Befolkning. Mölndals kommun är befolkningsmässigt störst och vid slutet av 2020 uppgick folkmängden enligt Statistikmyndigheten, SCB, till nästan 70 000 invånare, följt av Lerum med 43 000 invånare, Partille som närmar sig 40 000 invånare och Härryda på väg mot 39 000 invånare. Statistiken visar tydligt en ökning av befolkningsmängden mellan åren 2018 – 2020, framförallt i Partille och Mölndal. En ökad folkmängd medför troligtvis ett ökat antal dödsboärenden.
Befolkning. Enligt senaste statistik från Statistiska centralbyrån uppgår folkmängden till närmare 70 000 invånare i Mölndals kommun, närmare 40 000 i Partille samt närmare 39 000 i Härryda. För perioden 2019–2021 har befolkningen ökat i samtliga kommuner. Härrydas befolkningsökning är för perioden högre än för de övriga kommunerna, både procentuellt och i invånarantal. Statistik för kvartal 4 år 2021 saknas.
Befolkning. Under 2021 har kommunstyrelseförvaltningen ta- git fram en befolkningsprognos. Den grundar sig bland annat på en ökning av bostadsbyggandet i kommunen, vilket förväntas leda till omflyttningar och inflyttningar, vilket i sin tur för- väntas leda till ett växande invånarantal. Progno- sen sträcker sig över tio år. Flera tabeller för olika behov är framtagna. Ålder 2020 2021 2022 0000 0000 0000 2026 2027 2028 2029 2030 Förändring 0-5 2 727 2 746 2 792 2 832 2 849 2 893 2 902 2 933 2 968 3 007 3 056 12% 6-12 3 401 3 424 3 425 3 453 3 513 3 572 3 643 3 665 3 700 3 745 3 765 11% 13-15 1 473 1 506 1 544 1 583 1 616 1 593 1 561 1 580 1 620 1 627 1 636 11% 16-18 1 392 1 417 1 437 1 519 1 554 1 585 1 616 1 640 1 615 1 587 1 607 15% 19-29 4 779 4 827 4 916 5 032 5 113 5 169 5 221 5 251 5 284 5 322 5 377 13% 30-39 4 692 4 827 5 021 5 227 5 399 5 509 5 569 5 638 5 653 5 650 5 648 20% 40-49 4 502 4 496 4 451 4 491 4 551 4 619 4 724 4 783 4 929 5 080 5 210 16% 50-59 5 237 5 283 5 342 5 299 5 252 5 183 5 078 5 002 4 946 4 912 4 904 -6% 60-69 4 627 4 614 4 635 4 721 4 808 4 919 5 040 5 085 5 151 5 169 5 183 12% 70-79 4 292 4 323 4 318 4 310 4 278 4 206 4 170 4 195 4 160 4 191 4 224 -2% 80-89 2 099 2 127 2 203 2 294 2 391 2 513 2 586 2 666 2 760 2 781 2 814 34% 90-w 403 400 406 413 418 424 437 451 450 472 496 23% Summa 39 624 39 985 40 487 41 175 41 745 42 182 42 547 42 893 43 240 43 540 43 915 11% År 2020 visar det faktiska invånarantalet. 2021-2030 visar prognostiserat antal invånare utifrån befolkningsprognosen från våren 2021.
Befolkning. Folkmängden i Markaryd kommun har under en tid varit fallande men har på senare år stabiliserats kring 9 500–9 600 personer. Andelen inskrivet arbetslösa i Markaryd kommun uppgick till 9,5 procent i december 2013 vilket var något högre än genomsnittet i Sverige som var 8,6 procent.1)
Befolkning. Sveriges befolkning koncentreras alltmer till Stockholm, Göteborg och Malmö. Idag bor drygt 1,7 miljoner människor i huvudkommunerna i dessa regioner och antalet beräknas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren4. År 2053 kommer Sverige enligt SCB:s riksprognos att ha närmare 11,6 miljoner invånare. Det innebär att befolkningen väntas öka med 20 procent under de kommande 40 åren, att jämföra med en ökning på 18 procent under de senaste fyra årtiondena. Under de kommande tio åren förväntas folkmängden öka med drygt 1,2 miljoner personer.
Befolkning. Norrtälje är en tillväxtkommun. Här bor år 2020 över 63 000 personer och befolkningen har ökat stadigt de senaste åren. Det finns anledning att tro att tillväxten kommer fortsätta och prognosen2 visar på en årlig tillväxt om runt 1 300 personer per år i kommunen som helhet. Det finns fyra större tätorter i kommunen och tabellen nedan visar befolkningen i dessa tätorter år 2020. 2 (Norrtälje kommun, 2021) Norrtälje stad 22 018 Rimbo tätort 5 223 Hallstavik tätort 4 741 Älmsta tätort 1 532 Noteras bör att runt hälften av kommunens innevånare är bosatta utanför de fyra större tät- orterna, vilket i normalfallet kategoriseras som landsbygd. Sett till alla tätorter i kommunen så bor knappt 65 % i tätort och följaktligen drygt 35 % utanför. Motsvarande siffror för landet som helhet är 87 % i tätort och 13 % på landsbygd3. Den fördelning, med en relativt sett större del av befolkningen utanför tätorter, medför fler fri- stående bostäder, fler otillgängliga bostäder och fler bostäder med egen vattenförsörjning och egna brunnar. Något som i sin tur påverkar riskbilden och som belyses senare i dokumentet. Vad gäller medelåldern i kommunen så stiger den gradvis och har mellan år 2000 och år 2019 ökat från 41,5 år till 45,4 år.
Befolkning. Befolkningen i sjukvårdsregionen uppgick 2023-12-31 till 2,15 miljoner vilket utgjorde 20,4 % av rikets befolkning, endast region Stockholm-Gotland är större (2 455 000) Fördelningen mellan de sju landstingen är relativt jämn med en spridning från Region Västmanlands 281 000 invånare, Värmland 284 000, Gävleborg 286 000, Dalarna 287 000, Sörmland 302 000, Örebro 308 116 och Region Uppsala med 405 000 invånare
Befolkning. Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Xxxxx bidrag: Åtgärden bedöms ge samma möjlighet för personer att ta sig fram till sina mål.
Befolkning. Borlänge kommuns befolkning ökade med 257 personer under årets första halvår, och kommunen hade den 31 juni 2015 en befolkning på 50 972 personer. Anledningen till ökningen är att fler personer föds än det dör i Borlänge, samt att fler personer flyttar in än ut från kommunen. Enligt Befolk- ningsprognos för Borlänge kommun 2015–2025 prognostice- rades kommunens befolkning att vara 51 234 invånare den 31 december 2015. Den siffran har i uppföljningen av prog- nosen i september reviderats ner till 51 037 personer.
Befolkning. 2015 var befolkningen 18 538 invånare. Mellan åren 2005 och 2015 har befolkningen ökat med ungefär 20 procent. Den största orsaken till befolkningsökningen är inflyttningen. Den största inflyttningen sker från övriga delar av länet. Andelsmässigt är det åldersgrupperna 20-24 och 65-79 som har ökat mest, med runt 30 procent. När det gäller 20-24 åringar kan det bero på svårigheten att hitta bostad vilket har ökat kvarboendet. När det gäller ökningen av 65-79 åringar är analysen att den åldersgruppen ökar generellt. Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx födda utomlands är 17,4 procent vilket är något lägre än jämförbara kommuner i Stockholmsområdet och långt under genomsnittet för Botkyrka. Många bor stort – andelen hyresrätter ökar I Tullinge bor de flesta i stora bostäder – mellan 53-57 procent bor i fyrarummare och uppåt. De flesta äger sin bostad, det vill säga bor i eget hus eller i bostadsrätt. Andelen hyresrätter har ökat mellan 2006 och 2011 från 8,8 procent till 11,6 procent, helt i överensstämmelse med utvecklingsprogrammet och andra strategiska dokument för bostadsplanering. Tullinge är genomsnittligt i ett stockholmsperspektiv Det flesta i Tullinge jobbar inom företagstjänster, vård och omsorg, handel samt utbildning. Den minst vanliga branschen är hotell och restaurang. Tullingebor mellan 20-64 år tjänar 87 100 kronor mer om året än Botkyrkaborna gör i snitt. Medelinkomsten låg 2013 på 359 500 kronor och det är lågt i relation till exempel Danderyd där den årliga medelinkomsten 2012 var 529 000 kronor. I ett stockholmsperspektiv är Tullinges värden för förvärvsfrekvens, utbildning, inkomst etc. relativt genomsnittligt. 2015 var andelen arbetslösa i Tullinge 1,6 procent. Bland ungdomar mellan 18-19 år var dock 3,9 procent arbetslösa att jämföra med Fittja 3,6, Hallunda Norsborg 4,1 och 4,4 procent i kommunen som helhet. Arbetslösheten bland män är högre än bland kvinnor och skillnaden mellan könen ökar sedan 2002.