Deltagande i den idrottsliga verksamheten exempelklausuler

Deltagande i den idrottsliga verksamheten. Medlem har rätt att delta i Golfklubbens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Golfklubben har dessutom rätt att uppställa särskilda villkor för utövande av vissa uppdrag. Medlem får, om inte Golfklubbens styrelse beslutar annat, delta i tävling eller uppvisning enligt de bestämmelser som utfärdats av SGF. Vid deltagande i tävling eller uppvisning samt vid spel (träning) på annan golfanläggning, representerar medlemmen alltid Golfklubben.
Deltagande i den idrottsliga verksamheten. Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är veder- tagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning. Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrotts- gren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen. ■ Kommentar
Deltagande i den idrottsliga verksamheten. Den 14 § är en av mycket få paragrafer i normal- stadgarna som har en direkt koppling till den idrottsliga verksamheten. Lydelsen i paragrafen finns också intagen i RF:s stadgar (8 kap. 8 §) och får därmed ses som en grundläggande reglering för hela den svenska idrottsrörelsen. I första stycket fastslås den så kallade idrotts- liga likhetsprincipen. Grundprincipen inom föreningsrätten – likhetsprincipen – innebär att majoriteten vid sitt beslutsfattande inte utan stöd av stadgarna får utsätta de enskilda med- lemmarna för olika behandling. Att en medlem har rätt att delta i den idrottsliga verksamheten på samma villkor som övriga medlemmar ger uttryck för denna princip. Stadgandet innebär alltså att en medlem kan kräva att få delta i den idrottsliga verksamheten på samma villkor som andra medlemmar. I en golfklubb finns kanske en kö för att få spelrätt på golfbanan. Ingen ska därför på skäl som strider mot likhetsprincipen kunna gå förbi den kön. I en tennisklubb delar man in träningsgrupper och fördelar tennistider efter vilken standard spelarna har. En enskild medlem kan då inte referera till likhetsprincipen och kräva att få spela i elitgruppen om personen inte uppfyller kraven för att tillhöra den. I en fotbollsklubb eller ishockeyklubb är det oftast självklart att de bästa blir uttagna till representa- tionslaget, men i de individuella idrotterna är det inte lika självklart att en subjektiv uttagning sker till tävlings- och träningstillfällen. Det kan ändå förekomma utan att det strider mot den idrotts- liga likhetsprincipen. Så länge alla medlemmar i grunden har samma möjlighet att kvalificera sig på idrottsliga meriter är en sådan uppdelning acceptabel. Däremot får inte irrelevanta skäl användas för att skilja på medlemmarna. Vid tävling och uppvisning representerar en medlem i en förening inte sig själv i första hand, utan sin förening. Därför ska styrelsen, eller den styrelsen utser, sanktionera deltagandet i den idrottsliga verksamheten. Normalt är detta inte några problem i föreningarna eftersom det ofta finns ett generellt beslut, eller att det faller sig naturligt eftersom det rör sig om lagsporter. En känslig fråga är ibland om styrelsen omvänt kan besluta att medlem inte får representera föreningen. En sådan åtgärd kan uppfattas som en bestraffning och måste i så fall tydligt kunna motiveras. Under alla omständigheter ska man inte använda åtgärden om den strider mot likhetsprincipen. Om en tävling eller uppvisning sker utom- lands ska även a...
Deltagande i den idrottsliga verksamheten. Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Deltagande i den idrottsliga verksamheten. Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Endast medlemmar har rätt att representera föreningen och att deltaga i föreningens mästerskapstävlingar. Medlem får inte delta i tävling utan medgivande av styrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall styrelsen ge sitt medgivande.

Related to Deltagande i den idrottsliga verksamheten

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om: det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts ingen av dem som anges i 7.2 varit försumlig särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall alltid ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats. Att kallelse skett skall annonseras i Svenska Dagbladet. Om utgivningen av Svenska Dagbladet skulle upphöra skall annonsering istället ske genom Dagens Industri.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).

  • Verksamhetsområde Kommunens allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, verksamhetsområdet. Uppgift om verksamhetsområdet finns hos huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen.

  • Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit TUOHI Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 - 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tillsvidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta på obetalt kapital, en avgift som hanför sig till tillhandahållande av konto och amortering av krediten. Månadratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är fyra (4) är månadsraten 60 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 710 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har avgiften som hanför sig till tillhandahållande av konto och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas utan säkerhet.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Inskränkningar I Rätten Till Sjuklön Mom. 5:1

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌