Finansförvaltning exempelklausuler

Finansförvaltning. Kommunens finansförvaltning ska upprätthålla likviditeten, sköta betalningsrörelsen och lånefinansieringen och placera likvida medel. Fullmäktige fattar beslut om grunderna för skötseln av de totala tillgångarna och placeringsverksamheten. Fullmäktige fattar också beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med att budgeten godkänns fattar fullmäktige beslut om ändringar i utgivna lån och främmande kapital. Kommunstyrelsen fattar beslut om upplåning och utlåning i enlighet med de principer som fullmäktige godkänt. Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en myndighet som är underställd kommunstyrelsen. I övrigt svarar kommunstyrelsen för kommunens finansförvaltning. För de praktiska åtgärderna svarar ekonomiplaneraren
Sample 1Sample 2Sample 3See All (5)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Finansförvaltning. Välfärdsområdets likvida medel ska förvaltas så att likviditeten tryggas, betalningsrörelsen hålls uppdaterad, de kortfristiga lånen planeras och de likvida medlen placeras i överensstämmelse med de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdet godkänt. Välfärdsområdesfullmäktige fattar beslut om grunderna för skötseln av välfärdsområdets totala tillgångar samt finansierings- och placeringsverksamheten. Finansieringsbehovet får inte täckas med långfristiga lån. Välfärdsområdet kan ta ett långfristigt lån inom gränserna för en sådan fullmakt att uppta lån som statsrådet beslutar om. Till övriga delar fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med att budgeten godkänns fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om ändringar i utgivna lån och främmande kapital. Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om upplåning och utlåning i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige godkänt. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en underlydande myndighet. I övrigt svarar välfärdsområdesstyrelsen för välfärdsområdets likvida medel. För den praktiska skötseln av de likvida medlen svarar den tjänsteinnehavare som ansvarar för finansförvaltningen.
Sample 1Sample 2
Finansförvaltning. Bolaget ska ha en långsiktigt stabil ekonomi och kommunens risk ska ligga på en låg och kontrollerad nivå. I enlighet med kommunfullmäktiges Finansiella föreskrifter för Malmö stads kom- munkoncern, ska bolaget vara anslutet till kommunens koncernkonto och till kommunens internbank i samtliga frågor rörande banktjänster, kapitalförsörjning och finansiell riskhantering. Om bolaget har långfristiga finansiella tillgångar eller skulder ska de finansiella riskerna hanteras i enlighet med av bolaget upprättad finanspolicy vilken ska godkännas av kommunstyrelsen. En sådan policy ska i riskhänseende anknyta till kommunens finanspolicy, d.v.s. bolaget tillåts inte ta större finansiella risker än kommunen gör i sin finanspolicy.
Sample 1
Finansförvaltning. Välfärdsområdets finansförvaltning omfattar upprätthållande av likviditeten och skötsel av betalningsrörelsen, lånefinansiering och placering av likvida medel. Välfärdsområdets likvida medel ska förvaltas så att likviditeten tryggas, betalningsrörelsen hålls uppdaterad, de kortfristiga lånen planeras och de likvida medlen placeras i överensstämmelse med de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdet godkänt. Fullmäktige beslutar om grunderna för skötseln av de totala tillgångarna och placeringsverksamheten. Fullmäktige fattar beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med godkännandet av budgeten beslutar fullmäktige om ändringar i utgivna lån och främmande kapital. Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om upplåning och utlåning i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige godkänt. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en underlydande tjänsteinnehavare. I övrigt svarar välfärdsområdesstyrelsen för välfärdsområdets likvida medel. Välfärdsområdesdirektören ansvarar för det praktiska genomförandet av finansförvaltningen och för att ge anvisningar som berör den, till direktörens befogenheter hör: 1) att uppta lång- och kortfristiga krediter, att ändra återbetalningen av lån och lånevillkoren samt att godkänna skuldebrev gällande dessa enligt inom de gränser som välfärdsområdesfullmäktige godkänt; 2) att ingå avtal om hanteringen av finansierings- och placeringsriskerna inom de gränser som välfärdsområdesfullmäktige godkänt; 3) att besluta om finansierings- och placeringsåtgärder som välfärdsområdets likviditet kräver enligt de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdesfullmäktige godkänt; 4) att besluta om kassaförvaltningen, rättigheterna i fråga om kontantkassor och betalningsrörelsen samt användningen av betalningssätt, 5) att besluta om förvaltningen av välfärdsområdets finansieringstillgångar och lån samt om skötseln och förvaringen av värdeandelar, värdepapper och övriga handlingar, 6) att besluta om användningen av banktjänster enligt de anvisningar som välfärdsområdesstyrelsen gett, 7) att öppna bankkonton för välfärdsområdet och avsluta konton samt ansluta dottersammanslutningarnas bankkonton till koncernens kontohelhet, 8) att besluta om vilka personer som ges fullmakt att underteckna uttag från och överföringar mellan välfärdsområdets bank- och transaktionskonton samt underteckna överföringen av de checker som erhållits som betalning och ...
Sample 1
Finansförvaltning. Kommunen och bolagets likvida medel och betalningsflöden skall samordnas i ett gemensamt koncernkontosystem.
Sample 1
Finansförvaltning. Koncernen Jönköpings Rådhus AB omfattas av kommunens finansföreskrifter med riktlinjer för riskhantering. Jönköpings Rådhus AB ska samordna all finansförvaltning för koncernen. Bolagens kapitalbehov ska tillgodoses av Jönköpings Rådhus AB genom ”internbankverksamhet”. Bolagen ska vara anslutna till Jönköpings Rådhus AB:s finansiella koncernkonto. Placering av bolagens likviditetsöverskott ombesörjs av Jönköpings Rådhus AB i samråd med berört bolag med iakttagande av bästa koncernnytta.
Sample 1
Finansförvaltning. Upplåningen sker på svensk och internationell kreditmarknad genom obligations- och certifikatprogram samt på svensk och internationell bankmarknad. Upplåningen till Specialfastigheter görs mot balans- räkningen och utan pantsättning av fastigheterna. Företagets låne- avtal innehåller en ägarklausul, vilket stärker långivarnas ställning. Klausulen innebär att långivare har rätt att förtidsinlösa lån om sta- tens ägarandel skulle understiga 100 procent. Specialfastigheter använder derivat för att hantera ränterisk och där- med uppnå önskad räntebindningsstruktur samt för att hantera valu- tarisk och säkra lån upptagna i utländsk valuta. Målsättningen med vald struktur är att uppnå ett långsiktigt stabilt och kostnadseffektivt finansnetto, inte att optimera finansnettot på kort sikt. IFRS-reglerna för redovisning av finansiella instrument innebär bland annat att derivatportföljens marknadsvärde ska resultatredo- visas. Detta medför betydande resultatpåverkan och variation mellan olika rapporttillfällen. Det finansiella nettot, efter aktiverad räntekostnad på projekt och med hänsyn till övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till - 503 (-243) Mkr, varav värdeförändringar i derivatinstrument upp- gick till -108 (88) Mkr. Koncernens likvida medel uppgick vid bokslutstidpunkten till 0 (133) Mkr och 4 456 (4 450) Mkr i garanterade outnyttjade kreditlöften. Räntebärande skulder netto var 9 060 (8 673) Mkr nominellt. Finansieringskostnaden för rapportperioden uppgick till 5,45 (2,69) procent. Operativt finansnetto låg på 4,34 (3,64) procent. Den 31 december 2011 var portföljens medelränta för lån och derivat 3,50 (3,54) procent. Genomsnittlig räntebindningstid var 3,4 (4,3) år. Den kassaflödesbaserade räntetäckningsgraden var 3,1 (3,8) ggr. Kapitalbindningstiden var 3,7 (3,5) år, med hänsyn taget till garan- terade outnyttjade kreditlöften. Företaget är kreditvärderat av Stan- dard & Poor’s med betyget ”AA+/A-1+” med stabila utsikter.
Sample 1
Finansförvaltning. Rådhuset i Stockholm År Nominellt, Mkr Marknadsvärde, Mkr 2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2011 - 1 415 - -2,2 2012 1 365 -50 0,2 -1,4 2013 -322 -322 27,4 33,9 2014 -350 -350 -24,2 -22,0 2015 -300 200 0,1 9,4 2016 -193 157 23,8 23,4 2017 - -200 - 2,4 2018 - -550 - 20,1 2019 - -50 - 1,0 2021 - -50 - 1,9 2023 -100 -100 -16,4 -2,0 2038 -100 -100 -24,8 5,6 Tabellen är nettoredovisad. Innehåller både betalar- och erhållarderivat. Positivt nominellt belopp = Erhåller ränteflöde Negativt nominellt belopp = Betalar ränteflöde
Sample 1
Finansförvaltning. Bolaget omfattas av kommunfullmäktige fastställda finansföreskrifter med riktlin- jer för riskhantering. Bolaget ska vara anslutet till Jönköpings Rådhus AB:s finan- siella koncernkonto och täcker därigenom bolagets likviditetsbehov.
Sample 1

Related to Finansförvaltning

  • Förvaltning Försäkringskapitalet i sparförsäkringsmoment kan förvaltas med s.k. traditionell förvaltning med garanterad ränta eller med förvaltning i fonder. Mottagna sparpremier placeras på det sätt som försäkringstagaren angivit för försäkringen. Om inte försäkringstagaren har bestämt annorlunda kan den försäkrade bestämma om annan placering för kommande premier. Sådan ändring måste göras minst en bankdag före premiebetalningen för att kunna beaktas. Flytt av försäkringskapital kan ske enligt de regler som beskrivs i punkt 12.

  • FINANSIELL ÖVERSIKT Införlivade dokument avseende fullständig historisk finansiell information

  • Finansiell ställning Koncernen hade per balansdagen likvida medel uppgående till 16 mkr (36). Soliditeten uppgick till 92 procent (90). Koncernens eget kapital uppgick till 299 mkr (243), vilket motsvarade 10,05 kr (8,18) per aktie.

  • Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet

  • Förvaltningschef Utfärda fullmakt för ombud att föra kommunens talan inom nämndens område inför domstol och andra myndigheter. 6:15 KL Ordföranden Kommunjurist Till exempel inför Statens VA-nämnd eller Mark- och miljödomstolen

  • Tillämplig lagstiftning Aktierna ges ut under aktiebolagslagen (2005:551) och regleras av svensk rätt.

  • Lagstiftning Försäkringsavtalslagen (FAL) och övrig svensk lagstiftning tillämpas för detta avtal.

  • Inriktning Konkurrensförmågan hos företagen inom tjänstesektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna. Kompetens är förmågan att klara av en uppgift. För att klara uppgiften behövs flera egenskaper hos individen. Kompetens är ett komplext begrepp som innebär en mångfald av de mänskliga resurserna. - Kunskaper Veta fakta och kunna metoder - Färdigheter Kunna göra, hantera verktyg - Kontakter Social förmåga, kontaktnät, inflytande - Attityder/värdering Vilja göra, anse riktigt, ta ansvar - Erfarenheter Lära av misstag och framgång - Handledning/Ledarskap Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. En fortlöpande utveckling av företag och medarbetare skapar förut- sättningar för lönsamhet och tryggare anställning.

  • Verksamhetsbeskrivning Meltron utvecklar, producerar och säljer LED-ljuskällor och system baserade på över 20 års forskning som har genererat en patentfamilj inom optik, elektronik och linjära drivdon samt kunskap inom materialteknik och värmeledning. Ljuset från Bolagets ljuskällor kan optimeras dels med avancerade beräkningsverktyg, dels med hjälp av avancerad optisk diffraktionsteknik som fördelar ljuset över upplysta ytor för en jämnare fördelning och eliminering av “blind spots”. Kärnan i Bolagets affärsmodell är innovativ produktut- veckling som vilar på över 20 års forskning. LED-mark- naden är omfattande och spås en kraftig tillväxt under många år framöver, men tillväxt och storlek är inte all- tid likställt med lönsamhet. Flertalet aktörer i olika delar av värdekedjan har svårt att nå lönsamhet. Bolaget har därför utarbetat en strategi för att en väg med tillhörande gång- och cykelbana. Bolagets produktserie som riktar sig emot särskilda industrier utmärker sig genom att vara särskilt robusta och flex- ibla vilket är optimalt inom till exempel gruvnäringen, på oljeraffinaderier eller i andra krävande och känsliga arbetsmiljöer. säkra en lönsam tillväxt. Meltron erbjuder lösningar som klarar de allra högsta säkerhetskra- Meltron fokuserar på ett antal strategiska kundsegment med höga krav avseende belysning i utma- nande miljöer; infrastruktur, industri, logistik samt jordbruk. LED-belys- ning är dagens mest effektiva belys- ningsteknik. LED-teknikens design och effektivitet resulterar i kraftig energibesparing och minskat under- håll samt betydligt längre livslängd än alla andra ljuskällor. Bolagets produktportfölj består av ett tiotal belysningslösningar fördelat på de ovan nämnda fyra kundsegmenten. Inom infrastruktur erbjuder Bola- get två produkter med integrerad mjukvara vilket gör lösningarna smarta. Belysningen kan integreras med t ex övervakningskameror som tillsammans med mjukvaran kan justera ljusstyrka samt fokusområde beroende av rörelse från fordon och människor i det aktuella området. Vid nyanläggning kan ofta anta- let ljuspunkter reduceras jämfört med konventionell belysning, vilket sänker kostnaden för stolpar och annan infrastruktur. Produktserien sänker driftkostnader kopplat till lägre energiförbrukning samt ger en säkrare lokal miljö genom möjlighe- ten att realtidsövervaka exempelvis Meltrons affärside är att tillhandahålla ledande, högkvalitativ och högteknologisk ljusteknik baserad på LED. Bolagets lösningar skall bidra till hållbar utveckling, skydda människor och egendom samt öka tryggheten på vägar, allmänna platser samt krävande industriella miljöer.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.