Marknadsanalys. En enklare genomlysning på internet av utbudet av cateringtjänster i Strängnäs kommun gav följande resultat: Megs kök och trevligt Xxxxx kantin Café Prinsen ICA Xxxxxxxxxx, företrädelsevis smörgåstårtor och brickor med olika innehåll Gripen Gripsholms värdshus Slottspaviljongen Det kan finnas fler företag i kommunen som är intresserade av att svara på en upphandling av catering till kommunens verksamheter men det behöver undersökas i samband med förarbetet till en sådan upphandling. Flera av restaurangföretagen erbjuder catering på förfrågan. Det är i dagsläget oklart hur de befintliga leverantörerna i kommunen förhåller sig till de krav som ställs i det måltidspolitiska programmet.
Marknadsanalys. Anbudsgivaren ska kunna hjälpa avropsberättigad myndighet med analys och rådgivning för att skapa en överblick av marknaden som ska resultera i den bästa kommunikationslösningen utifrån de förutsättningar som avropsberättigad myndighet har. Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav avseende marknadsanalys? Ja/Nej. Ja krävs
Marknadsanalys. Skolfastigheter Efterfrågan på skolfastigheter är stor, särskilt i storstadsregioner som har en stark befolkningstillväxt. Skolfastigheter är ett relativt nytt segment på investerarmarknaden, men utgör idag en stor del av marknaden för samhällsfastigheter. Skolfastigheterna är attrak- tiva bland investerarna då hyresavtalen i regel är långa, mindre konjunkturkänsliga, stabila hyresnivåer och där det geografiska lä- get har mindre betydelse än för kommersiella fastigheter. Under de senaste tre åren har nyproduktionen av förskolor och skolor ökat kraftigt och om byggtakten håller i sig bör målet om nästan 1 000 nya skolor kunna nås inom den kommande 10-årspe- rioden. Skolan finansieras av kommunen med s.k. skolpengen. Finansie- ringen varierar mellan olika kommuner. Dock får alla skolor samma skolpeng inom en och samma kommun, oavsett om det är en fristående- eller kommunal aktör. Utöver skolpengen ger kom- munerna påslag för socioekonomisk resursfördelning till skolor som har elever med utländsk bakgrund eller till skolor som är be- lägna i områden med låg utbildningsnivå. Vissa kommuner ger ex- tra ersättning till skolor med höga hyror (skolor som antingen av- ser nyproduktion eller är belägna i ett område med höga hyresni- våer). Skolan kostar olika mycket i olika kommuner. Glesbygdskommuner har ofta högre kostnader per elev än övriga kommuner, då det är dels kostsamt att bedriva små skolor i glesbygd eftersom lokalerna ofta är stora i förhållande till antalet elever och dessutom är per- sonalkostnaderna högre per elev om antalet elever är lågt. Lokal- kostnaderna i storstäderna är ofta högre än i övriga delar av lan- det. När en kommun fördelar pengar till skolor ska den s.k. likabehand- lingsprincipen gälla, vilket innebär att kommunala och fristående skolor ska kunna bedriva sin verksamhet på lika villkor. Fristående skolor får dock ett påslag för moms och administration, kostnader som inte kommunala bolag har. Skolverket har i en rapport redovisat genomsnittlig skolpeng och lokalkostnader per elev för 2018, se tabellen nedan. Genomsni ttliga lokalko Total skol- peng stnader av skolpe Varav lokalkostna- der ng per elev Andel lokalkostna- der Lokalkostnad kr/kvm Förskola 153 200 21 450 14% 2 150 I genomsnitt uppgick lokalkostnader till 21 450 per elev inom för- skolan, vilket motsvarar ca 14 % av den totala skolpengen. Vid be- räkning av lokalkostnader har schablonvärden använts för antalet elever. Då hyran på skolfastigheter påverkas av hur stor skolpe...
Marknadsanalys. Allmänt Pandemin har satt ett djupt avtryck i den globala ekonomin 2020. Under hösten försämrades konjunkturläget ytterligare i samband med att smittspridningen åter tog fart vilket följdes med skärpta restriktioner. En ljusglimt i tillvaron är dock att det nu finns ett vaccin framtaget och vaccinationen har påbörjats för prioriterade grupper. Konsekvenserna av krisen kommer dock att finnas kvar en lång tid framöver i form av högre statsskulder i flertalet länder, hög ar- betslöshet, högt skuldsatta företag och ett tryck på strukturom- vandling i ekonomin. För att ge stöd till den ekonomiska utvecklingen beslutade Riks- banken december 2020 att förlänga Riksbankens värdepappersköp från 500 miljarder till 700 miljarder kr. Reporäntan lämnades oför- ändrad på 0 % och beräknas vara oförändrad under de kommande åren. Enligt Riksbankens prognos sjönk BNP med ca 4 % under 2020. Pandemin har påskyndat strukturomvandlingen i samhället, en omvandling som är nödvändig för att nå de långsiktiga miljömålen. Lokal produktion och konsumtion har ökat. Även om lokal pro- duktion medför dyrare arbetskraft kan det på sikt leda till teknisk innovation och högre produktivitet. Ökad digitalisering har med- fört minskat resande och lokaler kan nyttjas mer effektivt. Bostadsmarknaden har stått emot krisen bra med stigande bo- stadspriser. Högre bostadspriser har även noterats i flera andra länder. Ökat distansarbete har sannolikt inneburit att fler är villiga att öka sin boendekostnad för att få mer bostadsyta och efterfrå- gan på fritidshus har ökat kraftig till följd av minskat resande. Även om hushållens disponibla inkomster har minskat, har bostadsinve- steringarna gynnats av lågt ränteläge och av hushållens finansiella förmögenhet som har utvecklats positivt. Finansmarknaden Aktiepriserna har stigit påtagligt sedan det stora fallet under inled- ningen av 2020, det råder dock stora skillnader i återhämtningen mellan olika sektorer. Teknologibolag och bolag som arbetar med internetbaserad handel har stigit kraftigt sedan i våras medan t.ex. hotell- och flygbranschen har haft en mycket svag utveckling. Ne- dan illustreras ett index för fastighetsbolagen jämfört med de tret- tio bolag med störst omsättning på Stockholmsbörsen de senaste 12 månaderna. Den högt värderade aktiemarknaden är känslig, men stärktes efter det amerikanska presidentvalet och i samband med att framsteg gjordes i utvecklingen av ett vaccin mot Covid-19. Läget på obligationsmarknaden har också förbättrats s...
Marknadsanalys. Industrin har under 2011 uppvisat en fortsatt god lönsamhet även om det under slutet av året inom enstaka branscher och bolag dykt upp vinst- varningar, neddragningsvarsel och investeringsåtstramningar. Sverige, Danmark och Norge har som länder betraktat visat upp starka finanser men regeringarna har på senare tid visat upp en ökande pessimism inför det kommande året. En samlad bedömning ger vid lag att vissa branscher kommer att få det tuffare framöver och att den totala investe- ringsnivån kommer att sjunka något.
Marknadsanalys. Innan en upphandling påbörjas ska vid behov en nuläges- och marknadsanalys genomföras. Om analysen leder till att väsentligt förändrade förutsättningar och/eller behov uppmärksam- mas, beslutar kommunstyrelse eller berörd nämnd om upphandlingens genomförande.
Marknadsanalys. Allmänt Vi har för närvarande ett starkt konjunkturläge med stor efterfrå- gan på både varor och tjänster. Stark efterfrågan har, i kombinat- ion med utbudsbegränsningar, logistikproblem och stigande råva- rupriser och elpriser, medfört till högre konsumentpriser och höjd inflation. Riksbanken bedömer dock att prisökningar till följd av utbudsstörningar kommer att vara övergående, varför Riksbanken valde under det senaste mötet i december att hålla reporäntan oförändrad på 0 % och att fortsätta köpa obligationer för ytterli- gare 37 miljarder kr under det första kvartalet 2022.