Common use of Bakgrund och syfte Clause in Contracts

Bakgrund och syfte. Genom ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet i sju sjukvårdsregioner för att samverka kring den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg i form av e-tjänster och appar har brutit igenom på bred front. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet, självbestämmande och delaktighet.

Bakgrund och syfte. Genom ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet i sju sjukvårdsregioner Regler för läkemedelsinformation har sedan det ursprungligen antogs 1969 av Läkeme- delsindustriföreningen (LIF) och Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska Industrier (RUFI) varit det huvudsakliga dokumentet för att samverka närmare ange läkemedelsföretagens ansvar för information om läkemedel. Under senare år har LIF bl.a. genom sitt medlemskap i European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA), International Federation of Pharmaceutical Manufacturers and Associations (IFPMA) kommit att omfattas av dessa organisationers regelverk. Därutöver har LIF ingått ett flertal överenskommelser om samverkansformer mellan läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården m.fl. Dessutom har regler för icke-interventionsstudier, regler för samverkansformer med orga- nisationer/intresseorganisationer, regler för umgänget mellan företag och medarbetare på apotek samt regler för umgänget mellan företag och politiker utgivits. LIF:s styrelse beslutade att samla de nationella och internationella regelverken i en kod. LIF:s styrelse beslutade den 13 juni 2007 att anta det nya regelverket som benämns Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER). Regelverket trädde ikraft den 1 oktober 2007 och reviderades senast i juni 2022. Läkemedelsbranschens etiska regelverk ska ses som ett komplement till gällande lagstiftning, författningar och myndigheters föreskrifter och tillämpliga koder, t.ex. mutlagstiftning, Institutet mot Mutors ”Kod mot korruption i näringslivet” och regler kring den högspecialiserade vårdenupphandling. En innebörd av beslutet var att Den 1 januari 2018 bildades en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog nordisk förening för veterinärmedicinska läkemedel med ansvar för bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande marknadsövervakning av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stortveterinärmedicinska läkemedel. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier samband med revideringen av LER i hälso- och sjukvårdenfebruari 2018 beslutades därför att ta bort de delar i LER som specifikt berörde veterinärmedicinska läkemedel. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner Övriga delar i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehovLER berör fr.o.m. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg i form av e-tjänster och appar har brutit igenom på bred front. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga detta datum ej heller veterinärmedicinska läkemedel eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet, självbestämmande och delaktighetveterinärmedicinska företag.

Bakgrund och syfte. Genom ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet i sju sjukvårdsregioner för att samverka kring den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och Kalix kommun har en stabilt hög ställning i internationell jämförelsemarkreserv på närmare 1500 ha (varav närmare 400 ha är produktiv skogsmark och ca 40 ha är avsatt för industriändamål) att förvalta. Medicinska Inom kommunen finns också 112 bostadstomter och tekniska framsteg har bidragit 17 fritidstomter till att överlevnaden har ökat försäljning. Kommunen äger också mark som inte är intressant för exploatering. Viss mark går inte eller får inte bebyggas samtidigt som behovet av exploateringsbar mark (företrädesvis kustnära) konkurrerar med behovet av mark för andra ändamål som t ex natur-, kultur-. idrotts- och människors livskvalitet förbättratsfriluftsupplevelser av olika slag. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt I översiktsplanen finns de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd övergripande mål som planmässigt styr samhällsbyggnaden i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- Översiktsplanen skall revideras regelbundet och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg i form av e-tjänster och appar har brutit igenom på bred front. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser styrdokument för att systematiskt stärka aktivt arbeta för en kommunal markreserv med god framförhållning. Dokumentet ”Master Plan Kalix kommun 2013-2025” arbetades fram för att inventera och presentera befintliga och planerade etableringsmöjligheter för Kalix näringsliv och utomstående aktörer och ska också ses som ett grundläggande styrdokument för arbetet med förvaltningen av den personcentrerade vård kommunala marken. Ett bostadsförsörjningsprogram eller liknande skall ange de mål som uppfyller Patientlagens krav på integritetgäller för den närmaste tiden. Detta skall vara ett ”levande dokument” som skall revideras med jämna mellanrum, självbestämmande förslagsvis vid varje mandatperiod. Den årliga kommunala budgeten anger inriktning för markpolitiken, med kortsiktiga och delaktighetkonkreta mål och direktiv. Samhällsbyggnadsnämnden har idag det formella ansvaret för förvaltningen av kommunens markreserv och skall upprätta detaljerade anvisningar för handläggandet av ärenden som rör förvaltningen av markinnehavet. Syftet med detta dokument, tillsammans med de dokument vilka hänvisas till nedan, är dels att visa vad som ingår i begreppet ”markförvaltning”, dels att ge tjänstemännen verktyg att förhålla sig till inför handläggning av de olika markärendena.

Bakgrund och syfte. Genom Stiftelsen för Internetinfrastruktur (nedan ”.SE”), som administrerar den svenska toppdomänen .se, har under 2009 infört en ny affärsmodell. Tidigare var en innehavare av ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet svenskt domännamn kund hos .SE, och anlitade särskilda domännamnsombud för registreringstjänsten samt vissa tilläggstjänster. Med den nya affärsmodellen är alla innehavare av svenska domännamn i sju sjukvårdsregioner stället kunder hos en av .SE ackrediterad Registrar. En Registrar hanterar innehavarens samtliga Internetrelaterade tjänster. En närmare beskrivning av tjänsteutbudet finns nedan under punkt 7, Registreringstjänster. För att bli ackrediterad Registrar har .SE uppställt särskilda krav. Registraren skall vara näringsidkare och inneha F-skattsedel. Registraren skall under avtalspe- rioden ha en gällande, för sin Registrarverksamhet erforderlig, ansvarsförsäkring som omfattar Registrarens åtaganden enligt detta Avtal, .SE:s Registreringsvill- kor samt Registrarens avtal med .SE. Registraren skall ha erforderliga tekniska och administrativa resurser, inklusive personalresurser, för att samverka kring kunna utföra sina åtaganden som ackrediterad Registrar. Registraren skall ha den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering tekniska kompetens som krävs för att ersätta de bindningar kunna genomföra Registreringstjänster med hjälp av det tekniska gränssnitt som via avtal fanns för utnyttjande .SE från tid till annan anvisar. Minst en (1) av ett visst antal vårdplatser Registrarens medarbetare skall vid regionsjukhusenvar tidpunkt vara certifierade av .SE. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg i form av e-tjänster och appar har brutit igenom på bred front. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser Regist- raren ansvarar för att systematiskt stärka medarbetare genomgår de av .SE anordnade utbildningar som krävs för att erhålla och bibehålla certifiering. Eftersom Web Lovers härmed bekräftar att företaget är, eller senast den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet31 maj 2009 kommer att vara, självbestämmande och delaktighet.av .SE ackrediterad Registrar; Eftersom Xxxxxxxxxxx vill anlita nämnda Registrarför utförande av Registre- ringstjänster under toppdomänen .se; Har parterna träffat följande Avtal:

Bakgrund och syfte. Genom Stiftelsen för Internetinfrastruktur (nedan ”.SE”), som administrerar den svenska toppdomänen .se, har under 2009 infört en ny affärsmodell. Tidigare var en innehavare av ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet svenskt domännamn kund hos .SE, och anlitade särskilda domännamnsombud för registreringstjänsten samt vissa tilläggstjänster. Med den nya affärsmodellen är alla innehavare av svenska domännamn i sju sjukvårdsregioner stället kunder hos en av .SE ackrediterad Registrar. En Registrar hanterar innehavarens samtliga Internetrelaterade tjänster. En närmare beskrivning av tjänsteutbudet finns nedan under punkt 7,Registreringstjänster. För att bli ackrediterad Registrar har .SE uppställt särskilda krav. Registraren skall vara näringsidkare och inneha F-skattsedel. Registraren skall under avtalsperioden ha en gällande, för sin Registrarverksamhet erforderlig, ansvarsförsäkring som omfattar Registrarens åtaganden enligt detta Avtal, .SE’s Registreringsvillkor samt Registrarens avtal med .SE. Registraren skall ha erforderliga tekniska och administrativa resurser, inklusive personalresurser, för att samverka kring kunna utföra sina åtaganden som ackrediterad Registrar. Registraren skall ha den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering tekniska kompetens som krävs för att ersätta de bindningar kunna genomföra Registreringstjänster med hjälp av det tekniska gränssnitt som via avtal fanns för utnyttjande .SE från tid till annan anvisar. Minst en (1) av ett visst antal vårdplatser Registrarens medarbetare skall vid regionsjukhusenvar tidpunkt vara certifierade av .SE. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg i form av e-tjänster och appar har brutit igenom på bred front. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser Registraren ansvarar för att systematiskt stärka medarbetare genomgår de av .SE anordnade utbildningar som krävs för att erhålla och bibehålla certifiering. Eftersom Xxx.xxx härmed bekräftar att företaget är, eller senast den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet31 maj 2009 kommer att vara, självbestämmande och delaktighet.av .SE ackrediterad Registrar; Eftersom Xxxxxxxxxxx vill anlita nämnda Registrar för utförande av Registreringstjänster under toppdomänen .se; Har parterna träffat följande Avtal:

Bakgrund och syfte. Genom Bolaget är ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet kreditmarknadsbolag vars syfte är att kostnadseffektivisera upplånings- verksamheten för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser, kommunalförbund och landsting samt att tillhandahålla finansiell service inom det kommunala området. Det primära syftet med Bolagets verksamhet är inte att generera vinst till Föreningen. Utöver upplåning av medel för finansiering av dess övriga verksamhet, omfattar Bolagets verk- samhet lämnande av kredit, medverkan vid finansiering samt ekonomisk rådgivning eller annan finansiell service. Bolagets kreditgivning, medverkan vid finansiering och rådgiv- ning sker uteslutande till medlemmar i sju sjukvårdsregioner Föreningen samt, mot borgen, till av Föreningens medlemmar majoritetsägda företag. Vidare kan utlåning, mot borgen, även ske till kom- munala stiftelser och förbund, förutsatt att dessa är närstående till medlem eller medlem- mar i Föreningen. Bolaget har per dagen för detta Prospekt cirka 85 anställda och kontor i Örebro. Kommuninvest har organiserat verksamheten i en koncern enligt följande struktur: Administrative Solutions NLGFA AB är ett intressebolag som ägs tillsammans med Kommunalbanken i Norge. Bolaget konsolideras inte i Kommuninvest-koncernens räkenskapshandlingar. Administrative Solutions NLGFA AB är sedan 29 april 2015 försatt i frivillig likvidation. Likvidationen är per dagen för detta Prospekt pågående och avsikten är att likvidationen ska avslutas under 2016. Bolaget är inte beroende av andra bolag inom koncernen. I enlighet med ägardirektiv från Föreningen pågår det inom Kommuninvest en kapitalupp- byggnad föranledd av det kommande bruttolikviditetskrav för kreditinstitut vilket träder ikraft den1 januari 2018. Kapitaluppbyggnaden inom Kommuninvest skedde mellan rä- kenskapsåren 2009 och 2014 främst via resultatupparbetning och återföring av vinstme- del. Sedan 2015 har kapitaluppbyggnadsmodellen kompletterats med möjligheten för Föreningens medlemmar att göra direkta kapitaltillskott (årsinsatser och särskilda frivilliga insatser) samt tillhandahålla andra former av kapitaltillskott (t.ex. förlagslån) till Förening- en. Medlen som Föreningens medlemmar tillhandahåller kan sedan användas av Före- ningen för att samverka kring teckna och erlägga betalning för nyemitterade aktier i av Bolaget beslutade nyemissioner. Kompletteringen av kapitaluppbyggnadsmodellen har möjliggjorts mot bakgrund av de revideringar av Föreningens stadgar som beslutade på Föreningens års- stämma den högspecialiserade vården10 april 2014 och som fastställdes av Föreningens årsstämma den 16 april 2015. En innebörd Ytterligare kapitaltillskott förväntas tillskjutas under 2016. Vid Föreningens årsstämma den 16 april 2015 beslutades det att medlemmarna skulle inbetala en årsinsats för 2015 om 679 400 000 kronor. Inbetald årsinsats motsvarade den överskottsutdelning som beslutades skulle delas ut på samma föreningsstämma. Inbetalt belopp användes av beslutet var Föreningen till att teckna aktier i Bolagets nyemission beslutad den 16 april 2015, varvid 6 800 000 aktier emitterades och tecknades, innebärande en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter ökning av Bolagets aktiekapital med 680 000 000 kronor. Nyemissionsbeslutet registrerades av Bolagsverket den 17 juni 2015. Vidare betalade medlemmarna i Föreningen frivilligt in en särskild insats till Föreningen under 2015 uppgående till ett belopp om 2 690 674 000 kronor. Delar av det totala inbetalda beloppet användes av Föreningen till att teckna ak- tier i Bolagets nyemission beslutad av Bolagets styrelse den 23 oktober 2015, varvid 12 000 000 aktier emitterades och länsspecialitetertecknades, innebärande en ökning av Bolagets aktiekapi- tal med 1 200 000 000 kronor. En översyn Nyemissionsbeslutet registrerades av regionindelningen gjordes Bolagsverket den 23 december 2015. Resterande av det av medlemmarna i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat Föreningen inbetalda beloppet användes av Föreningen till att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande teckna aktier i Bolagets nyemission beslutad av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per Bolagets styrelse den 1 januari 2019mars 2016, varvid 14 906 740 aktier emitterades och tecknades, innebä- rande en ökning av Bolagets aktiekapital med 1 490 674 000 kronor. Sjukvårdsregionernas indelning styrs Nyemissionsbeslu- tet registrerades av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kapBolagsverket den 9 maj 2016. 2 § Föreningen har det primära ansvaret för Kommuninvests kapitalisering. Föreningens plan utgår från att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner Kommuninvest ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning kapitaliseras upp till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och nivå motsvarande 1,5 procents bruttosoliditetsgrad. Skulle det slutgiltiga kravet på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten bruttosoliditetsgrad sättas högre än 1,5 procent är Före- ningens plan i första hand att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg ge ut ytterligare övrigt primärkapitalinstrument i form av e-tjänster förlagslån, överinsats eller förlagsinsats till Föreningens medlemmar. Stadgarna med- ger även utgivande av primärkapitalinstrument till Föreningen närstående aktörer och appar har brutit igenom på bred frontandra kommunala aktörer. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt Förutsatt särskilt stämmobeslut kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns övrigt primärkapitalinstru- ment även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit utges till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet, självbestämmande och delaktighetövriga kapitalmarknadsaktörer.

Bakgrund och syfte. Genom Bolaget är ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet kreditmarknadsbolag vars syfte är att kostnadseffektivisera upplånings- verksamheten för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalför- bund samt att tillhandahålla finansiell service inom det kommunala området. Det primära syftet med Bolagets verksamhet är inte att generera vinst till dess ägare. Utöver upplå- ning av medel för finansiering av dess övriga verksamhet, omfattar Bolagets verksamhet lämnande av kredit, medverkan vid finansiering samt ekonomisk rådgivning eller annan finansiell service. Bolagets kreditgivning, medverkan vid finansiering och rådgivning sker uteslutande till medlemmar i sju sjukvårdsregioner Föreningen samt, mot borgen, till av medlemmarna majori- tetsägda företag. Utlåning kan, mot borgen, även ske till kommunala stiftelser och för- bund, förutsatt att de är närstående medlem eller medlemmar i Föreningen. Bolaget har cirka 80 anställda och kontor i Örebro. Kommuninvest har organiserat verksamheten i en koncern enligt följande struktur: Administrative Solutions NLGFA AB är ett intressebolag som ägs tillsammans med Kommunalbanken i Norge. Bolaget konsolideras inte i Kommuninvest-koncernens räkenskaper. I enlighet med ägardirektiven från Föreningen pågår inom Kommuninvest en kapitalupp- byggnad inför införandet i EU av ett bruttosoliditetskrav i kreditinstitut, från 2018. Kapital- uppbyggnaden har skett dels via resultatupparbetning, dels via emission av ett förlagslån om 1 miljard kronor till Föreningens medlemmar år 2010. Emissionen övertecknades och samtliga medlemmar deltog. Från och med räkenskapsåret för 2011 började Föreningen använda sig av över- skottsutdelning. Överskottsutdelningen sker genom att koncernbidrag från Kommuninvest till Föreningen, efter avdrag för att samverka kring den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregionertäcka Föreningens kostnader, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras vidareutdelas till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg före- ningens medlemmar i form av e-tjänster återbäring på affärsvolym och appar ränta på insatskapital. Vid Föreningens årsstämma beslutas om överskottsutdelning ska ske. Vid Föreningens årsstämma den 16 april 2015 beslutades att medlemmarna ska inbetala in en årsinsats för 2015 på 679 400 000. Inbetalt belopp kommer av Föreningen att an- vändas till att teckna sig i Bolagets nyemission beskriven i avsnitt 6.9 nedan. Föreningen har brutit igenom på bred frontdet primära ansvaret för Kommuninvests kapitalisering. NyaFöreningens plan utgår från att Kommuninvest och Bolaget ska kapitaliseras upp till en nivå motsvarande 1,5 procents bruttosoliditetsgrad. Föreningen har vid årsstämman den 10 april 2014 fattat beslut om att ändra sina stadgar för att bland annat höja den lägsta insatsen för befintliga medlemmar, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även samt införa en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyggöra extrainsatser. Hälso- Beslutet bekräftades av års- stämman den 16 april 2015. Skulle det slutgiltiga kravet på bruttosoliditetsgrad sättas högre än 1,5 procent är Före- ningens plan i första hand att ge ut ytterligare övrigt primärkapitalinstrument i form av förlagslån, överinsats eller förlagsinsats till Föreningens medlemmar. Stadgarna med- ger dock utgivande av primärkapitalinstrument till Föreningen närstående aktörer och sjukvården ska enligt lag vara jämlikandra kommunala aktörer. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit Förutsatt särskilt stämmobeslut kan övrigt primärkapitalinstru- ment även utges till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet, självbestämmande och delaktighetövriga kapitalmarknadsaktörer.

Bakgrund och syfte. Genom Stiftelsen för Internetinfrastruktur (nedan ”.SE”), som administrerar den svenska toppdomänen .se, har under 2009 infört en ny affärsmodell. Tidigare var en innehavare av ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet svenskt domännamn kund hos .SE, och anlitade särskilda domännamnsombud för registreringstjänsten samt vissa tilläggstjänster. Med den nya affärsmodellen är alla innehavare av svenska domännamn i sju sjukvårdsregioner stället kunder hos en av .SE ackrediterad Registrar. En Registrar hanterar innehavarens samtliga Internetrelaterade tjänster. En närmare beskrivning av tjänsteutbudet finns nedan under punkt 7, Registreringstjänster. För att bli ackrediterad Registrar har .SE uppställt särskilda krav. Registraren skall vara näringsidkare och inneha F-skattsedel. Registraren skall under avtalsperioden ha en gällande, för sin Registrarverksamhet erforderlig, ansvarsförsäkring som omfattar Registrarens åtaganden enligt detta Avtal, .SE:s Registreringsvillkor samt Registrarens avtal med .SE. Registraren skall ha erforderliga tekniska och administrativa resurser, inklusive personalresurser, för att samverka kring kunna utföra sina åtaganden som ackrediterad Registrar. Registraren skall ha den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering tekniska kompetens som krävs för att ersätta de bindningar kunna genomföra Registreringstjänster med hjälp av det tekniska gränssnitt som via avtal fanns för utnyttjande .SE från tid till annan anvisar. Minst en (1) av ett visst antal vårdplatser Registrarens medarbetare skall vid regionsjukhusenvar tidpunkt vara certifierade av .SE. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg i form av e-tjänster och appar har brutit igenom på bred front. Nya, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser Registraren ansvarar för att systematiskt stärka medarbetare genomgår de av .SE anordnade utbildningar som krävs för att erhålla och bibehålla certifiering. Eftersom 28K Digital härmed bekräftar att företaget är, eller senast den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet10 december 2019 kommer att vara, självbestämmande och delaktighet.av .SE ackrediterad Registrar; Eftersom Xxxxxxxxxxx vill anlita nämnda Registrar för utförande av Registreringstjänster under toppdomänen .se; Har parterna träffat följande Avtal:

Bakgrund och syfte. Genom Bolaget är ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet kreditmarknadsbolag vars syfte är att kostnadseffektivisera upplånings- verksamheten för kommuner, kommunala bolag, kommunala stiftelser och kommunalför- bund samt att tillhandahålla finansiell service inom det kommunala området. Det primära syftet med Bolagets verksamhet är inte att generera vinst till dess ägare. Utöver upplå- ning av medel för finansiering av dess övriga verksamhet, omfattar Bolagets verksamhet lämnande av kredit, medverkan vid finansiering samt ekonomisk rådgivning eller annan finansiell service. Bolagets kreditgivning, medverkan vid finansiering och rådgivning sker uteslutande till medlemmar i sju sjukvårdsregioner Föreningen samt till av medlemmarna majoritetsägda före- tag. Bolaget har cirka 70 anställda och kontor i Örebro. Bolaget har organiserat verksamheten i en koncern enligt följande struktur: Administrative Solutions NLGFA AB är ett intressebolag som ägs tillsammans med Kommunalbanken i Norge. Bolaget konsolideras inte i Kommuninvest-koncernens räkenskaper. I enlighet med ägardirektiven från Föreningen pågår inom Kommuninvest en kapitalupp- byggnad inför införandet i EU av ett bruttosoliditetskrav i kreditinstitut, från 2018. Kapital- uppbyggnaden har skett dels via resultatupparbetning, dels via emission av ett förlagslån om 1 miljard kronor till Föreningens medlemmar år 2010. Emissionen övertecknades och samtliga medlemmar deltog. Från och med räkenskapsåret för 2011 började Föreningen använda sig av över- skottsutdelning. Överskottsutdelningen sker genom att koncernbidrag från Kommuninvest till Föreningen, efter avdrag för att samverka kring den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregionertäcka Föreningens kostnader, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras vidareutdelas till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg före- ningens medlemmar i form av e-tjänster återbäring på affärsvolym och appar har brutit igenom ränta på bred frontinsatskapital. Nya, moderna informationsstöd Vid Föreningens årsstämma beslutas om överskottsutdelning ska ske. Vid Föreningens årsstämma beslutas också om medlemmarna ska inbetala nytt insats- kapital. Insatskapital som tillförs Föreningen kan användas för att förstärka kapitalbasen i Kommuninvest. Vid 2013 års föreningsstämma beslutades om inbetalning av 768,0 (276,0) mnkr i nytt insatskapital. Samtliga medlemmar valde att delta. Kommuninvests planering utgår från att med den pågående kapitaluppbyggnaden kunna nå en bruttosoliditetsgrad om 1,5 procent. Fastställs ett högre bruttosoliditetskrav än så krävs alternativa kapitaltillskott. Arbete pågår för att möjliggöra flera alternativ till kapitaltillskott. Avsikten är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer vid Före- ningens årsstämmor 2014 och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom 2015 behandla dels ett gemensamt förslag till reformerat system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts medlemsinsatser dels justeringar i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser stadgarna för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet, självbestämmande och delaktighetmöjliggöra fler alternativa kapitali- seringsformer.

Bakgrund och syfte. Genom ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet Parterna har tidigare träffat ”Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i sju sjukvårdsregioner Västsverige”, tecknat i mars 2010, nedan benämnt ”Medfinansieringsavtalet”. Medfinansieringsavtalet gäller genomförandet av de transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder som anges i avtalet och som fått benämningen ”Västsvenska paketet”. Parterna har uppskattat de totala kostnaderna för genomförandet av åtgärderna till cirka 34 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Åtgärderna har planerats att samverka kring den högspecialiserade vårdenutföras successivt under tidsperioden 2010-2028. En innebörd Parterna har i samverkan enats om gemensamma mål för Västsvenska paketet. Målen finns beskrivna i dokumentet ”Sammanställning av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregionermålen, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlamentVästsvenska paketet rapport 2011:1”. De sista per fem övergripande målen är: • Större arbetsmarknadsregioner • En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken • En konkurrenskraftig kollektivtrafik • En god livsmiljö • Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Efter Medfinansieringsavtalet har Parterna träffat ”Avtal om genomförande av Block 1 januari 2019med tillägg till avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige”, tecknat i augusti 2011, nedan benämnt ”Block 1”, samt ”Avtal om genomförande av Block 2 samt om förlängning av avtal om genomförande av Block 1 m.m.”, tecknat i februari 2014, nedan benämnt ”Block 2”. Sjukvårdsregionernas indelning styrs Block 1 innehåller ett antal Projekt avsedda att genomföras år 2010-2014, enligt omfattning som framgår av hälso- avtalet med tillhörande Projektbilagor. Genom Block 2 förlängdes avtalstiden för Block 1. Block 2 innehåller ett antal Projekt som genomförs eller påbörjas år 2014-2016, enligt omfattning som framgår av avtalet med tillhörande Projektbilagor. Avtalstiden för Block 2 är till och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges med den 31 december 2017 alternativt ett år längre än den planerade färdigställandetiden för Projekt med planerat färdigställande bortom år 2016. Sammanlagt omfattar Block 1 och Block 2 31 olika Projekt som genom avtalen tilldelats totalt 11 840 miljoner kronor från Västsvenska paketet. De infrastrukturåtgärder som planeras att genomföras inom ramen för Västsvenska paketet och som efter Block 1 och Block 2 återstår att reglera genomförandet av, befinner sig i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat olika skeden och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelseolika planerade påbörjande- och genomförandetider. Medicinska Det gör det svårt att som tidigare tidsmässigt samordna och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen reglera genomförandet av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningar, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg Projekten i form av e-tjänster block. Projektavtal som reglerar innehåll, kostnader, finansiering och appar har brutit igenom på bred frontgenomförandetid för olika åtgärder kommer istället att behöva ingås successivt under kommande år. NyaFör att skapa enhetlighet och tydlighet träffas detta Paraplyavtal med övergripande bestämmelser för färdigställandet av Västsvenska paketet. Avtalet behåller huvuddelen av de övergripande bestämmelserna i tidigare blockavtal, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket av vårdadministrationen. Samtidigt kan de underlätta samverkan mellan vårdaktörer med vissa justeringar och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoser, samt skapa ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonal. Sverige når höga medicinska resultat. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd förtydliganden som en person med individuella behov följd av erfarenheter och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritet, självbestämmande och delaktighetsynpunkter från arbetet inom Västsvenska paketet.

Bakgrund och syfte. Genom ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet Parterna i sju sjukvårdsregioner Västsvenska paketet har genom Medfinansieringsavtalet, tecknat i mars 2010, och tillägg till Medfinansieringsavtalet i Block 1, tecknat i augusti 2011, kommit överens om att finansiera och genomföra transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige för att samverka kring den högspecialiserade vården34 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. En innebörd Exakt vilka åtgärder som ska omfattas av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd finansieringen har inte erhållits för något varit fastställt från början utan har successivt beslutats av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting Parterna i Sverige ansökt om Block 1 och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges Block 2, tecknat i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kroniska sjukdomar driver på kostnaderna i hälso- och sjukvården. Samtidigt minskar den arbetande andelen av befolkningen vilket gör att skatteunderlaget sjunker. Ekvationen riskerar att inte gå ihop när färre måste täcka kostnaderna inte bara för vården utan för svensk välfärd i stort. I Sverige råder stor brist på personal inom många yrkeskategorier i hälso- och sjukvården. Arbetet med en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning är prioriterat område för alla regioner i landet, parallellt med justeringar i utbudet och utformningen av utbildningarfebruari 2014, samt antalet utbildningsplatser som motsvarar framtidens resursbehov. Teknikutvecklingen i samhället rusar. Hälso- och sjukvården har en stor uppgift i att hinna med att utvecklas i samma takt. Digitaliseringen är inte längre en framtidsfråga, digitala vårdverktyg därefter i form av e-tjänster Projektavtal som hör till Paraplyavtalet, tecknat i april 2017. Genom Paraplyavtalet, som innehåller ett övergripande regelverk för genomförandet av Västsvenska paketet, fick Ledningsgruppen i uppgift att själv initiera eller ta emot förslag på nya projekt samt behandla och appar ta ställning till sådana initiativ. Ledningsgruppen har brutit igenom på bred fronti detta arbete att beakta Västsvenska paketets uppställda mål och budget. NyaLedningsgruppen har genom Paraplyavtalet även fått mandat att själv fatta beslut om och teckna avtal för nya projekt, moderna informationsstöd är på väg att införas som förväntas effektivisera mycket upp till en planerad kostnad per kalenderår om sammanlagt 150 miljoner kronor. Beslut och tecknande av vårdadministrationenProjektavtal överstigande Ledningsgruppens mandat görs enligt ordinarie ordning hos respektive Part. Samtidigt kan Projektavtal för projekt 409 Korsvägen, tecknat i september 2019, innebär en maximal finansiering av projektet om 603 miljoner kronor från Västsvenska paketet. Genomförandeplanen har tidigare innehållit en budgetram om 1 miljard kronor för projektet. Följaktligen frigjordes ett budgetutrymme om 397 miljoner kronor i samband med Projektavtalets tecknande. Av de underlätta samverkan mellan vårdaktörer frigjorda medlen har 65 miljoner kronor omfördelats till potten framtida åtgärder och göra patienterna mer informerade och delaktiga i sin egen vård. Här finns även en utmaning i att uppfylla de höga förväntningarna hos den digitalt mogna delen av befolkningen och samtidigt bevara en hög nivå av tillgänglighet för dem som inte har förmåga eller möjlighet att använda digitala verktyg. Hälso- och sjukvården ska enligt lag vara jämlik. Men patienter behandlas inte alltid lika. Sveriges regioner har tillsammans antagit utmaningen att genom ett gemensamt system för nationell kunskapsstyrning införa sammanhållna och personcentrerade vårdförlopp för ett stort antal diagnoseråtgärdsområde kollektivtrafikåtgärder, samt skapa ytterligare 10 miljoner kronor till projekt 604 Hovås – Brottkärr. För att fördela återstående 322 miljoner kronor har Parterna tagit fram förslag på projekt med önskemål om finansiering från Västsvenska paketet. Efter genomförd urvalsprocess återstod ett samlat kunskapsstöd för vårdpersonalförslag på fördelning av 300 miljoner kronor till femton olika åtgärder som Ledningsgruppen genom beslut 2021-01-15 ställt sig bakom. Sverige når höga medicinska resultatDe femton åtgärderna har i detta Projektavtal slagits samman till tio Projekt. Men när det gäller samordning mellan vårdens olika aktörer vittnar många patienter om brister. Det gäller främst kontakterna mellan primärvård och specialistvård, samt mellan regional och kommunal vård. 2018 års nya lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har bidragit till Återstående 22 miljoner kronor avses att utgöra en förbättring, men utskrivningsprocessen behöver utvecklas ytterligare och det behövs mer kunskap om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Även kontinuiteten och delaktigheten lyfts i patientenkäter fram som förbättringsområden i vården. Att inte få tillräcklig information, inte bli lyssnad på eller inte bli sedd som en person med individuella behov och unika bekymmer leder i många fall till osäkerhet i vårdmötet och ett missnöje med vården. Här behövs insatser reserv för att systematiskt stärka den personcentrerade vård som uppfyller Patientlagens krav på integritetexempelvis hantera kostnadsförändringar inom redan avtalade projekt. Förslag och urvalsprocess finns beskrivet i Västsvenska paketets PM Nya åtgärder, självbestämmande 2021-01-15. Detta Projektavtal träffas mellan Parterna i Västsvenska paketet för att reglera finansiering, innehåll, utföraransvar och delaktighetplanerad genomförandetid för de utvalda Projekten.