Gemensamma. Bilaga 1
Gemensamma. Aktuella länsrutiner för samverkan och informationsöverföring återfinns på Region Västerbottens webbplats. xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxx-xxx-xxxxxx/xxxxx-xxx- overenskommelser. • Länsrutin för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med stöd av IT-tjänsten Prator • Länsrutin för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län vid upprättande av en samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator – öppenvårdsmodul • Överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västerbottens län för samverkan i samband med bedömning och planering av egenvård • Nutritionsrutiner för patienter i hemsjukvård i Västerbotten • Generella behandlingsanvisningar för läkemedel • Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning • Överenskommelse om gemensamma rutiner för materialhantering i särskilt och ordinärt boende • Ramavtal om läkarmedverkan • Vårdprogram för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län • Länsöverenskommelse riskbruk, missbruk, beroende för socialtjänst och hälso- och sjukvård 2016 • Säker Dos i Västerbotten. Version 5. Säkra rutiner för hantering och ordinationer av dosdispenserade läkemedel i Västerbotten läns landsting samt i länets kommuner Samarbetet mellan kommunerna och landstinget ska vara pa- tientfokuserat och patientsäkert. Patientens delaktighet ska säkerställas genom att patientens behov och förmågor beaktas i samband med bedömning och planering av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende. När en person behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska en samordnad individuell planering (SIP4) genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. En SIP ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. En patient kan ha kontakt med flera delar av hälso- och sjukvår- den eller olika vårdgivare och kan därför ha flera vårdkontakter. Målsättningen ska vara att patienten inte ska uppleva övergång- en mellan olika huvudmän. Vården ska präglas av en helhetssyn runt individens behov och av kontinuitet. Den som uppmärksam- mar risker och behov ska ta initiativ till att behovet åtgärdas. Om det föreligger behov av insatser från båda huvudmännen ska man efter p...
Gemensamma. Det är viktigt att känna till att det saknas tydliga nationella krite- rier för hur tröskelprincipen ska tillämpas. Dessa måste klargöras i avtal mellan kommuner och landsting vilket är gjort genom av- tal (2013-09-01). Tröskelprincipen för aktuellt avtal ska i denna vägledning förstås på följande sätt: • Tröskelprincipen gäller för all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Rehabilitering och habilitering är en del av hälso- och sjukvård. • Tröskelprincipen innebär att patienten i första hand uppsöker hälsocentral eller sjukstuga för hälso- och sjukvård och om det inte är möjligt kan patientens behov tillgodoses av kommunernas hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Patientens individuella behov och förmågor är avgörande för bedömningen av var hälso- och sjukvårdsinsatser ska ske. Det finns patienter där psykisk, fysisk och intellektuell funktionsnedsättning eller social situation medför stora svårigheter att ta sig till hälsocentralen. Det kan i vissa fall vara så att patienten rent fysiskt kan besöka hälsocentralen men att det inte är rimligt av psykiska, sociala, medicinska eller etiska skäl. Patientens situation och behov kan variera över tid och en ny bedömning av var patientens behov ska tillgodoses kan behöva göras. • Det är den legitimerade yrkesutövaren, som har kontakt med patienten, som utifrån patientens behov och förmågor bedömer om hälso- och sjukvårdsinsatsen ska utföras på hälsocentral eller i ordinärt boende. In- och utskrivning i hemsjukvård vilket primärvårdsläkaren ansvarar för behandlas särskilt i avsnitt 10.2.2. • En person kan ha hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende och samtidigt gå till hälsocentralen för andra hälso- och sjukvårdsinsatser. Se särskilt Överenskommelse om gemensamma rutiner för ma- terialhantering i särskilt och ordinärt boende.
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma ersättningsbestämmelser för arbetsoförmåga och arbetslöshet Försäkringen ersätter inte för arbetsoförmåga och arbetslöshet samtidigt. Om den försäkrade under en ersättningsperiod för arbetsoförmåga drabbas av ersättningsbar arbetslöshet eller under en ersättningsperiod för arbetslöshet drabbas av ersättningsbar arbetsoförmåga, utgår inte ersättning för längre tid än tolv månader på grund av dessa försäkringsfall. Tiden räknas från dagen för det första försäkringsfallet. Under denna ersättningsperiod om tolv månader tillämpas inte regler om xxxxxx för det senare inträffade försäkringsfallet. Om den försäkrade under en ersättningsperiod för arbetslöshet drabbas av arbetsoförmåga är denne skyldig att under tiden för arbetsoförmågan fortsätta aktivt söka arbete i den omfattning som arbetsoförmågan skäligen tillåter. Reglerna om ersättning vid återkommande arbetsoförmåga och återkommande arbetslöshet, angående krav på arbete eller full arbetsförhet under ovan angivna tider innan ny ersättningsperiod börjar, gäller även om fler försäkringsfall inträffat under samma ersättningsperiod. Om ersättningen från denna försäkring skulle påverka utbetalningen från annan försäkring, privat eller allmän, har Euro Accident inte något ansvar för detta.