta innebär ett behov av 290 cykelplatser om all byggrätt nyttjas till förskola och 430 cykelplatser till grundskola. Av de cykelplatser som anläggs ska minst 50 % vara väderskyddade.
Bil:
Parkeringstalet för skolverksamhet avser enbart den bilparkering som behövs för verksamhetens anställda. Utöver detta behövs bilangöring för hämtning och lämning av barn. Behoven varierar på det geografiska läget, elevens ålder och om skolan inhyser annat än skolverksamhet. Utredning om behovet ska ta hänsyn till kommunens parkeringsstrategi och målet om att biltrafiken kraftigt ska minska.
- Förskola 5 platser/1000 kvm BTA
- Grundskola 3 platser/1000 kvm BTA
Då detaljplanen inte låser hur stor del av skolan som ska upptas av förskola/ grundskola behöver antalet parkeringsplatser omvärderas då förändring av användning uppstår.
Detta innebär ett behov av 50 bilplatser om all byggrätt nyttjas till förskola och 30 bilplatser till grundskola.
Om aktuellt projekt genomförs är det totala behovet av personalparkering; 8 platser till förskolan och 18 platser till grundskolan.
När det gäller behovet av hämtnings- och lämningsplatser har bedömningen skett utifrån Nygårdsskolans centrala läge i Jakobsgårdarna, dagens uppskattade behov, barnens ålder, erfarenhet från andra skolor, behovet av friyta och kommunens viljeriktning att öka antalet resor till fots och cykel. Det uppskattade behovet av antalet platser för hämtning och lämning är ca 50 platser om all byggrätt nyttjas till förskola. Utöver anordnade parkeringsplatser planeras en zon att anordnas där det är trafiksäkert att släppa av och hämta upp sina barn. Den yta som får tas i anspråk för parkering styrs genom planbestämmelsen Parkeringsplatser och tillfarter till parke- ring får högst uppta 3 000 m2 (parkering).
I bygglovsprövningen avgörs kravet på antalet parkeringsplatser utifrån bruttoarea och verksamhet. Exploatörens förslag till parkeringslösning prövas. Om friyta står i konflikt med antalet parkeringsplatser ska friytan prioriteras.
Det är fördelaktigt om skyltar visar vem som får nyttja parkeringsplatsen samt gällande tidsbegränsningar.
Antalet elfordon ökar och för den potentiella bilköparen kan tillgången till ladd- ningsmöjligheter vara en avgörande faktor för om man ska våga köpa en elbil eller laddhybrid. Det är därför fördelaktigt om ett antal laddstolpar för elbilar anordnas vid p-platserna. Om detta sker bör höjd tas när det gäller kapaciteten så att ytter- ligare laddningsstolpar kan tillföras om behov uppstår.
Allmänna ledningar som passerar genom kvartersmark för skola är reserverade genom planbestämmelsen Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga under- jordiska ledningar (u) och Xxxxxxx får inte uppföras.
Vatten och avlopp
Kommunala vatten- och avloppsledningar är dragna längs gång- och cykelvägen som angränsar planområdet i norr. Kapaciteten i befintligt nät beräknas att räcka till planområdets exploatering.
En ny brandpost har anordnats öster om planområdet i Studievägens vändplan.
El
Kapaciteten i befintligt elnät beräknas inte räcka för den nya skolans behov. Detalj- planen säkerställer därför att en ny transformatorstation kan anläggas, inom egen fastighet, väster om idrottshallen. När transformatorstationen tas i bruk tas de befintliga elledningarna till skolan ur bruk.
En kommunal elledning för gatubelysning är dragen längs gc-vägens östra sida i östra delen av planområdet, denna viker sedan av längs tillfarten till skolan. Denna ledning planeras att bevaras.
Tele
AB Stora Tunabyggen har teleledningar dragna längs gång- och cykelvägen längs planområdets östra gräns samt norra gräns.
Värme
Nygårdsskolan är ansluten till fjärrvärmenätet via en ledning som är dragen längs planområdets östra gräns i befintlig gång- och cykelväg. Ledningen har god kapacitet att försörja föreslagen bebyggelse.
Stadsnät
Stadsnätet (Skanova) har optokablar i gång- och cykelvägen längs planområdets östra gräns samt norra gräns. Nygårdsskolan är ansluten till den norra ledningen.
Dagvatten
Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.
Borlänge kommuns dagvattenstrategi antogs av kommunfullmäktige 2005-05-29. Den ska följas i möjligaste mån. Dagvatten innehåller ofta föroreningar som i slutändan belastar recipienten. Dagvattenstrategin anger att allt dagvatten som har låga eller måttliga föroreningshalter ska infiltreras eller fördröjas om det är möjligt och lämpligt. Dagvattnet i bebyggd miljö ska hanteras så att mark och sjöar inte belastas av föroreningar till kritiska nivåer. Förorenat dagvatten som inte kan tas
emot av en viss recipient, exempelvis på grund av att den redan är kraftigt förore- ningsbelastad, ska renas lokalt eller ledas till mindre känsliga recipienter, alternativt ledas till avloppsreningsverk.
Idag leds tak- och dränvatten från befintliga byggnader till kommunens slutna dag- vattennät. Resterande dagvatten har en huvudsaklig avrinningsriktning söderut och leds via öppna diken för att slutligen nå Lusbäcken som är planområdets recipient. Lusbäcken, som enligt dagvattenstrategin är klassad som mycket känslig, tar idag emot förorenat dagvatten från stora områden. Bäcken går delvis kulverterad genom industriområdena öster om planområdet. I och med ett genomförande av planför- slaget innebär exploateringen att de hårdgjorda ytorna ökar med cirka 2 400 m2.
Den ökade mängden dagvatten beräknas befintligt system kunna ta om hand. Däre- mot behöver de öppna dikena att ledas om. Hur detta i detalj ska ske bestäms i bygglovsskedet.
Fördröjning av dagvatten kan ske i form av infiltrerbara parkeringar med armerat gräs/grus och parkeringsrabatter. Att skapa regnrabatter som kan vara till glädje för barnens lek är ett annat exempel på hur dagvatten kan berika skolmiljön.
Avfall
Avfallshantering ska ske enligt Borlänge kommuns föreskrifter om avfallshantering. Hämtning av avfall planeras att ske via den planerade tillfartsvägen för gods.
Det är viktigt att den fysiska miljön ska upplevas trygg och säker. Barns, ungdom- ars och funktionshindrades behov av trygghet ska beaktas. Belysning bör finnas längs samtliga gång- och gc-vägar till skolan och skolgården bör vara upplyst, så att dessa platser även upplevs trygga under dygnets mörka timmar.
Idag upplever en del gc-vägen öster om planområdet som otrygg. Genom att ett bo- stadsområde uppförs öster om gc-vägen ökar förhoppningsvis den upplevda trygg- heten. I och med ett genomförande av aktuell detaljplan tillkommer även skolbygg- nader längre söderut läng gc-vägen samt att större delar av den befintliga björk- dungen försvinner och ersätts av skolgård, vilket ökar överskådligheten och minskar antalet gömställen. Fler bostäder och en utbyggnad av skolan innebär även att fler barn och vuxna rör sig till och från skolan vilket kan öka känslan av trygghet.
Att samtliga barn som bor i närområdet kan ha kort avstånd till skolan är ur många aspekter viktigt. Att själva kunna ta sig till och från skolan ger barnen en känsla av frihet och ett ökat ansvarstagande som gör att de utvecklas och får ett ökat självför- troende. Att föräldrar inte behöver transportera sina barn till skolan minskar även bilåkandet. Att kunna gå i skolan med kompisar som bor i området ökar kamrat- skapen och chanserna att barnen leker med skolkamrater på fritiden.
Tidplan
Detaljplaneförslaget var på samråd 21 september – 26 oktober 2017. Granskning sker i december 2017 och detaljplanen beräknas kunna antas under första kvartalet 2018.
Genomförandetid
Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden får planen bara ändras mot berörda fastighetsägares vilja om det är av stor allmän vikt eller av nya förhållanden av stor vikt som inte kunde förutses vid planläggning (se PBL kap 4 § 39).
Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning från kommunen för den skada det medför. Efter genomförandetidens slut fortsätter detaljplanen med dess rättigheter att gälla men ändras eller upphävs planen finns ingen rätt till ersättning för de rättigheter som går förlorade. (se PBL kap 14 § 9.)
Ansvarsfördelning
Borlänge Energi ansvarar för driften av de allmänna vatten- och avloppsledning- arna, elledningarna samt fjärrvärmenätet till planområdet.
Xxxxxxx ansvarar för optoledningar till planområdet.
Borlänge kommun, kommunfastigheter, ansvarar för uppbyggnad, skötsel och drift av skolbyggnader och skolgård.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet (gata, gång, cykel och natur).
Avtal
Avtal om fastighetsreglering tecknas mellan AB Stora Tunabyggen och Borlänge kommun när planen har vunnit laga kraft. Om önskemål finns skrivs en överens- kommelse under innan dess som anger planerade fastighetsregleringar.
Detaljplanen möjliggör att det som är och planeras att bli allmän plats i form av gc- väg och natur på kommunägd mark kan inkluderas i befintliga fastigheter. Det som planläggs som kvartersmark för skola kan bilda en fastighet och det som planläggs som kvartersmark för teknisk anläggning kan bilda en fastighet. Det som planläggs som kvartersmark för bostäder går in i Jakobsgårdarna 1:17. Den del av Jakobs- gårdarna 3:16 som inte omfattas av detaljplanen har kvar sin beteckning.
Ny fastighet
Jakobsgårdarna 3:11
Jakobsgårdarna 3:16
Jakobsgårdarna 3:14
Jakobsgårdarna 1:17
Nygårdarna 14:5
Befintliga fastigheter visas med orangestreckad linje, skolfastighet och bostadsfastighet med blå yta, teknisk fastighet brun yta och allmän plats med rosa yta.
Tabellen nedan redovisar vilka befintliga fastigheter som planeras erhålla och avstå mark inom och utom planområdet om detaljplanen genomförs.
Fastighet | Erhåller mark | Avstår mark |
Jakobsgårdarna 3:16 | 17 574 m2 till ny fastighet skola | |
Jakobsgårdarna 3:14 | 20 069 m2 till ny fastighet skola 120 m2 till ny fastighet transformatorstation | |
Jakobsgårdarna 3:11 | 18 m2 + 1 547 m2 från Jakobsgårdarna 1:17 | 1 385 m2 till ny fastighet skola 184 m2 till Jakobsgårdarna 1:17 |
Jakobsgårdarna 1:17 | 184 m2 från Jakobsgårdarna 3:11 | 10 915 m2 till ny fastighet skolan 1 108 m2+ 10 m2 till Nygårdarna 14:5 18 m2+ 1 547 m2 till Jakobsgårdarna 3:11 |
Nygårdarna 14:5 | 1 108 m2+ 10 m2 från Jakobsgårdarna 1:17 | 177 m2 till ny fastighet skola |
Ny fastighet skola | 20 069 m2 från Jakobsgårdarna 3:14 17 574 m2 från Jakobsgårdarna 3:16 1 385 m2 från Jakobsgårdarna 3:11 10 915 m2 från Jakobsgårdarna 1:17 177 m2 från Nygårdarna 14:5 | |
Ny fastighet transformatorstation | 120 m2 från Jakobsgårdarna 3:14 |
Fastighetsförteckningen redovisar vilka ledningsrätter och servitut som finns inom planområdet. Allmänna befintliga ledningar inom planområdet som inte redan har ledningsrätt kan säkerställas genom bildande av ledningsrätt. Inrättande av led- ningsrätt söks av ledningsägaren. Olokaliserat servitut bör bildas för de gång- och cykelvägar inom kvartersmark som inte är låsta geografiskt. För gång- och cykel- vägen inom x-området som är låst geografiskt bör ett lokaliserat servitut bildas.
När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder ske. Ansökan om fastighetsbildning, ledningsrätt eller servitut inlämnas till Lantmäteriet. Xxxxxxx, xxxxxxx och rivningslov söks hos Bygg- och kartkontoret, Borlänge kommun.
Planområdet är väl försörjt med vatten- och avloppsledningar, elledningar, teleled- ningar och fjärrvärmeledningar. Befintliga ledningars kapacitet beräknas kunna täcka behovet som ett genomförande av detaljplanen innebär.
Byggherren svarar för nödvändiga mark- och geotekniska utredningar.
Kostnaderna för framtagande av detaljplanen bekostas av kommunfastigheter.
Investeringskostnader för stadsmiljöåtgärder som utveckling av gång- och cykel- vägnätet (detta inkluderar gång- och gc-vägar inom kvartersmark som säkerställs i detaljplanen) och trafikhöjande åtgärder kopplade till dessa ingår i investerings- budgeten för stadsmiljö 2015- 2017.
Ersättning för mark, i samband med fastighetsreglering, ska i första hand ske genom byte av mark. Xxxx som därutöver kräver lösen ska ersättningen grunda sig på markvärdering utförd av certifierad värderare. Förrättningskostnader ska bäras av Borlänge kommun, kommunfastigheter för skolfastigheten och av Stora Tunabyg- gen AB för bostadsfastigheten.
Utbyggnad av skolan samt åtgärder som krävs därav inom kvartersmark bekostas av Borlänge kommun, kommunfastigheter.
Aktuellt projekt anses inte påverka Xxxxxxxx befintliga ledningar. Om så ändå blir fallet bekostas åtgärderna av Borlänge kommun, kommunfastigheter.
Borlänge energi står för kostnaden av högspänningsledning till transformator- stationen. Kostnaden för ledningsdragning från transformatorstationen till skolans byggnad samt del av transformatorstationen tas ut i anslutningsavgift.
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Kommunen ska vid upprättande och ändringar av detaljplaner bedöma och ta ställ- ning till om planens genomförande kan antas leda till så kallad betydande miljö- påverkan enligt Plan- och bygglagen 4 kap 34 §. Den bakomliggande analysen tillsammans med beslutet kallas för behovsbedömning. Om behovsbedömningen visar att detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljö- bedömning innehållande en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.
Utifrån det som redovisas nedan görs behovsbedömningen att detaljplanens genom- förande inte innebär en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 12 § miljöbalken behöver därför inte göras.
Behovsbedömningen görs till föremål för samråd med länsstyrelsen samtidigt som detaljplanen.
Planområdet berörs inte av 3 kap 2§-10§ (MB). Något riksintresse enligt 4 kap MB berörs inte.
Nollalternativ
Ett nollalternativ innebär att området fortsätter att vara planlagt för idrottsändamål, allmänt ändamål och inte detaljplanelagt. Detta innebär att en utbyggnad av skolan inte kan genomföras på grund utav avsaknad av byggrätt samt att bestämmelsen allmänt ändamål är en bestämmelse som inte längre gäller och därmed kan inte bygglov ges. Nygårdsravinen fortsätter att vara inte detaljplanelagt och saknar då även fortsättningsvis skydd. I övrigt kommer fortsatt verksamhet att kunna fort- skrida.
Utbyggnadsalternativ
Planförslaget innebär att skolfastigheten kan expandera och att markanvändningen ändras till skola vilket möjliggör en utbyggnad av skolan. Att kunna erbjuda skol- plats i närområdet är både ekonomiskt-, socialt- och ekologiskt hållbart.
Befintliga gc-vägar säkerställs och nya möjliggörs vilket ökar tillgängligheten och trafiksäkerheten till skolan och länkar samman angränsande bostadsområden. Extra fokus bör läggas på att ge dem god belysning. Gång- och cykelvägen i östra delen av planområdet upplevs idag som otrygg, att skolan byggs ut och att vegetation till viss del försvinner kan öka överblickbarheten och då även den upplevda tryggheten.
Gestaltningsmässigt avviker tillbyggnaden i två våningar med sin träfasad från den befintliga huvudbyggnaden i en våning med brunt tegel. Tillbyggnaden kan upplev- as som den dominerande volymen då den är i två våningar.
Även om inga högre naturvärden har påvisats inom planområdet bör områdets funktion ses som en del i Nygårdsravinens gröna kil, vilket är en viktig resurs i de västra stadsdelarna. Lövskog på igenväxande åkermark i Borlänge tätort tillsam- mans med lövskogen längs Dalälven utgör en viktig helhet i det i övrigt lövfattiga landskapet, den utgör en livsmiljö för t.ex. hackspettar och andra arter beroende av lövskog. Även om skogsytan inom planområdet inte hyser särskilda värden idag så kan naturvärden för lövskog utvecklas på relativt kort sikt med rätt skötsel. Rekrea- tion och upplevelsevärden bedöms som låga idag men björkstammarna har ett visst estetiskt värde. Utifrån detta borde så många lövträd sparas som möjligt och ses som en tillgång vid exploateringen.
Planförslaget innebär att Nygårdsravinen säkerställs genom att planläggas som natur. De befintliga kopplingarna till ravinen kvarstår och det finns möjlighet att förlänga dessa in i de nya bostadsområdena.
Planförslaget innebär att fastighetsregleringar sker mellan Borlänge kommun och Stora Tunabyggen AB.
Xxxxx Xxxxx Borlänge kommun, Kommunfastigheter, Projektledare Xxxxxx Xxxxxxx Borlänge kommun, Plan- och markkontoret, mark- och
exploateringsingenjör
Xxxxx Xxxxxx Borlänge kommun, Plan- och markkontoret, planadministratör Xxxxxx Xxxxxxx Borlänge Energi, Trafik, ingenjör
Xxxxxxxx Xxxxxxx Borlänge Energi, Stadsmiljö, Landskapsarkitekt
Xxxxx Xxxxxxxxxx Borlänge Energi, Planering och projektering, chef, elnät
Samhällsbyggnadssektorn Plan- och markkontoret
December 2017
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Biträdande Plan- och markchef Planeringsarkitekt