Beslut och omröstning. Föreningsstämmans mening är den som har fått mer än hälften av de avgivna rös- terna, eller vid lika röstetal den mening som stämmoordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Första stycket gäller inte för sådana beslut som för sin giltighet kräver särskild ma- joritet enligt dessa stadgar eller enligt lag. Alla omröstningar vid föreningsstämma sker öppet, om inte närvarande röstberättigad medlem vid personval begär sluten omröstning.
Beslut och omröstning. Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för de i 8 § och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär sluten omröstning ska styrelsen beakta begäran och ta beslut om detta. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst som före röstningen skrivit sin röst på en lapp som öppnas sist eller inte alls om ordförandes röst riskerar att göra röstetalet lika. Beslut bekräftas med klubbslag.
Beslut och omröstning. Med undantag för ärende som anges i 14 och 15 §§ och tredje stycket nedan avgörs vid omröstning alla ärenden med enkel majoritet. Med enkel majoritet avses flest erhållna röster. Omröstningen sker öppet, dock ska val ske med slutna sedlar, utom då antalet nominerade kandidater är detsamma som antalet platser som ska tillsättas. Vid omröstning som avser val, gäller för att en person ska bli vald, att han eller hon i den första omröstningen stöds av en absolut majoritet av de avlagda rösterna (hälften av rösterna plus en). Om valet inte kan avgöras med utgångspunkt från detta, ska en andra omröstning genomföras, i vilken valet avgörs med enkel majoritet (flest erhållna röster). För det fall att den andra omröstningen slutar med lika röstetal, ska en tredje omröstning genomföras, i vilken valet avgörs med enkel majoritet. Vid händelse av lika röstetal i den tredje omröstningen avgör lotten. Vid omröstning som inte avser val, gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden, om ordföranden är röstberättigad. Är så inte fallet, avgör lotten. Vid val ska vid lika röstetal lotten avgöra. Förbundsmötet och SDF-mötet får på förslag av respektive styrelse utse enskild person till hedersordförande eller hedersledamot i Förbundsstyrelsen respektive SDF-styrelsen. Förbundsstyrelsen och SDF-styrelse får utse enskild person till adjungerad ledamot i respektive styrelse. Adjungerad ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.
Beslut och omröstning. Stämman är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på stämman. Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Beslut fattas med enkel majoritet med undantag för §11, §13 och §14. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst utom i fråga om val, då avgörandet sker genom lottning. Omröstning sker öppet, såvida inte sluten omröstning begärts.
Beslut och omröstning. Klubben är beslutsmässig när kallelse till sammanträde skett enligt bestämmelserna i § 4. Beslut vid sammanträdet fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening mötesordföranden biträder. Vid val skall dock lotten avgöra. Om sluten omröstning begärs vid val, skall sådan genomföras. Frånvarande medlem får ej genom skriftligt votum delta i röstning vid möte. Röstning genom fullmakt är ej tillåten. Styrelseledamot har icke rösträtt i fråga om styrelsens ansvarsfrihet.
Beslut och omröstning. Vid omröstning som gäller stadgeändring eller upplösning av föreningen gäller det som anges i 1 kap 7 § respektive 1 kap. 9 §. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet. Är mötesordföranden inte röstberättigad avgör xxxxxx. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut och omröstning. Beslut fattas med acklamation (dvs ja- eller nejrop) eller efter omröstning (votering) om sådan begärs. Med undantag för de i § 26 första stycket nämnda båda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet (se kommentaren till 8 § i SF:s stadgar). Omröstning sker öppet genom handuppräckning dock att val ska ske med slutna sedlar, om röstberättigad medlem så begär. Vid omröstning, som ej avser val, gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet om vederbörande är röstberättigad. Är mötesordföranden inte röstberättigad avgör xxxxxx. Beslut bekräftas med klubbslag.
Beslut och omröstning. Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för fallet i §7 avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Omröstning sker öppet, eller om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet.