Arbetstidsbank Arbetsgivaren och förtroendevalde kan avtala om att man i företaget tar i bruk en arbetstidsbank. Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överföra t.ex. • utjämningsledigheter i anslutning till arbetstidssystemen • möjliga förkortningsledigheter, • samlad ledighet på grund av tillämpningen av flexibel arbetstid, • arbetstidsersättningar som bytts ut mot ledighet, • den del av semestern som överskrider 18 dagar och vintersemestern samt redan intjänad sparad ledighet, eller • semesterpremie som bytts mot ledighet. När man avtalat om att till arbetstidsbanken överföra utjämningsledighet som intjänas vid tillämpningen av genomsnittlig arbetstid kan man även avtala om att ett särskilt utjämningssystem inte används. Då utjäm- nas arbetstiden via arbetstidsbanken och inom ramen för de gränser som man avtalat om när arbetstids- bankssystemet infördes. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken för- lorar sin ursprungliga identitet och för den gäller inte preskriptionstider enligt t.ex. arbetstidslagen. Tjänstemannens lön bestäms enligt den tidpunkt vid vilken ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte mängden intjänad semester. När anställningsförhål- landet upphör betalas de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken i form av pengar. Tjänstemannen får årligen en utredning över de ledig- heter som sparats i arbetstidsbanken. Förtroendeval- de får årligen ett sammandrag över de ledigheter som man sparat i och tagit ut ur banken. Förtroendeval- de och arbetsgivarens representant följer årligen med mängden sparad ledighet i arbetstidsbanken speciellt av skäl som hänför sig till arbetarskyddet. Förbunden är eniga om den princip enligt vilken de arbetstimmar som man sparat i banken ska tas ut innan man vid otillräcklig sysselsättning tillgriper per- mittering. Då arbetstidsbanken tas i bruk ska dessutom avtalas om åtminstone följande frågor: • vem som omfattas av systemet med arbetstidsbank, • vilka ledigheter som kan sparas, på vilka villkor de sparas samt de förfaringssätt enligt vilka den sparade ledigheten i arbetsbanken kan bevisas, • fastställda maximimängder för sparade och lånade ledigheter, varvid särskild uppmärksamhet fästs vid arbetarskyddssynpunkter, • hur ledigheter kan tas ut eller beordras tas ut, • hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas, • om förfaringssätt då tjänstemannen på grund av arbetsoförmåga eller annat skäl är förhindrad att arbeta under en avtalad ledighet, • i vilka situationer, vid sidan av anställningsförhållandets upphörande, den sparade ledigheten kan bytas ut mot pengar och enligt vilka principer bytet sker, • hur funktionsdugligheten av arbetstidsbanken behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendevalde och hur systemet med arbetstidsbank kan ändras.
Central förhandling Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling. Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling. Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.
Centralt innehåll aktuella kulturella och språkliga fenomen, till exempel språkets och litteraturens utveckling i en digital värld samt språk och identitet aktuella multimodala textgenrer, till exempel teater, film, bildkonst, TV-serier, spel och andra medietexter klassiska narrativa strukturer i modern form, till exempel myter, sagor eller klassiker; intertextualitet läsning och tolkning av utländsk och finländsk nutidslitteratur produktion av reflekterande texter utgående från kursens teman språkvård i samband med textproduktion dialogisk kommunikation och kommunikationsetik, t.ex. i sociala medier
Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och låne- fordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leveran- törss- kulder, låneskulder samt derivat, långfristiga skulder och räntebärande långa och korta skulder. Finansiella instrument redo- visas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde via resultaträkningen med tillägg för transaktions- kostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. En finansiell tillgång eller finan- siell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till in- strumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när mot- parten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att be- tala, även om faktura ännu inte har mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt ut- släcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Vid varje rapport- tillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Förstariskförsäkring Ersättning betalas enligt gällande skadeersättningsregler upp till försäkringsbeloppet utan att underförsäkring åberopas. Anges i försäkringsbrevet – utöver förstariskbeloppet – även ett försäkringsvärde (helvärde) och detta värde vid skadetillfället är lägre än det verkliga försäkringsvärdet föreligger underförsäkring. Ersättning betalas då endast med så stor del av skadan som svarar mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats med hänsyn till försäkringsvärdet vid skadetillfället, dock högst med försäkringsbeloppet.
Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Timlön Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse.
Finansiella mål Realtid bedömer att det finns goda tillväxtmöjligheter under den kommande femårsperioden. Följande mål har beslutats av styrelsen: Att 2021 ha intäktsströmmar från tre affärsområden. Bolagets målsättning är att från och med fiärde kvartalet 2020 bedriva en fortlöpande, lönsam verksamhet samt att omsätta cirka 40 MSEK inklusive förvärv under 2021 med en EBIT-marginal omkring 15 procent.
Generellt Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ger information om elektronisk handel (e-handel) i offentlig sektor. SFTI är ett samverkansprojekt för att främja utvecklingen av en effektiv affärsprocess för e- handel mellan offentlig sektor (kommuner, regioner och statliga myndigheter) och leverantörer av varor och tjänster. SFTI informerar om e-handel och rekommenderar standardiserade meddelanden för e-handel, inklusive elektronisk faktura (e-faktura). Frågor om e-handel som direkt rör Ramavtalet ska alltid ställas till Kammarkollegiet. Med SFTI menas SFTI eller offentligt styrd organisation som kan komma att ersätta SFTI:s roll i fråga om att rekommendera standardiserade meddelanden för e- handel.
Räntebestämmelser Xxxxxxx ersättningen senare än vad som sagts ovan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen. För den tid som utbetalning fördröjts genom polisutredning eller skiljemannavärdering betalar bolaget ränta enligt Riksbankens referensränta. Ränta betalas inte om den är mindre än 1 % av prisbasbeloppet*.
