Ibruktagande av systemet exempelklausuler

Ibruktagande av systemet. Ett avtal om införande av systemet med sparad arbetstid ingås lokalt. Avtalet ska ingås skriftligen. I detta fall ska man samtidigt avtala om gränserna inom vilket arbetstidssaldot får variera. Likaså ska avtalet innehålla uppgifter om huruvida arbetstidssaldot kan vara negativt. Till arbetstidsbanken kan man förutom utjämningsposter för ordinarie arbetstid även överföra övriga poster enligt det som avtalas lokalt. Till den sparade arbetstiden kan överföras antingen grunddelen, förhöjningen eller båda delarna för utförd övertid.
Ibruktagande av systemet. Om ibruktagandet av ett system med arbetstidsbank avtalas lokalt. Avtalet ska ingås skriftligt. Samtidigt ska man även avtala om de gränser inom vilka arbetstidssaldot kan variera. Likaså ska man komma överens om huruvida saldot kan vara negativt. I arbetstidsbanken kan man deponera till exempel sparad ledighet som avses i semesterlagen, ledigheter till följd av förkortad arbetstid eller den semesterpenning eller en del av den som man avtalat om att tas ut i form av ledighet.
Ibruktagande av systemet. Ett arbetstidsbanksystem kan tas i bruk vid ett företag eller en arbetsplats genom att man arbetsgivaren och förtroendemannen skriftligen avtalar om det. Om det inte finns någon förtroendeman i företaget eller på arbetsplatsen kan ett avtal ingås mellan arbetsgivaren och personer som av de högre tjänstemännen särskilt bemyndigats för detta ändamål. PALTA och YTN informeras om avtalet. Organiseringen av den ordinarie arbetstiden ska hållas isär från arrangemanget med arbetstidsbank. Arbetstidsbanken ändrar eller ersätter inte heller gällande arbetstidssystem, såsom eventuella system med glidande arbetstid eller arbetstidsutjämning. På grund av de tvingande bestämmelserna i semesterlagen om sparad ledighet rekommenderas inte att sparad ledighet ingår i arbetstidsbanken. Systemet med arbetstidsbank är ämnat att användas utöver och vid sidan av dessa system när man långsiktigt vill främja samordningen av arbetstid och fritid. När man avtalar om ett arbetstidsbanksystem bör man uppmärksamma att arbetslagstiftningen och kollektivavtalets bestämmelser iakttas. Systemet kan begränsas till att gälla endast en del av tjänstemännen. Begränsningarna får dock inte utan godtagbart skäl försätta någon i en ojämlik position.
Ibruktagande av systemet. Beslutet att införa ett system med arbetstidsbank fattas lokalt. Avtalas ska ingås skriftligt. I detta fall ska man samtidigt avtala om gränserna inom vilket arbetstidssaldot får variera. Likaså ska avtalet innehålla uppgifter om huruvida arbetstidssaldot kan vara negativt.
Ibruktagande av systemet. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representanter. Förbunden rekommenderar att de lokala parterna ställer upp mål för arbetstidsbanken som bland annat beaktar produktivitet, konkurrenskraft, arbetssäkerhet och arbetstagarnas enskilda arbetstidsbehov. Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överförs till exempel: - samlad ledighet på grund av tillämpningen av flexibel arbetstid - genomsnittlig ordinarie arbetstid per dag eller vecka - arbetstidsförkortningsledigheter eller ledigheter i treskiftsarbete - arbetstidsersättningar som bytts mot ledighet - den del av semestern som överskrider 18 dagar samt redan intjänad sparad ledighet - semesterpremie som enligt avtal bytts mot ledighet - när det gäller 58 år fyllda arbetstagare penningförmåner som omvandlats till ledighet om arbetstagaren så vill Frågor som ska avtalas när systemet införs - vem avtalet gäller - hur man ansluter sig till och lämnar systemet - vilka ledigheter kan sparas och på vilka villkor och när kan de inte tas ut - maximigränsen för sparad och lånad ledighet - när och i vilka situationer kan ledighet tas ut - hur omvandlas penningersättningar till motsvarande ledig tid - förfaringssätt för hur den sparade ledigheten i arbetstidsbanken kan bevisas - hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas - enligt vilka principer och i vilka situationer, förutom då anställningsförhållandet upphör, ledigheten kan bytas mot pengar, hur behandlas arbetstidsbankens funktionsduglighet mellan arbetsgivaren och förtroendemannen - vid avtal om möjligheten för 58 år fyllda arbetstagare att omvandla penningförmåner till motsvarande ledig tid bör man samtidigt avtala om det i dessa situationer är nödvändigt att höja maximigränsen för sparad ledighet Ledighet som överförts till systemet‌ Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen. Arbetstagaren får årligen en utredning om de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken. I samband med detta gör arbetstagaren och arbetsgivaren upp en plan för när de intjänade ledigheterna ska tas ut. Om man inte når ett avtal om tidpunkten för när ledigheterna ska tas ut, har arbetstagaren rätt att använda högst 30 procent av timmarna i banken med två månaders varsel, om man inte lokalt kommer överens om en annan varselt...
Ibruktagande av systemet. De Stiftande Aktieägarna har planerat och indelat ibruktagandet av Systemet i faser i samband med att Systemet upphandlades och fastställt det i Leveransavtalet. För De Stiftande Aktieägarnas del tas Systemet i bruk så som avtalats i Upphandlingsavtalet och Leveransavtalet. Systemleverantören har i Serviceavtalet även förbundit sig att genomföra ibruktaganden i de kommuner/städer som utifrån ramavtalet ansluter sig som användare av Systemet i enlighet med villkoren i de ovan nämnda avtalen. Bolaget administrerar Systemet och producerar tjänster kring användningen av Systemet till Bolagets Aktieägare enligt självkostnadsprincipen. För Nya Aktieägare genomförs ibruktagandet i form av ett separat projekt enligt Serviceavtalet. Med varje stad eller kommun som via ramavtalet ansluter sig som användare av Systemet överenskoms separat om de praktiska arrangemangen kring ibruktagandet. Ibruktagandet planeras mellan Bolaget som administrerar Systemet, Systemleverantören och den Nya Aktieägaren. Mellan Bolaget och den Nya Aktieägaren ingås ett Beställaravtal samt ett Resursavtal om användningen av resurser. En preliminär plan för ibruktagande finns som bilaga 12 till detta avtal.

Related to Ibruktagande av systemet

  • Upphörande av anställning Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande bolaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag lämnas. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Upprättande och godkännande av röstlängd Val av en eller två justeringsmän

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän

  • Medgivande till betalning via Autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.