Familjepensionens grundbelopp vid lönesänkning exempelklausuler

Familjepensionens grundbelopp vid lönesänkning. Vid sänkning av den pensionsmedförande lönen kan familjepensionens grundbelopp beräknas på annat sätt än vad som anges ovan, så att en löne- sänkningsförmån hänförlig till den bortfallande lönedelen läggs till pensionen (grundbeloppet). Förutsättningen för att en lönesänkningsförmån i familjepension ska kunna tillgodoräknas är att löne- sänkningen har föranlett en lönesänkningsförmån i ålderspension enligt reglerna i punkt 5.4, Pensionens storlek vid lönesänkning. En lönesänkningsförmån beräknas i så fall enligt Xxxxxxx tillämpningsregler och utgör en viss andel av den familjepension som redan har tjänats in vid tidpunkten för lönesänk- ningen. Detta ger en högre pension än vid beräk- ning enligt huvudregeln. Lönesänkningsförmånen minskas successivt vid senare löneökningar, men inte annars. Effekten av denna successiva minskning är att om senare löneökningar gör att familjepensionens grundbe- lopp uppgår till minst det belopp som gällde före lönesänkningen så finns det inte längre kvar någon lönesänkningsförmån.

Related to Familjepensionens grundbelopp vid lönesänkning

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit TUOHI Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 - 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tillsvidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta på obetalt kapital, en avgift som hanför sig till tillhandahållande av konto och amortering av krediten. Månadratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är fyra (4) är månadsraten 60 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 710 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har avgiften som hanför sig till tillhandahållande av konto och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas utan säkerhet.

  • Sammanfattning av ärendet AB Stora Tunabyggen har under cirka två år genomfört ett arbete med att ta fram en detaljplan för Kvarteret Studievägen och planen vann lagakraft under 2017. Området Jakobsgårdarna och det planerade området, Kvarteret Studievägen, är centralt beläget i Borlänge med närhet till kommunikationer, handel, högskola och statliga verk. Närheten till andra funktioner så som för- skola, skola och vårdcentral bidrar till att ytterligare öka intresset för området. AB Stora Tunabyggens målsättning är att skapa ett nytt kvarter med upplåtelseformer, bostads- rätter, som kompletterar den befintliga bebyggelsen på Jakobsgårdarna. Ytterligare en målsätt- ning är att Kvarteret Studievägen skall innebära en positiv start på utvecklingen av den nya stadsdelen Jakobsdalen. I den meningen är Kvarteret Studievägen att betrakta som Jakobsdalen etapp 1. Styrelsen för AB Stora Tunabyggen beslutade därför 2018-03-05 att anhålla hos ägaren (Bor- länge kommun) om tillstånd att få använda marknadsorienterade verktyg JV* (joint venture) i syfte att få starta produktion av bostadsrätter inom Kvarteret Studievägen. SE-781 81 Borlänge 0243-740 00 (vxl) xxxxxx@xxxxxxxx.xx Röda vägen 00 0000-000 00 xxx.xxxxxxxx.xx Syftet med att bilda bolaget tillsammans med en privat aktör är att skapa förutsättningar för fortsatt exploatering av området, se bifogat aktieägaravtal, då marknaden hitintills bedömt om- rådet som svårexploaterat. Avgränsningen för det planerade bolaget är att det endast skall uppföras två hus med bostads- rätter. Dessa hus kommer att utgöra den första etappen på Kvarteret Studievägen. Bolaget kommer att avvecklas när bostadsrättsförening är bildad och försäljning är genomförd.

  • Sjuklönetidens längd Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan till tjänstemannen: • för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden, • för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden. I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive dag för vilken karensavdrag gjorts, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Arbetstagaren tillhör grupp l om: • arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, • arbetstagaren övergått direkt från en anställning i vilken arbetstagaren har haft rätt till sjuklön under minst 90 kalenderdagar. Arbetstagaren tillhör grupp 2 i övriga fall. Om arbetstagaren under en 12-månadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar den aktuella sjukperioden. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive karensdagar, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön enligt lag under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av denna begränsningsregel. Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen.

  • Tidpunkt för betalning av ersättning Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade fullgjort vad som åligger honom enligt avsnitt R.

  • Godkännande av dagordning 4. Val av en eller två justeringsmän

  • Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.

  • Ansvarsbegränsning Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är inte ansvariga för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om förvaltaren eller förvaringsinstitutet är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommit i andra fall ska inte ersättas av förvaltaren eller förvaringsinstitutet, om de varit normalt aktsamma. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet är i intet fall ansvariga för indirekt skada, om inte den indirekta skadan orsakats av förvaltarens eller förvaringsinstitutets grova vårdslöshet. Inte heller ansvarar förvaltaren eller förvaringsinstitutet för skada som orsakats av att andelsägare eller annan bryter mot lag, förordning, föreskrift eller dessa fondbestämmelser. Xxxxxx uppmärksammas andelsägare på att denne ansvarar för att handlingar som förvaltaren tillställts är riktiga och behörigen undertecknade samt att förvaltaren underrättas om ändringar beträffande lämnade uppgifter. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet svarar inte för skada som orsakats av – svensk eller utländsk – reglerad marknad eller annan marknadsplats, depåbank, central värdepappersförvarare, clearingorganisation, eller andra som tillhandahåller motsvarande tjänster, och inte heller av uppdragsgivare som förvaltaren eller förvaringsinstitutet med tillbehörlig omsorg anlitat eller som anvisats förvaltaren. Detsamma gäller skada som orsakats av att ovan nämnda organisationer eller uppdragstagare blivit insolventa. Förvaltaren eller förvaringsinstitutet ansvarar inte för skada som uppkommer för fonden, andelsägare i fonden eller annan i anledning av förfogandeinskränkning som kan komma att tillämpas mot förvaltaren eller förvaringsinstitutet beträffande finansiella instrument. Föreligger hinder för förvaltaren eller förvaringsinstitutet att helt eller delvis verkställa åtgärd enligt avtal på grund av omständighet som anges ovan får åtgärden uppskjutas tills dess hindret upphört. Om förvaltaren eller förvaringsinstitutet till följd av en sådan omständighet är förhindrat att verkställa eller ta emot betalning ska förvaltaren eller förvaringsinstitutet respektive andelsägaren inte vara skyldigt/skyldig att erlägga dröjsmålsränta. Motsvarande befrielse från skyldigheten att erlägga dröjsmålsränta gäller även om förvaltaren med tillämpning av § 10 tillfälligt skjuter upp tidpunkten för värdering, teckning respektive inlösen av fondandelar. Att andelsägare oaktat vad som framgår ovan i vissa fall ändå är berättigade till skadestånd kan följa av 8 kap. 28-31 §§ samt 9 kap. 22 § LAIF.