Beskrivning av åtgärden. Beskriv önskad planändring och projektet kortfattat (Bifoga separat dokument vid behov)
Beskrivning av åtgärden. Genom ett avtal daterat den 28 november 2006 överlät Sandefjord kommun två tomter belägna i Pindsle utan kostnad till dotterbolag tillhörande Sandefjord Fotball AS. Tomterna i fråga (avsedda för jordbruk) hade tidigare köpts av kommunen för 3,7 miljoner NOK, varefter man gjorde en ny detaljplanläggning av området för idrotts- och affärsändamål. Enligt avtalet åtog sig Sandefjord Fotball AS att bygga en fotbollsarena (för en uppskattad kostnad om cirka 110 miljo ner NOK) på en del av marken, och den andra delen hade de tillåtelse att sälja som stöd för finansiering av bygget. Kort därefter sålde Sandefjord Fotball AS det dotterbolag som ägde den andra delen av marken till Pindsle Property AS för 40 miljoner NOK. Ingen värdering av företaget gjordes före försäljningen. Avtalet innehöll även ett antal ytterligare skyldigheter. Sandefjord Fotball AS gick särskilt med på att utföra vägarbete på marken där arenan skulle byggas (till en kostnad om cirka 6,5 miljoner NOK) och att täcka de kostnader som beräkna des uppstå i samband med att den gamla arenan togs ur bruk, reparationer inräknat (totalt cirka 2,6 miljoner NOK). Den nya arenan stod färdig i juli 2007 efter en sammanlagd byggnadskostnad om 100 miljoner NOK. Utöver fotbollsplan och läktare omfattar den ett antal andra anläggningar såsom löpbana, gym och möteslokaler. Dessa hyrs ut kostnadsfritt till andra organisationer (i huvudsak sådana som sysslar med amatöridrott). Den 9 juni 2009 sålde Sandefjord Fotball AS det företag som ägde arenan med tillhörande företagsfastigheter till Pindsle Property AS för 15 miljoner NOK. Priset baserades på en expertrapport som var nödvändig i och med att flera personer innehade styrelseposter och aktier i både fotbollsklubben och Pindsle Property AS. Efter försäljningen har Sandefjord Fotball AS betalat en årlig hyra om 3 miljoner NOK plus 30 % av värdet från biljettförsäljningen för att använda arenan. Enligt de norska myndigheterna motsvarar hyran vad andra fotbollsklubbar i Norge betalar för att använda arenor.
Beskrivning av åtgärden. I augusti 2007 utsåg utrikesministeriet en arbetsgrupp som skulle utarbeta förslag om rationalisering av driften och användningen av Natos optiska fibrer (3). De viktigaste målen för arbetsgruppen var: i) att sänka kostnaderna för drift och underhåll av fibrerna; ii) att förbättra allmänhetens tillgång till höghastighetsanslutning, särskilt på landsbygden på Island; och iii) att främja konkurrensen inom dataöverföring på den inhemska marknaden. En anbudsinfordran för ett leasingavtal avseende två av de tre fibrerna ansågs vara det lämpligaste sättet att uppnå dessa mål och få fördelaktiga erbjudanden.
(1) Mílas basverksamhet består av uppbyggnad och drift av telenät på Island.
(2) Mål E-1/13 Míla ehf. mot Eftas övervakningsmyndighet, 27.1.2014 (ännu ej offentliggjord).
(3) Drevs tidigare av Radarbyrån (i. Ratsjárstofnun) under överinseende av de amerikanska myndigheterna, men övertogs senare av Försvars byrån (i. Varnarmálastofnun). Radarbyrån drev tre optiska fibrer i den ca 1 800 kilometer långa, optiska kabeln med åtta fibrer som sträcker sig runt Island och dess nordvästra region. I april 2008 inbjöd statens handelscentrum (i. Ríkiskaup Ríkiskaup) till ett anbudsförfarande rörande användning och drift av två av tre optiska fibrer för leasing till två icke-närstående parter, i avsikt att förhandla fram ett leasingavtal för en period om tio år. Sista dag för inlämnande av anbud var den 19 juni 2008. Med utgångspunkt i målen för projektet baserade man bedömningen av anbuden på följande tilldelningskriterier: i) ”stimulans av konkurrensen” 40 av 100 poäng, ii) ”hyreskostnad” 15 poäng, iii) ”inledande av tjänsterna” 10 poäng, iv) ”tillhandahållande av tjänster” 10 poäng, v) ”antal nätanslutningspunkter” 15 poäng samt vi) ”en taxa för hela landet” 10 poäng. Resultatet blev att fem anbud mottogs från fyra oberoende företag. Samtliga fyra företag som lämnade in anbud bedöm des uppfylla kravet på teknisk kapacitet för att utföra projektet liksom de allmänna och finansiella kraven. De två företag som fick flest poäng på grundval av tilldelningskriterierna var Xxxxxxx ehf. (92,18 poäng) och Vodafone (89,67 poäng). Förhandlingar påbörjades med dessa två företag. På grund av finanskrisen på Island som började göra sig kännbar under hösten 2008, ägde förhandlingarna inte rum förrän i slutet av 2009 och avslutades därefter i början av 2010. Fjarski ehf. beslutade emellertid att dra sig ur projektet. Ett leasingavtal förhandlades därför fram med Vodafone för endast ...
Beskrivning av åtgärden. Själva syftet med en allmän stödordning för differentierade sociala avgifter är att minska eller förhindra avfolkningen i de minst bebodda regionerna i Norge genom att stimulera sysselsättningen. Den nuvarande stödordningen kompense rar anställningskostnader genom att reducera de sociala avgifterna i vissa geografiska områden. Huvudregeln är att stöd nivåerna varierar utifrån det geografiska område där företaget är registrerat. Enligt norsk lag måste företag registrera underenheter för varje separat affärsverksamhet som bedrivs (6). Om ett företag utför olika typer av affärsverksamhet, måste separata underenheter registreras. Dessutom måste separata enheter registreras om aktiviteterna geografiskt utförs på olika platser.
Beskrivning av åtgärden. Åtgärden innebär framtagande av vägplan/planläggningsprocessen för den aktuella sträckan på väg 535, från punkten där befintlig gång- och cykelväg slutar i söder till kommungräns Partille i norr, som beskrivs i avtalet och vars finansiering regleras i avtalet. Sträckan är cirka 800- 1000 meter lång. Avtalet avser planläggningsprocess för åtgärd i anläggning som Trafikverket äger och ansvarar för enligt nedan: • Ny anslutning — cirkulationsplats • Breddning av väg 535 + mittseparering • Framtida kollektivtrafikbehov • Viltvarningssystem • Utbyggnad gång- och cykelväg Planläggningsprocessens huvudsakliga syfte är att se till att planläggning och miljöbedömning bedrivs på ett effektivt och korrekt sätt i överensstämmelse med kraven i väglagen och miljöbalken. Under planläggningsprocessen kommer lämplighet och
Beskrivning av åtgärden. År 2004 inledde den isländska staten och staden Reykjavik ett anbudsförfarande för ett offentligt/privat partnerskap för projektering, uppförande och drift av ett 28 000 kvadratmeter stort konserthus och kon ferenscenter. Sedan det mest fördelaktiga anbudet hade valts inleddes uppförandet av Harpa den 12 januari 2007. På grund av den finansiella kollapsen på Island avbröts dock uppförandet av Harpa 2008. Kort därefter nådde Reykjaviks borgmästare och Islands utbildningsminister en överenskommelse som innebar att staten och staden skulle fortsätta projektet utan den privata partnern. Byggnaden invigdes formellt den 20 augusti 2011. Harpa är utformat för att passa olika tjänster och verksamheter. Både Islands symfoniorkester och landets opera har ingått långsiktiga avtal om användning av vissa anläggningar i Harpa. Dessutom anordnas konferenser i Harpa, som har fyra konferenslokaler av olika storlek. Även andra konstevenemang arrangeras där, t.ex. pop- och rockkonserter med både isländska och utländska artister. Dessutom bedrivs annan verksamhet i Harpa (t.ex. catering, restauranger, en musikaffär och en möbelaffär) av privata företag som hyr lokaler där. De privata aktörerna hyr dessa lokaler på marknadsvillkor och detta skedde genom offentliga upphandlingar där de mest fördelaktiga anbuden antogs. Harpa ägs helt av den isländska staten (54 %) och staden Reykjavik (46 %) som ger betydande årliga bidrag motsvarande deras deltagande i projektet. Sedan invigningen har driften av Harpa genererat ett betydande årligt underskott som har täckts genom den isländska statens och staden Reykjaviks budgetar.
Beskrivning av åtgärden