Ägarstruktur Investerare och kommanditdelägare i KCIF är EIF, som tillskjuter 21,4 miljoner euro, och Karolinska Development, som tillskjuter 7,5 miljoner euro. Beloppen inbetalas löpande till KCIF vid behov för att göra investeringar, för att täcka KCIF:s kostnader, samt för betalning av en årlig förvaltningsavgift till KFMAB, som är komplementär och svarar för driften av KCIF. Utöver det kapital som EIF och Karolinska Development redan har utfäst sig att tillskjuta till KCIF kan EIF och Karolinska Development, på begäran av KFMAB under perioden från november 2013 till november 2017, besluta om att tillskjuta ytterligare belopp uppgående till cirka 5,3 miljoner euro respektive 1,9 miljoner euro. KFMAB ägs till 37,5 procent av Karolinska Development, till 25 procent av KIAB och till 37,5 procent av Karolinska Development-anställda. Karolinska Development-anställda har röststarka aktier och kontrollerar tillsammans en majoritet av rösterna i KFMAB. Karolinska Development, Karolinska Institutet Innovations AB (”KIAB”) och Key Executives har ingått ett aktieägaravtal avseende KFMAB. Aktieägaravtalet innehåller bland annat ett antal regler om som syftar till att skydda de röstmässiga minoritetsaktieägarna Karolinska Development och KIAB.
Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a §11 Myndigheten ansvarar för - beslut om subventionering och prisreglering av varor som ingår i läkemedelsförmånerna, - frågor om öppenvårdsapotekens handelsmarginal och utbyte av läkemedel, - tillsyn över efterlevnaden av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och av föreskrifter och villkor som har meddelats i anslutning till lagen, samt - beslut om utformningen av det statliga tandvårdsstödet i fråga om ersättningsberättigande åtgärder, referenspriser samt beloppsgränser och ersättningsgrader inom skyddet mot höga kostnader. - tillsyn över efterlevnaden av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och av föreskrifter och villkor som har meddelats i anslutning till lagen, - beslut om utformningen av det statliga tandvårdsstödet i fråga om ersättningsberättigande åtgärder, referenspriser samt beloppsgränser och ersättningsgrader inom skyddet mot höga kostnader, samt - tillhandahållande av information i en prisjämförelsetjänst för det statliga tandvårdsstödet. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.
Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
Ändrad sysselsättningsgrad Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Tvist och tillämplig lag Tvist i anledning av detta Avtal ska avgöras av allmän domstol, varvid svensk rätt ska tillämpas.
Sjuklönetidens längd Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan till tjänstemannen: • för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden, • för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden. I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive dag för vilken karensavdrag gjorts, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Arbetstagaren tillhör grupp l om: • arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, • arbetstagaren övergått direkt från en anställning i vilken arbetstagaren har haft rätt till sjuklön under minst 90 kalenderdagar. Arbetstagaren tillhör grupp 2 i övriga fall. Om arbetstagaren under en 12-månadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar den aktuella sjukperioden. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive karensdagar, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön enligt lag under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av denna begränsningsregel. Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen.
Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
