Digitalisering. Nämnden ska arbeta med att stödja införandet av regiongemensamma system inom sitt område.
Digitalisering. Kan utförarna erbjuda och tillhandahålla säkra möten via video för patient, brukare eller anhörig? • Samtliga utom två BVC-utförare och sju spec.fysio erbjuder detta. Kan utförarna erbjuda patient webbaserad tidsbokning för ny-, om- och avbokning via 1177 eller på annat sätt? • BMM/BVC: Ja (2 st), Nej (4 st) • Rehab/spec.fysio: Ja (3 st), Nej (10 st) • Övrig primärvård: Ja Kan utförarna erbjuda patienten att digitalt kunna läsa sin journalinformation via 1177? • HLM/Habilitering/ Samtalsmottagning: Ja • BMM/BVC: Ja (4 st), Nej (2 st) • Logopedi: Ja (2 st), Nej (1 st) • Rehab/spec.fysio: Ja (12 st), Nej (1 st) • Ungdomsmottagningen: Nej Kan utförarna erbjuda digitalt stöd för fysisk träning och aktivering? • HLM: Ja (4 st), Ej aktuellt (1 st) • BMM/BVC: Nej (6 st) • Logopedi: Ja (1 st), Nej (2 st) • Rehab/spec.fysio: Ja (5 st), Nej (8 st) • Habiliteringscenter/Ungdomsmottagning: Ja • Samtalsmottagningen: Inte aktuellt Erbjuder utförarna stöd för digitala inköp? Inte aktuellt Använder personalen elektroniskt planeringsverktyg för patient-/brukaraktiviteter? • HLM: Ja (3 st), Inte aktuellt (2 st). • BMM/BVC: Ja (1 st), Nej (5 st) • Logopedi/ Ungdomsmottagning/ samtalsmottagning: Nej • Habiliteringscenter: Ja Har utförarna möjlighet att tillhandahålla nattillsyn med digital teknik? Inte aktuellt Har utförarna möjlighet att tillhandahålla GPS-larm/positioneringslarm? Inte aktuellt Har utförarna möjlighet att tillhandahålla passiva larm/sensorer t.ex. dörrlarm, fallarm, rörelselarm etc? Inte aktuellt Kan utförarna löpande erbjuda digitalt stöd för aktivering av olika slag, t.ex. VR-glasögon, spel eller virtuell cykel? Om ja, beskriv vad. Inte aktuellt Har utförarna möjlighet att tillhandahålla digital läkemedelsdispenser? Inte aktuellt Datum: 2022-06-02
Digitalisering. Den digitala utvecklingen inom offentlig sektor har en stor potential att möta invånarens och omvärl- dens förväntningar på förändring och utveckling i verksamheterna. I samarbetet kring personer med missbruk/bero- ende samt deras närstående är det relevant att se över hur man på bästa sätt nyttjar de digitala förut- sättningarna. Det kan till exempel handla om all- män information, tidsbokningar, egenanmälningar, självtester, internetbaserad stöd och behandling. Ett utvecklingsarbete kring digitalisering av Sam- ordnad individuell plan (SIP) pågår nationellt via Sveriges Kommuner och Landsting. Användning av modern kommunikationsteknik via till exempel video är ytterligare ett utvecklings- område för kommun och landsting i deras planering kring gemensamma patienter/klienter. I Stockholms län har Kommunförbundet Stock- holms Län (KSL), landstinget och länsstyrelsen antagit ett övergripande måldokument, en Regional digital agenda för åren 2015–2020 med syfte att öka samsynen och det digitala samarbetet samt ge väg- ledning för offentliga aktörer kring prioriteringar.
Digitalisering. Utvecklingen av det digitaliserade samhället kommer att få stora konsekvenser för byggbranschen. Utvecklingen går väldigt fort. Det råder en osäkerhet om hur framtiden kommer att gestalta sig men det är viktigt att vi är med och formar den. Det handlar om viktiga frågor som våra medlemmars kompetens, nya arbetssätt och arbetsinnehåll som påverkar både arbetsrollen och arbetsmiljön. Det är en självklarhet att vi tillsammans måste möta framtiden. Digitaliseringen i branschen är en viktig framtidsfråga för oss som parter och måste därför lyftas upp som en av de främsta samverkansfrågorna och leda till omfattande kompetensutveckling för alla.
Digitalisering. Kommunen kan under avtalstiden komma att digitalisera delar av vård- och omsorgsprocesserna. Leverantören ska vara delaktig i, samverka kring och arbeta med dessa utvecklingsprocesser, i de delar som påverkar utförandet av service, hemtjänst samt hemsjukvård. Ingen ytterligare ersättning utgår.
Digitalisering. Sjukvårdsregionens samverkansgrupp eSPIR har i uppdrag att skapa synergier och nytta genom utveckling av gemensamma processer och arbetssätt inom e-hälsa genom att stödja: • utveckling av e-hälsa som stöd för invånarna att uppnå och behålla hälsa • digitalisering för att utveckla och stödja vårdprocesserna • samordning och återanvändning av kunskap, arbetssätt och erfarenheter för snabb implementering av nya digitala funktioner En gemensam nämnare inför 2020 är arbetet med att öka automatiseringsgraden i överföringen av patientdata där nedanstående tre områden illustrerar detta. • Breddinförande av elektronisk remiss, så kallad eRemiss. Hela informationskedjan ska omfattas genom att man använder sig av eRemiss, journalmallar, nationell patientöversikt (NPÖ) samt journal via nätet. • Pilotprojekt som syftar till att automatisera datainsamling till Nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. • Införandet av digitala formulär för integration i journalsystemet för att minimera manuell hantering. Ett ytterligare område för e-spir ligger i att tillsammans med regionernas jurister undersöka möjligheterna till delning av information som då inte enbart ligger inom sjukvårdsområdet utan även kan möjliggöra hela sjukvårdsregionen som forskningsbas.
Digitalisering. Nämnden ska fortsätta utveckla digitala system och tjänster i syfte att förbättra och förenkla servicen för Huddingefamiljen i kontakterna med nämndens verksamheter. Samtidigt kan personella resurser frigöras från tidskrävande administrativa processer. Under 2021 har kulturskolan infört digital betalning och under 2022 fortsätter införandet av ett nytt boknings- och bidragssystem.
Digitalisering. Teknikutveckling och digitalisering bidrar till nya möjligheter och arbetssätt, och förändrar också plattformen för vårt kunderbjudande. I vår strategiska utvecklingsplan för 2015-2019 finns ett specificerat mål att med stöd av digitala lösningar hjälpa kunderna energieffektivisera, utifrån deras förutsättningar. Tillsammans med våra kunder och företagen Ngenic och NODA har vi under året startat två pilotprojekt, ett för villakunder och ett för företagskunder. För villakunderna testar vi en mobilapplikation för visualisering och styrning av kundens energianvändning. I appen kan kunden se sitt energiuttag i realtid och även styra sin inomhustemperatur. För företagskunderna är målet att med smarta och självlärande algoritmer kunna optimera inomhusklimatet och nå en jämnare och mer effektiv produktion med lägre effekt. Dessutom finns möjligheten att jämna ut överskott mellan olika fastigheter. På så sätt kan också kunderna spara pengar och minimera sin miljöpåverkan utan att kompromissa om komfort och inomhusklimat. Pilotprojekten ska hjälpa oss att samla kunskap och erfarenhet som ger oss vägledning om hur vi kan utveckla våra framtida tjänster utifrån kundernas behov. Det handlar till exempel om att få svar på följande frågor: - Påverkas kundens energianvändning genom att endast medvetandegöra energianvändningen? - Vill kunden ha kontroll över förbrukningen och styra sin fjärrvärmecentral, eller vill de ha en ”smart tjänst” som sköter energiuttaget? - Vilka parametrar ska en ”smart” tjänst ta hänsyn till för att kunna vara ”smart”? - Hur värderar olika kundkategorier komfort kontra kostnad och miljö?
Digitalisering. Den digitala transformationen är ett prioriterat utvecklingsområde och en nödvändighet för att fortsätta utveckla välfärden. Vi kommer i ökande takt att ompröva både brukarnas behov av insatser och våra egna arbetssätt och metoder. Nämnden för Individ & Familjeomsorgs Digitalplan 2020 - 2022 innehåller en färdplan för förvaltningens arbete med digitalisering. Planen uppdateras kontinuerligt och innehåller initiativ och aktiviteter för att främja självständighet hos dem vi är till för och för att effektivisera förvaltningens arbetssätt. Digitaliseringen innebär att vi kan skapa snabba, säkra och enkla informationsflöden. Vi kan spara tid för dokumentation och andra administrativa sysslor för att bibehålla den tid vi har för mötet med brukare och klienter. Samtidigt finns det tekniska svårigheter när många system och parter ska samverka och behandla komplex och sekretessbelagd information. En satsning på digitala lösningar kommer sannolikt att öka kostnaderna på kort sikt för att sedan minska när system och välfärdsteknik är inköpt och implementerat. Digitaliseringen kräver kunskap och satsningar som går över förvaltningsgränserna och det krävs en tydlig samordning och kraftsamling på kommunövergripande nivå.
Digitalisering. Att nyttja digitaliseringens möjligheter är central och kräver både kortsiktig och långsiktig planering. Digitaliserade processer, ny teknik och innovation kan bidra till turismens hållbara utveckling, förenklat företagande, ökad lönsamhet och livskraftiga destinationer och platser. I Nyköping fortsätter arbetet med digital utveckling, både för platsen och hos besöksnäringens aktörer. Det krävs samarbeten för att exempelvis skapa digitala verktyg som både inspirerar att upptäcka Nyköping och förenklar för besökare och invånare att göra hållbara val. Kombinationen av fysiska och digitala upplevelser, det digifysiska, kommer få en allt större betydelse framåt. Digitaliseringen och digitala verktyg ger också möjlighet till att skapa mervärden för både verksamheter och besökare. Med digitala verktyg kan också tillgängligheten till Nyköpings utbud också stärkas.