Mark och vegetation. Marken inom planområdet sluttar åt sydväst. Höjdskillnaden är cirka 10 meter från Gällivarevägen ner till Tältgatan och Idrottsgatan. I området växer ett antal träd, främst björkar, samt grupper av buskar planterade ut mot gatan. Cirka 300 meter söder om planområdet finns en bollplan och en lekplats som omges av öppen gräsbevuxen mark. Gångvägen längs med Gällivarevägen kantas av en sammanhängande björkallé. Avsikten är att allén längs Gällivarevägen kommer att bibehållas. Planområdets utformning och dess utemiljö kommer att fungera som en trivsam och användbar utemiljö mellan området och gruvan, till dess att användningen gruvindustri blir aktuell. Det är av vikt att planområdet bibehålls i sitt nuvarande skick så länge det är möjligt för att fortsättningsvis bidra till en omgivning som upplevs tillgänglig och attraktiv för allmänheten. För att säkerställa befintlig parkmark fram till dess att gruvindustri blir aktuellt, införs i detaljplanen [PARK1]- Parkmark fram till år 2026 (4 kap 5, 26 § plan- och bygglagen). För att minska påverkan på landskapsbilden reglerar detaljplanen [n1]- Marken får under planens genomförandetid inte förses med upplag (4 kap. 10 § plan- och bygglagen) för områden i direkt anslutning till Tältgatan och Gällivarevägen. Syftet med bestämmelsen är dels att bibehålla en attraktiv miljö under förändringen mot gruvindustri i Malmberget samt att säkerställa att närboende inte störs av exempelvis dammbildningar som kan orsakas av upplag från industrier. För resterande delar av planområdet införs [n2]- Marken får inte förses med upplag annat än för gruvändamål (4 kap. 10 § plan- och bygglagen).
Mark och vegetation. Marken inom planområdet är relativt flack. Planområdet består dels av en asfalterad parkeringsyta med omgivande buskar och träd samt av en bostadsfastighet med bostadshus och parkering inom fastigheten. Wallintorget är till största del en hårdgjord yta där befintlig vegetation är koncentrerad till särskilda ytor. I torgets västra del, vid parkeringen nära Målaregatan finns lönn, oxlar och buskplantering som omger parkeringsytan. På resterande del av Wallintorget finns tydligt avgränsade rabatter med vegetation som varierar mellan rönn, en, syren och lågväxande cypress. I en av växtbäddarna finns även ett mindre perennsortiment. Wallintorgets mark har en lätt lutning in mot torgets mitt. Parkeringen omges av buskar och 12 alléträd som är biotopskyddade och på den berörda delen av torget finns två träd. Träden och buskarna behöver tas bort för att möjliggöra den planerade bostadsbebyggelsen. Några av träden (3 st) utmed gågatan kan möjligen sparas alternativt ersättas efter byggnation om exploateringen gör det omöjligt för dem att överleva. Länsstyrelsen har beviljat kommunen dispens från biotopskyddsbestämmelserna för nedtagning av alléträden. För att i möjligaste mån bevara de kvaliteter som träden bidrar med avses bortfallet av träd kompenseras genom återplantering. Borlänge kommun har upprättat ett s k kompensationskonto som syftar till att genomföra kompensationsåtgärder utifrån exploateringar. Med utgångspunkt i kompensationskontot bestäms var och hur kompensationsåtgärden ska utföras. Villkor för kompensering av träden kan tecknas i exploateringsavtal. Wallintorget som en gång utgjorde platsen för busstation används idag till övervägande del för parkering och har även en funktion som entréplats till polishuset och som en grön lunga i staden, då bl a parkeringsplatsen omges av uppvuxna träd. Men torget är inte välanvänt. En bebyggelse med bostäder, skulle tillföra fler människor centralt i stadskärnan vilket är önskvärt. Enligt Borlänge kommuns grönplan (2002) värderas centrum som väldigt vegetationsfattigt (samt avsaknad av biotoper) och i brist på grönstruktur. Enligt grönplanen har Wallintorget en potential att bli ett parktorg genom att utveckla den till en skulpturpark och få en växtmässig utformning med en karaktär eller ett tema som inte finns i centrumområdet idag.
Mark och vegetation. Gatans höjd över nollplan (RH 2000) justeringar om +/- 0,5 meter är tillåtet, 4 kap. 5 § 1 st 2 p.
Mark och vegetation. Ingrepp i mark ska minimeras. Husen ska anpassas till terrängen. På sluttande tomter ska byggnader ha suterrängvåning eller uppföras med förhöjd sockel med fönster. Befintlig vegetation ska sparas på minst 1/3 av tomtens yta.
Mark och vegetation. Längs med Mätslingan, vid fastighetens östra gräns, finns vegetation i form av buskar och sju stycken träd som önskas bevaras. I plankartan regleras därför dessa träd med bestämmelse n1, träd ska bevaras.
Mark och vegetation. Marken består till största del av en plan gräsyta med rester av ett staket längs med Tärningsgatan. På den del av planområdet som idag är fastigheten Järnet 2 står en lada som blivit skild från den ursprungliga jordbruksfastigheten. Ett mindre antal lövträd växer i områdets norra del mest framträdande är en stor ask och några almar.
Mark och vegetation. Marken inom planområdet sluttar från +124 meter (över havet) i nordväst, ner mot ca. +121 meter i sydost. Från den västra delen av planområdet skymtas berget Billingen. Skyddsvallen utmed Östra leden varierar idag i höjd, och är som högst i söder. Vegetationen består i huvudsak av öppna gräsytor och igen- vuxen mark, samt en mindre skogsdunge föryngrad någon gång på 1970-talet enligt gamla flygbilder. Skogsdungen utgör en skärm för buller och synintryck från Östra leden, samt bidrar med luftrening och vattenreglering. Genom skogen löper en mindre stig i nordsydlig riktning. Norr om planområdet finns en liten vall, och norr om vallen finns ett djupt dike. Inom och i närheten av planområdet har tre naturvärdesob- jekt och två generella biotopskydd noterats. Ett av naturvär- desobjekten, skogsdungen, kommer att påverkas något av planförslaget. Detta då en mindre del av skogsdungen förläggs inom tomtmark för bostäder respektive centrumändamål/ idrottsplats. Planområdet berörs inte av Natura 2000-områden eller natur- reservat och inte heller av naturvårdsprogram eller naturmil- jöinventeringar.
Mark och vegetation. PBL (2010:900) 4 kap 5 § träd
Mark och vegetation. Planområdet består till större delen av skogsmark. I norr skedde avverkning för ett par år sedan, vilket har lämnat ett hygge efter sig. På hygget har man glest lämnat träd av xxxxx, tall och gran. Stora delar av om- rådet är under igenväxning med lövsly. Skogsmarken i den södra delen domineras av granskog. Terrängen är lätt till tämligen kuperad på sina håll. Det förekommer block, och på flera platser i skogen finns stenmurar. Planområdet är utpekat som skyddsvärd natur, med förekomst av naturvårdsintressanta fåglar och växt- arter. Därför har en naturvärdesinventering samt fågelinventering gjorts av området (Calluna, 2014- 06-30). I denna gjordes en särskild bedömning av förekomsten av Grönvit nattviol samt en inventering av sumpskogsområdet. Inventeringen visade att förekomsten av Grönvit nattviol är sparsam och inte utgör särskilda behov för hänsyn, men däremot har en bäck med kringväxande lövskog i den norra delen av planområdet bedömts ha ett påtagligt naturvärde, och
Mark och vegetation. Planområdet utgörs av en åker vid Frölunda vilket omfattar ungefär hälften av planområdet. Resten utgörs av bebyggd miljö, en gammal löväng och produktionsskog i form av gran- och tallskog. Området är i huvudsak relativt flackt men med vissa höjdskillnader i skogsområdet i söder.