Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen. Kommunstyrelsen fattade 2016 beslut om en policy för hur Östersunds kommun ska kunna främja arbetsintegrerande sociala företag. En del av policyn beskriver idéburet offentligt partnerskap (IOP), som i sin tur har bärighet på hur kommunen kan arbeta för att utveckla samarbetsformerna med den idéburna sektorn. I budgetdirektivet för 2018 nämns IOP specifikt som en prioriterad arbetsmetod. Ett idéburet - offentligt partnerskap (IOP) ger möjlighet för båda parter att uppfylla syfte och mål.
Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen. Kommunstyrelsen beslutade 10 oktober 2017 att Östersunds kommun skulle låta asylsökande ensamkommande över 18 år bo kvar i kommunen för att kunna fortsätta pågående studier. Östersunds kommun och Hej främling ingick ett partnerskap i syfte att tillhandahålla boende och socialt stöd för målgruppen. Kommunen bidrog med boendeplatser och föreningen Hej främling erbjöd målgruppen socialt stöd och olika typer av hälsofrämjande och framtidsförberedande insatser. Verksamheten har haft sin utgångspunkt på Tingshuset. Under den tid som gått har den målgrupp som Hej främling träffat succesivt utökats. Ett stort antal ungdomar kommer varje vecka till Tingshuset för att läsa läxor, spela TV-spel, fika, få ett igenkännande hej, en kram och en klapp på axeln av vänner och bekanta. Besökarna är av blandat ursprung och i alla åldrar. Bland besökarna har det visat sig att ett antal hemlösa utan sysselsättning dykt upp, en del av dem går i skola men det finns också personer som vill bryta med det liv man lever och vill göra en omstart. En betydande del av dessa personer omfattas av den nya gymnasielagen. Här har Hej främling i samarbete med Svenska kyrkan, Röda korset, Rädda Barnen och Frälsningsarmén vidtagit ett antal åtgärder, bland annat lunchkuponger att växla mot mat på Café Tingshuset och hos Frälsningsarmén, men även övernattning på vandrarhem. Ihop med ett nätverk av fadderfamiljer som har före detta ensamkommande som inneboende har föreningen kartlagt behoven. Denna kartläggning mynnande bland annat ut i ännu ett partnerskap, då mellan Svenska Kyrkan och Östersunds kommun, för att erbjuda ett övergångsboende i korridor för de som saknar andra boendealternativ. Genom Café Tingshuset som mötesplats har Hej främling byggt förtroenden och fått en bra bild av hur många ungdomar har det och kunnat hjälpa till med skolmotivation, gymnasielagsansökningar, sommarsysselsättning, aktiviteter och helt vanliga ungdomsfrågor. Ett aktivt uppsökande arbete har också bedrivits för att bla fånga upp flera ungdomar som befinner sig på busstorget och däromkring. Café Tingshuset lockar idag drygt 100 unga vuxna i veckan. För att fortsatt kunna möta behovet av stöd och insatser för den stora grupp unga som numera söker sig till Tingshuset finns ett behov av ett mer långsiktigt partnerskap mellan Östersunds kommun och Hej främling.
Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen. Utgångspunkten för partnerskapet mellan Studiefrämjandet och Uppsala kommun är Överenskommelsen mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun, LÖK (KF-2018-05-28) om samverkan mellan Uppsala kommun och organisationer inom social ekonomi. Syftet med Överenskommelsen, LÖK är att synliggöra och stärka ideella organisationers självständighet och oberoende samt att utveckla möjligheter för ideella organisationer att vara aktörer inom välfärdsutvecklingen. De ideella organisationerna ges därmed en tydlig roll i kommunens samhällsplanering och demokratiska processer. Ett Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP ger möjligheter för båda parter att uppfylla Överenskommelsens, LÖK:s syfte och mål. Överenskommelsen mellan Uppsala kommuns föreningsliv och Uppsala kommun, LÖK innehåller principer för samverkan. De knyter an till den nationella politiken för det civila samhället. Principerna är: • Principen om självständighet • Principen om dialog • Principen om samhällsutveckling • Principen om kvalitet • Principen om mångfald och integration • Principen om icke-diskriminering, tillgänglighet och delaktighet Grundförutsättningen för partnerskapet vilar på ömsesidig respekt och förståelse. Partnerskapet är en överenskommelse, men även en process, där vår gemensamma ambition bör vara ett löpande utbyte av kunskap och erfarenheter, med utrymme för skilda perspektiv och uppfattningar att brytas mot varandra i en förtroendefull dialog. Kommunstyrelsens riktlinje för Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP (2016-09-14) syftar till att skapa gemensamma förutsättningar och ramverk för kommunen som helhet att möta den ideella sektorns behov och möjligheter att ingå partnerskap på lika villkor. Partnerskap mellan civilsamhälle och kommun – i den tydliga struktur som partnerskap innebär – kan stimulera och utveckla metoder för att möta samhällsbehov som kommunen inte ensamt kan möta, och ge goda förutsättningar för ideella aktörer att bidra till viktiga samhällsinsatser. I Socialtjänstlagen anges i 3 kap. 5 § att socialnämndens insatser för enskilda vid behov ska utformas och genomföras i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och föreningar. Några grundtankar med IOP kopplat till integrationsarbete och lokal stadsdelsutveckling har utvecklats i Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s rapport Utveckla idéburet offentligt partnerskap i kommuner, landsting och regioner, 2018-04-24. Här anges att den stabilitet och hållbarhet som en långvarig relation mellan civilsamhäl...
Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen. Kommunstyrelsen fattade 2016 beslut om en policy för hur Östersunds kommun ska kunna främja arbetsintegrerande sociala företag. En del av policyn beskriver Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP), som i sin tur har bärighet på hur kommunen kan arbeta för att utveckla samarbetsformerna med den idéburna sektorn. I budgetdirektivet för 2018 nämns IOP specifikt som en prioriterad arbetsmetod. Ett IOP ger möjlighet för båda parter att uppfylla syfte och mål. Kommunstyrelsen beslutade 10 oktober 2017 att Östersunds kommun skulle låta asylsökande ensamkommande över 18 år bo kvar i kommunen för att kunna fortsätta pågående studier samt i syfte att förebygga ökad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. I samband med det ingick Östersunds kommun ett IOP med organisationer inom ideell sektor i syfte att tillhandahålla socialt stöd för målgruppen. Sedan 1 juli 2018 har regeringen möjliggjort för en stor andel av de ensamkommande unga som drabbats av långa handläggningstider, att få en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Majoriteten av de asylsökande ungdomar som genom tidigare politiskt beslut getts möjlighet att bo kvar i Östersund har omfattats av möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (gymnasielagen). Utöver denna grupp finns ytterligare en stor grupp individer boendes i kommunen som omfattas av gymnasielagen. Bristande praxis gällande den nya gymnasielagen har lett till att beslut i inkomna ärenden ej har kunnat fattas inom förväntad tidsram. Följden av detta har blivit att allt fler ungdomar, i väntan på besked om tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) enligt den nya gymnasielagen, har meddelats avslag i deras sedan tidigare pågående asylärende. I kommunen finns därmed en stor grupp som i väntan på bedömning enligt gymnasielagen blir så kallade tillståndssökande och då hamnar i en bekymmersam situation då man utifrån rådande system och regelverk inte ges möjlighet till stöd för logi. Antalet individer som befinner sig i kommunen och lämnat in en ansökan enligt den nya gymnasielagen uppgår till 42 personer, sannolikt kommer huvuddelen av dessa få TUT för studier. Till detta tillkommer ytterligare en stor grupp asylsökande ungdomar i åldern 18-19 år som efter att Migrationsverket lagt ner anläggningsboendet i kommunen fortsatt befinner sig i kommunen i väntan på sitt slutliga beslut (för närvarande 39 personer). Det finns också en grupp individer i åldern 18-19 år som hunnit få ett uppehållstillstånd och...