Ekonomin. Ovanstående personer ska fylla i och underteckna bilaga A.
Ekonomin. Flera analyser av TTIP:s ekonomiska utfall har publicerats. Många är rena beställningsjobb från storföretag, som lovar att handelsavtalet kommer leda till ökad tillväxt och nya jobb; ett sätt att få människor positivt inställda till avtalet. Andra studier är dock mycket kritiska och menar att TTIP kan skada ekonomin för vanliga medborgare under lång tid framöver. En simulering av TUFTS15 menar till exempel att 600.000 jobb kan försvinna i EU och lönerna gå ner. En studie av Austrian Foundation for Development Research (OFSE)16 varnar för att ingen av de officiella studierna räknar in sociala eller miljömässiga kostnader. Studien varnar också för att handeln mellan EU:s länder kommer minska liksom handeln med utvecklingsländer. Huvudförfattaren Xxxxxx Xxxx är mycket kritisk: ”80 % av de beräknade ekonomiska fördelarna är beroende av avlägsnande eller harmonisering av regelverk, administrativa förfaranden och standarder. [...] Kompromisser om föreskrifter och standarder kan resultera i att decennier av vinster i sociala och miljömässiga skydd rullas tillbaka, vilket utgör ett allvarligt hot mot konsumenters hälsa, folkhälsa och miljösäkerhet. Om du eliminerar regler som tjänar samhällspolitiska mål finns det en social kostnad.”17
Ekonomin. När det gäller fokuspunkt 2 ovan – att successivt stärka föreningens ekonomi – har följande faktorer bidragit till att föreningens likviditet kunnat förbättras under året:
Ekonomin. Mikrofonden Uppsala län ekonomisk förening bildades i oktober 2019 och hade sina första transaktioner i december 2019. Vi förlängde därför räkenskapsåret. Kostnaderna för 2020 motsvarande nästan precis anslaget. Det överskott som uppstod för det förlängda räkenskapsåret härrör främst till det anslag vi fick för uppstart av fonden 2019. Styrelsen har beslutat att dessa medel (efter skatt) ska sparas för att täcka eventuella utvecklings- eller avvecklingskostnader i framtiden. Kostnaderna hittills för 2021 följer väl budgeten förutom kostnadsposten för kreditberedning. Likviditetsbudgeten (bil 5) visar på en god likviditet.
Ekonomin. Det råder delade meningar bland de intervjuade kommunerna om det är ekonomiskt fördelaktigt med LOV eller ramavtal i särskilt boende. Kommuner som tillämpar LOV har fastställt en ersättning som ges per belagd plats och som tillämpas gentemot alla utförare som är godkända. Systemet kan bli dyrt för kommunen om det uppstår tomma platser i kommunala boenden som inte kan avvecklas eller användas på annat sätt. Samtidigt har kommunen kontroll över den ersättning som betalas ut till privata aktörer. Kommunen behöver dessutom inte använda resurser till ekonomisk uppföljning av de privat drivna verksamheterna, så som enheter i kommunal regi måste följas upp. De privata aktörerna har sin egen budgetkontroll och den kommunala förvaltningen behöver inte bry sig om till exempel hur budgetprognosen ser ut. Privata aktörer måste klara sig på den fastställda ersättningen, även om de drabbas av oförutsedda kostnader för till exempel tomma platser. I en ramupphandling där den privata aktören låter bygga och förvalta fastigheten är kommunens förutsättningar för budgetkontroll bättre såtillvida att kommunen själv avgör antalet köpta platser. När kommunen gör sin upphandling kan den sätta villkoren för framtiden, och genom att priset per plats fastställs i avtalet vet kommunen vad varje plats som den avropar kommer att kosta under lång tid framåt. Privata aktörer som bygger och driver särskilda boenden 19
Ekonomin. Den regionala räddningsnämndens ekonomi sköts av Åbo stad, som också ansvarar för densamma. Den regionala räddningsnämnden uppgör årligen ett förslag till bud- get för nämnden. Budgeten består av en målsättningsdel, en driftsekonomisk del, en investeringsdel och en finansieringsdel. Den bindande verkan som utgifterna och in- komsterna har visavi fullmäktige definieras i nettosummor. Den regionala räddningsnämnden är en självständig, separat balansenhet i Åbo stads bokföring. Nämnden utarbetar ett eget bokslut och en verksamhetsberättelse, som stadsfullmäktige i Åbo godkänner som en del av stadens bokslut. Avtalskommunerna erlägger den regionala räddningsnämndens i Egentliga Finland verksamhets- och finansieringsutgifter samt nettoanskaffningskostnaderna för inve- steringarna i relation till respektive kommuns invånarantal vid budgetårets början. Kommunernas betalningsandelar för den regionala räddningsnämndens budgetenliga verksamhets-, finansierings- och investeringskostnader erläggs i jämstora rater må- natligen senast den 15:e i varje månad. De slutliga betalningsandelarna uppbärs per redovisningsperiod efter att stadsfullmäktige godkänt den regionala räddningsnämn- dens bokslut som en del av stadens bokslut. De slutliga betalningsandelarna skall er- läggas och eventuell återbäring på andelarna utbetalas årligen före utgången av juli. Om betalningen fördröjs, uppbär Åbo stad en förseningsränta i enlighet med 4 § 3 mom. räntelagen. Dessutom är avtalskommunerna på basis av sina olika avtal skyldiga att betala den regionala räddningsnämnden ersättning för handhavandet av separata uppgifter.
Ekonomin. Västsvenska paketets olika åtgärder kostnadsberäknades ursprungligen till 30 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Med vissa justeringar i kostnadsberäkningarna fastställdes kostnadsnivån senare till 34 miljarder kronor. Staten genom Trafikverket finansierar hälften av kostnaderna, 17 miljarder kronor. Den andra hälften finansieras först och främst genom uttag av trängselskatt, som beräknas stå för 14 miljarder kronor. Resterande finansiering delar övriga parter på: Västra Götalandsregionen (820 Mkr), Göteborgs stad (1 250 Mkr) och Region Halland (180 Mkr). Till den samlade finansieringen ska läggas 750 Mkr som kommer från ökade markvärden. Region Halland har betalat ut all sin medfinansiering. Statens del av finansieringen utgörs av anslag ur statsbudgeten via nationell plan för transportsystemet. Onsdagen den 26 maj 2010 beslutade Sveriges riksdag om en så kallad Göteborgsbilaga i Lagen om trängselskatt. Beslutet innebar att trängselskatt kan införas i Göteborgs kommun med start 1 januari 2013. Trängselskatten räknas som regional medfinansiering. Västsvenska paketet innehåller många delar men totalkostnaden beräknas alltså till 34 miljarder kronor. De största projekten är Västlänken (kostnad: 20 miljarder kr), Marieholmstunneln med anslutningar (4,2 miljarder kr) och Hisingsbron (2,0 miljarder kr). Dessutom ingår olika paket av mindre åtgärder, exempelvis förbättrad kollektivtrafik, 4,6 miljarder kronor, och paketet framkomlighet, miljö och säkerhet, 2,1 miljarder kronor. Halland har redan kommit i åtnjutande av dessa medel i form av perrongförlängningar på stationerna Hede och Anneberg samt utbyggda pendelparkeringar. I övrigt vidtas kollektivtrafikåtgärder som förstärker Västlänkens nytta. Åtgärderna utförs både av Trafikverket och Göteborgs stad, exempelvis bangårdsförbindelsen ( 1 000 Mkr) och ovanjordsåtgärder vid Korsvägen (1 000 Mkr). Uppgifterna om kostnadsnivåer i projekten är olika beroende på om siffrorna redovisar finansiering från Västsvenska paketet eller avser totalkostnaden. Siffrorna ovan visar totalkostnaden som i det här fallet är lika stor som finansieringen från Västsvenska paketet. Västsvenska paketet hel- eller delfinansierar olika projekt i varierande grad. Framför allt Göteborgs stad genomför åtgärder i egen regi i samband med paketet och där åtgärder delvis finansieras av VP. Exempel på sådana åtgärder är paketet ”Gamlestaden” och nedsänkning av E45.