Gemensamma exempelklausuler

Gemensamma bestämmelser
Sample 1
Gemensamma. Aktuella länsrutiner för samverkan och informationsöverföring återfinns på Region Västerbottens webbplats. xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxx-xxx-xxxxxx/xxxxx-xxx- overenskommelser. • Länsrutin för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med stöd av IT-tjänsten Prator • Länsrutin för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län vid upprättande av en samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator – öppenvårdsmodul • Överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län för samverkan i samband med bedömning och planering av egenvård • Nutritionsrutiner för patienter i hemsjukvård i Västerbotten • Generella behandlingsanvisningar för läkemedel • Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning • Överenskommelse om gemensamma rutiner för materialhantering i särskilt och ordinärt boende • Ramavtal om läkarmedverkan • Vårdprogram för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län • Länsöverenskommelse riskbruk, missbruk, beroende för socialtjänst och hälso- och sjukvård 2016 • Säker Dos i Västerbotten. Version 5. Säkra rutiner för hantering och ordinationer av dosdispenserade läkemedel i Västerbotten läns landsting samt i länets kommuner Samarbetet mellan kommunerna och landstinget ska vara pa- tientfokuserat och patientsäkert. Patientens delaktighet ska säkerställas genom att patientens behov och förmågor beaktas i samband med bedömning och planering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende. När en person behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska en samordnad individuell planering (SIP4) genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. En SIP ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. En patient kan ha kontakt med flera delar av hälso- och sjukvår- den eller olika vårdgivare och kan därför ha flera vårdkontakter. Målsättningen ska vara att patienten inte ska uppleva övergång- en mellan olika huvudmän. Vården ska präglas av en helhetssyn runt individens behov och av kontinuitet. Den som uppmärksam- mar risker och behov ska ta initiativ till att behovet åtgärdas. Om det föreligger behov av insatser från båda huvudmännen ska man efter p...
Sample 1
Gemensamma. Det är viktigt att känna till att det saknas tydliga nationella krite- rier för hur tröskelprincipen ska tillämpas. Dessa måste klargöras i avtal mellan kommuner och landsting vilket är gjort genom av- tal (2013-09-01). Tröskelprincipen för aktuellt avtal ska i denna vägledning förstås på följande sätt: • Tröskelprincipen gäller för all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Rehabilitering och habilitering är en del av hälso- och sjukvård. • Tröskelprincipen innebär att patienten i första hand uppsöker hälsocentral eller sjukstuga för hälso- och sjukvård och om det inte är möjligt kan patientens behov tillgodoses av kommunernas hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Patientens individuella behov och förmågor är avgörande för bedömningen av var hälso- och sjukvårdsinsatser ska ske. Det finns patienter där psykisk, fysisk och intellektuell funktionsnedsättning eller social situation medför stora svårigheter att ta sig till hälsocentralen. Det kan i vissa fall vara så att patienten rent fysiskt kan besöka hälsocentralen men att det inte är rimligt av psykiska, sociala, medicinska eller etiska skäl. Patientens situation och behov kan variera över tid och en ny bedömning av var patientens behov ska tillgodoses kan behöva göras. • Det är den legitimerade yrkesutövaren, som har kontakt med patienten, som utifrån patientens behov och förmågor bedömer om hälso- och sjukvårdsinsatsen ska utföras på hälsocentral eller i ordinärt boende. In- och utskrivning i hemsjukvård vilket primärvårdsläkaren ansvarar för behandlas särskilt i avsnitt 10.2.2. • En person kan ha hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende och samtidigt gå till hälsocentralen för andra hälso- och sjukvårdsinsatser. Se särskilt Överenskommelse om gemensamma rutiner för ma- terialhantering i särskilt och ordinärt boende.
Sample 1
Gemensamma ersättningsbestämmelser för arbetsoförmåga och arbetslöshet Försäkringen ersätter inte för arbetsoförmåga och arbetslöshet samtidigt. Om den försäkrade under en ersättningsperiod för arbetsoförmåga drabbas av ersättningsbar arbetslöshet eller under en ersättningsperiod för arbetslöshet drabbas av ersättningsbar arbetsoförmåga, utgår inte ersättning för längre tid än tolv månader på grund av dessa försäkringsfall. Tiden räknas från dagen för det första försäkringsfallet. Under denna ersättningsperiod om tolv månader tillämpas inte regler om xxxxxx för det senare inträffade försäkringsfallet. Om den försäkrade under en ersättningsperiod för arbetslöshet drabbas av arbetsoförmåga är denne skyldig att under tiden för arbetsoförmågan fortsätta aktivt söka arbete i den omfattning som arbetsoförmågan skäligen tillåter. Reglerna om ersättning vid återkommande arbetsoförmåga och återkommande arbetslöshet, angående krav på arbete eller full arbetsförhet under ovan angivna tider innan ny ersättningsperiod börjar, gäller även om fler försäkringsfall inträffat under samma ersättningsperiod. Om ersättningen från denna försäkring skulle påverka utbetalningen från annan försäkring, privat eller allmän, har Euro Accident inte något ansvar för detta.
Sample 1

Related to Gemensamma

  • Gemensamma bestämmelser 2.1. Leverantören bestämmer tryck, temperatur, andra dimensioneringsdata för fjärrvärmeleverans samt tekniskt utförande för fjärrvärmecentral och leverantören har rätt att förändra dessa. Om sådana förändringar skulle medföra behov av åtgärder för att bibehålla fjärrvärmecentralens funktion ska kostnaderna ersättas av leverantören, med avdrag för den värdestegring som utbytet medför, beräknat på skillnaden i värde för den utbytta och nyanskaffade utrustningen.

  • Gemensam utbildning Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen anordnas gemensamt av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund, av centralförbundens eller deras medlemsförbunds samarbetsorgan eller arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på någon annan plats. Parterna konstaterar att det mest ändamålsenliga sättet att ordna den gemensamma utbildningen i regel är arbetsplatsspecifikt, eftersom det är det bästa sättet att beakta de lokala omständigheterna. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete samt specialkurser som krävs för arbetarskyddssamarbetet är sådan gemensam utbildning som avses i denna punkt. En medlem i arbetarskyddskommittén, arbetarskyddsfullmäktig, vicefullmäktig och arbetarskyddsombudet kan under förutsättningarna i detta avtal delta i en grundkurs. Arbetarskyddsfullmäktig kan under samma förutsättningar delta i en specialkurs. Till den som deltar i utbildningen betalas ersättning i enlighet med det som bestäms i punkt 7.1. Om deltagande i utbildning avtalas, beroende på utbildningens natur, lokalt i ifrågavarande samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också vid utbildning som hänför sig till medinflytandesystem och lokala avtal. Arbetsgivaren och personen i fråga kan också sinsemellan avtala om deltagande i utbildning. Parterna rekommenderar att deras egna och medlemsförbundens utbildningsanstalter och medlemsförbunden gemensamt vidtar åtgärder för att ordna olika utbildningsalternativ som gäller medinflytandesystem och lokala avtal. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer upp hur det ovan nämnda utbildningsutbudet förverkligas.

  • Gemensamma utgångspunkter Parterna är ense om att främja utvecklingen av god arbetsmiljö och en väl fung- erande företagshälsovård till gagn både för företag och anställda. Arbetsmiljöarbetet är viktigt för företagens verksamhet och syftar till sunda och säkra arbetsförhållanden för att skydda liv och hälsa. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skall också leda till minskad frånvaro samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet. Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grundelement i arbetet. Parterna är ense om att intentionerna i fråga om systematiskt arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöns beskaffenhet ska vara säker både ur psykiskt och fysiskt hän- seende ska vara vägledande.

  • Verksamhetsbeskrivning Meltron utvecklar, producerar och säljer LED-ljuskällor och system baserade på över 20 års forskning som har genererat en patentfamilj inom optik, elektronik och linjära drivdon samt kunskap inom materialteknik och värmeledning. Ljuset från Bolagets ljuskällor kan optimeras dels med avancerade beräkningsverktyg, dels med hjälp av avancerad optisk diffraktionsteknik som fördelar ljuset över upplysta ytor för en jämnare fördelning och eliminering av “blind spots”. Kärnan i Bolagets affärsmodell är innovativ produktut- veckling som vilar på över 20 års forskning. LED-mark- naden är omfattande och spås en kraftig tillväxt under många år framöver, men tillväxt och storlek är inte all- tid likställt med lönsamhet. Flertalet aktörer i olika delar av värdekedjan har svårt att nå lönsamhet. Bolaget har därför utarbetat en strategi för att en väg med tillhörande gång- och cykelbana. Bolagets produktserie som riktar sig emot särskilda industrier utmärker sig genom att vara särskilt robusta och flex- ibla vilket är optimalt inom till exempel gruvnäringen, på oljeraffinaderier eller i andra krävande och känsliga arbetsmiljöer. säkra en lönsam tillväxt. Meltron erbjuder lösningar som klarar de allra högsta säkerhetskra- Meltron fokuserar på ett antal strategiska kundsegment med höga krav avseende belysning i utma- nande miljöer; infrastruktur, industri, logistik samt jordbruk. LED-belys- ning är dagens mest effektiva belys- ningsteknik. LED-teknikens design och effektivitet resulterar i kraftig energibesparing och minskat under- håll samt betydligt längre livslängd än alla andra ljuskällor. Bolagets produktportfölj består av ett tiotal belysningslösningar fördelat på de ovan nämnda fyra kundsegmenten. Inom infrastruktur erbjuder Bola- get två produkter med integrerad mjukvara vilket gör lösningarna smarta. Belysningen kan integreras med t ex övervakningskameror som tillsammans med mjukvaran kan justera ljusstyrka samt fokusområde beroende av rörelse från fordon och människor i det aktuella området. Vid nyanläggning kan ofta anta- let ljuspunkter reduceras jämfört med konventionell belysning, vilket sänker kostnaden för stolpar och annan infrastruktur. Produktserien sänker driftkostnader kopplat till lägre energiförbrukning samt ger en säkrare lokal miljö genom möjlighe- ten att realtidsövervaka exempelvis Meltrons affärside är att tillhandahålla ledande, högkvalitativ och högteknologisk ljusteknik baserad på LED. Bolagets lösningar skall bidra till hållbar utveckling, skydda människor och egendom samt öka tryggheten på vägar, allmänna platser samt krävande industriella miljöer.

  • Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • Utdragsbestyrkande Närvarolista

  • Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

  • Räddningskostnad Om den försäkrade haft utgift (räddningskostnad) för att begränsa omedelbart förestående eller inträffad skada som kan föranleda skadeståndsskyldighet som omfattas av försäkringen, lämnas ersättning om åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga.

  • UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.

  • Försäkringstiden Försäkringen gäller från och med den dag som anges i försäkringsbrevet. Tecknas försäkringen samma dag gäller den inte förrän efter det klockslag då den tecknades. Kan försäkringstidens början inte fastställas, börjar den dagen efter den dag då du meddelat oss att du vill teckna försäkring. Om försäkringen är giltig endast under förutsättning att premien betalas före försäkringstiden, börjar den gälla dagen efter premiebetalningen.