Common use of Definition och förläggning Clause in Contracts

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Vid arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde).

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Vid arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde)veckovilan.

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap beredskap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Vid arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde)veckovilan.

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetarenöverenskommes. Beredskap räknas från ordinarie arbetstidens slut till ordinarie arbetstids bör- jan efterföljande arbetsdag. Vid aktivt arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde).

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Vid arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde).

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap Be- redskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetarenöverenskommes. Beredskap räknas från ordinarie arbetstidens slut till ordinarie arbetstids bör- jan efterföljande arbetsdag. Vid aktivt arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde).

Definition och förläggning. Med beredskap avses den tid utanför ordinarie arbetstid då medarbetaren ska vara anträffbar för att inom föreskriven tid infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap inrättas efter samråd mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. Beredskap förläggs så att medarbetaren högst har att utföra sju dagars bered- skap åt gången och att medarbetaren erhåller minst två beredskapsfria veckor mellan varje beredskapsperiod om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Vid arbete under beredskap får rast bytas mot måltidsuppehåll. Beredskap bryter inte dygns- och veckovilan (dock bryter beredskap veckovilan på Vårdförbundets avtalsområde)dygnsvilan.