Klimatsmart mobilitet. För att minska trafikarbetet i kommunen har kommuninvånarnas transportvanor och resmönster en central roll och förslaget till ny översiktsplan lyfter fram transport- och mobilitetsfrågornas betydelse. Samhällsplanering är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar i omställningsarbetet för transportsektorn. Just nu pågår arbe- tet med att ta fram en ny översiktsplan och parkeringsplan. Kommande år ska även kommunens trafikplan och cykelplan revideras. Karlstad kommun har under flera år medvetet satsat på cykeltrafiken. För framtiden är det viktigt att arbetet inte stannar av utan fortsätter att driva andelen resor med cykel uppåt. Cykeln ska vara det främsta transportmedlet och det ska vara enkelt och riskfritt att cykla i Karlstad kommun. För att få ännu fler att byta bilen mot cykeln krävs det att det blir riktigt inbjudande att cykla året om. Innovativa lösningar och en kom- bination av hårda och mjuka åtgärder har potential att göra det möjligt. Kommunen ser stor möjlighet att uppmuntra till beteendeförändringar i omställnings- arbetet. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik samt distanslösningar kommer att öka först när majoriteten aktivt väljer dessa transportalternativ framför egen bil. Kommunen arbetar för att både privatpersoner och arbetsplatser ska effektivisera sina transporter och underlätta för ökat hållbart resande genom mål- gruppsanpassade attityd och beteendeprojekt som Vintertramparna, Vägbanarna, Cykla till skolan och Gröna transportplaner. Arbetet med storytelling och att använda förebilder som inspiration kommer utökas. För att kommunkoncernens resor och transporter ska bli fossilfria behöver mer göras. Bristande samordning av kommunens interna trafik och fordonsarbete påverkar kommunens möjlighet att kunna nå kommunkoncernens mål. Under 2022 och 2023 genomförs ett transportprojekt med syfte att utreda förutsättningarna för en mer ändamålsenlig intern transportorganisation som hanterar hållbara och ändamålsen- liga rese- och transportlösningar med ett helhetsgrepp som både ger möjlighet att uppnå fossilfrimålet och är kostnadseffektivt. Karlstads kommun arbetar på flera sätt för att främja utvecklingen av laddbara fordon både för den interna fordonsflottan och för kommuninvånarnas möjligheter. Samplanering med de aktörer som kan erbjuda laddinfrastruktur långsiktigt är vik- tigt, men även omställningen av den egna fordonsflottan är central och inkluderar utbyggnad av egna laddplatser. Teknik- och fastighets...
Klimatsmart mobilitet. Lund har arbetat aktivt och målmedvetet med frågan om mobilitet och hållbara transporter under lång tid genom strategin för ett miljöanpassat transportsystem (LundaMaTs). Kommunen ger även aktivt stöd till företagens arbete med hållbart resande. Vidare är kommunorganisationens fordonsflotta sedan år 2020 fossilfri, och det är i Lund framtidens elväg demonstreras, vilken möjliggör laddning av batterier under färd för bussar och bilar. I Lund utforskas även förutsättningarna för självkörande bilar i utvecklingsområdet Brunnshög inom projektet Base. Sedan 2020 har Lund även ett nytt hållbart transportslag i form av spårvägen från centralstationen till forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Spårvägen är ett exempel på stadsutveckling där universitetet, sjukhuset, Ideon och Lunds tekniska högskola kopplas ihop med den nya hållbara stadsdelen Brunnshög.
Klimatsmart mobilitet. Malmö liksom andra städer står inför en stor omställning av hur vi rör och transporterar oss och varor. Utvecklingen spelar en avgörande roll i klimatomställningen. I Malmö ska gång, cykel och kollektivtrafik vara det självklara valet. Detta tillsammans med effektiva och miljöanpassade godstransporter och biltrafik kan vi skapa ett hållbart transportsystem. Ett transportsystem anpassat till människan och för staden. I Malmö testar och undersöker vi nu möjligheterna för att öka delade fordons tillgänglighet genom mobilitetshubbar och mobilitetshus. Genom hubbar knyts befintliga och nya transportmedel ihop och därmed skapas ett ekosystem av mobilitet. Malmö stads trafik- och mobilitetsplan, vilken under året har reviderats, beskriver hur en progressiv och holistisk trafikplanering kan bidra till att skapa ökad livskvalitet för fler Malmöbor, besökare och verksamma. Malmö växer och stadens utmaningar kräver att traditionella metoder kompletteras med nya.
Klimatsmart mobilitet. En av de viktigaste åtgärderna för att nå målen i miljöprogrammet är att göra resandet mer hållbart. I Nacka kommuns strategi för framkomlighet fastslås att kommunen ska ha ett trafiksystem där alla fordonsslag är samordnade på ett hållbart och välfungerande sätt. En av kommunens största mobilitetsatsningar är utbyggnad av tunnelbana till Nacka med anslutande bussterminal och nya knutpunkter. Med den växande befolkningen och det ökade trycket på transportsystemet behöver kommunen ta ett samlat grepp kring utvecklingen av både ett hållbart system och insatser för beteendeförändring. Nacka kommun har antagit en ny cykelstrategi under året i syfte att samla kommunens ökade ambitioner kopplat till cykelrelaterade frågor. Målen är att 20% av alla resor ska ske med cykel 2030 samt att 25% av arbetsresorna ska helt eller delvis ske med cykel till 2030. I Centrala Nacka pågår arbete med att ta fram strategier kopplat till bilparkering och kompletterande mobilitet och service för att bidra till klimatsmart resande.
Klimatsmart mobilitet. För att lyckas med att nå målen i såväl trafikstrategin, gång- och cykelplanen som den planerade laddinfrastrukturstrategin krävs, förutom satsningar i ny infrastruktur, även en attityd- och beteendeförändring. Dessa förändringar kan ske med hjälp av information, marknadsföring och kampanjer, ett koncept som kallas för mobility management. Under 2024 avser kommunen att:
Klimatsmart mobilitet. Ett betydande fokus för Göteborgs stads klimatarbete inriktar sig mot att utveckla nya hållbara transportlösningar och transportsystem. I detta arbete finns en nära sam- verkan mellan staden förvaltningar och bolag och näringslivet. Till exempel genom projekt som Gothenburg Green City Zone och Transzero. En nära samverkan sker också med Västra Götalandsregionen kring nya kollektivtrafiklösningar.
Klimatsmart mobilitet. Klimatsmart mobilitet lyfts tydligt fram i Växjös transportplan, och har beskrivits övergripande i punkt 1.2.2 ovan. Mobility management är tillsammans med samhällsplanering grundpelarna i omställningen till ett hållbart resande. Transportplanen innehåller utvecklingsområden och insatsområden som visar på vilket sätt kommunen kan arbeta för att ställa om till ett hållbart resande där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras högst.
Klimatsmart mobilitet. Transporter är den största utsläppssektorn och står för 37 % av klimatutsläppen i Helsingborgs stad. Det kommer att krävas strukturomvandlande förändring för att nå klimatneutralitet till 2030 och därför fokuserar staden på åtgärder inom mobilitet och transporter som har stor inverkan på klimatet. En trafik- och mobilitetsplan som uppfyller kraven för en SUMP (Sustainable Urban Mobility Plan) kommer tas fram de närmaste åren. Planen kommer att utgå från mål om utsläpp i stadens klimat- och energiplan samt mål om klimatneutralitet 2030. Framtidens hållbara mobilitet når inte staden på egen hand, utan i samverkan med andra. Genom Helsingborgsdeklarationen, en arena för samskapande, ökar staden takten mot klimatneutralitet tillsammans med det lokala näringslivet, akademin och offentliga aktörer, vilka har del i logistikkedjan. Helsingborgsdeklarationen är ett politiskt initiativ med målsättning att göra Helsingborg till Europas mest hållbara och snabbrörliga logistiknav 2030. Deklarationen lanserades sommaren 2022 under H22 City Expo. Mobilitet och transporter är bärare av sociala strukturer i samhället. Hållbar mobilitet med god tillgänglighet och nåbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. Därför utvecklar Helsingborg gång, cykel och kollektivtrafik till det mest konkurrenskraftiga transportvalet för alla. Staden bjuder in till samskapande och uppmuntrar initiativ som ligger till grund för en hållbar livsstil. Planprocesser ska möjliggöra hållbara beteenden för både boende och verksamheter. Helsingborgs stad har ambitionen att arbeta mer med systemförändringar och ser fram emot utlysningar som eftersträvar detta.
Klimatsmart mobilitet. Kommunens arbete för klimatsmart mobilitet har två övergripande inriktningar. Den första inriktningen handlar om att minska behovet av fysisk förflyttning. Här ingår att skapa närhet till målpunkter, fokusera på befintliga kärnor och att inte glesa ut sta- den, samt tillhandahålla en god digital infrastruktur. Denna utveckling har gott stöd i kommunens översiktsplan. Den andra inriktningen handlar om att skapa incitament för att välja gång, cykel, kollektivtrafik eller andra delningstjänster framför privatbil när vi behöver förflytta oss. Här handlar det om en kombination av morötter och piskor, med mål att det ska vara lätt att göra rätt. Våren 2021 startade ett parlamentariskt förankrat arbete med en ny trafikstrategi, som förväntas kunna färdigställas under 2023. Under tiden pågår en rad åtgärder med det nuvarande trafikprogrammet som utgångspunkt, bland annat:
Klimatsmart mobilitet. Över hälften av klimatutsläppen i Umeå kommer från området resor och transpor- ter, som därför är centralt att ställa om för att nå klimatmålen. Umeå kommun har genom studier och testbäddar skapat sig ett kunskapsunderlag om kön, socioeko- nomi, geografiska skillnader, normer och värderingar med koppling till mobilitet. Den kunskapen är värdefull för att kunna åstadkomma varaktigt förändrade resvanor och skapa ett hållbart mobilitetssystem i hela Umeå. Umeå kommun har länge arbetat för ett mer effektivt och klimatsmart mobilitetssys- tem. Översiktsplanen och dess integrerade trafikstrategi styr mot en stadsplanering där hållbara färdsätt är prioriterade. Umeå kommun utgår från sex utvecklings- strategier för en stad som håller ihop och där merparten av tillväxten sker inom en femkilometersradie samt i kollektivtrafiknära lägen på landsbygden. Det skapar förutsättningar för de hållbara färdsätten (buss, cykel, gång) samtidigt som tidigare motortrafikleder genom centrala Umeå kan omvandlas till stadsgator. Under hösten 2022 har en större resvaneundersökning genomförts med det digitala verktyget TravelVu och nådde 30 000 slumpmässigt utvalda Umeåbor. Det kommer ge en förnyad insikt i Umeåbornas resvanor och förändringar från förra undersök- ningen som genomfördes 2014. Datat kommer att sammanställas och analyseras för att kunna presenteras som ett förnyat beslutsunderlag under 2023. Umeå kommun genomför utredningar och innovationsprojekt för att möjliggöra bra beslutsunderlag för kommande investeringar. En viktig satsning är Umeås delta- gande i att utveckla systemdemonstratorer. Tillsammans med Uppsala, Linköping och Malmö arbetar Umeå kommun med systemdemonstrator ”Färdplan för mobi- litetshubbar” för att ta fram en vägledning för att upprätta mobilitetshubbar. Umeå utvecklar även en egen platsbaserad systemdemonstrator med bas i stadsdelen Tomtebo strand som ett sätt att möjliggöra den hållbara och klimatneutrala stads- delen att växa fram. Umeås geografiska läge, det exportintensiva näringslivet och avancerad forskning vid de tre universitet är viktiga aspekter när det gäller resande till och från regionen. Umeåregionen är beroende av effektiva och tillförlitliga transporter nationellt och internationellt. Samtidigt har Umeå ett högre konsumtionsbaserat utsläpp från flyget, än ett nationellt genomsnitt. Det gör flygets klimatomställning till en viktig fråga. Tillsammans med Swedavia, RISE och Biofuel-region undersöker Umeå kommun hur norra Sverige kan bid...