Upptagande till handel på reglerad marknad För Lån som enligt Slutliga Villkor ska upptas till handel på Reglerad Marknad åtar sig Xxxxxxx att ansöka om detta vid Nasdaq Stockholm AB eller annan Reglerad Marknad och att vidta de åtgärder som erfordras för att bibehålla upptagandet till handel så länge det relevanta Lånet är utestående, dock längst så länge detta är möjligt enligt tillämpliga regler.
Tandskadekostnader Försäkringen gäller för: • Behandling som har utförts av tandläkare. Behandling och arvode måste godkännas av oss i förväg, om det inte är nödvändig akutbehandling. • Implantatbehandling inom ramen för utbyte av ersättningsberättigande tandvårdsstöd. Måste slutbehandlingen på grund av den försäkrades ålder uppskjutas till en senare tidpunkt än fem år efter olycksfallsskadan lämnar vi också ersättning för den uppskjutna behandlingen dock längst fram till 25-årsdagen och under förutsättning att vi har godkänt behandlingen. Har vi ersatt slutbehandling av tandskadan lämnas inte ytterligare ersättning för den skadan. Ersättning kan dock lämnas om försämring inträtt som inte var förutsägbar vid slutbehandlingen och beror på olycksfallsskadan. Med tandskada menas även skada på tandprotes som var på plats i munnen när protesen skadades.
Marknad Inte bara Arla utan också Skåne- mejerier tar nu dansk ekomjölk till hjälp när den svenska inte räcker. I början av november presenterades det inledningsvis tvååriga avtalet med den danska helt ekologiska mejeriförening- en Thise Mejeri. Avtalet innebär att Thise tillverkar en rad syrade produkter åt Skånemejerier, och enligt danska Økologisk Jord- brug även smör. Tillverkning och förpackning sker alltså hos Thise men under Skånemeje- riers varumärke, dock med en tydlig profilering även av Thise på paketen. Produkterna lanse- ras i början av 2008. Samarbetet gör det möjligt för Skånemejerier att trots brist på ekologisk mjölkråvara utöka sin ekologiska produktportfölj med en rad attraktiva produk- ter. Kännetecknet för Thise Me- jeri är just spetstillverkning och varsam hantering av först- klassig mjölkråvara, t ex arbe- tar man med ohomogeniserad mjölk och extrafet mjölk från Jerseykor. Danska Arla har under året upplevt stora avhopp av ekolo- giska leverantörer som istället sökt sig till Xxxxx. Vid nyår bör- jar 18 nya medlemmar leverera till Thise som då väger in 80 mil- joner kilo vilket ska jämföras med Skånemejeriers 14 miljo- ner kilo ekomjölk. Skånemejerier har liksom öv- riga svenska mejerier drabbats av akut brist på ekologisk mjölk då man alldeles för sent höjt eko- tillägget. Och med tanke på den höjda betalningen i höst även för den konventionella mjölken framstår fortfarande skillnaden i betalning som alldeles för liten för att locka svenska mjölkbön- der att lägga om i den omfatt- ning som behövs.
Rörelsens kostnader Xxxxxxx och förnödenheter -6 258 -2 325 -13 104 -18 210 Personalkostnader -3 267 -2 087 -9 928 -8 925 Övriga externa kostnader -2 598 -1 762 -6 099 -9 443 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -130 -564 -2 334 -2 171 Övriga rörelsekostnader -76 -6 -305 -30 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 2 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -350 -140 -1 153 -847
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Överföring av xxxxx till pensionsstiftelse, som skett senare än sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dess- förinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Prop. 2003/04:150 Bilaga 2 Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 7 kap. 7 § person- försäkringslagen (1988:000). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock 34 § i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 januari 1990. Senaste lydelse 1975:244.
Marknaden PHIAB:s marknad omfattar cirka 70 000 cellaboratorier. En del av Bolagets marknad befinner sig ännu i prekliniskt forskningsstadie. Denna delmarknad når full potential i det fall cellterapier blir en allmän behandlingsmetod inom sjuk- vården. Cellterapier baserat på stamceller är en snabbt växande gren inom medicinsk forskning där levande tas celler från patienten. Patientens celler förändras, odlas och återförs till patienten för att bota sjukdomstillstånd. Årligen satsas stora belopp på att driva denna utveckling framåt, en utveckling som kan innebära nya och revolutionerande behandlingsmetod- er för folksjukdomar som idag anses vara obotliga, t.ex. diabetes, syn- och hörselnedsättning, Parkinsons och Alzheimers. Även tunnhårighet tros kunna ”botas” med cellterapier. Det pågår cirka 200 kliniska studier1 av cellterapier. I dessa studier odlas de patientspecifika cellerna på ett småskaligt och hantverksmässigt sätt. För att cellterapier skall kunna bota folksjukdomar i stor skala kommer det vara nödvändigt att ”industrialisera” cellodling och den kvalitetskontroll som krävs för att göra denna nya behandlingsform säker.2 På grund av att de odlade cellerna återförs in i patienten får inga främmande ämnen tillsättas vid kvalitetskontrollen. PHIAB:s oförstör- ande analysmetod av levande celler är enligt styrelsen, om inte den enda, en av mycket få metoder som har potential att bli den metod som kvalitetssäkrar framtidens cellterapier för miljontals patienter.
Utspädningseffekt Det totala antalet aktier och röster i Bolaget uppgår till 19 611 234. I det fall samtliga teckningsoptioner inom ramen för Incitamentsprogram 2021/2024C tecknas och utnyttjas kommer antalet aktier att öka med 102 000, vilket motsvarar en maximal utspädning om högst cirka 0,5 procent av det totala antalet aktier och röster i Bolaget.
Marknadsföring Leverantören ansvarar för att informera och marknadsföra verksamheten sakligt, korrekt och relevant samt att marknadsföringen sker med respekt för den enskilde medborgarens integritet. Leverantören ska följa de av Sveriges Kommuner och Regioners riktlinjer gällande marknadsföring av xxxxx- och sjukvård samt Konsumentverkets ”Vägledning om marknadsföring ritad till barn och unga” gällande marknadsföring riktad till barn och unga, se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantören ska följa riktlinjerna för Region Skånes varumärke enligt Varumärkesguide för Region Skåne , se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantörer har rätt att i sin profilering använda s.k. pay-off ”…på uppdrag av Region Skåne” knutet till sin logotype, men har inte rätt att använda Region Skånes logotype. I informationsmaterial som riktar sig till allmänheten ska det framgå att privata Leverantörer är en del av Region Skånes valfrihetssystem och arbetar på uppdrag av Region Skåne.
Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.
Utskottets ställningstagande Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt ser behov av att ändra regelverket som möjliggör undantag från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om i vilken riktning de menar att förändringarna av regelverket bör gå. Medan motio- närerna i partimotion 2021/22:461 yrkande 8 (V) anser att möjligheten för vissa arbetsgivare att göra undantag från turordningen helt ska tas bort ur lagen har motionärerna kommittémotionerna 2021/22:2565 yrkande 3 (SD) och 2021/22:4198 yrkande 27 (KD) samt motionerna 2021/22:1466 (M) och 2021/22:4043 yrkande 1 (M) förslag om att utöka arbetsgivarnas möjlighet till undantag. Utskottet anser att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa en rimlig balans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utformningen av regelverket för turordningsreglerna spelar en viktig roll i sammanhanget. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna finna en lämplig nivå i balansen mellan arbetsgivarnas intresse av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av trygghet. Det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmark- naden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbetsmarknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen som arbetsmarknadens parter har gjort. Parterna förde under en längre tid konstruktiva förhandlingar som genererade en principöverenskommelse med förslag på hur det arbetsrättsliga regelverket bör reformeras. Ett centralt inslag i parternas förslag är en utökad möjlighet att göra undantag från turordningen i anställningsskyddslagen. Regeringen har på uppmaning från parterna gått vidare med att behandla förslaget och har aviserat att en proposition på området kommer att avlämnas till riksdagen under våren 2022. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen har fått den ordentliga översyn som motionärerna i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer också att få tillfälle att återkomma till frågan under riksmötet i samband med att regeringen lämnar sin proposition. Den tillämpade ordningen där parterna har gått före genom konstruktivt förhandlingsarbete är enligt utskottet en välkommen ordning för förändringar på området. Det visar också styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet kommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas principöverenskommelse. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla att det är möjligt att göra avvikelser från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Utskottet konstaterar således att avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut redan i dag görs på relativt bred front på den svenska arbetsmarknaden. Enligt parternas förslag ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelser från turordningsreglerna. Utskottet noterar att samma ordning föreslås i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och således kan förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Mot bakgrund av det pågående förändringsarbetet ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås. Företrädesrätten till återanställning
