Intrångstalan exempelklausuler

Intrångstalan. 14.1 Leverantören åtar sig att på egen bekostnad försvara kunden om krav riktas eller talan förs mot denne om intrång i patent, upphovsrätt, rätt till kretsmönster i halv- ledarprodukter eller annan rätt på grund av användning i Sverige eller andra överenskomna länder av levererade Produkter. För sådana Programprodukter för vilka i Avtalet har hänvisats till tredje mans särskilda bestämmelser gäller punkt 14.3. Leverantören åtar sig vidare att ersätta kunden för de ersättningar och skadestånd som denne genom förlikning eller dom kan bli skyldig att utge. Leverantörens åtagande gäller endast under förutsättning, dels att leverantören inom skälig tid skriftligen underrättas av kunden om framförda anspråk eller väckt talan och dels att leverantören ensam får bestämma över försvaret mot sådan talan och föra förhandlingar om uppgörelse eller förlikning.
Sample 1Sample 2Sample 3
Intrångstalan. 20.1 Ramavtalsleverantören ansvarar för att denne från rättighetshavarna har inhämtat de rättigheter som erfordras för utförandet av Uppdraget och Leveransen. Härtill svarar Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för att det inte erfordras någon ytterligare licens eller royaltybetalning eller dylikt för Kundens användning av Leveransen i den mån inte annat framgår av Kontraktet. 20.2 Ramavtalsleverantören garanterar att Kundens användning av och/eller förfogande av Leveransen i oförändrat skick i enlighet med Kontraktet och dessa Allmänna villkor inte gör intrång i tredje parts immateriella rättigheter. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx åtar sig att på egen bekostnad försvara Kunden om krav riktas eller talan förs mot Kunden om intrång på grund av användningen i Sverige, EU, EES och andra av Parterna överenskomna länder, av Leveransen, dock att Ramavtalsleverantören åtar sig att föra talan eller förlikningsförhandlingar i samråd med Kunden om Xxxxxx så begär. 20.3 Ramavtalsleverantören åtar sig att föra talan respektive förlikningsförhandlingar på det för Kunden mest fördelaktiga sättet och enligt Xxxxxxx skäliga instruktioner vad gäller frågor om hur talan förs. Detta innebär inte en rätt för Kunden att ge instruktioner eller besluta om innehållet i en eventuell förlikning. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx åtar sig vidare att ersätta Xxxxxx för de ersättningar och skadestånd som denne genom förlikning eller dom kan bli skyldig att utge. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx åtagande gäller endast under förutsättning att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inom skälig tid skriftligen underrättas av Kunden om framförda anspråk eller väckt talan. 20.4 Om intrång slutgiltigt befinns föreligga och Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx på sätt som ovan anförts fått deltaga i rättegång och förlikning eller om det enligt Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx egen bedömning är troligt att sådant intrång föreligger, ska Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx på egen bekostnad endera: a) Tillförsäkra Kunden rätt att fortsätta använda Leveransen, b) ersätta Leveransen med motsvarande vars användning inte innebär intrång och som Kunden godkänner, c) ändra Leveransen så att intrång inte föreligger, d) återta Leveransen och kreditera Kunden för ett belopp motsvarande värdet med avdrag för tid för användning och normal avskrivningstid, eller e) ersätta den del av Leveransen som utgör intrång med annan del som Kunden godkänner och som inte innebär intrång i tredje parts rätt.
Sample 1Sample 2
Intrångstalan. Leverantören garanterar att resultatet av uppdraget, varken genom innehav, nyttjande, vidareupplåtelse eller överlåtelse, utgör intrång i rättighet tillhörig tredje man. Leverantören åtar sig att på egen bekostnad försvara beställaren vid intrångstalan från tredje man. Leverantören ska därvid hålla beställaren skadeslös. Om intrång befinnes föreligga eller om det enligt leverantörens bedömning är troligt att intrång föreligger, ska leverantören på egen bekostnad endera tillförsäkra beställaren rätt att fortsätta använda resultatet eller ersätta detta med annan motsvarande produkt, vars användning ej innebär intrång, eller vidta åtgärd så att intrång ej föreligger. Beställaren har därutöver rätt till skadestånd. Bristande uppfyllelse av denna garanti utgör väsentlig brist i förpliktelse och medför rätt för Ombudet att säga upp avtalet. Beställaren försäkrar att beställaren har laglig rätt till de system- och programvaror som leverantören kan komma att få arbeta med.
Sample 1
Intrångstalan. Konsulten åtar sig att på egen bekostnad försvara SMHI, om talan föres mot denne om intrång i patent, upphovsrätt eller annan immateriell rättighet på grund av användning av resultatet eller delar av detta. Konsulten åtar sig vidare att ersätta SMHI för de ersättningar och skadestånd som utdöms i sådan rättegång. Konsultens åtaganden gäller endast under förutsättning dels att Konsulten utan oskäligt dröjsmål skriftligen underrättats av SMHI om framförda anspråk eller väckt talan, dels att Konsulten ensam får bestämma över försvaret mot sådan talan och alla förhandlingar om uppgörelse eller förlikning. Om ovan angivet intrång slutgiltigt befinnes föreligga, och Konsulten på sätt som ovan angivits fått deltaga i rättegång eller förlikning, eller om det enligt Konsultens egen bedömning är troligt att sådant intrång föreligger, skall Konsulten på egen bekostnad endera tillförsäkra SMHI rätt att fortsätta att använda resultatet eller aktuella delar därav, eller ersätta det med annan motsvarande produkt, vars användning ej innebär intrång, eller ändra det så att intrång ej föreligger. Konsulten är ej ansvarig mot SMHI för anspråk på grund av intrång som grundas på att resultatet använts i samband med produkt som ej levererats av Konsulten, eller på att resultatet ändrats eller använts på ett sätt, för vilket den ej konstruerats. Konsultens ansvar mot SMHI på grund av intrång i patent eller upphovsrätt är beroende av att SMHI iakttar vad som säges i första stycket i denna punkt och är begränsat till vad som ovan anförts. SMHI äger således ej mot Konsulten framställa andra anspråk på skadestånd eller ersättningar i anledning av intrångstalan.
Sample 1
Intrångstalan. 15.1 Leverantören åtar sig att på egen bekostnad försvara Kunden om krav riktas eller talan förs mot Kunden om intrång på grund av användningen av Tjäns- ten i Sverige, EU, EES och eventuella andra av Kunden och Leverantören i Leveransavtalet överenskomna länder, dock att Leverantören åtar sig att föra talan eller förlikningsförhandlingar i samråd med Kunden om så begärs. Leverantören åtar sig att på egen bekostnad föra talan vid en rättslig pröv- ning (domstol eller skiljeförfarande) respektive förlikningsförhandlingar på det för Kunden mest fördelaktiga sättet och ska beakta Kundens skäliga syn- punkter vad gäller frågor om hur talan eller förhandlingen förs. Detta inne- bär inte en rätt för Xxxxxx att ge instruktioner eller besluta om innehållet i en eventuell förlikning. 15.2 Leverantören åtar sig vidare att ersätta Xxxxxx för de ersättningar och ska- destånd som Kunden genom förlikning eller dom inom ramen för talan en- ligt p. 15.1 ovan kan bli skyldig att utge. Leverantörens åtagande gäller endast under förutsättning att Leverantören inom skälig tid från det att Kun- den fick reda på att tredje part framfört anspråk eller väckt talan blivit skrift- ligen underrättad härom. 15.3 Om intrång slutgiltigt befinns föreligga och Leverantören enligt vad som angetts i denna p. 15 fått delta i rättegång och/eller förlikning eller om det enligt Leverantörens egen bedömning är troligt att sådant intrång föreligger, ska Leverantören på egen bekostnad antingen: (a) tillförsäkra Kunden rätt att fortsätta använda Tjänsten; (b) ersätta den del av Tjänsten som utgör intrång med motsvarande tjänst vars användning inte innebär intrång och som Kunden godkänner; (c) ändra Tjänsten så att intrång inte föreligger, men Leveransavtalet fortfarande uppfylls; eller (d) som ett sista alternativ, återta Tjänsten och kreditera Kunden för ett be- lopp motsvarande värdet med avdrag för tid för användning och normal av- skrivningstid. Härtill ska Leverantören hålla Kunden skadeslös för den ska- da som Kunden drabbas av pga. att Tjänsten inte kan nyttjas enligt Leve- ransavtalet. Fullgör Leverantören inte inom skälig tid sin skyldighet enligt ovan i denna
Sample 1
Intrångstalan. Varje påstående från Tredje Man att Tjänsten utgör intrång på annans upphovsrätt, varumärkesrätt, patenträtt, eller annan jämförlig rättighet, skall meddelas skriftligen till Xxxxxxxxxxxxx.xx som på egen hand och bekostnad ska försvara sina rättigheter mot sådan Tredje Man. Xxxxxxxxxxxxx.xx svarar inte gentemot Kund för intrångsanspråk som grundas på att Tjänsten, utan skriftligt medgivande från Xxxxxxxxxxxxx.xx, använts tillsammans med annan produkt som inte ingår i licensen, eller att Tjänsten har ändrats eller använts på sätt för vilket det inte har konstruerats.
Sample 1
Intrångstalan. 14.1 För tredjepartsprodukt som ska levereras enligt avtalet gäller Sunets för tredjepartsprodukten licensvillkor avseende intrång. XXXXX ansvarar enbart för att framställa krav mot leverantören av tredjepartsprodukten.
Sample 1

Related to Intrångstalan

  • Försäkringstagarens ansvar Nedan följer en guide över hur den försäkrade skall agera vid skada, beroende på vilken typ av skada som inträffat. Guiden är generell och skall läsas tillsammans med bestämmelserna som återfinns under respektive ersättningsmoment i försäkringsvillkoret i övrigt.

  • Försäkringstagaren Försäkringen gäller endast för försäkringstagaren såsom ägare till försäkrad egendom.

  • Försäkringstiden Försäkringen gäller från och med den dag som anges i försäkringsbrevet. Tecknas försäkringen samma dag gäller den inte förrän efter det klockslag då den tecknades. Kan försäkringstidens början inte fastställas, börjar den dagen efter den dag då du meddelat oss att du vill teckna försäkring. Om försäkringen är giltig endast under förutsättning att premien betalas före försäkringstiden, börjar den gälla dagen efter premiebetalningen.

  • Försäkringstagare Försäkringstagare är den som har avtal om försäkring med länsför- säkringsbolaget.

  • Ställningstagande Jag anser att bemanningsföretagens utbredning på den svenska arbetsmark- naden för med sig problem som drabbar både de bemanningsanställda och de anställda på kundföretagen. Det bidrar till att splittra arbetstagarna, hotar tryggheten på jobbet, försvårar utveckling av arbetets innehåll på de arbetandes villkor och stärker arbetsgivarnas makt. Jag kan i likhet med utskottet konstatera att vissa ändringar av regelverket vid inhyrning av arbetskraft har genomförts. Den nya lagstiftningen innebär visserligen en förbättring jämfört med tidigare lagstiftning. Jag menar dock att det krävs helt andra lösningar på de problem som inhyrning av arbetstagare för med sig. Mot bakgrund av de negativa effekter bemanningsföretagen har på den svenska arbetsmarknaden finns det skäl till ett antal åtgärder från regeringen. Jag delar alltså inte utskottets avvisande inställning till behovet av förändringar. Jag anser därför att regeringen för att komma till rätta med de nuvarande bristerna på området bör • verka för en ändring av EU:s bemanningsdirektiv så att medlemsstaterna själva kan besluta om bemanningsföretag ska vara tillåtna på den egna arbetsmarknaden • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för permanenta arbetskrafts- behov • återkomma med ett förslag på en tydlig skrivning i anställningsskydds- lagen där det uttryckligen framgår att det inte är tillåtet att hyra in arbets- tagare från bemanningsföretag när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning • återkomma med ett förslag om att stärka den fackliga vetorätten i medbestämmandelagen genom att det för ett fackligt veto mot inhyrning ska räcka att kollektivavtal saknas och att de fackliga organisationerna ska kunna lägga in sitt veto även om det inte hållits någon förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen kompletteras med en bestämmelse som ger arbetstagare och avtalsslutande fackförbund rätt att på begäran ta del av bemanningsföretagets affärsavtal.

  • Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare‌

  • Tillgänglighet Föreliggande memorandum och de handlingar som införlivats genom hänvisning kommer under dokumentets giltighetstid att finnas tillgängliga i elektronisk form på Bolagets hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xxx.

  • Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.