Svensk rätt. Svensk rätt är exklusivt tillämplig på Memorandumet inklusive till Memorandumet hörande handlingar. Tvist med anledning av Erbjudandet, innehållet i Memorandumet eller därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk domstol exklusivt.
Svensk rätt. Enligt svensk rätt finns en allmän begränsning i arbetstagarorganisationers rätt innebärande att den inte får disponera över sina medlemmars enskilda rätt. Detta gäller självfallet även rättigheter för anställda som inte är med- lemmar i arbetstagarorganisationen. Det aktuella kollektivavtalet innehåller ett flertal regler (t.ex. artiklarna 1 b, d, e, f och i) som är knutna till den besättning som fanns på fartyget vid avtalets ingående. Av kollektivavtalet följer bl.a. att bolaget är skyldigt att införliva reglerna i kollektivavtalet i de individuella anställningsavtalen och om det är nödvändigt också registrera dessa avtal hos nationell myndighet (artikel 1 b). Av avtalet framgår också att bolaget är skyldigt att betala dels en medlemsavgift, dels ett bidrag till ITF:s ”Welfare Fund” för var och en av besättningsmedlemmarna (artikel 1 e och schedule 2). Avsikten med bestämmelsen om medlemsavgift har varit att ansluta de besättningsmän som vid tillfället tjänstgjorde på fartyget till förbundet eller ITF. Den bestämmelsen rör därför enskildas rättigheter. I tvisten mellan för- bundet och bolaget spelar det inte någon roll om ITF faktiskt har medlemmar eller inte. En bestämmelse genom vilken en facklig organisation och en arbetsgivare avtalar att arbetsgivaren skall betala medlemsavgift för en besättningsman till organisationen är ett s.k. tredjemansavtal som saknar gil- tighet mot besättningsmannen om denne inte accepterar överenskommelsen. En sådan bestämmelse inkräktar också på besättningsmannens rätt att organi- sera sig och strider mot den negativa föreningsfriheten som är garanterad i artikel 11 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättighe- terna och de grundläggande friheterna (europakonventionen). Principen om negativ föreningsfrihet skall även respekteras vid tillämpning av svensk lag som en grundläggande EG-rättslig princip. Det finns som ovan angetts även andra bestämmelser i kollektivavtalet som reglerar besättningsmedlemmarnas enskilda rättigheter. Ett kollektivavtal som innebär att en facklig organisation avtalar om enskildas rättigheter är endast giltigt om organisationen är behörig att företräda de berörda arbetsta- garna i dessa frågor. Det är ostridigt att förbundet inte haft sådan behörighet. Kollektivavtalet skall därför även med tillämpning av svensk rätt förklaras ogiltigt på denna grund. Ett visst krav på representativitet gäller även för det fall att kollektivavtalet inte skulle anses reglera enskildas rättigheter. I ...
Svensk rätt. Socialförsäkringen är indelad i tre försäkringsdelar. En del utgörs av förmåner som grundas på arbete i Sverige, så kallade arbetsbaserade förmåner enligt 4 kap. 2 § SFB. För att omfattas av socialförsäkringsskyddet ska den försäkrade även uppfylla övriga villkor som gäller för den aktuella förmånen enligt 5–7 kap. SFB. Av 6 kap. 2 § första stycket SFB framgår att vid tillämpning av bestämmelserna i socialförsäkringsbalken avses med arbete i Sverige, om inget annat särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Från huvudregeln finns några undantag för särskilda personkategorier. Undantagen är reglerade i 6 kap. 3–5 §§ SFB. I 6 kap. 4 § första stycket SFB anges att arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige ska anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år. Att en sådan bestämmelse behövs är just för att arbete som fysiskt utförs utomlands som huvudregel inte är arbete i Sverige. Det har ingen betydelse om den som bedriver verksamheten är svensk eller utländsk, fysisk eller juridisk person eller har sitt säte eller är bosatt utomlands. Den anställdes medborgarskap spelar heller ingen roll. Även arbete som en arbetstagare utför under en kortare tjänsteresa utomlands ska ses som förvärvsarbete här i landet. När det gäller mer långvariga fall kan det i stället handla om utsändning. (Prop. 1998/99:119 s. 103) Lagstiftaren har valt att inte reglera exakt när arbete ska anses vara utfört i Sverige. I förarbetena till den numera upphävda socialförsäkringslagen (1999:799) anges att det istället bör ankomma på de rättsvårdande myndigheterna att genom praxis fastställa de närmre omständigheterna under vilka ett arbete, som helt eller delvis utförs i hemmet eller på distans, ska anses som arbete i Sverige (prop. 1998/99:119 s. 103 och 105).
Svensk rätt. Svensk rätt ska tillämpas på dessa Allmänna villkor och i övrigt vid användandet av AMFs internetkontor. AMF 113 88 Stockholm Besök: Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx 00 Telefon: 0000-000 000 xxxx@xxx.xx
Svensk rätt. Svensk rätt är exklusivt tillämplig på Me- morandumet inklusive till Memorandumet hörande handlingar. Tvist med anledning av Erbjudandet, innehållet i Memorandumet el- ler därmed sammanhängande rättsförhållan- den ska avgöras av svensk domstol exklusivt.