N1

BESLUTSFÖRSLAG

Deltagande i verksamheten Business Region Borås, BRB

Boråsregionens kommunalförbund har beslutat rekommendera medlemskommunerna att besluta om deltagande i partnerskapet Business Region Borås, BRB och översänt ett förslag till avtal.

Kommunstyrelsen föreslås besluta:

Borås Stad deltar i partnerskapet Business Region Borås, BRB, from 2015-08-30 och tackar ja till förslaget att agera värdkommun för verksamheten under förutsättning att bifogade ändringsförslag kan godkännas av Boråsregionen/deltagande kommuner.

Verksamheten byggs upp under ht 2015 för att vara i drift 1/1 2016.

Den politiska styrgruppen består av en ledamot från respektive deltagande kommun, Borås Stads representant utgör ordförande.

2015-08-19 Xxx Xxxxxx Datum Kommunalråd

Tillstyrkes Alternativt förslag

Datum Kommunalråd

Samverkan Ja Nej Kommentar:

Diarienummer: 2014/KS0532 141 Programområde: 1 Handläggare: Xxxxxx Xxxxxxxx

Datum/avdelningschef: 2014-09-04/Xxxxxx Xxxxxxxx

Sida 1(2)

2015-08-31 Dnr 2014/KS0532 141

Näringsliv- och utredning Xxxxxx Xxxxxxxx

Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Deltagande i verksamheten Business Region Borås, BRB

Boråsregionens kommunalförbund har beslutat rekommendera medlemskommunerna att besluta om deltagande i partnerskapet Business Region Borås, BRB och översänt ett förslag till avtal. Kommunalförbundet förordar Borås Stad som värdkommun för verksamheten. Verksamheten ska ledas av en politiskledningsgrupp med en ordinarie och en ersättare från varje ingående kommun. Vidare föreslås en styrgrupp bestående av kommuncheferna från respektive ingående kommun.

Ledningsgruppen svarar för

− Mål och verksamhetsplan för det kommande året

− Utvärdering av föregående års verksamhetsplan och organisation

− Utvecklingen av BRB

− Samordningen genom Borås Stad

− Årsavgift för kommande period

XXXx uppdrag föreslås till följande områden

− Etablerings och investeringsservice

− Förmedling av industrimark

− Utveckling av strategiska branscher tillsammans med näringslivet

− Marknadsföring och informationsinsatser för att nå uppsatta mål

Avtalstiden föreslås från 2015-01-01 och tills vidare med möjlig omförhandling senast 2019-01-01, om någondera parten då vill lämna partnerskapet gäller 1 års uppsägningstid.

POSTADRESS

501 80 Borås

BESÖKSADRESS

Xxxxxxxxxx 00

WEBBPLATS

xxxxx.xx

E-POST

xxxxx.xxxx@xxxxx.xx

TELEFON

000-00 00 00 vx

FAX

000-00 00 00

BRB ska ha en separat redovisad ekonomi och årsavgiften föreslås from vara 20:-/ kommunmedlem 2015.

Kommunstyrelsen i Borås Stad är positivt inställda till Business Region Borås och har stora förhoppningar att en samordning av näringslivsfrågorna kommer att leda till ökad tillväxt för hela regionen. Inte minst gäller detta för skapandet av en stark västsvensk arbetsmarknadsregion som staden ser som nödvändigt för en stark och positiv tillväxt i hela regionen.

Vad gäller skrivningen i avtalsförslaget noterar vi följande ändringsförslag

− Syftet med partnerskapet bör utformas som, "att skapa bättre förutsättningar för nya och växande företag, skapa fler arbetstillfällen, tillskapa klusterbildningar inom regionala styrkeområden och att vara en attraktiv och växande del av Göteborgsregionen. Syftet behöver vara klart och tydligt i avtalsförslaget. Syftet i föreslaget avtalsförslag är inte tillräckligt tydligt utan lämnar utrymme för tolkning av uppdraget.

− Uppdraget i förslaget är därmed för snävt formulerat, en skrivning avseende utveckling av tillväxtfrågorna tillsammans med närliggande regioner, speciellt med BRG, bör tillföras.

− Uppdraget bör även innefatta nödvändiga områden såsom klusterbildningar och utveckling av regionala styrkeområden, kompetens och arbetsmarknadsfrågor samt infrastruktur ur ett näringslivsperspektiv för att säkerställa regional tillväxt och möjliggöra ett effektivt samarbete kring en gemensam västsvensk arbetsmarknadsregion.

− Gränsdragningarna kring Borås Stads roll som värdkommun avseende samordning, arbetsledning och styrning av regionala gemensamma näringslivsresurser tydliggörs med avseende på gemensam organisation integrerad i Borås Stads näringslivsenhet. Deltagande kommuners näringslivschefer rapporterar till BRB VC i BRB gemensamma frågor samt deltar aktivt i arbetet kring gemensamma mål i BRB.

Kommunstyrelsen beslutar med beaktande av ovanstående synpunkter att:

Verksamheten byggs upp under ht 2015 för att vara i drift 1/1 2016.

Den politiska styrgruppen består av en ledamot från respektive deltagande kommun, Borås Stads representant utgör ordförande.

KOMMUNSTYRELSEN

Xxx Xxxxxx

Kommunstyrelsens ordförande

Xxxxxx Xxxxxxxx Näringslivschef

2014-06-17

Medlemskommunerna Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund

Förfrågan om deltagande i verksamheten Business Region Borås

Direktionen beslutade vid sitt sammanträde den 5 juni 2014 att rekommendera medlemskommunerna att besluta om deltagande i partnerskapet Business Region Borås, BRB utifrån bifogat avtal. Beslut ska vara Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund tillhanda senast 20140926.

Bakgrund

Direktionen för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund beslutade 20120504 att rekommendera medlemskommunerna att delta i Business Region Borås, BRB och avtal skrevs för perioden 20120401-20141231. Eventuellt nytt avtal ska tecknas från 20150101. Direktionen har vid två tillfällen under 2014 behandlat ärendet och kom fram till att ett nytt avtal ska förtydligas avseende politisk styrning, inflytande och uppdrag. Vidare har hemvist för verksamheten diskuterats och frågan hänvisades till presidiet för att ta fram ett förslag.

Förslag till avtal har förtydligats avseende organisation där en politisk ledningsgrupp föreslås inrättas bestående av en ledamot och en ersättare från ingående kommun. Vidare föreslås en styrgrupp bildas bestående av kommunchefer i ingående kommuner samt förbundsledning (förbundsdirektör eller regionutvecklingschef) på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.

Den politiska ledningsgruppen har att hantera:

• Mål och verksamhetsplan för det kommande året

• Utvärdering av föregående års verksamhetsplan och organisation

• Utvecklingen av BRB

• Samordningen genom Borås stad

• Årsavgift för kommande period

Styrgruppen bereder ärenden inför den politiska ledningsgruppen samt följer upp verksamheten kontinuerligt.

Presidiet förordar Borås Stad som värdkommun för verksamheten. Värdkommunen ska tillse att ingående kommuner har insyn i ekonomi och resultat genom rapportering till politisk ledningsgrupp och styrgrupp.

2014-06-17

Yttrandet ska vara kommunalförbundet tillhanda senast 2014-09-26 på följande adress xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx

BORÅSREGIONEN - SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND

Xxxx Xxxxxxxx Förbundsdirektör

Bilaga

1. Protokollsutdrag 2014-06-05 §34

2. Förslag till avtal BRB

Förslag till Avtal Business Region Borås, BRB

Syftet med Business Region Borås, BRB, är att skapa goda förutsättningar för nya etableringar och växande företag för samtliga ingående kommuner och bidra till en gynnsam arbetsmarknadsförstoring i Västsverige.

1. Parter

Mellan nedanstående parter, värdkommun och kommun har följande avtal träffats.

2. Värdkommun

Borås Stad 501 80 Borås

Org nr 212000-1561

E-postadress: xxxxx.xxxx@xxxxx.xx

3. Kommun

XX Kommun adress

Org. Nr e-post

Deltagande kommun avser att i form av det långsiktiga partnerskapet Business Region Borås samarbeta för att främja den gemensamma visionen kring hållbar (ekonomisk, social och ekologisk) tillväxt, lokalt och regionalt inom det geografiska området Boråsregionen. Det sker genom ett näringslivsfrämjande arbete avsett att öka attraktionskraften för människor, företag och kapital. Partnerskapet förutsätter ett ömsesidigt ansvarstagande.

Deltagande kommuns näringslivsorganisation avsätter utifrån fastställd verksamhetsplan tillräckliga resurser för att nå uppsatta mål.

4. Uppdrag

BRBs uppdrag är att fokusera på åtgärder inom följande områden:

• Etablerings- och investeringsservice

• Förmedling av industrimark

• Utveckling av strategiska branscher tillsammans med näringslivet

• Marknadsföring och informationsinsatser för att nå uppsatta mål

En verksamhetsplan skall fastställas årligen av den politiska ledningsgruppen efter upprättat avtal.

5. Avtalstid

Avtalet träder i kraft 2015-01-01 och gäller tills vidare. Dock skall en avstämning med möjlighet till omförhandling ske mellan parterna senast 2019-01-01. Om parterna, vid denna avstämning, inte kommer överens om fortsatt samverkan inom ramen för BRB, skall ett års uppsägningstid råda. Vid någon av parternas begäran av uppsägning av avtal före eller efter nämnda avstämning gäller ett års uppsägningstid.

6. Inflytande

Kommunen skall ha insyn i och kunna påverka verksamheten vid BRB. Värdkommunen skall tillse att kommunen har insyn i ekonomi och resultat genom rapportering till politisk ledningsgrupp och styrgrupp.

7. Organisation

Politisk nivå

Politisk ledningsgrupp:

En politisk ledningsgrupp skall finnas bestående av en ledamot och en ersättare per deltagande kommun. Ordförande i den politiska ledningsgruppen är kommunstyrelsens ordförande i Borås Stad. Den politiska ledningsgruppen skall sammanträda minst två gånger per år.

Den politiska ledningsgruppen har att hantera:

• Utvärdering av föregående års verksamhetsplan och organisation

• Mål och verksamhetsplan för det kommande året

• Utvecklingen av BRB

• Samordningen genom Borås stad

• Årsavgift för kommande period

Tjänstemannanivå

Styrgrupp:

En styrgrupp skall finnas bestående av kommuncheferna i deltagande kommuner samt av förbundsledningen (Förbundsdirektör eller Regionutvecklingschef) från Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund. Ordförande i styrgruppen är kommunchef i Borås Stad.

Styrgruppen skall sammanträda minst tre gånger per år.

Styrgruppen bereder ärenden inför den politiska ledningsgruppen samt följer upp verksamheten kontinuerligt.

Samordningsgrupp:

Samordningsgruppen består av näringslivscheferna i BRBs ingående kommuner. Samordningsgruppen samordnar arbetet operativt inom BRB. En särskild fråga att arbeta med är samverkan med näringslivet och andra näringslivsfrämjande organisationer.

Näringslivschef i Borås Stad leder gruppens arbete. Samordningsgruppen sammanträder minst tre gånger per år.

8. Samverkan med Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund

Samverkan mellan BRB och kommunalförbundet skall ske kontinuerligt för att samordna närliggande arbetsområden, undvika dubbelarbete och för att nyttja verksamheternas resurser på bästa sätt.

9. Arkivansvar

Värdkommunen ansvarar för all hantering av allmänna handlingar, inklusive diarieföring, utlämning av handlingar, beslut om att inte lämna ut sådana handlingar samt arkivering och gallring.

10. Försäkring

Verksamheten BRB skall under hela avtalstiden omfattas av värdkommunens kommunförsäkring. Personalen vid BRB omfattas av värdkommunens försäkringsskydd.

11. Årsavgift

Kommunens avgift år 2015 för partnerskapet BRB är 20 kr kronor per invånare. Fastställd avgift skall betalas halvårsvis med invånarantalet den 1 juli samt 31 december före verksamhetsåret som utgångspunkt.

12. Justering av årsavgift

Justering av avgift kan komma att ske. Skäl till justering kan vara att beslut fattas om förändring av verksamheten. Eventuella justeringar skall tas upp för diskussion och beslut i den politiska ledningsgruppen innan de träder i kraft.

13. Administrativa avgifter

Ersättning för fakturerings- eller expeditionsavgifter utgår ej.

14. Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta skall regleras enligt gällande räntelag.

15. Mervärdesskatt

Angivna belopp är exklusive mervärdesskatt.

16. Ekonomisk redovisning och hantering av överskott

Ekonomin i verksamheten BRB skall redovisas separat och därmed särskiljas från värdkommunens övriga ekonomi.

I det fall någon av parterna säger upp avtalet, skall överskott betalas tillbaka till kommunen efter uträkning av procentuell andel i förhållande till övriga kommuners andel av överskottet.

17. Force majeure

Såväl värdkommun som kommun fritar sig från allt ansvar om krig, mobilisering, förstärkt försvarsberedskap, politiska oroligheter, strejk, lockout, eldsvåda, naturkatastrof, olyckshändelse, transportsvårighet eller om andra förhållanden utanför värdkommunens och kommunens kontroll inträffar, som försvårar eller skäligt fördyrar för part att fullfölja avtalade förpliktelser.

18. Ändringar och tillägg

Ändringar och tillägg till avtalet skall för sin giltighet skriftligen vara godkända och undertecknade av samtliga parter.

19. Överlåtelse

Avtalet får inte överlåtas utan motpartens skriftliga tillstånd därtill.

20. Handlingarnas inbördes ordning

För avtalet gäller nedanstående handlingar. Förekommer i dessa mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat, sinsemellan i följande rangordning:

1) Skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal, vilka godkänts av båda parterna

2) Detta avtal

21. Tvist

Tvist om tolkning och tillämpning av avtalet och därmed sammanhängande rättsförhållanden skall i första hand försöka lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas skall tvisten avgöras i svensk allmän domstol med Borås tingsrätt som första instans.

Borås den

PROTOKOLLSUTDRAG

Sammanträdesdag 2014-06-05

§ 34 Business Region Borås

Direktionen har vid två tillfällen under 2014 behandlat ärendet och kom fram till att ett nytt avtal ska förtydligas avseende politisk styrning, inflytande och uppdrag.

Vidare har hemvist för verksamheten diskuterats och frågan hänvisades till presidiet för att ta fram ett förslag.

Den politiska ledningsgruppen har att hantera:

• Mål och verksamhetsplan för det kommande året

• Utvärdering av föregående års verksamhetsplan och organisation

• Utvecklingen av BRB

• Samordningen genom Borås stad

• Årsavgift för kommande period

Styrgruppen bereder ärenden inför den politiska ledningsgruppen samt följer upp verksamheten kontinuerligt.

Direktionen beslutar

att rekommendera medlemskommunerna att besluta om deltagande i partnerskapet Business Region Borås, BRB utifrån föreslaget avtal. Beslut ska vara Sjuhärads kommunalförbund tillhanda senast 20140926.

PROTOKOLLSUTDRAG

Sammanträdesdag 2014-06-05

Vid protokollet Xxxxxxxxx Xxxxx Förbundssekreterare

Justerat av

Xxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Ordförande

Justeringen tillkännagiven den 13 juni 2014 enligt anslag Rätt utdraget betygar: Xxxxxxxxx Xxxxx

SP 1 a) anmälningsärende

(Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a till handlingarna)

SP2

BESLUTSFÖRSLAG

Granskningsyttrande över detaljplan för Norra Bräm- hult, Brämhult 4:2 m.fl.

Kommunstyrelsen föreslås besluta:

Ingen erinran.

2015-08-18 Xxx Xxxxxxxxx Datum Kommunalråd

Tillstyrkes Alternativt förslag

2015-08-18 Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Datum Kommunalråd

Samverkan Ja Nej Kommentar:

Diarienummer: 2014/KS0468 214 Programområde: 2 Handläggare: Xxxxx Xxxxxxxxx, tfn 7057

Datum/avdelningschef: 2015-08-11 / bh

Avd: Strategisk samhällsplanering/Markavdelning Handläggare: Xxxxx Xxxxxxxxx/Xxxxx Xxxxx de Xxxxxxx

Sida 1(1)

2015-08-31 Dnr 2014/KS0468 214

Ert dnr BN 2014-582

Samhällsbyggnadsnämnden

Granskningsyttrande över detaljplan för Norra Brämhult, Brämhult 4:2 m.fl.

Det finns ett stort behov av fler förskoleplatser i Brämhult. Kommunstyrelsen är mycket positiv till att detta planarbete har prioriterats för att kunna få fram förskolan så snabbt som möjligt.

Kommunstyrelsen har inget att erinra.

KOMMUNSTYRELSEN

Xxx Xxxxxxxxx Kommunalråd

Xxxxx Xxxxxxxxxx

Chef för Strategisk samhällsplanering

POSTADRESS

501 80 Borås

BESÖKSADRESS

Xxxxxxxxxx 00

WEBBPLATS

xxxxx.xx

E-POST

xxxxx.xxxx@xxxxx.xx

TELEFON

000-00 00 00 vx

FAX

000-00 00 00

BN 0000-000

Detaljplan för Brämhult BRÄMHULT 4:2 m.ħ. (Kärrabacken) Borås Stad

ANTAGANDEHANDLING

GRANSKNING

Sammanfattning

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en ny försko- la med sex avdelningar i området.

Detaljplanen gör det även möjligt att i framtiden an- vända tomten till annan skolverksamhet, bostäder eller vårdboende.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Översiktskarta

NORMALT PLANFÖRFARANDE
Beslut	Instans/datum
SAMRÅD	2015-04-30
GRANSKNING	2015-07-02
ANTAGANDE	-
BESVÄRSINSTANS	-
LAGAKRAFT	-

Innehåll

Sammanfattning Planbeskrivning

1. Inledning 4

1.1 Planens syfte och huvuddrag 4

1.2 Förändringar 4

1.3 Handlingar 4

1.4 Plandata, gällande detaljplaner 4

2. Tidigare ställningstaganden 4

2.1 Uppdrag 4

2.2 Borås 2025 4

2.3 Miljömål för Borås och nationella miljömål 4

2.4 Översiktliga planer 4

3. Avvägningar mellan allmänna intres- sen 5

4. Planeringsförutsättningar 5

4.1 Bebyggelseområden 5

4.2 Natur och kultur 5

4.3 Gator och trafik 8

4.4 Teknisk försörjning 8

4.5 Risker/störningar 9

5. Förklaring av planbestämmelser 9

5.1 Kvartersmark 9

5.2 Allmän platsmark 9

Plankarta och Illustrationskarta 10

6. Konsekvenser 12

6.1 Behovsbedömning 12

6.2 Sociala värden 12

6.3 Miljö 12

6.4 Hälsa och säkerhet/störningsskydd 13

6.5 Nollalternativ 13

7. Administrativa frågor 13

7.1 Genomförandetid 13

7.2 Handläggning 13

7.3 Planavgift 13

GRANSKNING

SAMRÅD

GRANSKNING

7.4 Planunderlag 13

7.5 Medverkande tjänstemän/samverkan 13

Genomförandebeskrivning

1. Inledning 13

2. Organisatoriska frågor 13

2.1. Tidplaner 13

2.2. Genomförandetid 13

2.3. Ansvarsfördelning 13

2.4. Huvudmannaskap 14

3. Fastighetsrättsliga frågor 14

3.1. Fastighetsägare 14

3.2. Fastighetsbildning 14

3.3. Xxxxxxxx och ledningsrätt 14

4. Tekniska frågor 14

4.1. Vatten och avlopp, dagvatten samt värme 14

4.2. El och tele 14

4.3. Gång- och cykeltrafik 14

4.4. Parkering 14

4.5. Geoteknik 14

5. Ekonomiska frågor 14

5.1. Exploateringskostnader 14

5.2. Plankostnader 14

Samrådsredogörelse

1. Handläggning 15

2. Sammanfattning 15

3. Synpunkter under samrådet 15

3.1 Remisspart 15

3.2 Sakägare 17

3.3 Övriga 19

Planbeskrivning

Detaljplan för Brämhult, Brämhult 4:2 m.fl., Kärrabacken, Borås Stad, upprättad den 22 juni 2015.

1. Inledning

1.1 Planens syfte och huvuddrag

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en ny förskola inom området. Detaljplanen innebär att en förskola med sex avdelningar kan byggas väster om Dammgatan. Det är även möjligt att i framtiden an- vända tomten till annan skolverksamhet, bostäder eller vårdboende.

1.2 Förändringar

Inom planområdet planeras en ny förskola. Förskolans tomt är ca 8300 kvm. Tomten är större än praxis för en förskola med sex avdelningar. Byggrätten är därför generös, så att förskolan kan expandera sin verksam- het vid behov.

Förskolebyggnaden planeras uppföras i ett plan och placeras nära Dammgatan varifrån angöringen kom- mer att ske. Det kommer att tillkomma en skogsstig från befintlig gång- och cykelväg till förskoletomten, vilken kan fungera som genväg för de som anländer till förskolan västerifrån. Mellan grannarna i väster och förskoletomten behålls en ca 50 meter bred grön remsa. Denna ”skogsridå” gör tillsammans med nivå- skillnaden att grannarna inte bör störas av ljud eller insyn från förskolan. Idag består grönremsan främst av sly. Delar av befintlig vegetation tillåts växa upp till dess att verksamheten invigs. Vid bearbetning av tom- ten kommer även träd att återplanteras där avverkning sker i samband med släntning.

1.3 Handlingar

Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande.

Till planen fogas illustrationskarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Efter samråd tillkom- mer samrådsredogörelse och efter granskning tillkom- mer utlåtande över inkomna synpunkter.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Planbeskrivningen och illustrationskartan ska un- derlätta förståelsen av planförslagets innebörd, samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen. För genomför- andebeskrivningen gäller på motsvarande sätt att den inte har någon egen rättsverkan.

1.4 Plandata, gällande detaljplaner

Planområdet är ca 18500 kvm, varav förskoletomten är ca 8300 kvm. Det är beläget väster om Dammgatan. Borås Stad äger all mark inom området

Planområdet är sedan tidigare planlagt och omfattas av detaljplan P982, laga kraft 2000-03-03. På det aktu- ella området anger planen Natur.

2. Tidigare ställningstaganden

2.1 Uppdrag

Kommunstyrelsen gav 2013-10-23 Lokalförsörjnings- nämnden i uppdrag att påbörja förstudier för att se på möjligheterna att etablera en förskola i Brämhult-

Kärra. En förutsättning var att aktuell stadsdelsnämnd är positiv till byggnationen.

Stadsdelsnämnd Öster beslutade 2014-03-27 att med- dela Lokalförsörjningsnämnden att den är positiv till en ny förskola enligt förslaget.

Lokalförsörjningsnämnden beslutade 2014-04-15 att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny plan som möjliggör byggnation av en förskola med sex avdelningar, med en byggrätt om minst 1200 kvm, belägen väster om Dammgatan i Brämhult-Kär- ra. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-05-15 att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för området.

2.2 Borås 2025

Borås 2025 är visionen av vårt framtida, önskade Borås. I visionen är ett målområde goda uppväxtvill- kor för barn och unga.

2.3 Miljömål för Borås och nationella miljömål Borås Stad verkar för att skapa ett hållbart samhälle. I det hållbara samhället tas hänsyn till villkor för en god miljö, vilka behov vi människor har och att de resurser som finns är begränsade. Borås Stad planerar för ett hållbart samhälle och arbetar för att invånarna ska ha en hälsosam livsmiljö både i stad och landsbygd.

De nationella miljömålen God bebyggd miljö och Frisk luft med tillhörande delmål innebär att ny bebyggelse i första hand ska placeras för anslutning till fjärrvärme och med goda förutsättningar för kollektivtrafik.

2.4 Översiktliga planer

Översiktsplanen ÖP 06 (2006) anger visioner, mål och spelregler för användningen av mark och vatten. Följande spelregler är relevanta för detaljplanen:

• Lokalisera bebyggelse med hänsyn till energiför- brukning vid uppvärmning.

• Ny bebyggelse lokaliseras i lägen med god trafik- säkerhet.

• Lokalisera bebyggelse med hänsyn till miljö- och riskfaktorer.

• Prioritera de gående och cyklandes säkerhet.

• I Översiktsplanens ÖP 06 (2006) omnämns Dammgatan som ett område för bostäder. Områ- det är även markerat som värdefull kulturmiljö (se

2.6 Kulturmiljö).

3. Avvägningar mellan allmänna intressen

Planutformningen bedöms vara förenlig med hushåll- ningsbestämmelserna enligt kap 3, miljökvalitetsnor- merna enligt kap 5 och skydd av naturen enligt kap 7 i Miljöbalken. Xxxx riksintressen berörs. Planområdet berörs inte av strandskydd från närliggande vatten- drag.

En behovsbedömning avseende betydande miljöpå- verkan har gjorts enligt PBL 4:34 och 6 kap MB. Slut- satsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbe- skrivning inte erfordras.

Att ingen betydande påverkan orsakas framgår av kon- sekvensbeskrivningen.

4. Planeringsförutsättningar

4.1 Bebyggelseområden

Planområdet ligger i Brämhult, 5 kilometer öster om stadskärnan. Väster om Dammgatan finns grupphus- bebyggelse från mitten av 1970-talet och öster om Dammgatan finns ny villabebyggelse från 2011 och framåt. Behovet av förskoleplatser i området är stort.

Detaljplanen innebär att en förskola med sex avdel- ningar kan byggas. Parkering och angöring sker från Dammgatan. I dagsläget planeras för en byggnad i ett plan, men planen tillåter en högre byggnad. Planbe- stämmelserna är valda för att möjliggöra en omvand- ling till vårdboende, eller bostäder i framtiden.

4.2 Natur och kultur

4.2.1 Grönområdesplan

Grönområdet där förskolan planeras uppföras kall- las Trådparken. I Grönområdesplan (2014) beskrivs Trådparken som ett skogsbevuxet område, med höga naturvärden i den nordöstra delen. Planområdet är förlagt i denna del av parken, varför naturvärdesut- redning har gjorts på platsen. I Trådparken (ej inom planområdet) finns bland annat det som tidigare var Myråsskolans skolskog. Ca 130 meter söder om pla-

Planområdet sett från bostadsområdet väster om förskolan.

Planområdet sett från Dammgatan.

nområdet går Sjuhäradsleden. Utredningar har gjorts som visar att det går bra att bebygga kvartersmarken inom planområdet.

4.2.2 Kulturmiljöprogram

GRANSKNING

Planområdet är beläget i ett område som räknas till kyrkmiljön omkring Brämhults kyrka. Brämhults kyrka beskrivs i Borås Stads Kulturmiljöprogram som en av landets få bevarade träkyrkor från medeltiden. Runt kyrkan uppfördes under 1700- och 1800-talet flera sockenkommunala byggnader. Planområdet är beläget på 500 meters avstånd från Brämhults kyrka, och inom planområdet återfinns inte några byggna- der. I granskogen finns däremot stenmurar. Brämhult har genom historien präglats av jordbrukslandskap, och landskapelement som stenmurar kan i vissa fall skyddas för att bevara de kulturhistoriska värdena på platsen, samt den biologiska mångfalden i odlings- landskapet. Stenmurar är biotopskyddade när dessa återfinns i öppet landskap. Delar av stenmurarna kom- mer att hamna inom planområdets gränser, men dessa berörs ej av biotopskyddet eftersom de är belägna i skogslandskap.

O●

100m

det är av vikt att bäcken sparas och att det finns träd och buskskikt kring denna. Den del av inventerings- området som inte har klassats är hygget. Motiveringen är att den skogliga kontinuiteten är störd och den saknar tillräckliga värden som till exempel äldre träd och död ved. Strax söder om utredningsområdet finns ytor med naturvärdesintressant barrskog. Naturvär- desinventeringen bedömer att dessa bör avsättas som naturvårdsskog och att de södra delarna av planom- rådet om möjligt sparas för att stärka detta område.

Några grova träd som avverkas inför byggnationen kan med fördel placeras ut söder om utredningsområ- det för att stärka förekomsten av död ved. Calluna gör bedömningen att byggnation av området kommer att få en liten till måttlig påverkan på naturvärdena. Om rekommenderad hänsyn tas kommer påverkan minska ytterligare.

Naturvärdesinventeringsområde med naturvärdesklassning 1-3, där 3 har högst skyddsvärde. Den blå pricken visar grönvit nattviol. Nummer 2 och 3 är en bäck och kringväxande lövskog, med betydande naturvärde, vilka skyddas i plan genom planbe- stämmelser. Nummer 1 - naturvärdesintressant barrskog, utred- des i kompletteringen av naturvärdesinventeringen.

4.2.3 Mark och vegetation

Planområdet består till större delen av skogsmark. I norr skedde avverkning för ett par år sedan, vilket har lämnat ett hygge efter sig. På hygget har man glest lämnat träd av xxxxx, tall och gran. Stora delar av om- rådet är under igenväxning med lövsly. Skogsmarken i den södra delen domineras av granskog. Terrängen är lätt till tämligen kuperad på sina håll. Det förekommer block, och på flera platser i skogen finns stenmurar.

Planområdet är utpekat som skyddsvärd natur, med förekomst av naturvårdsintressanta fåglar och växt- arter. Därför har en naturvärdesinventering samt fågelinventering gjorts av området (Calluna, 2014- 06-30). I denna gjordes en särskild bedömning av förekomsten av Grönvit nattviol samt en inventering av sumpskogsområdet. Inventeringen visade att förekomsten av Grönvit nattviol är sparsam och inte

utgör särskilda behov för hänsyn, men däremot har en bäck med kringväxande lövskog i den norra delen av planområdet bedömts ha ett påtagligt naturvärde, och

4.2.4. Djurens spridningsförmåga

Naturvärdesinventeringen har kompletterats med en analys av habitatnätverk (Calluna, 2015-03-11), det vill säga att man har utrett om planområdet påverkar dju- rens spridningsförmåga i Borås grönstruktur (se karta på sida 7). För att ta reda på detta valdes en fokusart ut - Tofsmesen. En fokusart är en indikatorart som är knuten till en viss typ av livsmiljö (habitat) - där arten kan fortplanta sig och föda upp en ny generation.

Finns fokusarten betyder det att en mångfald av andra arter som vistas i samma slags livsmiljö förekommer på platsen. Tofsmesen valdes ut eftersom det är en barrskogsmes; både inom och i anslutning till plan- området finns äldre barrskog, och vid tidigare utförd naturinventering hade man hittat tofsmes i området.

I utredningen har man tittat på hur lätt eller svårt det är för tofsmesen att ta sig genom mellanliggande miljöer som knyter ihop viktiga barrskogsområden för häckning. De mellanliggande områdena, som ej är häckningshabitat, har på kartan fått en färg från gult till blått där gult är bäst. I de gula områdena är det lättast för mesen att sprida sig. Genom friktions- analysen av hur lätt det är för tofsmesen att sprida

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

sig framgår att bästa spridningsväg mellan häcknings- habitaten är de vägarna som markerats med svarta streck. Väg 40 kan i princip ses som en total barriär men mesarna kan vid gynnsamma förhållanden t.ex. vid lite trafik passera över vägen. Resultatet visar på ett fungerande samband för spridning via Brämhult och norrut. Brämhult och den närliggande skogen är en viktig spridningslänk norrut och även åt nordväst. Planområdet är beläget i denna del. Dock bedöms inte detaljplanen ha någon markant påverkan på sprid-

Djurens spridningsförmåga. Kartan visar barrskogsnätverk i Brämhult, med fokus på barrskogsmesar. Planområdet är markerat med blå kant i mitten. Gröna fält är häckningshabitat för barrskogsmesar, svarta streck visar bästa spridningsväg mellan häckningsområ- dena och röda streck illustrerar riksväg 40, en total barriär för spridning. De mellanliggande områdena har färgen gul som visar på liten friktion för spridning.

ningsmöjligheterna, utan dessa bedöms ändå finnas kvar. Vid ytterligare exploatering av skogsområdena kring Brämhult är utredning eventuellt att rekommen- dera. I kompletteringen till naturvärdesinventeringen, med analys av habitatnätverk, går det att läsa om rekommendationer vid eventuell vidare exploatering i berörda områden.

4.2.5 Fornlämningar

Några kända fornlämningar finns inte inom planom- rådet. Ca 100 meter söder om planområdet finns det fornlämningar; vid sökschaktsgrävning år 1997 påträf- fades 1 härd och 1 sotfläck, enligt Riksantikvarieäm- betets översikliga kartering (2014-10-15). En arkeo- logisk utredning av planområdet har utförts (Lödöse Museum, 2015-03-27) på uppdrag av Länsstyrelsen.

Utredningen resulterade i att inga fornlämningar eller andra kulturlämningar kunde konstateras inom områ- det. Länsstyrelsen har därför ur arkeologisk synvinkel inget att invända mot att området tas i anspråk för avsett ändamål.

4.2.6 Geoteknik

Planområdet bedöms ha god bärighet och det finns ingen anledning att tro att marken är förorenad.

Marken består enligt översiktlig geoteknisk utredning (ÅF Infrastructure, 2015-01-20), av 0.1-0.2 m tjockt lager av mullhaltig jord som underlagrats av 2-5 m blandkornig morän ovan berg. Moränen utgörs av siltig sand med varierande inblandning av grus. Block förekommer i moränen.

Närmast Dammgatan inom planområdet finns en höjdrygg/vall. Vallen bedöms utgöras av fyllning, upp till 4m, bestående av mullhaltig siltig sand, eventuellt med inslag av växtdelar.

Utredningen visar att inga stabilitetsproblem bedöms förekomma med hänsyn till marklutningar, djup till fast botten samt jordlagerföljd. Inte heller förväntas det föreligga sättningsproblem, då jordlagren under förekommande ytlager med organisk jord utgörs av moränjord. Utredningen uppmanar till försiktighet vid exponering av större block, eftersom dessa kan komma i rörelse.

GRANSKNING

Grundläggning av byggnader bedöms kunna utfö- ras med plattor på den naturligt lagrade moränen,

Sektion över förskolan i relation till beﬁntliga grannar i öst och väst. Planerad förskola är gråmarkerad. Högsta tillåtna höjd är prickad ovan byggnaden. Nuvarande vall intill Dammgatan tas bort, och delar av förskolans tomt fylls ut.

Brämhult

Staket

+242

Slänt

Befintlig marknivå

+228

Beﬁntlig marklinje, som utgår, är streckad. Se var sektionen är tagen på Illustrationskartan på sida 10-11. Skala 1:500.

på packad fyllning och/eller på berg. Beroende på höjdsättning kan bergschakt bli nödvändig (berggrund börjar vid +240, se geoteknisk utredning). Innan grundläggning utförs ska bortschaktning av organiska jordlager ske inom byggnadsytor samt inom anslutan- de hårdgjorda ytor. Återfyllning utförs med friktions- jord eller sprängsten.

I samband med projektering av den planerade bebyg- gelsen bör kompletterande geotekniska undersökning- ar utföras i läge för blivande byggnader, för att i detalj bedöma slutligt grundläggningssätt.

4.2.7 Radon

Den geotekniska undersökningen klassar området som låg- till normalradonmark. För mark som klas- sas som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt. Därför föreskrivs, enligt anvisningar från Bo- verket, att grundläggning ska utföras radonskyddande. Kravet innebär att byggnadsdelar som står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken förhin- dras att tränga in i byggnaden. Speciell uppmärksam- het måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projekteringen av nybyggnationen.

Beroende på höjdsättning och i den händelse att ter- rassytan utgörs av berg rekommenderar utredningen att gammastrålningsmätning utförs över terrassnivå i samband med byggnation. Planen är att placera

byggnaden på +242, vilket är 2 meter över berggrund enligt utförd geoteknisk utredning.

4.3 Gator och trafik

4.3.1 Gatunät

Planområdet är beläget väster om Dammgatan, vilken nås från Kyrkvägen eller riksväg 40. Gällande hastig- het på Dammgatan är 50 km per timme. I anslutning till infarten till Kärragårdsvägen finns övergångsställe och vägbula på Dammgatan. Detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande trafikökning.

4.3.2 Gång- och cykeltrafik

En gång- och cykelväg går i tunnel under Dammgatan. Den förbinder Kärragårdsvägen och Mönstergatan.

Tidigare sträckte sig Kärragårdsvägen ända fram till Kyrkvägen. Sträckan där gång- och cykelvägen idag är belägen kallades Kärrabacken i folkmun.

4.3.3 Kollektivtrafik

Närmaste busshållplats är Batikgatan, belägen inom 300 meter från planområdet. Den trafikeras av linje 5, med 4 avgångar per timme dagtid. Restiden till Södra Torget är 16 minuter, och till stationen 20 minuter.

4.3.4 Xxxxxxxxx, angöring, varumottagning

Kommunens parkeringsnorm för förskola är följande: 60 % av anställda + 15 % av antalet barn för hämt- ning och lämning. För en förskola med 120 barn innebär det 11+18 platser = 29 platser. Parkering löses inom planområdet. Angöring sker från Dammgatan.

För att det inte ska skapas en 4-vägskorsning har ett utfartsförbud för körbar utfart satts i plankartan, mitt emot Kärragårdsvägens ut-/infart.

4.4 Teknisk försörjning

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Det är möjligt att ansluta ny bebyggelse i området till el, fiber, telenät, samt vatten-, dagvatten- och avlopps-

+253

Brämhults-Kärra

Stenmur

+247

+243.7

FÖRSKOLA DAMMGATAN

nät. Transformatorstation behövs ej inom planområ- det. Fjärrvärme saknas dock i området. Trolig lösning blir istället bergvärme.

Borås Energi och Xxxxx förlänger sina ledningar från Kärragårdsvägen genom gång- och cykelvägen norr om planområdet ner till Mönstergatan. På så vis påverkas inte det känsliga naturområdet och ledningen som avvattnar förskoletomten kan gå i allmän plats- mark och under skogsstigen som ska finnas upp till förskolan från cykelvägen.

För fastigheter med hårdgjord yta större än 2500 m2 ska fördröjningsåtgärder för dagvatten vidtas. Fördröj- ningsmagasin med en effektiv volym av 3 m3 per 100 m2 hårdgjord yta ska anläggas.

4.5 Risker/störningar

4.5.1 Riskbedömning

Planområdet har långt till riskkällor så som väg, järn- väg eller andra farliga verksamheter. Området ligger 500 meter norr om riksväg 40, som är farligt gods-led. Ytterligare utredningar bedöms inte som nödvändiga.

4.5.2 Buller

Översiktlig bullerkartering visar att området har låga bullernivåer (se karta sida 11).

5. Förklaring av planbestämmelser

5.1 Kvartersmark

Avsikten är att bygga en ny förskola. Kvartersmar- ken har fått användningen SBD: Skola, bostäder och vårdboende. Den tillåter den planerade förskolan, och ger flexibilitet att i framtiden ändra användningen till annan skolverksamhet, bostäder eller vårdboende.

GRANSKNING

Området får en byggrätt på upp till 2500 kvm vilket bedöms vara mer än tillräckligt för en förskolebyggnad

med 6 avdelningar och tillhörande komplementbygg- nader. Byggrätten är väl tilltagen för att möjliggöra framtida expansion av verksamheten om sådant behov skulle uppstå.

Högsta tillåtna byggnadshöjd är +253 meter över nollplanet vilket möjliggör en byggnadshöjd om 11 meter totalt, motsvarande 3 våningar, om byggnaden placeras som planerat på +242 över nollplanet. Det är högre än vad som är aktuellt för den planerade försko- lan. Utifall att användningen ändras kommer det då finnas möjlighet att bygga upp till denna höjd.

+253 bedöms som en rimlig högsta byggnadshöjd på tomten eftersom förskolan omges av låg 1-2-plansbe- byggelse i öst och väst och av en hög granskog i syd (se sektion ovan).

För att styra angöringen har delar av planområdet en linje som visar var det är utfartsförbud. Där får utfar- ten inte finnas.

5.2 Allmän platsmark

Väster om planområdet bevaras en grön remsa av skog med användningen Natur på plankartan. Skogs- remsan bedöms inte ha något exploateringsvärde.

Den fungerar som en skyddande ridå mellan befintliga grannar i väst och planområdet och bidrar till att bibe- hålla ett sammanhängande grönområde för djurpas- sage. I detta område är det tillåtet att fylla ut med en slänt till förskolan så som visas på illustrationskartan.

I det nordvästra hörnet av planområdet har en skydds- värd bäck och omkringliggande lövskog skyddats med bestämmelsen n - Bäck och omkringliggande lövskog som ska bevaras. Endast naturvårdande skötsel är till- låten. Här får inte naturen skadas, och skötsel ska ske varsamt.

45-49 dB

50-54 dB

55-59 dB

60-64 dB

65-69 dB

70-74 dB

>= 75 dB

Översiktlig bullerkartering visar att ekvivalent vägbuller är lägre än 50 dB.

6. Konsekvenser

6.1 Behovsbedömning

En behovsbedömning avseende betydande miljöpå- verkan har gjorts.

Omgivningsförutsättningarna och den påverkan de- taljplanen innebär för miljön, hälsan och hushållning- en redovisas i denna planbeskrivning. Planen tillåter användning för förskola, bostäder och vårdboende och i planbestämmelser skyddas naturvärdesintressant mark i enighet med genomförd naturvärdesinvente- ring.

Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökon- sekvensbeskrivning inte behövs. Att ingen betydande påverkan förorsakas framgår nedan av konsekvensbe- skrivningen.

6.2 Sociala värden

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Detaljplanen innebär att den planerade förskolan kan byggas. Det är värdefullt för området eftersom här finns ett stort behov av förskoleplatser. Förskolegår- den blir stor och ger goda möjligheter till utelek, och

närheten till den intilliggande skogen, erbjuder även goda utflyktsmöjligheter för barnen.

6.3 Miljö

Planområdet är utpekat i Grönområdesplanen. En naturvärdesinventering har gjorts på platsen, som sedermera har kompletterats med analys av habitat- nätverk. Resultatet av utredningen visar att planen inte kommer att ha någon markant påverkan på sprid- ningsmöjligheterna för barrskogsmesar, utan dessa bedöms ändå finnas kvar. I planområdets nordöstra del visade naturvärdesinventeringen att en bäck med omkringliggande lövskog har höga naturvärden, varför dessa har markeras ut i plankartan med skydds- bestämmelse. Inventeringens synpunkter har således tillgodosetts och planen bedöms därför inte ha negativ inverkan på miljön.

Förskolan får en bra placering i gatunätet, med bra läge att gå eller cykla till. Närmsta busshållplats ligger inom 300 meter från förskolan och trafikeras bland annat av linje 5 med fyra avgångar per timme dagtid mot centrum. Sammantaget ger det mycket goda

förutsättningar för föräldrar och personal att välja hållbara färdsätt.

6.4 Hälsa och säkerhet/störningsskydd

6.4.1 Miljökvalitetsnormer/Luftföroreningar/Risker

6.4.2 Trafikmiljö

Planen innebär acceptabel påverkan på trafikmiljön.

6.5 Nollalternativ

Om planen inte antas kommer förskolan inte kunna byggas. Planområdet kommer då fortsätta att vara ett obebyggt grönområde.

7. Administrativa frågor

7.1 Genomförandetid

Genomförandetiden slutar 10 år efter att planen har vunnit laga kraft.

7.2 Handläggning

Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och avses antas av Samhällsbyggnadsnämnden.

7.3 Planavgift

Planavgift enligt taxa tas ut vid prövning av lovären- den.

7.4 Planunderlag

Utredningar avseende geoteknik (ÅF Infrastructure, 2015-01-20), naturvärdesinventering (Calluna, 2014- 06-30), komplettering av naturvärdesinventering med en analys av habitatnätverk (Calluna, 2015-03-11), samt arkeologisk undersökning (Lödöse Museum, 2015-03-27) utgör planunderlag.

7.5 Medverkande tjänstemän/samverkan Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhälls- byggnadsförvaltning under medverkan av en arbets- grupp med representanter från kommunala förvalt- ningar.

Planavdelningen

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

planchef planarkitekt

Genomförande- beskrivning

Detaljplan för Brämhult, del av Bräm- hult 4:2 m.fl. (Kärrabacken), Borås Stad, upprättad 22 juni 2015.

1. Inledning

En genomförandebeskrivning har till uppgift att redo- visa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.

2. Organisatoriska frågor

Detaljplanen är upprättad på initiativ av Borås Stad och avser att möjliggöra en förskola med 6 avdel- ningar.

2.1. Tidplaner

Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande och följande tidplan gäller:

Samråd 2:a kvartalet 2015 Granskning 3:a kvartalet 2015 Antagande 4:e kvartalet 2015 Laga kraft 4:e kvartalet 2015

Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet. Detaljplanen antas av Samhällsbyggnadsnämnden.

2.2. Genomförandetid

Genomförandetiden är 10 (tio) år från det datum som planen vinner laga kraft.

Begreppet ”genomförandetid” innebär att planens gil- tighetstid är begränsad. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detalj- planen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättighe- ter som uppkommit genom planen behöver beaktas.

GRANSKNING

2.3. Ansvarsfördelning Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) ansvarar för genomförandet av planen inom kvartersmark. Detta innefattar utbyggnaden av en ny förskola, med tillhö- rande anläggningar , parkering, samt iordningställan- det av en infart-utfart till området. Lokalförsörjnings- förvaltningen ansvarar för och bekostar utbyggnaden av ny skogsstig mellan befintlig gång- och cykelbana

norr om planområdet och förskoletomten. Skogssti- gen kommer att skötas som en del av naturmarken av tekniska förvaltningen.

Det till Dammgatan tillhörande vägområdet, inklusive dike, sköts av Tekniska förvaltningen.

Släntning kommer att ske på allmän platsmark i anslutning till förskoletomten. LFF bekostar och ansvarar för återplantering av slänten på naturmar- ken i samråd med Park och skogsavdelning. Tekniska Förvaltningen genom Park och Skogsavdelningen tar över skötsel och ansvar av den återplanterade park och skogen på slänten efter det blir klart.

Borås Energi och Miljö (BEM) förlänger sina dagvat- tenledningar från Kärragårdsvägen genom gång- och cykelvägen norr om planområdet ner till Mönsterga- tan. Ledningen som avvattnar förskoletomten går på så vis i allmän platsmark och under skogsstigen som ska finnas upp till förskolan från cykelvägen. BEM ansvarar för och bekostar utbyggnaden av alla vatten- tjänster (spillvatten, vatten och dagvatten).

2.4. Huvudmannaskap

Detaljplanen har kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att kommunen är ansvarig för utbyggnad samt framtida drift och underhåll av natur inom planområ- det.

3. Fastighetsrättsliga frågor

3.1. Fastighetsägare

Detaljplanen omfattar del av fastigheten Brämhult 4:2 m.fl. som ägs av Borås Stad.

Upplåtelse av den avstyckade förskoletomten sker genom internt arrendeavtal mellan Borås Stad och Lokalförsörjningsförvaltningen.

3.2. Fastighetsbildning

Förskoletomten ska bilda egen fastighet. För detta krävs lantmäteriförrättning som Borås Stad kommer att ansöka om. Förrättningskostnader betalas av LFF.

3.3. Xxxxxxxx och ledningsrätt

Ledningar ska säkras med servitut eller ledningsrätt. Respektive ledningsägare bör teckna ett avtal med markägare.

4. Tekniska frågor

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

4.1. Vatten och avlopp, dagvatten samt värme Ledningar ska säkras med servitut eller ledningsrätt. Respektive ledningsägare bör teckna ett avtal med markägare.

4.2. El och tele

Den nya bebyggelsen kan anslutas till befintliga el- och fiberledningar.

4.3. Gång- och cykeltrafik

Gångvägar inom kvartersmark ansluter till befintligt övergångsställe. Gångvägarna och deras anslutning till befintlig väg bekostas av LFF. Lokalförsörjningsför- valtningen ansvarar för och bekostar utbyggnaden av ny skogsstig mellan befintlig gång- och cykelbana norr om planområdet och förskoletomten. Skogsstigen kommer inte att snöröjas på vintern eftersom det är en del av ett naturområde.

4.4. Parkering

Förskolans parkeringsbehov löses inom kvartersmark.

4.5. Geoteknik

En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts på platsen (se 4.2.3 Geoteknik). Utredningen säger att i samband med projektering av den planerade bebyggel- sen bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras i läge för blivande byggnader, för att i detalj

bedöma slutligt grundläggningssätt.

5. Ekonomiska frågor

5.1. Exploateringskostnader Lokalförsörjningsförvaltningen får kostnader för byg- gandet av en ny förskola samt till förskolan hörande kostnader som projekteringskostnader, anslutnings- avgifter. LFF får också kostnader för byggandet av en skogsstig mm. Borås Energi och Xxxxx AB får kostna- der och ansvar utbyggnad av samtliga vattentjänster och återställande av mark där ledningar förläggs t.ex. gång- och cykelbanan norr om planområdet.

5.2. Plankostnader

Kostnader för upprättande av detaljplanen regleras i bygglovsavgiften.

Stadskansliet

Markenheten

Xxxxx Xxxxx xx Xxxxxxx

Samråds- redogörelse

Detaljplan för Brämhult, del av Bräm- hult 4:2 m.fl. (Kärrabacken), Borås Stad, upprättad 22 juni 2015.

1. Handläggning

Samråd avseende planförslag upprättat den 30 april 2015 har ägt rum den 5 maj till den 2 juni och har annonserats i Borås Tidning. Berörda markägare har underrättats med brev till samrådet. Under samrådstiden har detalj- planen varit anslagen i Stadshuset. Handlingarna har även varit tillgängliga på kommunens hemsida.

2. Sammanfattning

Tretton remissinstanser har framfört synpunkter vid samrådet. Tre yttranden har inkommit från berörda sakägare med erinringar mot förslaget. Ett övrigt yt- trande har inkommit.

2.1 Ändringar av planförslaget

Granskningshandlingen innebär följande ändringar jämfört med samrådshandlingen:

• Bestämmelsen angående skyddsvärd natur har förtydligats.

• Bestämmelsen natur har också förtydligats för att det ska framgå att slänter till förskolan får göras i naturmarken.

2.2 Beslutsförslag

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta:

-att godkänna samrådsredogörelsen som sin egen samt att skicka detaljplanen för granskning.

- att genomförandet av detaljplanen inte kan förmodas innebära en betydande miljöpåverkan.

3. Synpunkter under samrådet

Inkomna synpunkter i samband med samrådet redovi- sas och kommenteras nedan.

3.1 Remisspart

S1 Kommunstyrelsen 2015-05-26

Det finns ett stort behov av fler förskoleplatser x Xxxx- xxxx. Kommunstyrelsen är mycket positiv till att detta planarbete har prioriterats för att kunna få fram för- skolan så snabbt som möjligt.

GRANSKNING

På plankartan bör bestämmelsen för mark och vegeta- tion ses över för att säkra de naturvärden som beskrivs i planen. Kommunstyrelsen har inget att erinra.

Remissinstans Svar datum

S1 Kommunstyrelsen 2015-05-26

S3 Tekniska nämnden 2015-05-27

S2 Länsstyrelsen 2015-XX

S5 Borås Energi och Miljö 2015-06-01

S4 Miljö- och konsumentnämnden 2015-05-29

S7 Skanova 2015-05-26

S6 Stadsdel Öster 2015-05-25

S9 Lokalförsörjningsförvaltningen 2015-05-22

S8 Räddningstjänsten 2015-05-22

S11 Naturskyddsföreningen 2015-06-01

S10 Västtrafik 2015-06-01

S13 Fritids- och folkhälsonämnden 2015-06-08

S12 Sociala omsorgsförvaltningen 2015-05-21

S14 Brämhults-Kärra 1:24 2015-05-18

Sakägare

S15 Brämhults-Kärra 1:28 2015-05-21

S16 Brämhults-Kärra 1:28 och 1:29 2015-06-01

Övriga

S17 Brämhults Hembygdsförening 2015-05-23

Kommentar

Synpunkten tillgodoses.

S2 Länsstyrelsen

Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripande- grunderna i 11 kap 10 §

PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas.

I det nordvästra hörnet av planområdet har en bäck och omkringliggande lövskog funnits skyddsvärd vid naturvärdesinventeringen. I planbeskrivningen anges att naturvärdena skyddats med bestämmelsen n Bäck och omkringliggande lövskog med höga naturvärden. Det beskrivs att här får inte naturen skadas, och skötsel ska ske varsamt. Den reglerande texten i bestämmelsen på plankartan tycks dock ha fallit bort.

Den geotekniska undersökningen klassar området som låg- till normalradonmark.

För mark som klassas som normalriskområde för radon gäller generellt att man inte kan utesluta förhöjd risk

för markradon lokalt. Det anges i beskrivningen att det därför föreskrivs, enligt anvisningar från Boverket, att grundläggning ska utföras radonskyddande. Föreskriften i form av planbestämmelse saknas däremot.

Länsstyrelsen anser att samtliga projekt bör ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringar i

form av ökad och intensivare nederbörd, höjda medel- temperaturer och värmeböljor, samt stigande havsnivåer, medför konsekvenser för i stort sätt alla samhällssek- torer och anpassningsåtgärder är därför nödvändiga. Då planhandlingarna inte behandlar klimatanpassning eller dagvattenhantering och då PM Geoteknik inte behan- dlar möjligheterna till infiltration bör planhandlingarna kompletteras beträffande detta.

Länsstyrelsen ser det som positivt att angöring till för- skolan illustrerats kunna ske skilt från gatumiljö och utan farliga backningsrörelser och förutsätter att möjligheten till trafiksäker angöring kommer att bibehållas vid ge- nomförandet.

Kommunen bedömer att förslaget inte innebär bety- dande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommu- nens åsikt.

Kommentar

Skyddet av naturområdet förtydligas.

Planbestämmelse för radon ska inte regleras på plan- karta eftersom det redan regleras enligt lag, förordning och regler som finns i PBL 8.4 § första st. p3, PBF 3:9 § första st. p2 och BBR 6:23, 6:923.

Planhandlingarna behandlar dagvattenhantering un- der punkten 4.4 teknisk försörjning. Enligt geoteknisk utredning utgörs marken av morän och har därmed en god förmåga att infiltrera vatten. Eftersom marken

kommer förändras och hårdgöras kommer området att avvattnas ner i Borås Energi och Miljös nya ledningar. När det gäller stora hårdgjorda ytor ställer Borås Energi och Miljö krav att lösningen är den bästa vald av Borås Energi och miljö ur ett långsiktigt klimatperspektiv.

Borås Energi och Miljö samt planavdelningen har tagit fram riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras i planer och kommit fram till att den långsiktigt bästa lösningen är att exploatören i den här typen av områden fördröjer dagvatten på sin tomt, som en del i klimatanpassningen, och resten tas om hand i befintliga ledningar som då har tillräcklig kapacitet. Den exakta utformningen regleras

i samband med bygglov och inte i plan, eftersom den typen av planbestämmelser inte har stöd i PBL.

S3 Tekniska nämnden

Stycket 4.3. Gång och cykeltrafik. I genomförandebe- skrivningen står det att Tekniska förvaltningen ansvarar för och bekostar utbyggnad av ny skogsstig mellan befintlig gång och cykelbana norr om planområdet och förskoletomten. Tekniska förvaltningen menar att, Lo- kalförsörjningsförvaltningen (exploatören) bekostar ut- byggnaden av skogsstigen, och svarar för driftkostnaden. Tekniska nämnden beslutar tillstyrka detaljplanen.

Kommentar

Lokalförsörjningsförvaltningen iordningställer skogssti- gen och därefter sköts den av tekniska förvaltningen som en del av naturområdet.

S4 Miljö- och konsumentnämnden

Det finns ett stort behov av förskolor i området och det är positivt att planen möjliggör en byggnation för att möta detta.

I det aktuella planområdet finns dokumenterade naturvärden som är beskrivna i både Naturdatabasen och Grönområdesplanen. Därför har en naturvärdesin- ventering gjorts för att bedöma lämpligheten i att bygga i området. Inventeringen med bedömningen av naturvärdena är mycket bra och innehåller en habitat- nätverksanalys som visar vilka områden som ska sparas för att säkra spridningskorridorer med dess kvaliteter.

I planområdets nordöstra del visade inventeringen att en bäck med omkringliggande lövskog har höga

naturvärden, varför dessa har markeras ut i plankartan med skyddsbestämmelse. Naturvärdesinventeringens synpunkter har således tillgodosetts och planen bedöms därför inte ha negativ inverkan på miljön.

S5 Borås Energi och Miljö

Vatten hämtas från 90 ledningen vid Dammgatan. Dagvatten och spillvatten avleds till mönstergatan via gång- och cykelbanan. Det behövs ett u-område för att säkerställa att ledningarna kan dras fram till förskolan. Det fungerar ej med boende sprinkler. Normalt uttag gäller.

Kommentar

U-område kombineras inte med allmän platsmark. BEM borde istället söka ledningsrätt för de ledningar som behöver gå i naturområdet. Övriga synpunkter noteras.

S6 Stadsdel Öster

För Stadsdelsnämnden Öster är det angeläget att loka- liseringen och utbyggnaden av förskolan följer Borås Stads lokalprogram för förskolor. Stadsdelsnämnden Öster anser det angeläget att förskolebyggnaden kan utformas så att det blir bra solförhållanden samt att angöringsmöjligheterna blir goda ur ett föräldrapers- pektiv. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att lekmiljön utformas på ett anpassat sätt samt att planområdet får en säker och trygg trafikmiljö. Stadsdelsnämnden Öster ställer sig positiv till förslaget till detaljplan.

S7 Skanova

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har tagit del av rubricerat ärende och låter meddela att det ej finns något att invända mot planförslaget. Xxxxxxx har inga anläggningar inom aktuellt område.

S8 Räddningstjänsten

Räddningstjänsten har följande synpunkter på detalj- planen:

-Vattenflödet i brandposterna i området bör vara 1200 liter/min enligt VAV P 83. Detta för att planen ska möjliggöra förskola, skola eller vårdanläggning.

- Avståndet från räddningstjänstens uppställningsplats för släckfordon till angreppsväg såsom entré, bör inte överstiga 50 meter. Avståndet från släckfordon till brandpost bör inte överstiga 75 meter. Avståndet mellan brandposter bör således inte överstiga 150 meter.

- Vid en brand kan det produceras stora mängder släck- vatten. Om de angränsande områdena anses skyddsvärd bör åtgärder vidtas för att förhindra eller försvåra att släckvatten når dessa.

- Det bör utredas ifall det finns särskilda risker beträf- fande översvämning i området. Eventuella risker bör, vid behov, reduceras.

Kommentar

De frågor som räddningstjänsten lyfter regleras inte i detaljplan utan ska behandlas i kommande bygglovskede i samråd med Borås Energi och Miljö. Utifrån områdets topografi kan översvämningsrisk uteslutas.

S9 Lokalförsörjningsnämnden

Berörd Stadsdelsnämnd har i Lokalresursplanen lyft be- hovet av förskoleplatser i området och tycker att placer- ingen är bra. Behovet är att få plats med 120 barn varav nettoökningen är 46 barn. Lokalförsörjningsnämnden beslutar att tillstyrka den förslagna detaljplanen.

S10 Västtrafik

Västtrafik genomför just nu en översyn av hållplatser och trafikeringsmöjligheter i Brämhult, som syftar till att utreda vad som går att göra för att snabba upp

kollektivtrafiken och öka dess attraktivitet. Bland annat berörs hållplats Batikgatan som ligger i nära anslutning till planområdet. Hållplatsen kan komma att dras in och ersättas av en ny hållplats i korsningen Dammgatan – Kamgarnsgatan. Vi vill vara med i det fortsatta arbetet gällande de frågor som rör kollektivtrafiken.

Kommentar

Även ett läge i korsningen Dammgatan - Kamgarn- sgatan är ett bra läge för att förskolan ska ha nära kollektivtrafik. Med tanke på lokaliseringen av den nya förskolan kanske Västtrafik ska överväga att ha hållplat- sen kvar eftersom det kommer vara mer människor i rörelse kring en förskola och på så vis skapa en större trygghet även för människor som väntar vid hållplatsen om dessa samlokalisereras.

S11 Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen har inga synpunkter.

S12 Sociala omsorgsnämnden

Nämnden har inget att erinra mot förslaget. Sociala omsorgsnämnden vill lyfta fram att det är viktigt att planen följer det styrdokument som är antaget i staden: Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning.

Kommentar

Detaljplanen har anpassats för att lekmiljöerna på för- skolan ska kunna göras tillgängliga fullt ut. I övrigt styrs frågor om tillgänglighet i byggnader i bygglovskedet.

S13 Fritids- och folkhälsonämnden

Nämnden anser att området lämpar sig väl för att bygga en förskola. Det finns närhet till bebyggelse och en bra infrastruktur för dem som går och cyklar. Det kan bli ett bekymmer att närmaste busshållplats är 300 meter bort, då fler kan frestas att ta bilen i stället för bussen. Därmed kan det finnas risk för att miljön utanför för- skolan blir sämre för oskyddade trafikanter. Att för- skolan kommer att ligga mitt i ett grönområde ger bra förutsättningar för utevistelse och rörelse för barnen.

Kommentar

Borås Stad kommer att arbeta för att busshållplats ska finnas nära förskolan.

3.2 Sakägare

S14 Fastighetsägare till Brämhults-Kärra 1:24

Ett förslag om utbyggnad av Kärrabacken har utsänts till boende i intilliggande fastigheter med försäkran om att naturmiljön inte skall skadas och att bullernivån inte nämnvärt kommer att höjas till följd av en sådan byg- gnadssatsning. I planeringen ingår dock att “ta bort” den naturliga gräsvallen på den södra sidan av Dammgatan, samt att placera in- och utfarter vid denna gata, mitte- mot det befintliga bostadsområdet Kärra Hage.

Villorna längs Kärrahagsvägen är byggda med framsidan som baksida d v s med sina trädgårdar mot vägen, vilket kompenserats av en rogivande utsikt mot en naturlig gräsvall med växtlighet av tall och björk, allt i harmoni med områdets orörda karaktär, där tomter är omgärdade av gärdesgårdar, skog och äng. Gräsvallen har också en viktig ljuddämpande funktion, då den akustiskt förhin- drar motorljud och buller från att eka på bägge sidor. (Se bilaga 1-3).

GRANSKNING

Bebyggelsen i Kärra Hage består av högt prissatta trävil- lor i olika storlekar, byggda i klassisk svensk stil. De som valt att bo i den här miljön har gjort så för att de prioriterat naturen och känslan av närhet till landet. Att

förändra konturerna på omgivningen så radikalt och beröva de boende en estetisk naturtillgång, är ett ingrepp som inte kan ske utan ekonomiska konsekvenser. Det blir de som investerat i hem längs Kärrahagsvägen

med utsikt mot Dammgatan som kommer att drabbas hårdast. Är Borås Stad beredd att gå in och kompensera den värdesänkning på dessa villor som kommer att up- pstå om projektet genomförs?

Det finns ett stort behov av förskoleplatser, och det finns likaledes god anledning att använda Kärrabackens mark, som nu är täckt av sly, på ett förtjänstfullt sätt.

Den stora frågan är dock hur man skall anlöpa området utan att fördärva dess befintliga karaktär? Det estetiskt mest tilltalande sättet vore därför att bygga en tvärgata till Kyrkvägen, det vill säga en parallellgata till Batik- gatan, strax väster om rondellen. Den skulle fungera som en gemensam in- och utfart till förskolområdet.

Då en sådan ny bilväg skulle korsa den befintliga gång- och cykelvägen som går från Kärra Hage i riktning mot busshållplatsen Batikgatan, får riktningen på gångvägen justeras, med en förgrening inåt mot förskolan och en annan ut mot Kyrkvägen. Här finns ytterligare en viktig faktor att beakta, vilket är trafiksäkerheten för fotgän- gare på Kyrkvägen. Det saknas nämligen en trottoar strax väster om rondellen, vilket är mycket trafikfarligt kvällstid. Om en trottoar byggdes från övergångsstället vid rondellen och ned mot Batikgatan, skulle gång-och cykelvägen från Kärra Hage kunna mynna ut i trot- toaren lite högre upp på Kyrkvägen än den gör för närvarande(Se skiss Bilaga 4).

Att rensa upp allt sly mellan den nuvarande gångvägen och Kyrkvägen skulle bli en stor förbättring för hela området, då det inte känns tryggt att gå där på kvällarna. Det skulle också se betydligt trevligare ut för de boende i det röda huset mittemot det nuvarande sly-området.

En annan viktig fråga kvarstår. Hur kan man planera att bygga 253 m högt trevåningshus i ett område som Brämhult som är ett utpräglat låghusområde? Varför

skall just denna förskola förutsätta att personalen skall åka hiss med barnen eller bära dem i trappor, när man brukar anlägga enplanshus för sådana syften. Det alltid viktigt att eftersträva arkitektonisk enhetlighet när man uppför nya byggnader och att ta hänsyn till områdets helhetskaraktär. Gör man det kan resultatet bli riktigt bra. Att gå ifrån grundtanken bakom Kärra Hage-konceptet, och faktiskt spoliera det för de bo- ende mittemot Kärrabacken, vore däremot en allvarlig felsatsning

Kommentar

Samhällsbyggnadsnämnden anser att placeringen av förskola är rätt utifrån trafik, buller, kulturmiljöaspekter samt växt- och djurliv. Byggnaden kommer inte vara 253 meter utan det är byggnadens höjd i Borås höjd- system. Marknivån på platsen är idag +242 och den nya byggnaden tillåts vara +253. Byggnadens höjd är alltså skillnaden där emellan (11 meter) vilket motsvarar 3 våningar. Synpunkten att inte anlägga förskola på platsen tillgodoses inte.

S15 Brämhults-Kärra 1:28

Om jag tolkat kartan riktigt kommer det vara en separat infart respektive utfart. Om utfart är planerad i höjd med Kärra 1:27 och 1:28 finner jag det lämpligare att byta placering på utfart och infart. Skälet till att det är lämpligare att ha utfarten i höjd med infart till område Kärra och Kärra 1:24 är att Kärra 1:24 ligger högre än Kärra 1:27 och 1:28 och på så vis kommer inte fas- tighetsägare påverkas av fordons strålkastarljus i lika hög grad. Mot grannarna i väster behålls en skogsridå för att minska ljud och insyn. Vilka sådana åtgärder kommer att vidtas mot fastighetsägare åt öst (området Kärra)?

Att bullernivån kommer att stiga markant är en självklar- het med tanke på förskolans storlek/antal platser. Om tanken är att det kommer vara både in och utfart på båda ställen undrar jag vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förhindra att strålkastarljus slår in i de fastigheter som berörs?

Vilken byggnadshöjd över kartans nollplan är plane- rad? Kommer byggnaden vara i ett plan endast? Varför undviks fyrvägskorsning? Lämpligt vore att skapa en såd an korsning med tillägg stopplikt.

Förslag på åtgärd för att minska insyn och buller för fastighetsägare på området Kärra är att placera ett staket alternativt bullerplank mellan Dammgatan och sten- muren som vetter mot område Kärra.

Kommentar

Som illustrationskartan är ritad är det tänkt att utfarten ska vara längst i söder för att det blir den mest trafik- säkra lösningen. Dock är det inget som styrs i detalj- planen. Varför skogsridå lämnats mot grannar i väst är för att de hamnar närmare förskolans vistelseytor och för att det inte finns någon väg eller annat som skiljer platserna åt.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Angående höjder se svar till boende på Kärrahagsvä- gen 2. Fyrvägskorsningar är inte en trafiksäker lösning. I sammanhanget är de trafikökningar som kommer som en följd av en förskola små. Platsen har idag bullervärden långt under gällande riktvärden och de

kommer inte att överskridas på grund av en liten lokal trafikökning. För övriga synpunkter se kommentar till Brämhults-Kärra 1:29 och Brämhults-Kärra 1:28 nedan.

S16 Brämhults-Kärra 1:28 och 1:29.

I underlaget för detaljplanen framgår att ’’detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande trafikökning’’. Detta antagande kan inte vara riktigt. På förskolan kom- mer ca 120 barn och 18 anställda att vistas. Ett lätt över- slag betyder att det kommer innebära en ökning med åtminstone 250-300 bilar extra per dygn som passerar på Dammgatan.

För boende på Kärrahagsvägen kommer det innebära att istället för en naturskön utsikt med skog och gamla fina stenmurar kommer vi att titta rakt in på förskolan och en stor parkeringsplats (samt eventuellt även ett stort trevåningshus). Husen är anpassade för tomten med stora glaspartier mot väster då insynen är begrän- sad från Dammgatan p.g.a. att den ligger belägen på en lägre höjd än bostadshusen. Ett eventuellt trevåningshus kommer att hamna på samma höjd som bostadshusen.

Utfarten från förskolan är belägen direkt utanför Bräm- hults-Kärra 1:28. Alla bilar som kör ut från parkeringen utanför förskolan kommer genomlysa husen på andra sidan Dammgatan med strålkastarna. Det upplevs som mycket störande under den mörka årstiden.

En lokalisering söder om Knalleledens gångbro skulle innebära att den betydande trafikökningen inte kommer att påverka boende i Brämhults-Kärra området. Buller och avstånd till kollektivtrafik skiljer sig inte nämnvärt jämfört med föreslagen lokalisering. Söder som gång- bron kommer man heller inte att behöva riva befint- liga gamla fina stenmurar som man så fint bevarat på Brämhults-Kärra.

Begränsa detaljplanen till att enbart tillåta enplanshus. Ett enplans hus ger begränsad insyn då det kommer att ligga beläget lägre än bostadshusen närmast Dam- mgatan på Brämhults-Kärra området. En plantering av träd och buskar mellan Dammgatan och vägen/

parkeringen på förskoleområdet skulle även bidra till att dölja xxx och parkering och ge ett intryck av grönska.

Ett byte av infart/utfart skulle innebära att störande ljus från bilstrålkastare inte kommer att påverka

Kommentar

GRANSKNING

I sammanhanget är trafikökningen liten. Dessa resor görs förmodligen redan idag i närområdet eftersom barnen i Brämhults-Kärra redan nu går i förskola. Lo-

kaliseringen kan bidra till att minska biltrafiken eftersom det blir gångavstånd till förskolan för många barnfa- miljer och förskolan ligger nära kollektivtrafik.

Till boende på Kärrahagsvägen är det cirka 60 meter vilket gör att insynen och störande ljus från bilar blir begränsat. Borås Stads skogsavdelning skulle kunna låta flytta delar av vegetationen som behöver tas bort från planområdet till naturmarken mellan Dammvägen och där utfarten byggs. Planuppdraget som Kommun-

styrelsen lämnat är för den här platsen därför är det inte aktuellt att utreda en annan lokalisering, synpunkten kan ej tillgodoses. Detaljplanen kommer inte att begränsa detaljplanen till att enbart tillåta enplanshus.

3.3 Övriga

S17 Brämhults Hembygdsförening

Brämhults Hembygdsförening önskar skänka två mod- eller av Örnatorpet till utsmyckning i den kommande Kärrabackens förskola. Örnatorpet var ett torp beläget nordväst om och alldeles utanför det nybyggda Kär- ragårdsområdet och således inom promenadavstånd för barnen för förskolan. Torpområdet undersöktes i ett projekt av elever från Myråsskolan och det bestående resultatet av projektet är två modeller av torpet med omgivning.

Modellerna, som ger en god bild av ett torp i forna tider, torde lämpa sig för visning bakom glas, förslagsvis i entrén för förskolan och borde därvid även kunna tjäna ett pedagogiskt syfte. Det är vår förhoppning at, genom att modellerna tas med tidigt i planeringen, entrén kan utformas så att modellerna kan utgöra utsmyckning.

Modellerna, som är utförda på en platta av spånskiva har måtten ca 80 x 125 cm resp. 80 x 120 cm. Modellernas utseende visas i bil. 1. Taken går också att lyft av på den rektangulära modellen, så att husens inre kan ses

Kommentar

Synpunkten har vidarebefordrats till Stadsdel Öster och kontaktperson har förmedlats.

Planavdelningen

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx planchef planarkitekt

sAmhÄllsbyGGnAesförvAltninGen

postAeress Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Borås Stad, 501 80 Borås besöKsAeress Xxxxxxxxxx 00

tfn 033-35 70 00 (växel) e-post xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xx webbplAts xxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx

SP3

BESLUTSFÖRSLAG

Miljörapport tertial 1:2015 för Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås besluta:

Rapporten godkänns och läggs till handlingarna.

2015-08-18	Xxx Xxxxxxxxx
Datum	Kommunalråd

Tillstyrkes

Alternativt förslag

2015-08-18
Datum	Kommunalråd

Samverkan

Nej

Kommentar:

Diarienummer: 2015/KS0395 403 Programområde: 2

Handläggare: Xxxxxx Xxxxxxxxx, tfn 73 22 Datum/avdelningschef: 2015-05-04 / bh

Miljörapport Tertial 1:2015

Kommunstyrelsen

Inledning

Kommunstyrelsens förvaltning Stadskansliet har en liten miljödiplomeringsgrupp som inte mötts så ofta under tertial 1, men var och en jobbar med mer konkreta insatser som leder till att engagemanget sprids hos medarbetarna. Samarbete med Samhällsbyggnadsförvaltningen har också inletts kring kunskap om återvinning för gemensamma personalmatsalen. Ett par goda exempel är att vissa fått med miljömål som en stående punkt på APT-agendan på sin avdelning, samt att nyheter presenteras på intranätet tex om återvinningsbingarna i personalmatsalen och utrustningen för resfria möten.

Att planera in miljöutbildning för Kommunstyrelsens politiker har varit en viktig uppgift tertial 1.

De miljömål där Kommunstyrelsen har ansvar medan andra förvaltningar och bolag är utförare (utan att ha beställning från Kommunstyrelsen) har inte prioriterats i uppföljning av miljömål tertial 1 2015.

Miljömålsarbetet 2015

Arbetet mot miljödiplomering har lett framåt kring vissa frågor;

* Miljökoordinatorn har engagerat studenter från Miljöbron som under våren arbetar med text kring förvaltningens miljöpåverkan.

* Återvinningsbingar har installerats i personalmatsalen (betalas av förvaltningschefen) och töms gratis av Arbetslivsförvaltningens Återbruk på uppmaning av Stadskansliets miljökoordinator via mail när det behövs.

* Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare har erbjudits delta i miljöutbildning 11 maj i tre timmar (samma utbildning som de anställda får via Miljöförvaltningen). Politikertiden betalas av klimatkompensationsavgiften.

* Utrustning för resfria möten (headset och kameror) är inköpt för delar av klimatkompensationsavgiften och ska delas ut i samband med att alla fått sina datorer migrerade till nytt system i april.

* Arbetet med Götalandsbanan är inne i ett intensivt planeringsskede, både lokalt tex hur sträckning ska gå genom kommunen, regionalt och nationellt tex med Sverigeförhandlingen.

Goda exempel

Ett par goda exempel är att vissa fått med miljömål som en stående punkt på APT-agendan på sin avdelning, samt att nyheter presenteras på intranätet tex om återvinningsbingarna i personalmatsalen och utrustningen för resfria möten. Härmed vet alla varför, hur och vem man vänder sig till om man vill veta mer. APT dokumenteras och sparas i anteckningar, samt Nyheter sparas i Intranätet, därmed blir åtgärder bestående och spårbara. Planering har startats för att till hösten lyfta fram bättre varför och hur sortering av olika förpackningar pågår i personalmatsalen.

Kommunstyrelsen, Miljörapport Tertial 1:2015 2(3)

Hållbara perspektiv

Beskrivning

I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål.

Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet

Miljöutbildning för alla anställda (1b)

Indikatorer

Utfall 2013

Utfall 2014

Utfall T1

2015

Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete

56%

72%

Kommentar Ytterligare 11 personer har gått miljöutbildningen januari-april 2015. Tillsammans med de tidigare 50 så blir det 61 personer som gått utbildningen 2014 och t om tertial 1 2015.

11 personer från Stadskansliet har gått Miljöförvaltningens utbildning under januari till april 2015. Det är främst personer från sekretariatet som gått, men även från strategisk samhällsplanering/mark, kvalitet/utveckling samt ekonomiavdelningen.

(Xxxxx Xxxxxxxxxx på Miljöförvaltningen har tillfrågats 30 april om hur många Stadskanslister som gått utbildningen tertial 1 - frågan ställas så nära tertialens brytpunkt som möjligt.)

Kommunstyrelsen, Miljörapport Tertial 1:2015 3(3)

Document Metadata

Table of Contents

N1

Document Metadata