Disciplinpåföljd exempelklausuler

Disciplinpåföljd. Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försum- melse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd. 1. En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd. Medarbetare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan av arbetsgivaren meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Varning får meddelas sedan erinran inte har medfört avsedd förändring eller att förseelsen bedömts så allvarlig att disciplinpåföljd ska utdelas. Arbetsgivaren utser vem hos arbetsgivaren som har rätt att meddela varning.
Disciplinpåföljd. Arbetstagare, som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse, kan tilldelas skriftlig varning. Arbetstagare äger rätt att vid förhör biträdas av ombud från sin organisation.
Disciplinpåföljd. En arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast sju kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledning till åtgärden.
Disciplinpåföljd. Utgör § 9 i BEA 20, i övrigt oförändrad.
Disciplinpåföljd. Arbetsgivarorganisationen yrkade 2017 att disciplinåtgärden skriftlig varning skulle tas bort ur kollektivavtalet eftersom det är en otidsenlig bestämmelse som också ofta förväxlas med arbetsledningsåtgärder enligt lagen om anställningsskydd vilket kan medföra yrkande om skadestånd på grund av avtalsbrott för kyrkans arbetsgivare. Kommunal argumenterade för att disciplinpåföljd i form av skriftlig varning ska finnas kvar i kollektivavtalet för att organisationen på ett tidigt stadium ska kunna bistå sin medlem eftersom lokal arbetstagarorganisation enligt avtalet ska underrättas om tilltänkt åtgärd. Arbetsgivarorganisationen kommer på sikt att verka för att disciplinpåföljd tas bort även för medlemmar hos Kommunal. Innan arbetsgivaren säger upp en arbetstagare på grund av misskötsamhet måste arbetsgivaren ha reagerat på hans eller hennes beteende. Bakgrunden till detta är att uppsägningen inte ska framstå såsom överraskande eller omotiverad av den anledningen att det beteende som föranlett uppsägningen tidigare inte medfört någon reaktion från arbetsgivarens sida. Det rör sig här om allt från tillsägelser om att rättelse måste ske till skriftliga erinringar om att arbetstagaren löper risk att bli uppsagd om inte beteendet ändras. Denna åtgärd är inte uttryckligen reglerad i anställningsskyddslagen utan arbetsgivarens rättighet och skyldighet i detta avseende framgår av förarbeten och rättspraxis. Detta är alltså en skyldighet för arbetsgivaren som inte är reglerad i kollektivavtalet. Skyldigheten att medvetandegöra arbetstagaren följer alltså av lag och är inte en fråga som parterna förfogar över. Någon förändring av dessa regler skedde inte när disciplinpåföljd i form av skriftlig varning togs bort ut kollektivavtalet. Skriftlig varning i betydelse disciplinåtgärd har karaktären av en ”prickning” av arbetstagaren. En sådan disciplinåtgärd fordrar stöd i lag eller kollektivavtal för att arbetsgivaren ska kunna tillämpa åtgärden. Sådant stöd har också tidigare funnits i förhållande till alla arbetstagarorganisationer genom Kyrkans AB § 11. Sedan 2017 gäller dock att endast medlemmar i Kommunal kan bli föremål för disciplinpåföljden skriftlig varning. En sådan åtgärd hanteras på ett mer formellt sätt, enligt det förfarande som anges i Svenska kyrkans AB och ska mer utgöra en bestraffning än arbetsledningsåtgärder som i sig är ett medvetandegörande av ett visst beteende. Gränserna mellan dessa två åtgärder kan diskuteras men formellt föreligger alltså en skil...
Disciplinpåföljd. Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 §§ MBL.
Disciplinpåföljd. Numreringen har ändrats till följd av andra ändringar och tillägg i avtalet.

Related to Disciplinpåföljd

  • Tillämpningsanvisning Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp be- traktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetsti- den enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet. Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet en- ligt § 11. Se dessutom tillämpningsbilaga 1 till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den or- dinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter. – En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveck- ors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledig- heten, dvs. till 60 timmar. – En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordi- narie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som mots- varar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 da- gar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor. – En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden un- der perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjuk- dagarna. – Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning. En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehava- ren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - 30 tim.2 - 6 tim.3 - 6 tim.3 - 6 tim.4 = 42 tim., vilket samtidigt är grän- sen för mertidsarbete. Arbetsperiodens ordinarie arbetstid och gränsen för mertidsarbete beräknas enligt följande: (78,43 % ((3 x 38 tim. 15 min.)1 – 38 tim. 15 min.2 – 7 tim. 39 min.3 – 7 tim. 39 min.3)) – 6 tim.4 = 42 tim. Arbetsgivaren beslutar om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20 och fredag kl. 7.30–18 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver. Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtro- endemannen tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbets- arrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroende- mannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

  • Tillämpning För att avtalet ska gälla vid ett företag krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Avtalet träder i kraft från och med den första dagen nästa månad, såvida inte annan överenskommelse träffas i det enskilda fallet. Avtalet gäller mellan de parter som anges i begäran. Om ett företag redan är bundet av ett annat kollektivavtal för tjänstemän, gäller det avtalet tills att giltighetstiden löpt ut, om inte någon annan överenskommelse träffas.

  • Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller. Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal.

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Protokollsanteckning a) Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).

  • Anställning Studentmedarbetaranställning är en särskild anställ- ningsform. Studentmedarbetaranställning enligt detta avtal ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till ny anställning (återanställning) som avses i 25 § LAS.

  • Avbeställning Avbeställning ska ske skriftligt. Vid avbeställning senare än fyra (4) veckor före konferensens början ska Beställaren ersätta Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx med 75 % av det avtalade priset. Detta gäller dock endast under förutsättning av att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx efter skäliga ansträngningar inte kunnat återsälja del eller delar av den beställda Tjänsten. Vid avbeställning senare än två (2) veckor före konferensens början ska Beställaren till fullo ersätta företaget det avtalade priset. Detta gäller dock endast under förutsättning av att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx efter skäliga ansträngningar inte kunnat återsälja del eller delar av den beställda Tjänsten. Om Ramavtalsleverantören kan visa att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx haft särskilda kostnader orsakade genom avbeställningen eller minskningen, ska Beställaren till fullo ersätta dessa.

  • Avtalets tillämpningsområde Detta avtal gäller medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA och deras arbetstagare som är medlemmar i ett arbetarförbund som har undertecknat detta avtal.

  • Teckningsoptioner Antalet teckningsoptioner uppgår till högst 293 213 stycken. Bolaget skall utfärda teckningsoptionsbevis ställda till viss man eller order, representerande en teckningsoption eller multiplar därav. Bolaget verkställer på begäran av innehavare av teckningsoption utbyte och växling av teckningsoptionsbevis. Bolagets styrelse skall äga rätt att fatta beslut om att teckningsoptionerna skall registreras av Euroclear i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. För det fall sådant beslut inte fattats skall vad som stadgas i fjärde till sjunde stycket nedan inte gälla. För det fall sådant beslut fattats skall vad som stadgas i fjärde till sjätte stycket nedan gälla istället för vad som stadgas i andra stycket ovan. Innehavare av teckningsoption skall, efter det att beslut enligt föregående stycke fattats, på Bolagets anmaning vara skyldig att omedelbart till Bolaget eller Euroclear inlämna samtliga teckningsoptionsbevis representerande teckningsoptioner samt meddela Bolaget om erforderliga uppgifter om värdepapperskonto på vilket innehavarens teckningsoptioner skall registreras enligt nedan. Teckningsoptionerna skall registreras av Euroclear i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, till följd varav inga fysiska värdepapper skall att utges. Teckningsoptionerna registreras för innehavares räkning på konto i Bolagets avstämningsregister. Registreringar avseende teckningsoptionerna till följd av åtgärder enligt punkt 5, 6, 7 och 11 nedan skall ombesörjas av Banken. Övriga registreringsåtgärder som avser kontot kan företas av Banken eller annat kontoförande institut. För det fall Xxxxxxxx styrelse fattat beslut enligt tredje stycket ovan, skall styrelsen därefter vara oförhindrad att, med de begränsningar som må följa av lag eller annan författning, fatta beslut om att teckningsoptionerna inte längre skall vara registrerade av Euroclear i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. För det fall sådant sistnämnda beslut fattats skall vad som stadgas i andra stycket ovan gälla istället för vad som stadgas i fjärde till sjätte stycket ovan.