Ersättningsmodeller. Ersättningsvillkor ska formuleras så klart att potentiella leverantörer kan fatta ett välgrundat beslut i frågan om de ska delta i en upphandling eller ansöka om att delta i ett valfrihetssystem. År 2017 genomförde konsultföretaget PwC på uppdrag av Täby kommun en utredning om LOV i bostad med särskild service som resulterade i rådgivningsrapporten ”LOV inom LSS boende vuxna” (mars 2017). Där konstateras att det är viktigt att ersättningen är korrekt satt och att den bör baseras på de faktiska kostnaderna för att driva ett gruppboende. Vid underprissättning finns risk att kommunen inte får några utförare eller utförare, vid överprissättning kan det strida mot EU:s statsstödsregler då dessa kräver konkurrensneutralitet17. En indikator på att priset är för lågt är att det är inga eller endast ett fåtal utförare i valfrihetssystemet. Under uppdraget tog PwC kontakt med bland annat Stockholms stad som tillämpar LOV för tjänstekategorin bostad med särskild service. Staden beskrev att man hade haft svårt att attrahera utförare enligt LOV. Även Solna stad hade samma erfarenhet. Motivet beskrevs vara en uppfattning om att valfrihetssytem för den aktuella insatsen fungerar dåligt eftersom det sällan eller aldrig finns lediga lägenheter för nya brukare. Stockholms stad angav också att man upplevt att utförare aktivt valde att inte ansluta sig till ett valfrihetssytem eftersom det är möjligt att till ett högre pris sälja lägenheter genom direktupphandling till följd av den lägenhetsbrist som då rådde inom Stockholmsområdet (det gäller fortfarande). För att identifiera vilka faktorer som har positiv effekt på relationerna mellan beställare och utförare lät Sveriges kommuner och landsting (SKL) forskare vid Lunds universitet studera kommunerna Varberg och Solna. Resultatet presenterades i rapporten ”Kommunala strategier vid marknadsstyrning – omsorg om relationer” (2013). Där beskrivs fyra framgångsfaktorer för en god relation: kontraktets utformning, aktivt arbete med styrning för kontroll och utveckling, medias bevakning (skapar öppen kommunikation) och långsiktighet genom t ex långa kontrakt. Olika driftformer ger olika förutsättningar att uppfylla dessa faktorer.
Ersättningsmodeller. Bolagets VDs och ledande befattningshavares ersättning skall huvudsakligen bestå av en fast lön som givet olika befattningsnivåer i Bolaget skall återspegla en marknadsmässig differentiering av lönenivåerna mellan Bolagets medarbetare. Rörliga moment skall vara underordnade den fasta lönen och maximalt uppgå till tio (10%) procent av fast lön och ha en begränsad tidsmässig giltighet, som möjliggör för Bolaget att omförhandla det rörliga lönemomentet. Pensionskostnader för ledande befattningshavare får maximalt uppgå till tio (10%) procent av den fasta lönen. Anställningsavtal mellan Bolaget och VD skall – liksom eventuella efterkommande förändringar därav – skall i huvuddrag, och med angivelse av maximala ekonomiska konsekvenser för Bolaget, redovisas vid den årsstämma som närmast följer på ingåendet av eller, i förekommande fall, efter förändring av sådant avtal. Anställningsavtal med ledande befattningshavare annan än VD, skall innan de ingås av VD för Bolagets räkning, presenteras för och godkännas av Bolagets styrelse och korrespondera med dessa riktlinjer.
Ersättningsmodeller. 28.2.1 Ersättning som inte regleras i dessa Allmänna villkor ska fram-
Ersättningsmodeller. För att åstadkomma ett så effektivt resursutnyttjande och effektivt trafikavtal som möjligt bör ersätt- ningsmodellen vara konstruerad på ett sätt som skapar drivkrafter som bidrar till att uppnå de satta må- len. Den bör även vara utformad för att oproportionerliga och icke genomtänka affärsrisker ska läggas på Trafikföretagen, jämför avsnitt om ”riskfördelning” ovan. Ersättningsmodellen bör därför vara tydlig och förutsägbar, väl genomtänkt och utformad så den följer avtalets utveckling över tid.
Ersättningsmodeller