Ibid ligt, då dels uppsägningsstrukturen på personalen gör att kostnaderna för dess avveckling täcks av rörelsen, dels det finns en efterfrågan på moderna, begagnade anläggningar av Rayons typ”.95 Tillsammans med diskussionen om att teckna importavtal med Finland, visar detta att det under 1982 fanns alternativ för hur försörjningen skulle lösas. Den tidi- gare politiken, som avsåg att bibehålla rayonproduktion i landet, hade under 1980-talets början luckrats upp så pass mycket att andra alternativ diskuterades. Det visade sig så småningom att samtalen om krisimport från Finland inte ledde någonstans och på sommaren 1982 stod det klart att staten hade två alternativ när det gällde försörjningsberedskapen av rayonfi- ber: beredskapslagring eller nya beredskapslån.96 ÖEF hade beräknat att lagring skulle kosta 65 miljoner kronor om året och den summan skall ställas mot det bud som Cavalli-Björkman tänkte ge till Svenska Rayon.97 Staten kunde tänka sig att erbjuda nya beredskapslån och andra insatser uppgående till som mest 24 miljoner kronor om året.98 I detta läge kallades Xxx af Trolle åter in som konsult. Efter en förnyad genom- gång av bolaget anslöt han sig till handelsdepartementets analys: om bolaget lades ned återstod krisimport eller en ökad beredskapslagring. Bästa lösningen vore, enligt af Trolle, ett nytt femårigt avtal där staten gick in med nya pengar. ”Inget företag kan planera på kortare sikt än så. Egentligen borde det vara rullande femårigt”.99 Några rullande avtal om beredskapslån, som förnyades per automa- tik, var dock inte handelsdepartementet beredda att gå med på. I en summering av förhandlingsläget skrev Cavalli-Björkman att det inte var lämpligt: ”vi måste hålla kvar fiktionen (?) att industriella åtgärder på försörjningsberedskapsområdet som på andra områden har ett slut och att företagen då skall stå på egna ben”.100 I övrigt höll Cavalli-Björkman med af Trolle i analysen om ett nytt femårigt avtal. Det vore dessutom bra för regeringen, ”inte minst med tanke på valet, att ha af Trolles
Ibid. 1 000 SEK/årsförbrukning skulle den initiala marknadspotentialen sammantaget för Tyskland, Storbritannien och Nederländerna motsvara knappt 300 MSEK. Motsvarande i USA, beräknat på de fyra största staterna (i folkmängd), beräknas motsvara cirka 300 MSEK. Notera att detta ej är en prognos utan en indikation på Invent Medics potentiella marknad.
Ibid. 12 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/er.6487
Ibid staten och intresseorganisationerna, blev mer framträdande.63 Tjänste- männen inom ÖEF hade, av källmaterialet att döma, löpande kontakter med företagsledningen i Älvenäs, och myndighetens bedömning av framtidsutsikterna för bolaget sammanföll med de som presenterades i Svenska Rayons brev till ÖEF. I promemorian heter det att: ÖEF ansluter sig emellertid till företagets bedömningar att utsikterna till lönsam tillverkning av rayon- och modalfiber är gynnsamma på längre sikt med hänsyn till allmänt förväntad efterfrågeökning och prisutveckling. Detta förutsätter dock dels ytterligare investeringar i modalfiberanläggningar för minskning av kapacitetskostnaderna dels externt stöd för upprätthållande av driften fram till dess före- taget nått lönsamhet.64 Varifrån det externa stödet skulle komma var underförstått: det var staten som genom ÖEF skulle stötta rayonbolaget under den pågående strukturkrisen. Utifrån Svenska Rayons brev och den interna skrivel- sen tillstyrkte ÖEF ansökan om avskrivningslån för nyinvesteringar, eftersom ”statligt stöd i någon form är ofrånkomligt”.65 Här framgår hur rayonbolaget och staten positionerat sig i ett korporativt spel. Bolagets insats var kompetensen att försörja riket med rayonull, medan statens resurs var pengarna för att driva fabriken vidare.66 Riktigt så mycket som de 56 miljoner kronor som bolaget ansökt om beviljades inte, men efter förhandlingar tecknades 1978 det första av tre större avtal mellan överstyrelsen och rayonbolaget. Avtalet, daterat i maj 1978, gav Svenska Rayon avskrivningslån om 37 miljoner kronor för de nämnda förändringarna av produktionen.67 Det tyngst vägande argumentet för beviljandet av lånet var den svenska försörjnings- beredskapen. I den tidigare citerade promemorian var tjänstemännen noga med att ”understryka investeringarnas utomordentliga betydelse för försörjningsberedskapen”.68
Ibid. Del C i Hälso- och sjukvårdsavtalet är en beskrivning av en ny samverkansstruktur för att leda, rådgöra och följa upp arbetet utifrån det regionövergripande Hälso- och sjukvårdsavtalet. Bedömningen gjordes att det behövdes en särskild samverkansstruktur för att kunna driva det strategiska och operativa arbetet - som kommer med ett tydligare fokus på att gemensamt mellan huvudmännen, och med anpassning utifrån olika lokala förutsättningar, nå nya och tätare samverkansformer enligt Utvecklingsplanen. I avtalet beskrivs hur det behövs en ny nivå av tätare och mer koordinerande samverkanskontakter för att klara Utvecklingsplanen57. Med ett regionövergripande perspektiv finns ett Centralt samverkansorgan (CS), icke beslutande, som samlar politiska representanter från Region Skåne och de skånska kommunerna.
Ibid. 8 xxxxx://xxx.xx.xxx/xxxxxxxxxxx/xxxx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxx- tion-prospects-2019-highlights.html
Ibid. 15 xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxx-xxxxxxxx-xxxxxxxx- starker-sveriges-matberedskap/ 16 xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxx/xxxx-xxxxxxx-xxx- ekologisk-produktion-och-konsumtion/vad-sager-for- skningen/klimat/vad-vi-ater-paverkar-klimatet/ Utsläppen från livsmedelssektorn står för mellan cirka 20 och 30 procent av de globala utsläppen, där majoriteten av utsläppen sker i inom lantbru- ket. Dessa utsläpp består utöver utsläpp från lant- bruket exempelvis av förändrad markanvändning (så som avskogning) och energianvändningen för att producera insatsvaror i form av gödsel och ut- släpp för att förpacka, förädla och transportera mat.16 Jordbruk avger betydande mängder av växthusga- serna metan och kväveoxid och ser man enbart till Sverige utgjorde utsläpp relaterade till jordbruk cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp.17 Mot bakgrund av hotet från klimatförändringarna samt den växande befolkningen på jorden har frågan om en mer hållbar livsmedelsproduktion blivit alltmer aktuell under senare år. Medvetenheten kring matens påverkan på miljön växer stadigt bland befolkningen, i synnerhet hos den yngre generationen18 Xxxx fler väljer bort kött från sin diet till förmån för grönsaker, fisk och ve- getabiliska protein med betydligt mindre miljöpå- verkan. En undersökning från 2017 som livsmedels- företagen låtit genomföra tillsammans med demos- kop visar att närproducerat värderas mycket högt av konsumenter, till och med högre än ekologiskt.19 I samma undersökning framgår det också att in- tresset för både närproducerat och ekologiskt ökar för varje år som går och aldrig har varit högre. En ytterligare fråga som har aktualiserats, dels av covid-19-pandemin, dels av Rysslands invasion av Ukraina, är nationell självförsörjning av exempelvis mat och energi. I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel, och trots en befolkningstillväxt sedan dess har matproduktionen inte ökat och Sveriges självför- sörjningsgrad ligger idag kring cirka 50 procent, jämfört med 80 procent i till exempel Finland.20 Självförsörjningen av livsmedel är en fråga som är 17 xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx-xxx-xxxxxxxxx/xxxxxx/xxx- thusgaser-utslapp-fran-jordbruk/ 18 xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxx.xx/xx-xxxxxxx/xxxxxxx/0000/00/Xxxxx- spaning-2020_web.pdf 19 xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxx/xx- loads/2017/11/livsmedelsforetagen-demos- kop-svensk-mat-och-dryck-och-ekologiska-livsmedel-oktober-2017.pdf 20 xxxxx://xxx.xxx...
Ibid. Se också fördjupningen ”Har obalanserna på arbetsmarknaden ökat i samband med konjunkturnedgången?” i Konjunkturinstitutet (2011).
Ibid. World Cancer Report 2014, International Agency for Research on Cancer, World Health Organization (2014)
Ibid. Reuters, ”Goldman Sachs pledges $750 billion to environmental causes by 2030” 24 ResearchAndMarkets, Social Media Market Study 2020