Jämställdhetsperspektivet. Kommunstyrelsen arbetar för att Stadsledningskansliet ska vara en jämställd förvaltning. Årligen presenteras könsuppdelad statistik för att bland annat säkerställa jämställda löner och kompetensbaserad rekrytering. Jämställdhetsarbetet tillsammans med diskrimineringsfrågor och arbete med att skydda de grundläggande mänskliga rättigheterna är integrerat i förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Som en del i arbetet med jämställdhet ska jämställdhetsperspektivet tillämpas i förvaltningens budgetarbete, så kallad gender budgeting. Genom att använda sig av gender budgeting synliggörs hur offentliga resurser används ur ett genus- och jämställdhetsperspektivet. Syftet är att förhindra att offentliga medel fördelas på ett vis som är diskriminerande. Under 2021 ska förvaltningens uttag av friskvårdsbidrag och kompetensutveckling analyseras ur ett genusperspektiv för att få kunskap om hur de fördelas mellan könen och vilka effekterna kan tänkas bli. Genom en sådan analys går det också att utvärdera om de jämställdhetspolitiska målen som är relevanta för analysen översatts till budgetmässiga beslut.
Jämställdhetsperspektivet. Föreslagen infrastruktur och planerad exploatering är en viktig del av Fässbergsdalens långsiktiga omdaning till blandstad. De identifierade åtgärderna syftar till att skapa en trygg och säker infrastruktur, under dygnets alla timmar, vilket främjar alla trafikanter oavsett kön.
Jämställdhetsperspektivet. Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Jämställdhetsperspektivet. Individ- och familjeomsorgsnämnden arbetar för jämställdhet och likabehandling oberoende av ålder, etniskt ursprung, sexuell läggning, funktionshinder och värderingar. Under 2023 skall särskilt fokus läggas på att göra alla medarbetare medvetna om, och jobba efter Borås stads gemensamma principer. Arbetet med att utveckla en tillitsbaserad styrning och ledning fortsätter. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att åstadkomma ett jämställt och långsiktigt, hållbart samhälle. Det innebär att jämställdhetsperspektivet införlivas i allt beslutsfattande, all planering och allt utförande i alla verksamhetsområden – från politiska beslut till effekter för brukarna. Forskning och kartläggningar visar att föreställningar om kön tycks påverka såväl utredningsbenägenhet som behandlingsinsatser inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgsnämnden har satt upp tre mål för arbetet med jämställdhetsintegrering i förvaltningen. Dessa är att öka kunskapsnivån kring normkritik beträffande genus, att säkra ett likvärdigt och gott bemötande samt delaktighet och medskapande där detta är möjligt, oavsett kön och att identifiera eventuella könsskillnader i verksamheter utifrån likvärdig service och likvärdig myndighetsutövning samt insatsers omfattning och utformning. För att nå måluppfyllelse har två åtgärder kopplats till varje målformulering.
Jämställdhetsperspektivet. Liksom för barnperspektivet är samarbetet med hyresgästerna och den verksamhet de bedriver basen för hur kontoret arbetar med att skapa trygga och inkluderande miljöer som är attraktiva för alla och alla projekt där frågan är relevant omfattar en analys i tidigt skede. Med stöd av programmet för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck bygger kontoret till exempel i möjligaste mån utöver dam- och herr- även flexibla omklädningsrum. Xxxxxxxx samarbetar även med övriga tekniska förvaltningar samt universitet och högskolor för att motivera ungdomar att söka tekniska utbildningar samt marknadsföra tekniska yrken inom offentlig sektor och bidrar därmed till att främja ökad jämställdhet genom arbete med tekniska yrkens attraktivitet för både män och kvinnor. Då vi tillhandahåller praktik eller feriearbete tillämpar vi kompetensbaserad rekrytering för att säkerställa likabehandling utifrån bland annat jämställdhetsaspekt.
Jämställdhetsperspektivet. Numerärt är flickor och kvinnor mest utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck på grund av starkt patriarkala strukturer och normer som tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnors beteende och sexualitet. Pojkar och unga män tvingas dock inte sällan att kontrollera sina systrar, och kan själva straffas om de inte uppfyller de normer som är omgärdade en förväntad maskulinitet, eller om de vägrar tvångsgifte eller kontroll av syskon och släktingar.