DETTA ÄR PREVAS
DETTA ÄR PREVAS
MED SPETSKOMPETENS INOM inbyggda system och industriell IT bidrar Prevas med innovativa lösningar som skapar tillväxt. Prevas
startade 1985 och är huvudleverantör och utvecklingspartner till ledande företag inom branscher som life science, telekom, fordon, försvar, energi samt verkstadsindustrin. Kontor finns i Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Förenade Arabemiraten och Indien med drygt 550 medarbetare. Prevas är börsnoterade sedan 1998, NASDAQ OMX nordiska börs Stockholm.
För mer information, besök gärna xxx.xxxxxx.xx.
Affärsområde Produktutveckling
INBYGGDA SYSTEM. Prevas är ledande inom mjukvara, elektronik och mekatronik för inbyggda system och har hjälpt tusentals företag att utveckla sina idéer och smarta produkter. Framgångsrik lansering av en ny produkt kräver intensivt fokus på produktkvalitet, kostnad och utvecklingstid (time-to-market). Vi erbjuder ett komplett tjänsteutbud som effektiviserar varje fas i ett utvecklingsprojekt.
INNEHÅLL
Verksamhetsbeskrivning
Ordförande har ordet 4
Året i korthet 6
VD har ordet 8
Vision, mission, mål och strategier 10
Affärsområde Produktutveckling 12
Affärsområde Industrisystem 14
Kundprojekt inbyggda system 16
Kundprojekt industriell IT 17
Xxxxxxx och försäljning 18
Medarbetare 22
Aktien 24
Koncernledning 26
Styrelse 27
Finansiell information
KONTOR FINNS I
Sverige
Danmark Norge Tyskland Indien
Göteborg, Jönköping, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Västerås
Aarhus, Köpenhamn Oslo, Kongsberg Grossbettlingen Bangalore
Fem år i sammandrag 28
Finansiella nyckeltal 29
Definitioner 29
Förvaltningsberättelse 30
Resultaträkning koncernen 34
Rapport över totalresultat koncernen 34
Balansräkning koncernen 35
Affärsområde Industrisystem
INDUSTRIELL IT. Prevas är ledande inom Manufacturing Execution Systems (MES), Enterprise Manufacturing Intelligence (EMI) och Automa- tion där vi effektiviserar våra kunders produktionsprocesser. Investeringar i nya arbetsprocesser och produktionsnära IT-system blir allt viktigare. Vi erbjuder lösningar och produkter som täcker alla produktionsnivåer.
Kassaflödesanalys koncernen 36
Förändringar i koncernens egna kapital 36
Resultaträkning moderbolaget 37
Rapport över totalresultat moderbolaget 37
Balansräkning moderbolaget 38
Kassaflödesanalys moderbolaget 39
KONTOR FINNS I
Sverige
Norge
Förenade Arabemiraten
Borlänge, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Malmö, Sandviken, Västerås
Oslo, Kongsberg Dubai
Förändringar i moderbolagets egna kapital 39 Noter 40
Revisionsberättelse 61
Bolagsstyrningsrapport 62
Information till aktieägare 66
Adresser 67
2 3
Innovation for Growth | ORDFÖRANDE HAR ORDET Innovation for Growth | ORDFÖRANDE HAR ORDET
NÖJDA KUNDER GENOM FRAMGÅNGSRIKA IDÉER
”Vad kommer härnäst och vad innebär det?”
Det är en återkommande punkt på dagordningen på Prevas styrelsemöten. ”Prevas Next” är punkten på dag- ordningen där vi enbart diskuterar framtidsscenarion.
GENOM ATT STÄNDIGT ligga långt framme i innovativt tänkande kan vi peka ut Prevas färdriktning och fokusera på hur vi kan tillföra mervärde i våra kunders affärsverksamhet. Självklart är detta en diskussion som måste föras på styrel- semötena, men även mellan dem. Prevas existensberättigande, Prevas tillväxt och Prevas lönsamhet har alltid bottnat i att vi hjälper andra företag att utvecklas och växa. Mer än 4 000 produkter och hundratals unika patent har redan kommit våra kunder till del. I samma utsträckning har vi även bidragit till förbättrad produktivitet, kvalitet och lönsamhet i våra uppdragsgivares in- dustrianläggningar. Och så måste det fortsätta. För många företag lever farligt idag, avsaknad av nödvändig produktutveckling i kombination med dagens snabba teknikskiften kan få företag att tappa sin marknad mycket snabbt.
Likaså kan för långsamma automatiseringsprocesser och brist på effektivitet göra att tillverkande industri inte klarar sig på den allt mer konkurrensutsatta globala marknaden. Ibland är gränsen mellan att vinna och försvinna hårfin, mellan glödhet och iskall, det har vi fått se många skakande exempel på de senaste åren.
På Prevas ser vi det som vår uppgift att hjälpa våra kunder att gå över bron till framtiden utan att hamna i det kalla vattnet. De flesta börjar nu också inse att partnerskap är en viktig framgångsfaktor. Att Prevas starka kompetens
är mycket värdefull blir allt tydligare. Vi har en kvalificerad mix av affärser- bjudanden, allt från strategiutredningar till genomförande av IT-baserade förändringsprojekt.
Prevas är idag ledande inom produktutveckling och inbyggda system i Norden. Men det finns mycket mer att uppnå här hemma såväl som i Norden och övriga Europa och vi rustar för att kunna hjälpa företag med att ta ansvar för hela
deras produktutveckling; något vi gör redan idag för vissa kunder. Det kostar att ligga på topp, så även om vårt omsättningstal per medarbetare är bland det högsta i vår bransch, så är vår lönsam- het ännu inte bland de högsta i branschen. Men vår inriktning och våra satsningar kommer ge framtida resultat. Vi vet vad vi vill och har strate- gin klar för att komma dit.
Sammanfattningsvis så är jag relativt nöjd med 2011. Vi har tydliggjort vad som är a och o i verk- samheten och affärsområdena Produktutveckling och Industrisystem utvecklas i helt rätt riktning. Vi har byggt en större bas i Danmark och Norge och fått igång vårt dotterbolag i Indien där kvalifi- cerade resurser för smartshoring finns. Vi ligger, som vi har gjort sedan 1985, mycket högt i antalet nöjda och återkommande kunder och vi har unika kvalitetstal gällande leveranssäkerhet och garanti.
Xxxxx Xxxxxx
ORDFÖRANDE PREVAS AB
4 5
Innovation for Growth | ÅRET I KORTHET Innovation for Growth | ÅRET I KORTHET
VIKTIGA HÄNDELSER 2011
2011 VAR ETT BRA VERKSAMHETSÅR FÖR PREVAS. VÅRA KUNDER ÄR SPRIDDA ÖVER HELA VÄRLDEN OCH EFTERFRÅGAN PÅ VÅRA TJÄNSTER FORTSÄTTER ATT VARA GOD.
FÖRVÄRV AV DORÉDEVELOPMENT I DANMARK
Prevas har från den 15 juni tecknat ett inkråmsavtal om förvärv av 100 procent av teknikföretaget DoréDevelopment ApS i Danmark. Företaget utvecklar kundanpas- sad elektronik och mjukvara. Via förvärvet av DoréDevelopment stärker Prevas sin utvecklingskapacitet ytterligare. Utöver en attraktiv kundportfölj och eftertraktad spetskompetens, får Xxxxxx även tillgång till goda samarbetsrelationer med produ- center av betalningsterminaler.
FÖRVÄRV AV CREO DEVELOPMENT I NORGE
Prevas har förvärvat 66,7 procent av Creo Development AS i Norge, med 15 med- arbetare. Företaget är ett utvecklingshus inom elektronik, inbyggd programvara, mekanik och industriell design. Förvärvet stärker Prevas pågående expansion inom området produktutveckling och inbyggda system i Norge. Tillträdesdag den 14 november 2011.
NYA ETABLERINGAR I SVERIGE OCH NORGE
Prevas har öppnat kontor i Sandviken och Kalmar, vilket är det 14:e respektive 15:e kontoret i Sverige. Närheten till kunder i regionerna gör att Prevas har valt att stra- tegiskt etablera sig på dessa orter.
Prevas är ledande inom produktutveckling och inbyggda system i Linköping och erbjuder sedan 1997 företag i regionen tjänster inom dessa områden. Ett naturligt och strategiskt viktigt steg har tagits och Prevas erbjuder nu även tjänster inom industriell IT till regionen. Från start består den nya verksamheten i Linköping av 6 medarbetare med mål att växa kraftigt inom en treårsperiod.
Expansionsmöjligheterna i Norge ses som stora och Prevas har i Kongsberg öpp- nat sitt andra kontor i Norge. Kongsberg har blivit ett av Norges största högteknolo- giska områden med flera internationella företag etablerade på orten. Prevas tjänster, både inom inbyggda system och industriell IT, passar mycket bra in i området.
TECKNAT STRATEGISKT SAMARBETE MED KITRON ASA
För att på bästa sätt möta framtida krav från kunder som vill ha en heltäckande sup- port både för att utveckla och tillverka sina produkter har Prevas AB och Kitron ASA ingått ett strategiskt samarbetsavtal. Samarbetet stärker både Prevas och Kitrons marknadsledande positioner inom inbyggda system, produktutveckling och till- verkningstjänster för elektronik (Electronic Manufacturing Services) i Norden och skapar en bra plattform för vidare utveckling utanför Norden.
EXKLUSIVT AVTAL MED SWEREA MEFOS
Prevas har tecknat ett avtal som ger oss exklusiv rätt att under 10 år använda Swerea MEFOS beräkningskärna FOCS-RF (Furnance Optimization Control System) i glo- bala leveranser av ugnsoptimeringssystem. XXXX har hjälpt stålindustrin att sänka energiförbrukningen med 5 till 20 procent i de ugnar där systemet installerats.
FEM STÖRSTA KUNDER 2011
2011
2010
2009
2008
2007
INT ÄKTER OCH RESUL T A T
Rörelsens intäkter, Mkr Rörelseresultat, Mkr Resultat efter skatt, Mkr
MARGINALER
EBITDA/Resultatmarginal före avskrivningar, % EBIT/Rörelsemarginal, %
Resultatmarginal, %
615,2
47,1
33,8
519,4
14,6
9,0
513,2
–19,3
–15,4
615,7
70,3
50,1
470,9
19,0
11,6
9,3
7,7
7,5
5,3
2,8
2,5
–1,2
–3,8
–3,9
13,5
11,4
11,2
7,8
4,0
3,6
A VKASTNINGSMÅ TT
Avkastning på operativt kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Avkastning på eget kapital, %
KAPIT ALSTRUKTUR
Eget kapital, Mkr Soliditet, %
MEDARBET ARE
Antal medarbetare vid årets slut Medelantal anställda Omsättning per anställd, Tkr
AKTIEDA T A
Antalet utestående aktier vid årets slut
Antal aktier vid årets slut före utspädning i tusental Resultat per aktie före utspädning i kr
Resultat per aktie efter utspädning i kr
Eget kapital per aktie före utspädning i kr Eget kapital per aktie efter utspädning i kr
25,5
24,0
13,7
8,1
8,3
5,8
–10,5
–9,3
–9,1
39,9
37,3
33,1
15,6
13,1
10,0
184,8
54,8
155,8
53,7
152,5
52,6
181,2
56,7
126,9
45,7
567
476
1 292
456
421
1 234
497
472
1 087
548
517
1 191
546
448
1 051
10 102
10 102
3,17
3,17
18,04
18,04
10 102
10 102
0,83
0,83
15,36
15,36
10 072
10 102
–1,52
–1,52
15,09
15,09
9 808
9 959
5,11
5,04
18,20
18,14
9 467
9 736
1,22
1,21
13,04
12,87
FINANSIELLA NYCKELTAL
GE Healthcare 3 % Sandvik 4 %
Volvo CE 5 %
Saab (försvar) 10 % Ericsson 13 %
Övriga 65 %
BRANSCHINDELNING 2011
Energi 8 %
Försvar 10 %
Telekom 11 % Life Science 11 % Fordon 13 %
Övriga 19 %
Verkstadsindustri 28 %
6 7
Innovation for Growth | VD HAR ORDET Innovation for Growth | VD HAR ORDET
Prevas ledstjärna ”Innovation for Growth” lyste starkt 2011. Det är i innovationens sken som vi, våra medarbetare och kunder växer och gror. Våra två affärsområden, Industrisystem som gör kundens pro- duktion mer effektiv och Produktutveckling som gör kundens produk- ter smartare, är fortsatta starka erbjudanden som lämpar sig mycket väl oavsett låg- eller högkonjunktur.
INNOVATION EN TILLVÄXTMOTOR
Xxxx Xxxxxxxx (t.v.)
PRESIDENT och CEO PREVAS AB
Xxxx Xxxxxx (t.h.)
v CEO och CFO PREVAS AB
En samhällsröst att räkna med
Förutom starkt fokus på affärer har Xxxxxx börjat synas allt mer i samhällsnyttiga sammanhang. Ett initiativ är vårt engagemang på KTH, där vi aktivt medverkar i ett samarbetsorgan som bl.a. har tagit fram en Masterkurs i embedded-utveckling. För hållbar utveckling är vi i Jernkontorets regi med i ett årslångt forskningsprojekt som hjälper stålindustrin att spara energi. På hemmaplan har vi projektet Prevas Student där vi ger studenter meningsfulla jobb och möjlighet att starta sin karriär parallellt med studierna. Vi har dessutom medarbetare med specialistkunskap som verkar inom viktiga rådgivande bransch- och EU-organ samt inom Svenskt Näringsliv. Prevas bidrar
även till att väcka intresset för tekniska utbild- ningar i First Lego League, som är världens största tekniktävling för ungdomar från 10 till 16 år. Vi är också med i Svenska Handelskammarens projekt Trampolinen som syftar till att väcka skolelevers intresse för olika yrkesroller och vägleda till kom- mande gymnasieval. I projektet ”adopterar” ett företag en högstadieklass i årskurs sju och följer klassen till årskurs nio.
Ett bra marknadsrykte är guld värt
Prevas är ett företag som har byggts upp från grunden av hängivna entreprenörer. Prevas har genom ett drygt kvarts sekel vuxit såväl organiskt som genom förvärv och inte minst byggt upp ett förtroendekapital i form av ett gott rykte som en trygg partner. Därför står Prevas idag på en solid grund också när konjunkturen vänder. Inget annat företag inom vår bransch har lika länge och lika noggrant mätt kvalitet och leveranssäkerhet, på såväl enskilda konsultuppdrag som på projekt. I
samtliga mätningar ligger vi högt! Också när vi står inför förvärv kommer vårt goda rykte oss till del. ”Ett företag att lita på, som ger finansiell ryggrad”, är betyget vi får av den ansvarige chefen för vår nya norska verksamhet, som införlivades i Prevas under namnet Prevas Development. Vi är också stolta över våra medarbetares höga utbildningsnivå, där 93 procent har eftergymnasial utbildning och merparten är ingenjörer.
Resurskonsulting och smartshoring breddar kundbasen
Även resurskonsulting i form av underkonsulter och så kallad smartshoring, är ett fokusområde för 2012. Prevas kommer ytterligare att fördjupa detta erbjudande som främst riktar sig till små och medelstora kunder som får en resursmässig bra tillgång till experthjälp i utvecklingen av sina unika produk- ter och system. Genom att vi lägger en del av utvecklingsverksamheten i vår
avdelning i Indien med projektledning i Norden, kan vi bygga upp mer volym till en bredare målgrupp.
Framtiden
med specialistkunskap som verkar
Som vi initierade 2010 har Prevas under 2011 haft fortsatt starkt fokus på lönsamhet för affärsområdet Produktutveckling. Under 2011 lyckades vi genom ett uthålligt och strukturerat arbetssätt göra en turn-around. Vi har också utvidgat verksamheten genom förvärvet av Creo Development, idag Prevas De- velopment. Med detta kan vi nu också erbjuda produktutvecklingsprojekt i vårt grannland. Prevas bredd och tunga kompetens kommer att vara ett välkommet bidrag på den norska marknaden. Förvärvet förväntas bidra positivt till vinsten nästa år tillsammans med orderingången till det nystartade dotterbolaget i Tyskland.
inom viktiga rådgivande bransch- och
EU-organ samt inom Svenskt Näringsliv.
Prevas bidrar även till att väcka intresset för
tekniska utbildningar i First Lego League,
som är världens största tekniktävling för
ungdomar från 10 till 16 år.
Affärsområdet Industrisystem är ledande inom MES (Manufacturing Execu- tion System) och har haft en bra tillväxt under 2011. Många nordiska företag har inte en klar bild av sitt kapacitetsutnyttjande och sin produktivitet, något som kan avhjälpas med införande av ett MES-system. Det märks dock en väx- ande förståelse för att om man vill behålla sin produktion inom Norden så är det nödvändigt att öka effektiviteten genom automation. Enligt en undersök- ning genomförd av tankesmedjan Automathink anser 95 procent av svenska industriföretagare att ökad automation är en viktig framgångsfaktor. Vi ser därmed goda möjligheter för tillväxt inom affärsområde Industrisystem.
Grundvärden som håller i längden
Prevas ska fortsätta att vara affärsdrivna entrepre- nörer, vara öppensinnade och lyhörda samt vara en trygg samarbetspartner för att på bästa sätt kunna hjälpa våra kunder att utvecklas i världsklass.
Samtidigt som vi visar omtanke för kollegor, kunder och för det samhälle vi verkar i. Vi tror att en före- tagskultur med högt i tak är den bästa grogrunden för att skapa innovativa lösningar.
”
Vi har dessutom medarbetare
Trots att prognosen visar att konsultbranschen totalt ökar är vi självklart inte blinda för hoten i vår omvärld. Därför kommer vi att även framgent ha starkt fokus på lönsamhet och volym. En av våra strategier är att fortsätta växa genom förvärv och fortsätta hitta verksamheter som passar bra ihop med Prevaskoncernen. Under 2012 tror vi att det kommer att bli en än mer intensiv kamp om affärerna – då är vi övertygade om att vårt goda rykte och vårt sätt att jobba i nära relationer med våra kunder är guld värt.
”
8 9
Innovation for Growth | VISION, MISSION, MÅL OCH STRATEGIER
INNOVATION FOR GROWTH
Som marknadsledare inom inbyggda system och industriell IT bidrar Prevas med innovationer som skapar tillväxt. Prevas anlitas av kunder som vill utveckla smarta produkter med IT-
innehåll och av kunder som vill effektivisera eller automatisera sin verksamhet. En grundläggande förutsättning för att kunna hjälpa kunder på bästa sätt är att bygga långsiktiga relationer och att ha djup insikt i kunders verksamhet.
MÅL MED VERKSAMHETEN
STRATEGI OCH POSITIONERING
För att uppnå vår vision och våra mål har vi valt följande övergripande strategier:
Finansiella
• Stödja företagets tjänster genom att paketera fler erbjudanden.
• Öka omsättningen på högmarginalleveranser, t.ex. produkter och outsourcing.
Marknad
• Prevas ska vara ledande inom sina verksamhetsområden och satsa på expertcentra där vi ska vara världsledande.
• Prevas ska skapa ökad kundnytta genom att utnyttja färdiga plattformar och moduler. Det innebär att vi kan erbjuda våra kunder snabbare utveckling till högre kvalitet.
• Definiera vilka målgrupper Xxxxxx riktar sig emot och noggrant kart- lägga vilka företag som har ett intresse för företagets kundnytta.
• Med kunskap om kundens verksamhet, entreprenörsanda, högsta servicenivå och engagemang ska Prevas skapa innovativa, kostnadseffektiva och lönsamma lösningar.
• Kunder som anlitar Xxxxxx ska uppleva oss som lyhörda och enkla att jobba med.
• Försäljning ska ske genom direktbearbetning av kunder i syfte att uppnå goda och långsiktiga kundrelationer.
• Understödja säljaktiviteter med genomarbetad marknadsföring och PR.
• Ökad internationalisering via kunder, samarbetspartners och egen försäljning.
• Med hjälp av starka partnersrelationer ska Prevas kunna erbjuda kunder ett helhetsåtagande.
Processer
Genom ett projektgenomförande i världsklass, dokumenterat genom fastställda kvalitetsmått, blir Prevas för sina kunder det konkurrens- kraftiga, trygga valet vid upphandling av projekt.
Medarbetare
• Prevas ska vara en lärande och tekniskt utvecklande arbetsplats och arbeta utifrån en kompetensutvecklingsprocess som sträcker sig från
Innovation for Growth | VISION, MISSION, MÅL OCH STRATEGIER
KÄRNVÄRDEN
Business Driven
Med kunskap om uppdragsgivarens verksamhet, entreprenörsanda, högsta servicenivå och engagemang skapar Prevas kostnadseffektiva och lönsamma lösningar.
Open Minded
Prevas utvecklar innovativa lösningar och uppmuntrar kreativiteten. De som vill anlita Xxxxxx ska uppleva oss som lyhörda och okomplicerade att jobba med.
Accountability
VISION
Ledarskap inom produktutveckling och industriell IT.
MISSION
Med Prevas som partner, erhåller industri- kunder konkurrensfördelar i världsklass. Prevas levererar kvalitetssäkrade lösningar och tjänster för ökad produktivitet och innovationstakt.
Icke finansiella strategiska nyckeltal (KPI)
• Nöjd Kund Index (NKI) 9
• Leverans i tid >90 procent
• Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) >70
Strategiska mål 2014
• Lönsamhet, övre kvartilen mot jämförande bolag i branschen
• Årligt positivt kassaflöde under hela strategiperioden
• Intäkter >900 Mkr
• >50 % av intäkterna ska vara systemleverans, support och underhåll samt produkter
strategisk nivå till individnivå. Processen säkerställer att vår kompe- tens stämmer överens med vår marknadsstrategi.
• Ledarskapet ska präglas av affärsmannaskap, ärlighet, dialog, delaktighet och rak kommunikation.
• Prevas ska måna om varje individs fysiska och psykiska hälsa genom förebyggande friskvård.
• Alla medarbetare ska känna gemenskap och delaktighet i företagets sammanhållning.
• Kommunikationen ska vara öppen och kunskap ska spridas inom organisationen.
• Medarbetare ska känna trygghet i att alla faser av en anställning hanteras professionellt.
Prevas projektgenomförande håller
världsklass. Vi tar fullt ansvar för våra projekt, våra arbetsuppgifter och vår egen kompetensutveckling.
Team Spirit
Prevas medarbetare visar omtanke om varandra och delar självklart med sig av sin kompetens och sina erfarenheter. Genom detta kan alla enklare kombinera arbete med fritid och familjeliv.
10 11
Innovation for Growth | PRODUKTUTVECKLING / INBYGGDA SYSTEM Innovation for Growth | PRODUKTUTVECKLING / INBYGGDA SYSTEM
TILLVÄXT GENOM EFFEKTIVARE PRODUKTUTVECKLING
INBYGGDA SYSTEM
DAGENS INDUSTRI STÅR INFÖR STORA UTMANINGAR. HÅRDARE KONKURRENS PÅ EN GLOBALISERAD MARKNAD GÖR ATT FÖRETAGEN MÅSTE ÖKA TAKTEN I PRODUKTUTVECKLINGEN. DET ÄR HÄR SOM VI PÅ PREVAS KOMMER IN. VI ÄR ETT LEDANDE SPECIALISTFÖRETAG INOM MJUKVARA, ELEKTRONIK OCH MEKA- TRONIK FÖR INBYGGDA SYSTEM. VÅRT UPPDRAG ÄR ATT BIDRA MED LÖSNING-
avdelning, för att kunna fokusera på sina kärnprocesser och samtidigt kunna reducera sina fasta kostnader. Exempel på företag här är Anti-Sleep-Pilot, Interspiro, Medfield Diag- nostics och Zenicor.
UTBILDNING INOM INBYGGDA SYSTEM
Prevas ser naturligtvis också ett eget behov av att få tag på rätta personer till den fortsatta utvecklingen av ett ledande ingenjörshus. Den del av ingenjörsyrket som handlar om inbyggda system utvecklas inte i den takt som behövs i ett modernt samhälle, där hjärnorna är samhällets viktigaste resurs. Prevas deltar därför, tillsammans med andra partners, i ett unikt samarbete med KTH. Bakom utbildningssatsningen
%
71
SÅ STOR DEL AV PREVAS TOTALA OMSÄTTNING STOD PRODUKTUT- VECKLING FÖR UNDER 2011.
AR SOM SKAPAR TILLVÄXT FÖR VÅRA PRODUKTÄGANDE KUNDER.
finns ICES (Innovative Center for Embedded Systems), ett samarbetsorgan för stora utvecklingsföretag där bl.x. Xxxxxxxx, ABB, Scania och Prevas ingår.
Med ICES hjälp erbjuder KTH från hösten 2011 en mas-
LIFE SCIENCE
M2M
CONNECTED DEVICES
TEST SYSTEM DESIGN
INDUSTRIAL
CONTROL SYSTEMS
Xxxxx Xxxx
affärsområdeschef PRODUKTUTVECKLING
LITEN ORDLISTA
INBYGGDA SYSTEM:
Inbyggda system, kallas även inbäddade system, förekommer överallt i dagens samhälle, i allt från mobiltelefoner, bilar, tåg, flygplan, industrirobotar och modernare vitvaror. Alla har
PARTNERSKAP FÖR ÖKAD INNOVATIONSTAKT
Att stödja andra företag, att snabbt växa och utvecklas genom innovativa lösningar, är vad Prevas har gjort sedan starten. Idag märks ett allt större intresse av att anlita Prevas som utvecklingspartner. Vi är övertygade om att det i synnerhet beror på tre saker. Den första är det växande gapet i kompe- tensförsörjning från ingenjörer som jobbar med utveckling av inbyggda system. Det fattas helt enkelt kompetens. Den andra är teknikentreprenörers behov av att förkorta ledtiden till marknaden, från idé till realitet. Den tredje faktorn är att de små och medelstora företagen utan stora egna marknads- och utvecklingsavdelningar har börjat tänka om. Det blir för komplext, dyrt och tidskrävande att binda upp egna resurser
på utvecklingsavdelningar, där de anställda kanske inte heller kan säkras fortsatt jobb när ett projekt tar slut. På sikt ser man även problem med att kunna attrahera talangfulla ingenjörer till sina utvecklingsavdelningar.
UTVECKLINGSPROJEKT OCH UPPDRAG
Framgångsrik lansering av en ny produkt kräver intensiv fokus på produktkvalitet, kostnad och utvecklingstid (time- to-market). De större industriföretagen som fortfarande har forskning och utveckling som en kärnprocess har valt att
terutbildning som i högre grad möter samhällets och svensk industris behov av kompetens. Tillsammans kan Prevas, våra kunder och spetsutbildningar medverka till att förstärka Sveri- ges position som ledande inom tekniska innovationer.
KOMPETENS
Att alltid känna till de nyaste teknikerna, metoderna och verktygen är av yttersta vikt då Prevas arbetar med komplexa forsknings- och utvecklingstjänster. Samarbeten med mark- nadsledande företag, inom flera olika branschsegment, ger oss bra riktmärken vad gäller vår egen kompetens. Under 2011 utsåg Xilinx, en världsledande leverantör för programmerbar logik, Prevas till auktoriserad utbildningspartner för Nor- den. Avtalet gör Xxxxxx till ensam utvald partner för officiella Xilinx-utbildningar i Norden.
Vi tror att äkta kundnytta enbart kan uppnås genom en djupgående förståelse av kundens verksamhet. Prevas kunder är spridda över hela världen. För att hjälpa dem att konkur- rera på en global marknad har vi byggt upp ett antal Centers of Excellence. Där erbjuder Prevas specialistprojektteam med specifik domänexpertis och teknikplattformar för lönsamma nyckelfärdiga lösningar.
380
CENTER OF EXCELLENCE
För att hjälpa våra kunder att konkurrera på en global marknad har vi byggt upp ett antal Centers of Excellence. Där erbjuder vi specialistprojektteam med specifik domänexpertis och teknik- plattformar för lönsamma, nyckelfärdiga lösningar.
AFFÄRSOMRÅDETS FEM STÖRSTA KUNDER
• Saab Aerosystems
• Ercisson
• Volvo CE
• Ge Healthcare
• Bombardier
YTTERLIGARE KUNDER MED RAMAVTAL
de gemensamt att de styrs av mer eller mindre avancerade
datorsystem som sitter i produkterna.
teckna ramavtal med Prevas för att få tillgång till vår pool av specialiserade ingenjörskonsulter. Exempel på företag som har ramavtal med Prevas är Ericsson, SAAB (försvar), GE Health- care och Volvo. Små och medelstora företag väljer i allt större utsträckning att nyttja Prevas som en outsourcad utvecklings-
ANTAL ANSTÄLLDA INOM AFFÄRSOMRÅDET
• ABB
• Atlas Copco Tools
• Axis Communications
• Maquet Critical Care
• Elekta Instrument
• Nilfisk
• Stoneridge
12 13
7% 21%
RÖRELSEMARGINAL OCH TILLVÄXT 2011
Innovation for Growth | INDUSTRISYSTEM / INDUSTRIELL IT Innovation for Growth | INDUSTRISYSTEM / INDUSTRIELL IT
TILLVÄXT GENOM ÖKAD PRODUKTIVITET
INDUSTRIELL IT
INDUSTRIN STÅR IDAG INFÖR STORA UTMANINGAR. ÖKAD GLOBAL KONKURRENS GÖR ATT FÖRETAG MÅSTE SE SIG OM EFTER NYA OCH SMARTARE LÖSNINGAR. DET ÄR HÄR SOM VI PÅ PREVAS KOMMER IN. VI ÄR LEDANDE INOM MANUFAC- TURING EXECUTION SYSTEMS (MES), ENTERPRISE MANUFACTURING INTELLI- GENCE (EMI) OCH AUTOMATION. VÅRT JOBB ÄR ATT ÖKA EFFEKTIVITETEN I VÅRA KUNDERS PRODUKTIONSPROCESS.
ÖKAD TILLVÄXT MED PRODUKTIONSNÄRA IT-LÖSNINGAR
Prevas kunder jobbar för fullt i sina produktionsanläggningar och viljan till produktivitetshöjningar är stark och vi känner av ett ökat intresse för Prevas tjänster. Traditionellt har tillver- kande industri byggt stödsystem till isolerade funktioner för att få en maskin eller en funktion att arbete på bästa sätt. Ty- värr är två maskiner, som går bra var för sig, ingen garanti för att de fungerar bra tillsammans i en produktionskedja. Ofta finns det också ett glapp mellan fabrikens verksamhetsdelar, maskinparken och affärerna, samt mellan verksamhetsdelar-
levereras av Prevas är produktionsutveckling, projektledning, systemdesign, systemintegration och systemsupport. För att inte uppfinna hjulet på nytt, finns även ett antal produktifie- rade lösningar.
LEDANDE INOM MES
Produktivitetsökningar står alltså högt på agendan bland Prevas kunder, vilket exempelvis syns på intresset för lös- ningar inom MES, Manufacturing Execution System. Fritt översatt kan man förklara MES som ”överordnad styrning av tillverkningsprocesser”. Funktioner som brukar inbegripas inom begreppet MES är exempelvis spårbarhet, effektivitets- mätningar (TAK), detaljplanering, hantering av tillverknings- ordrar, kvalitetsmätningar, återrapportering till affärssystem samt snittet mot tillverkningsutrustningar. Inom detta område är Prevas en ledande spelare och erfarenheten säger också att införande av MES-system betalar sig på förbluffande kort tid. Kunder som investerat i nya MES-system de senaste åren är bland annat ICA, Westinghouse Electric och SSAB.
ÖVER 27 ÅRS ERFARENHET
ERP EMI MES SCADA PLC
%
29
SÅ STOR DEL AV PREVAS TOTALA OMSÄTTNING STOD INDUSTRI- SYSTEM FÖR UNDER 2011.
INDUSTRIELL IT
Prevas arbetar inom området Industri- ell IT, från automation på verkstads- golvet upp till integration med affärs- systemet. Vår fokus ligger på MES och EMI där vi är marknadsledande.
AFFÄRSOMRÅDETS FEM STÖRSTA KUNDER
• Ericsson
• Sandvik
• FMC Technologies
• ABB
• Westinghouse Electric
nas stödsystem. Dessa har varit isolerade öar utan interaktion
Industriell IT handlar inte bara om teknik. Det viktiga är att
EXEMPEL PÅ KUNDER MED RAMAVTAL
Xxxxxxxx Xxxxxxxx
affärsområdeschef INDUSTRISYSTEM
LITEN ORDLISTA
MES (Manufacturing Execution System):
166
Är de funktioner som ligger mitt emellan automationen på
eller informationsutbyte med varandra. Investeringar i nya arbetsprocesser och produktionsnära IT-system blir därmed allt viktigare för fortsatt konkurrenskraft och tillväxt.
TJÄNSTER OCH PRODUKTER
På Prevas har vi gjort den här resan från öar till helhet. För att få maximalt utbyte och effektivisera hela processen från beställning till levererad produkt krävs att rätt information tar sig från affärslagret till produktionen och tillbaks igen. Vår verktygslåda, innehållande både tjänster och produkter inom
både användarna och leverantörerna ser införandet av system som MES som en resa, där båda parter jobbar nära varandra
i en stegvis utveckling. Inte minst förändrade arbetsprocesser är ett viktigt område här. Det är så Prevas arbetar tillsam- mans med sina kunder där systemen ofta bygger på kundens existerande system, som stegvis utvecklas mot nya moderna MES-lösningar.
• Astra
• Dong Energy
• Ericsson
• Findus
• Outokumpu
• Volvo
informationssystem. MES-systemet rapporterar kontinuerligt till affärssystemet och berättar var en order befinner sig i produktionen, hur väl utrustningen på fabriksgolvet utnyttjas, hur maskinerna mår osv.
fabriksgolvet och företagets överordnade affärssystem eller
industriell IT, har utvecklats och blivit både mer kraftfull och
sofistikerad i takt med att teknikutvecklingen och systemtän- kandet tagit ytterligare fart.
Prevas arbetar nära sina kunder för att definiera stegvisa och kostnadseffektiva vägar fram mot högproduktiva produk-
tionsanläggningar. Exempel på lösningar och tjänster som
ANTAL ANSTÄLLDA INOM AFFÄRSOMRÅDET
14 15
10% 13%
RÖRELSEMARGINAL OCH TILLVÄXT 2011
HJÄLM SOM RÄDDAR LIV
SNABB DIAGNOS MED MIKROVÅGOR SKA KUNNA GE EN EFFEKTIVARE BEHANDLING.
EN STROKE SOM orsakar hjärnblödning kräver en viss typ av medicinsk behandling medan en blodpropp i hjärnan kräver en helt annan behand- ling. Problemet för läkarna är att välja rätt typ av åtgärd. En snabb och korrekt behandling innebär att risken för att patienten förlorar tal och rörlighet minskar. Medfiled Diagnostics är ett företag som utvecklar mikrovågsbaserade diagnostikinstrument för vården.
NOMINERADE SWEDISH EMBEDDED AWARD
Produktutveckling av denna typ av medicinska instrument är resurskrävande och kräver ett stort underlag av kliniska tester. Som ett första steg i detta har Medfield Diagnostics, med hjälp av Prevas, utvecklat sitt första medicintekniska instrument, Strokefinder R10.
Strokefinder R10 består av en mätutrustning och en hjälm som sätts på patientens huvud. Utrustningen används för att undersöka hjärnan med hjälp av mikrovågor.
SAMARBETE MED NATIONAL INSTRUMENTS
– Den största fördelen med lösningen som vi tagit fram till Medfield Diagnostics är att den är uppbyggd av färdiga moduler, både hårdvara
och mjukvara. Detta minimerar utvecklingstiden samtidigt som utrustningen enkelt kan byggas om eller modifieras för nya behov. Genom att dessutom använda den grafiska utvecklingsmiljön LabVIEW blir vår utveckling mycket effektiv. Detta leder till stora besparingar i både tid och pengar för kunden, konstaterar Xxxx Xxxxxxx på Prevas.
PRODUKTIONSDATA SOM GER RÄTT BILD
DEN BRITTISKA DELEN AV ENERGIBO- LAGET GDF SUEZ E&P UK LTD BE- HÖVDE NYTT SYSTEM FÖR ATT HÅLLA ORDNING PÅ SIN VERKSAMHET.
GDF SUEZ HUVUDKONTOR finns i Paris. Huvudkontoret begär in rapporter en gång i veckan och en mer omfattande rapport en gång i månaden. Systemet med manuellt uppdaterade
kalkylark var både svårt att använda och svårt att vidareutveckla för den brittiska delen av företaget. När GDF SUEZ bytte till Prevas system Mikon blev driften både effektivare och många fel i det gamla systemet upptäcktes.
- Vi såg det gamla systemet som en stor affärsrisk. Samtidigt planerade vi för att företaget ska växa och vi behövde något bättre. Dels för våra interna rutiner och dels för att kunna rapportera till våra affärspartner och myndigheterna som reglerar och övervakar vår bransch, säger Xxxx Xxxx Product System Engineer, GDF SUEZ.
VAD ÄR NÄSTA STEG?
- Vi ska konsolidera de framgångar vi redan gjort och förbereda systemet för en expansion av affärs- verksamheten som vi planerar. Vi kommer att sköta mer av infrastrukturen kring olja, gas och pipelines själva. Det kommer att ställa högre krav både på våra interna processer och på hur vi rapporterar till myndigheterna som reglerar vår bransch. I framti- den kommer vi att behöva rapportera mer formellt.
- Därefter ska vi integrera andra delar av verk- samheten till Prevas utvecklade system. Säkerhet, underhåll och vissa finansiella delar ska kopplas ihop. Mikon-systemet vi köpt från Prevas är en del av det här stora pusslet. Vi tänker koppla ihop våra finansiella data som huvudsakligen finns i vårt SAP-system med våra produktionsdata som hu- vudsakligen finns i vårt Mikon-system från Prevas, fortsätter Xxxx Xxxx.
Innovation for Growth | KUNDPROJEKT
17
VÄRDEFULL KUNSKAP
REDAN UNDER FÖRSTA KVARTALET HAR ICA KUNNAT GENOMFÖRA FÖRBÄTTRINGAR BASERADE PÅ INFOR- MATION FRÅN SYSTEMET.
SOM EN AV NORRA EUROPAS största kedjor inom livsmedel är det viktigt för ICA att göra logistiken så effektiv som möjligt. En viktig del av detta arbete är att säkerställa att distributions- anläggningarna används så effektivt som möjligt.
ICA beslutade sig därför för att införa effektivitetsmät- ning (OEE - Overall Equipment Effectiveness) på två av sina automatiserade anläggningar. Inför upphandlingen gjordes en intern förstudie under ett års tid, vilken resulte- rade i att Xxxxxx fick uppdraget att leverera en applikation baserad på programvara från Invensys.
MÄTNINGAR FÖR BÄTTRE LOGISTIK
Projektet omfattade en distributionsanläggning x Xxxxxxx- xxxx och en i Västerås och pågick fram till sommaren 2011. Anläggningen i Helsingborg är på 63 000 kvadratmeter och sköter dagliga leveranser till 700 butiker. Anläggningen i Västerås sorterar paketerat kött till de flesta av landets ICA- butiker.
Prevas leverans genomfördes i tre steg. I den första leve- ransen driftsattes cirka 100 OEE-mätpunkter för anlägg- ningen i Helsingborg. Efter omfattande tester valde ICA att fortsätta utvecklingen genom att koppla in ytterligare 250 mätpunkter i Helsingborg och därefter 80 i Västerås.
TYDLIGA RAPPORTER
Idag hanterar systemet ca 50 000 uppdateringar av pro- duktionsdata per dygn. Driftscheferna på ICA har nytta av de tydliga rapporterna och det enkla gränssnittet i sitt arbete med att engagera alla medarbetare i strävan efter kontinuerliga förbättringar.
- Äntligen kan jag visa driftledningen, på ett enkelt och lätt- förståeligt sätt, hur de kan maximera utnyttjandet av lagret, säger Xxxxxxx Xxxxxxxx, teknisk chef på anläggningen i Helsingborg.
Innovation for Growth | KUNDPROJEKT
16
NY TEKNIK HÅLLER BILFÖRARE VAKNA
HISTORIEN OM ANTI-SLEEP-PILOT (ASP) BÖRJAR NÄR DEN DANSKA ENTREPRENÖREN XXXXXX PALSHOF ÄR PÅ VÄG HEM SENT PÅ NATTEN OCH SOMNAR BAKOM RATTEN I SIN BIL. I SISTA STUND VAKNAR HAN TILL MITT UTE PÅ MOTOR- VÄGEN OCH UNDVIKER EN OLYCKA.
TROELS PALSHOF FUNDERAR på möjligheterna till hjälp för att hålla sig vaken på vägarna. Genom ingående research finner han att den stora boven i samband med trafikolyckor är just trötthet. Palshofs vision är att minimera risken för trötthetsolyckor och därmed öka trafiksäkerheten för oss alla på vägarna. Tre år senare, och med bidrag från ett stort antal experter inom bl.a. sömnforskning och ljuddesign samt med Prevas som partner, finns produkten Anti-Sleep-Pilot nu på marknaden.
DAGENS TEKNIK GER NYA MÖJLIGHETER
Prevas har varit med i hela utvecklingsfasen, från idé till prototyp, och dessutom utvecklat all elektronik som består av en datoriserad dosa med sensorer för ljus och acceleration.
Grundidén har löpande anpassats utifrån den kunskap som ASP och Prevas har byggt upp tillsammans.
– När man samarbetar med Xxxxxx får man tillgång till en lång rad specialister som kan involveras efter behov, vilket har varit en enorm fördel när vi har mött utmaningar. Kanske är det mest spännande inslaget i den här typen av utvecklings- förlopp, att bli positivt överraskad över de möjligheter som teknologin kan erbjuda, säger VD Troels Palshof.
REAKTIONSTID MÄTS
ASP:en är lätt att använda. Bilisten gör en enkel test vid uppstart av produkten och de personliga resultaten lagras i ”piloten”. Det går också att mata in testdata från flera olika an- vändare. Innan man fäster dosan på instrumentbrädan med en magnet, anger man om man inte är helt utvilad. Medan man kör kalkylerar APS:en hela tiden bilistens aktuella riskprofil utifrån 26 olika parametrar.
FRAMGÅNG FÖR ANTI-SLEEP-PILOT
– Vi kontaktas dagligen av personer från hela världen som vill veta mer och är intresserade av ett potentiellt samarbete. Det är överväldigande att uppleva detta enorma intresse från hela världen och vi har nu stora möjligheter att nå den gigantiska marknaden för trafiksäkerhet, säger Troels Palshof.
Innovation for Growth | MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Innovation for Growth | MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING
VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG?
2011 PRÄGLADES AV DEN SVAJIGA VÄRLDSEKONOMIN OCH DEN I MEDIA UPP- MÄRKSAMMADE EUROKRISEN. MARKNADEN FÖR PREVAS HAR DOCK VARIT FORTSATT STARK, SPECIELLT INOM PRODUKTUTVECKLING. UNDER HÖSTEN BÖRJADE DOCK EN VISS ORO HOS VISSA INDUSTRIKUNDER KUNNA SKÖNJAS FÖR AFFÄRSOMRÅDET INDUSTRISYSTEM. ÄVEN OM NÅGRA ENSTAKA STÖRRE PROJEKTBESLUT HAR SKJUTITS FRAMÅT I TIDEN SPÅS 2012 BLI ETT BRA ÅR FÖR HELA KONSULTBRANSCHEN.
MARKNADSANALYS
Industrin har under 2011 uppvisat en fortsatt god lönsamhet även om det under slutet av året inom enstaka branscher och bolag dykt upp vinst- varningar, neddragningsvarsel och investeringsåtstramningar. Sverige, Danmark och Norge har som länder betraktat visat upp starka finanser men regeringarna har på senare
tid visat upp en ökande pessimism inför det kommande året. En samlad bedömning ger vid lag att vissa branscher kommer att få det tuffare framöver och att den totala investe- ringsnivån kommer att sjunka något.
MARKNADSTREND PRODUKTUTVECKLING
Efter senaste lågkonjunkturen har efterfrågan inom affärsområdet Produktutveckling stigit kontinuerligt. En trend som fortsatte även under hela 2011. Order- ingången mot slutet av året var rekordhög för Prevas. Intelligenta produkter och M2M-lösningar (Machine To
Machine) är tydliga marknadsdrivare. Allt fler produkter innehåller inslag av elektronik och datorteknik. Genom den numera väl utbyggda infrastrukturen ökar också marknadskraven på att produkterna ska kunna kopplas upp mot Internet. En intressant tendens under året har varit att kunder med kopplingar till USA (ägarbild eller större exportandelar) varit extra försiktiga med investe- ringar.
Prevas förmåga att leverera både kompletta projekt och välutbildade konsulter med mycket hög kvalitet och kompetens har befäst Prevas status som den ledande nordiska leverantören av inbyggda system. Det nya kon- toret i Bangalore, Indien, har under året etablerats som ett kostnadseffektivt komplement och levererat en rad projekt med mycket gott resultat.
MARKNADSTREND INDUSTRISYSTEM
Under inledningen av året startades ett antal nya större industriprojekt där Prevas varit med och levererat lös- ningar inom våra fokusområden MES (Manufacturing Execution Systems) och automationslösningar. Äldre trogna kunder som ABB, FMC Technologies, Ericsson och Sandvik har under året kompletterats med ett antal nya större kunder såsom Orkla, Arla Foods, Orica mfl.
Drivande för investeringar är krav på ökad produk- tivitet men även nya regulatoriska krav kring spårbar- het, säkerhet och miljö. System för effektivitetsmätning (TAK/OEE), spårbarhet och energi/miljö röner en allt större efterfrågan. Oron inom finansvärlden har dock
lett till att några företag under slutet av året valt att skjuta på sina investeringsbeslut. Glädjande är att Prevas industrikompetens röner uppmärksamhet även interna- tionellt och vi ser ett ökande antal förfrågningar också utanför Skandinavien.
KUNDER
Prevas affärer är spridda mellan många kunder och branscher. De fem största kunderna svarar sammanlagt för cirka en tredjedel av Prevas omsättning. Detta får ses som en stor möjligt att öka affärsbasen bland de många mindre men även hos de större kunderna och därmed skapa en god plattform för tillväxt.
KONKURRENTER
Prevas är inom affärsområdet Produktutveckling, med inbyggda system, fortsatt den ledande och största aktören bland konsultföretagen i Norden. Samma gäller inom affärsområdet Industrisystem där Prevas verksam- het som främst är inriktad på fabrikssystem (MES) också är en av de ledande i branschen.
Inom affärsområdet Produktutveckling återfinns kon- kurrenter som Combitech, Cybercom, DataRespons, HiQ och TietoEnator.
Inom affärsområdet Industrisystem finns konkurren- ter som GoodTech, Logica, Novotek, Sogeti, TietoEnator och ÅF.
FRAMTIDSUTSIKTER
Hur de närmaste åren ter sig mark- nadsmässigt är i dagsläget svårare än någonsin att förutspå. De skandi- naviska länderna har starka statsfi- nanser men oron inom finansvärlden
och de globala marknadstendenserna påverkar. Även den stärkta kronan har en negativ inverkan på export- industrin. Ett troligt scenario är att investeringstakten minskar något under början av 2012 men att den senare tar ny fart igen. Den allt snab- bare takten inom teknikutveckling och den ökande globala konkurren- sen gynnar långsiktigt efterfrågan på Prevas tjänsteutbud inom de båda af- färsområdena. En tendens som kom- mer att prägla branschen framöver är också bristen på kompetent personal. De ökande pensionsavgångarna och den fortsatt låga utbildningstakten i Skandinavien börjar nu orsaka brist på erfarna ingenjörer. Prevas nya kontor i Bangalore startades delvis för att kompensera detta och har under året kommit igång bra.
18 19
Innovation for Growth | MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Innovation for Growth | MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING
BRANSCHER OCH KUNDER
ENERGI
Energisektorn är en bransch som går bra och där Xxxxxx ökat sin andel under senare år. Myndighetskrav kring spår- barhet och miljö har lett till att Prevas Mikonsystem för miljöövervakning rönt en ökad efterfrågan. Hess är en ny
Mikon-kund som tillkommit under året. Prevas levererar såväl kompletta lös-
ningar för processtyrning/uppföljning som specialistkonsulttjänster.
Exempel på kunder: ABB, E.ON, Forsmarks kraftgrupp, FMC, Hess, Lundin Petroleum, Vestas, Westing- house Electric.
FORDON
Inom fordonsindustrin är Prevas framförallt verksamma inom områdena tunga fordon och tågteknik. Nya miljökrav medför att nya produkter behöver utvecklas samt produktionen modi- fieras och effektiviseras. Orderingången har här varit god både inom Produktutveckling och Industrisystem. Något trögare har dock marknaden varit inom personbilssektorn och vissa underleverantörsled.
Exempel på kunder: Bombardier Transportation, Getrag All Wheel Drive, Scania, Stoneridge Electronics, Volvo.
FÖRSVAR
Försvarsindustrin har under 2011 varit fortsatt stark och vän- tas fortsätta öka även nästa år. Prevas stora kund inom områ- det är SAAB-koncernen. Här har vi fått fortsatt förtroende som en av huvudleverantörerna av konsulttjänster att under de kommande åren hjälpa dem att utveckla nya högteknologiska produkter och lösningar.
Exempel på kunder: Exensor Technology, Kockums, Kongs- berg, SAAB Aerosystems.
LIFE SCIENCE
Life Science, som av tradition är en god marknad för Prevas, har de senaste åren varit försiktiga med investeringar. Under 2011 har det dock kommit många projektförfrågningar inom utveckling av nya medicinsktekniska produkter. Både kunder i Skandinavien och övriga Europa har hörts av och vi räknar med ett gott utfall under nästa år. Den branschdel som är inriktad mot läkemedelsproduktion har dock haft det fortsatt bekymmersamt.
Exempel på kunder: AstraZeneca, GE Healthcare, He- moCue, Maquet Critical Care, Nobel Biocare, Novo Nordisk, Zenicor.
STÅL OCH MINERAL
Stålindustrin som tidigare gått bra har bromsat in under 2011. Flera större sedan tidigare planerade investeringar har skjutits på framtiden. Stigande råvarupriser, den stärkta kronan och en sviktande världsmarknad är några av förklaringarna till detta. Mineral- och gruvindustrin har däremot just nu en god konjunktur.
Prevas tjänsteutbud består här av optimeringssystemet FOCS och generella fabrikssystem inom området MES, men företaget är även flitigt anlitade som projektledare för nybygg- nad av processanläggningar.
Exempel på kunder: Outokumpu, Ovako, Sandvik, SSAB.
VERKSTADSINDUSTRIN
Verkstadsindustrin har under året investerat för att öka och effektivisera produktionskapaciteten. Inom vissa sektorer har dock branschen börjat att bromsa in något medan andra delar förväntas öka under 2012.
Prevas har här alltsedan starten för 27 år sedan en stark kundbas och vi har utvecklat programvara och elektronik för flertalet ledande leverantörer av industriella styrsystem.
Prevas blev också tidigt branschpionjärer med IT-system för övervakning av robotceller och överordnad styrning/uppfölj- ning av diskreta produktionsprocesser (MES/EMI och materi- alhantering).
Exempel på kunder: ABB, Atlas Copco, Sandvik, TAC/ Schneider-Electric, Westinghouse Electric.
TELEKOM
Branschen har haft relativt goda vinster och fortsatt med investeringar. Här väntas dock ske en viss inbromsning under 2012. Prevas satsar inom området M2M (Machine-to-Machine Communication) där vi ingår i en företagsgrupp som initierats av TeliaSonera. Antalet maskiner som kommunicerar trådlöst förväntas växa starkt de närmsta åren. Här kan Prevas hjälpa kunderna att utveckla nya intelligenta produkter som kan kopplas upp mot Internet.
Exempel på kunder: Axis Communications, Ericsson, Infi- neon, RTX Telecom, Sectra Communications.
LEVERANSSÄKERHET, %
100
80
60
40
20
KUNDBETYG, SKALA FRÅN 1 TILL 10
10
8
6
4
2
2002
2003
2004
2005
2006
0
BRANSCHINDELNING 2011
FEM STÖRSTA KUNDER 2011
2007
2008
2009
2010
2011
Energi 8 %
Försvar 10 %
Telekom 11 % Life Science 11 % Fordon 13 %
Övriga 19 %
Verkstadsindustri 28 %
GE Healthcare 3 % Sandvik 4 %
Volvo CE 5 %
Saab (försvar) 10 % Ericsson 13 %
Övriga 65 %
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
20 21
Innovation for Growth | MEDARBETARE Innovation for Growth | MEDARBETARE
ATT JOBBA PÅ PREVAS
FÖR ATT NÅ MÅLET ”PREVAS ÄR DEN ARBETSGIVARE JAG HELST VILL ARBETA HOS”, HAR FOKUS PÅ EMPLOYER BRANDING FORTSATT. PREVAS HAR EN STABIL PLATTFORM ATT UTGÅ IFRÅN. DEN BESTÅR BLAND ANNAT AV GEMENSAMMA GRUNDVÄRDEN OCH POLICIES, EN UTTALAD MEDARBETARVISION OCH EN FÖRETAGSKULTUR SOM FRÄMJAR EN ÖPPEN DIALOG MED VARANDRA.
Core Values – våra grundvärden
Genom att väva in våra grundvärde- ringar i alla sammanhang skapar vi en levande företagskultur. Oavsett om det handlar om ett medarbetarsamtal
med sin chef, löpande uppföljningar av kunduppdrag eller planering av interna träffar på kontoret, utgår vi alltid ifrån våra grundvärden och bygger vidare från den plattformen.
Medarbetarvision
Prevas är en arbetsplats med hög social och teknisk kompetens, med kunden i fokus. Sammanhållningen är stark och alla känner delaktighet i företagets fram- gång. Det är några ord från Prevas med- arbetarvision. Medarbetarvisionen är framtagen med hjälp av medarbetarna själva. Genom möten där samtliga med- arbetare har bidragit med sin bild, av hur den arbetsgivare de helst vill arbeta hos, ska se ut. Via intervjuer med nyan- ställda för att höra deras förväntningar och med hjälp av avslutsintervjuer med de personer som valt att lämna oss, har medarbetarvisionen skapats.
92 procent svarsfrekvens
Varje år genomförs en medarbetarenkät för att kunna få en samlad bild av vad som är bra och vad som kan förbätt- ras. Att många tycker att det är en bra möjlighet att få vara med och påverka vad vi ska prioritera under 2012 visar det höga deltagandet. 92 procent av alla
Rekrytering
Att attrahera nya medarbetare som tillför nytt kunnande och engagemang kan vara en utmaning. Vi måste vara kreativa och snabba för att fånga guldkornen, samtidigt måste vi vara noggranna i vår urvalsprocess, för att behålla den höga kom- petensnivå som vi har idag. Med stöd av en väl genomarbetad process och moderna verktyg kan cheferna, tillsammans med Xxxxxx rekryteringsansvarige, se till att vi fortsätter växa.
Friskvård
Vår filosofi är enkel. Motion och glädje ger friskare medar- betare! Att agera förebyggande är självklart. Det gör vi bl.a genom att erbjuda friskvårdsbidrag vilket öppnar möjligheter att prova nya former av motion utan att beslutet påverkar den egna ekonomin. Vi har också en intern tävling där alla upp- muntras att röra på sig. Att vi är ett friskt företag vittnar den höga frisknärvaron om.
UTBILDNINGSNIVÅ
Doktorer 5 %
Gymnasial utbildning 6 %
Annan akademisk utbildning 10 % Annan akademisk utbildning
> 120 poäng: 26 %
12 88
Civilingenjörer 55%
FÖRDELNING KVINNOR/MÄN (%) 2011 12 31
TOTALT 567 MEDARBETARE 2011 12 31
medarbetare har hjälpt till med att svara på årets enkät.
Indien 0,2 %
Förenade arabemiraten 0,4 % Norge 7 %
Danmark 10 %
Sverige 82 %
22 23
Innovation for Growth | AKTIEN Innovation for Growth | AKTIEN
AKTIEN
AKTIEKAPITAL
Det registrerade aktiekapitalet uppgick till 25 255 902,50 kronor per den 31
december 2011 fördelat på 10 102 361 aktier, varav 820 160 aktier av serie A och 9 282 201 aktier av serie B.
Varje aktie äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Aktier av serie A be- rättigar till tio röster på årsstämma och aktier av serie B berättigar till en röst på årsstämma.
Styrelsen i Xxxxxx bemyndigades på årsstämma den 30 mars 2011, liksom vid föregående årsstämma, att besluta om nyemission med avvikelse från befintliga aktieägares företrädesrätt. Bemyndigan-
Vidare bemyndigades styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier av serie B där innehavet högst får vara tio pro- cent av det totala antalet aktier i bolaget. Återköp skall ske på NASDAQ OMX. I samband med detta bemyndigades styrel- sen att besluta om överlåtelse av egna aktier. Överlåtelsen
av egna aktier får endast ske i samband med finansiering av företagsförvärv samt andra typer av strategiska investeringar och förvärv och med högst det antal som bolaget vid var tid innehar. Styrelsen har under 2011 ej utnyttjat bemyndigandet från årsstämman 2011.
UTDELNING
Prevas utdelningspolicy bygger på att cirka hälften av vinsten efter skatt ska delas ut till aktieägarna och utifrån genomgång av fritt eget kapital samt likvida medel.
För räkenskapsåret 2011 föreslår styrelsen att utdelning
Aktieägare
Antal
Aktieägarstruktur | aktieägare | A-aktier | B-aktier | Innehav, % | Röster, % |
AKTIEINNEHA V 2011-12-31 | |||||
1 – 500 | 1 475 | – | 277 048 | 2,74 | 1,58 |
501 – 1 000 | 338 | – | 275 923 | 2,73 | 1,58 |
1 001 – 2000 | 137 | – | 233 420 | 2,29 | 1,32 |
2 001 – 5 000 | 128 | – | 453 993 | 4,46 | 2,57 |
5 001 – 10 000 | 51 | 25 600 | 375 926 | 3,91 | 3,25 |
10 001 – 20 000 | 22 | 10 880 | 287 299 | 3,05 | 2,65 |
20 001 – 50 000 | 25 | 54 400 | 767 738 | 7,65 | 7,22 |
50 001 – 90 000 | 9 | 129 280 | 566 372 | 6,27 | 6,98 |
90 001 – | 11 | 600 000 | 6 044 482 | 66,89 | 72,83 |
Totalt | 2 196 | 820 160 | 9 282 201 | 100,00 | 100,00 |
Xxxxx A-aktier
Antal
Xxxxx X-aktier
Antal
Totalt
antal aktier Innehav, % Röster, %
det gällde högst 1 010 236 aktier av serie B och var avsett att användas i samband med bolagsförvärv.
lämnas med 2 kronor per aktie (0,50). Utdelningsbeloppet, som motsvarar nästan 60 procent av bolagets resultat efter skatt, uppgår till 20,2 Mkr (5,1).
D E T I O S T Ö R S T A Ä G A R N A 2011-12-31
Xxxxx Xxxxxx med familj | 150 000 | 2 517 900 | 2 667 900 | 26,41 | 22,98 |
Länsförsäkringar Bergslagen | 250 000 | 1 044 100 | 1 294 100 | 12,81 | 20,27 |
Xxxxx Xxxxxxxxx | 100 000 | 232 000 | 332 000 | 3,29 | 7,05 |
Xxx Xxxxxxx | 100 000 | – | 100 000 | 0,99 | 5,72 |
Xxxxx Xxxxxx | 64 000 | 49 000 | 113 000 | 1,12 | 3,94 |
Xxxx Xxxxxxxxxx | 65 280 | 2 000 | 67 280 | 0,67 | 3,75 |
Försäkringsaktiebolaget, Avanza Pension | – | 474 893 | 474 893 | 4,70 | 2,72 |
Swedbank Xxxxx fonder | – | 471 642 | 471 642 | 4,67 | 2,70 |
Länsförsäkringar fondförvaltning | – | 454 104 | 454 104 | 4,50 | 2,60 |
Xxx Xxxxxxxxxx | – | 353 216 | 353 216 | 3,50 | 2,02 |
Övriga aktieägare | 90 880 | 3 683 346 | 3 774 226 | 37,36 | 26,27 |
Totalt | 820 160 | 9 282 201 | 10 102 361 | 100,00 | 100,00 |
PREVASAKTIENS UTVECKLING, 1 januari 2011 – 29 februari 2012
Aktiedata | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
NYCKEL T AL | |||||
Resultat per aktie före utspädning i kr | 3,17 | 0,83 | –1,52 | 5,11 | 1,22 |
Eget kapital per aktie före utspädning i kr | 18,04 | 15,36 | 15,09 | 18,20 | 13,04 |
Utdelning per aktie i kr | 2,00 * | 0,50 | 0,00 | 1,50 | 0,60 |
Börskurs vid årets slut i kr | 23,40 | 20,00 | 19,10 | 19,80 | 20,00 |
Genomsnittligt antal omsatta aktier per dag | 10 347 | 7 594 | 15 903 | 26 038 | 22 093 |
Antal aktier A fria vid årets slut | 820 160 | 820 160 | 820 160 | 820 160 | 820 160 |
Xxxxx aktier B fria vid årets slut | 9 282 201 | 9 282 201 | 9 282 201 | 9 138 850 | 8 916 417 |
Totalt antal aktier vid årets slut | 10 102 361 | 10 102 361 | 10 102 361 | 9 959 010 | 9 736 577 |
* Föreslagen utdelning |
Innovation for Growth | KONCERNLEDNING
KONCERNLEDNING
Innovation for Growth | STYRELSE
Xxxxx Xxxxxx,
Xxxxxx, född 1938.
Tidigare direktör Volvo Lastvagnar AB. Styrelseledamot sedan 1986.
Innehav i Prevas AB (inkl. bolag): 64 000 A-aktier och 49 000 B-aktier.
STYRELSE
Xxxxxxxxx Xxxxxxx, Västerås, född 1950. Styrelseledamot sedan 2005.
Övriga uppdrag: Ordförande i Svensk Adress- ändring AB och Endometriosföreningen, Sverige. Ledamot i Länsförsäkringar Bergslagen AB, SJR in Scandinavia AB m.fl.
Innehav i Prevas AB (inkl. familj): 1 500 B-aktier.
Xxxx Xxxxxxxx,
Stockholm, född 1956.
President TeliaSonera International Carrier AB. Styrelseledamot sedan 1999.
Övriga uppdrag: Ordförande i Lequa AB. Ledamot i Cygate, TeliaSonera International Carrier AB, Tetab Tryckeri AB samt Tetab Försäljning AB.
Xxxxx Xxxxxxxxx
Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxx
Xxxxxx Xxxxxxxx, Västerås, född 1972. Företagsrådgivare Swedbank. Styrelseledamot sedan 2009.
Suppleant styrelseledamot 2007 till 2009. Innehav i Prevas AB: 397 000 B-aktier.
Xxxxx Xxxxxxxxxxx, Stockholm, född 1941. Styrelseordförande Nordnet AB.
Styrelseledamot sedan 2000.
Övriga uppdrag: Ordförande Gummesson Grup- pen AB m.fl. Ledamot i Intellecta AB, Stiftelsen Silviahemmet, Stiftelsen Gundua m.fl.
Innehav i Prevas AB: 8 500 B-aktier.
Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxxxx, född 1957. Affärsutveckling. Utbildning: Civilingenjör. Anställd sedan 1985.
Innehav i Prevas AB: 100 000 A-aktier, 232 000 B-aktier.
Xxxx Xxxxxxxx
Stockholm, född 1961. President och CEO Prevas AB Utbildning: Civilingenjör. Anställd sedan 2005.
Innehav i Prevas AB: 47 653 B-aktier.
Xxxxx Xxxx
Stockholm, född 1969. Affärsområdeschef Produktutveckling.
Utbildning: Civilingenjör. Anställd sedan 2007.
Göteborg, född 1956. Affärsområdeschef Industrisystem.
Xxxx-Xxxxxx Xxxxxxxx,
Xxxxxxxx, född 1954. Executive Vice President, och Chief Technical Officer SSAB. Styrelseledamot sedan 2011.
Övriga uppdrag: Medlem i IVA. Ledamot i Tibnor AB och
BHV-Bergshandteringens Vänner.
Xxxxx Xxxxxx, Västerås, född 1944. Styrelseordförande sedan 2000 och styrelseledamot sedan 1985.
Övriga uppdrag: Ordförande i MPA Måleriproduk- tion AB. Medlem i IVA. Ledamot i Radscan AB. Innehav i Prevas AB (inkl. familj):
150 000 A-aktier och 2 517 900 B-aktier.
Utbildning: Civilingenjör. Anställd sedan 2007. Innehav i Prevas AB: 24 500 B-aktier.
Xxxx Xxxxxx
Xxxxxxxx, född 1965. Vice CEO och CFO Prevas AB. Utbildning: Civilekonom. Anställd sedan 2007.
Innehav i Prevas AB: 10 094 B-aktier.
REVISOR
Xxxxx Xxxxxxxxx,
Uppsala, född 1980.
Medarbetarrepresentant sedan 2011.
Xxx-Xxxx Xxxxxxxx,
Xxxxxxxx, född 1954.
Medarbetarrepresentant sedan 2005. Innehav i Prevas AB: 1 700 B-aktier
KPMG AB
Xxxxxx Xxxxxxxxx Älgne
Stockholm, född 1962.
Huvudansvarig revisor. Auktoriserad revisor KPMG. Revisor hos Prevas AB sedan 2006.
Finansiell information | FEM ÅR I SAMMANDRAG Finansiell information | FINANSIELLA NYCKELTAL
Fem år i sammandrag
FINANSIELL ÖVERSIKT
Finansella nyckeltal
FINANSIELL ÖVERSIKT
Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | ||
RESUL T A TRÄKNINGAR I | SAMMANDRAG | MARGINALER | ||||||||||
Rörelsens intäkter | 615,2 | 519,4 | 513,2 | 615,7 | 470,9 | EBITDA/Resultatmarginal före avskrivningar, % | 9,3 | 5,3 | –1,2 | 13,5 | 7,8 | |
Rörelsens kostnader | –568,1 | –504,8 | –532,5 | –545,4 | –451,9 | EBIT/Rörelsemarginal, % | 7,7 | 2,8 | –3,8 | 11,4 | 4,0 | |
Rörelseresultat | 47,1 | 14,6 | –19,3 | 70,3 | 19,0 | Resultatmarginal, % | 7,5 | 2,5 | –3,9 | 11,2 | 3,6 | |
Finansnetto | –1,0 | –1,8 | –0,7 | –1,4 | –2,2 | A VKASTNINGSMÅ TT | ||||||
Resultat före skatt | 46,1 | 12,8 | –20,0 | 68,9 | 16,8 | Avkastning på operativt kapital, % | 25,5 | 8,1 | –10,5 | 39,9 | 15,6 | |
Avkastning på sysselsatt kapital, % | 24,0 | 8,3 | –9,3 | 37,3 | 13,1 | |||||||
Skatt | –12,3 | –3,8 | 4,6 | –18,8 | –5,2 | Avkastning på eget kapital, % | 13,7 | 5,8 | –9,1 | 33,1 | 10,0 | |
Resultat | 33,8 | 9,0 | –15,4 | 50,1 | 11,6 | |||||||
KAPIT ALSTRUKTUR | ||||||||||||
Eget kapital, Mkr | 184,8 | 155,8 | 152,5 | 181,2 | 126,9 | |||||||
Soliditet, % | 54,8 | 53,7 | 52,6 | 56,7 | 45,7 | |||||||
Mkr | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | MEDARBET ARE | ||||||
BALANSRÄKNINGAR I | XXXXXXXXXX | Xxxxx medarbetare vid årets slut | 567 | 456 | 497 | 548 | 546 | |||||
Immateriella anläggningstillgångar | 121,4 | 122,5 | 129,9 | 130,8 | 122,5 | Medelantal anställda | 476 | 421 | 472 | 517 | 448 | |
Materiella anläggningstillgångar | 13,5 | 13,4 | 14,5 | 15,1 | 16,4 | Omsättning per anställd, Tkr | 1 292 | 1 234 | 1 087 | 1 191 | 1 051 |
Finansiella anläggningstillgångar | 2,8 | 4,1 | 5,0 | 0,9 | 1,9 |
Kortfristiga fordringar | 180,4 | 142,5 | 128,5 | 156,4 | 129,6 |
Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar | 19,3 | 7,5 | 11,8 | 16,7 | 7,4 |
Summa tillgångar
337,4
289,7
277,8
Resultat per aktie före utspädning i kr | 3,17 | 0,83 | –1,52 | 5,11 | 1,22 | ||||||
Eget kapital | 184,8 | 155,8 | 152,5 | 181,2 | 126,9 | Resultat per aktie efter utspädning i kr | 3,17 | 0,83 | –1,52 | 5,04 | 1,21 |
Avsättningar | 12,4 | 10,0 | 9,5 | 13,6 | 6,5 | Eget kapital per aktie före utspädning i kr | 18,04 | 15,36 | 15,09 | 18,20 | 13,04 |
Räntebärande skulder | 21,3 | 34,0 | 35,8 | 25,8 | 42,8 | Eget kapital per aktie efter utspädning i kr | 18,04 | 15,36 | 15,09 | 18,14 | 12,87 |
Icke räntebärande skulder | 118,9 | 90,2 | 91,9 | 99,3 | 101,6 | ||||||
Summa eget kapital, avsättningar och skulder | 337,4 | 290,0 | 289,7 | 319,9 | 277,8 | ||||||
DEFINITIONER | |||||||||||
AKTIEDA T A | |||||
Genomsnittligt antal aktier före utspädning i tusental | 10 102 | 10 102 | 10 072 | 9 808 | 9 467 |
Antal aktier vid årets slut före utspädning i tusental | 10 102 | 10 102 | 10 102 | 9 959 | 9 736 |
290,0 319,9
2011 | 2011 | 2011 | 2011 | 2010 | 2010 | 2010 | 2010 | |
Mkr | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 | Kv 4 | Kv 3 | Kv 2 | Kv 1 |
Rörelsens intäkter | 173,3 | 130,3 | 156,2 | 155,4 | 148,3 | 106,2 | 132,3 | 132,6 |
Aktiverat arbete | 0,2 | 0,2 | – | 0,1 | 0,1 | – | – | – |
Övriga externa kostnader | –52,7 | –35,4 | –38,6 | –39,7 | –45,9 | –29,5 | –35,8 | –32,1 |
Personalkostnader | –106,5 | –85,5 | –102,3 | –97,8 | –92,4 | –73,6 | –91,9 | –90,6 |
Avskrivningar och nedskrivningar | –2,4 | –2,4 | –2,8 | –2,6 | –3,1 | –3,9 | –3,0 | –3,1 |
Rörelseresultat | 11,9 | 7,2 | 12,5 | 15,4 | 7,0 | –0,8 | 1,6 | 6,8 |
Rörelsemarginal, % | 6,9 | 5,5 | 8,0 | 9,9 | 4,7 | –0,7 | 1,2 | 5,2 |
Resultaträkning per kvartal
EBITDA/Resultatmarginal före avskrivningar
Resultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen.
EBIT/Rörelsemarginal
Resultat efter avskrivningar (exkl. resultat från intressebolag) i procent av nettoomsättningen.
Resultatmarginal
Resultat efter finansnetto i procent av nettoomsättningen.
Avkastning på operativt kapital
Resultat efter avskrivningar i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat före finansiella poster plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital
Resultat efter finansnetto minskat med betald skatt och uppskjuten skatt hänförlig till under året gjorda bokslutsdispo- sitioner i procent av genomsnittligt eget kapital.
Operativt kapital
Balansomslutning minskad med likvida medel samt icke räntebärande skulder och avsättningar.
Sysselsatt kapital
Balansomslutningen minus icke räntebärande skulder och avsättningar.
Eget kapital
Eget kapital inklusive kapitaldelen av obeskattade reserver.
Soliditet
Eget kapital inklusive minoritetsintresse i procent av balansomslutningen.
Medelantal anställda
Av företaget betalda timmar i relation till normal årsarbetstid.
Omsättning per anställd
Rörelsens intäkter dividerade med medelantal anställda.
Genomsnittligt antal aktier
Genomsnittligt antal aktier under perioden.
Resultat per aktie
Resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare fördelat på genomsnittligt antal aktier.
Eget kapital per aktie före utspädning
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med antalet utestående aktier.
Eget kapital per aktie efter utspädning
Justerat eget kapital, dvs egna kapitalet med hänsyn till den ökning av eget kapital som uppstår i samband med nyttjandet av optioner, i relation till antalet aktier vid fullt nyttjande av samtliga optioner.
Finansiell information | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell information | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förvaltningsberättelse
ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN
Styrelsen och verkställande direktören för Prevas AB (publ), organisationsnum- mer 556252-1384 med säte i Västerås, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen för räken- skapsåret 2011. Prevas är ett innovativt IT-företag med en stark företagskultur som ger kunder konkurrenskraft i världsklass. Prevas erbjuder konsulttjänster, produkter och support till företag som utvecklar produkter med ett stort
IT-innehåll eller som har behov av att effektivisera eller automatisera sin verksamhet. Genom att utveckla intelligens i våra kunders produkter och industrisystem skapar vi förutsättningar för lönsamma produkter, produktion och logistik.
Prevas är verksamt på fjorton orter i Sverige; Borlänge, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Lund, Malmö, Sandviken, Stockholm, Uppsala och Västerås, på två orter i Danmark; Köpenhamn och År- hus, på två orter i Norge; Oslo och Kongsberg, Tyskland; Großbettlingen, Indien; Bangalore samt Förenade Arabemiraten; Dubai. Verksamheten är uppdelad i två affärsområden, Produktutveckling och Industrisystem.
Affärsområde Produktutveckling
Utvecklingen för affärsområde Produktutveckling under året 2011 har varit bra. Den organiska tillväxten och lönsamhetutvecklingen har varit stark under hela året. Trenden kvarstår att elektronik och programvara utgör en allt större del av produktinnehållet hos våra kunder och utgör en viktig konkurrensfaktor. Prevas är ledande inom inbyggda system i Norden och har fortsatt en stark ställning hos våra kunder.
Affärsområde Industrisystem
Utvecklingen för affärsområde Industrisystem är fortsatt god. 2011 var ett tillväxtår och en viss minskning av lönsamheten har skett under året till följd av den organiska tillväxten. Prevas är ledande i Norden inom området Manu- facturing Execution Systems (MES) och erbjuder lösningar och produkter som täcker alla produktionsnivåer.
HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE SOM INTRÄFFAT UNDER RÄKENSKAPSÅRET
Prevas förvärvade under året DoréDevelopment i Danmark samt majoriteten av Creo Development i Norge.
UTVECKLING AV FÖRETAGETS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING
Året i sin helhet har varit bra. En stark orderingång möjliggjorde en bra organisk tillväxt. Sista halvåret var bra, men en viss oro fanns hos oss och våra kunder att ett trendbrott i konjunkturutvecklingen skulle slå till. Risken kvarstår, men vi kan inte se några orosmoln på kort sikt och vi har inte märkt av något under de första två månaderna av 2012.
Prevas gjorde under sista perioden av 2011 en nedskrivning av befarade kundförluster om 2,3 Mkr.
Vår satsning i Linköping inom affärsområde Industrisystem har haft en mycket lyckad utveckling och har visat positiva siffror på mycket kort tid.
Prevas omsättning 2011 uppgick till 615,2 Mkr (519,4 Mkr), en ökning med 18,4 procent. Omsättningen per medarbetare uppgick till 1 292 Tkr (1 234).
Antal arbetsdagar uppgick till 253 (252). Rörelseresultatet uppgick till 47,1 Mkr (14,6) vilket ger en rörelsemarginal på 7,7 procent (2,8). I slutet av 2011 arbetade 567 medarbetare på Prevas jämfört med 456 i slutet av 2010.
Omsättningen för moderbolaget under 2011 uppgick till 494,8 Mkr (425,7), en ökning med 16,2 procent.
Rörelseresultatet för moderbolaget uppgick till 34,4 Mkr (8,7) vilket ger en rörelsemarginal på 7,0 procent (2,0).
Prevas har under året bibehållit kundbasen och idag kommer 35 procent av omsättningen från våra 5 största kunder. Större ramavtal har under året förnyats med bl.x. Xxxxxxxx, SAAB (försvar), GE Healthcare och Volvo AB.
HÄNDELSER AV VÄSENTIG BETYDELSE SOM INTRÄFFAT EFTER RÄKENSKAPSÅRET
Prevas har under februari månad öppnat ett kontor i Jönköping.
Prevas förvärvade de resterande 49 procenten av aktiekapitalet i Prevas Technology West AB i februari. Detta medför att verksamheten nu ägs till 100 procent av Prevas AB.
PREVASAKTIEN
Det registrerade aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2011 till
25 255 902,50 kronor fördelat på 10 102 361 aktier, varav 820 160 aktier av serie A och 9 282 201 aktier av serie B.
Varje aktie äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Aktier av serie A berättigar till tio röster på bolagsstämma och aktier av serie B berättigar till en röst på bolagsstämma.
Aktieägare med minst 10 procent
av röstetalet för samtliga aktier i bolaget
Aktieägare 2011-12-31. Xxxxx Xxxxxx med familj, antal A-aktier 150 000, an- tal B-aktier 2 517 900, totalt antal aktier 2 667 900, innehav i procent 26,41 och röster i procent 22,98.
Länsförsäkringar Bergslagen, antal A-aktier 250 000, antal B-aktier
1 044 100, totalt antal aktier 1 294 100, innehav i procent 12,81 och röster i
procent 20,27.
BEMYNDIGANDE TILL STYRELSEN
Styrelsen i Xxxxxx bemyndigades på årsstämma den 31 mars 2011, liksom vid föregående årsstämma, att besluta om nyemission med avvikelse från befint- liga aktieägares företrädesrätt. Bemyndigandet gällde högst 1 010 236 aktier av serie B och var avsett att användas i samband med bolagsförvärv. Styrelsen fick även bemyndigande om förvärv av egna aktier. Inget av bemyndigandena har utnyttjats under perioden.
OPTIONSPROGRAM
Prevaskoncernen har för närvarande inga pågående optionsprogram.
FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING
Finansiella risker
Prevaskoncernens finansiella risker har varit låga. De finansiella transaktioner som förekommer utgör endast stöd för den löpande verksamheten och inga transaktioner sker i spekulationssyfte.
De finansiella instrument som finns består i allt väsentligt av ett lån på 12,65 Mkr, finansiella leasingskulder, en checkkredit som inte utnyttjas, likvida medel, kundfordringar och leverantörsskulder.
Likviditets-/kassaflödesrisk
Med likviditets- och kassaflödesrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån ska omsättas samt att betal- ningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Räntebärande skulder inom Prevaskoncernen består av ett banklån på 12,65 Mkr samt finansiella leasingskulder. I koncernen finns en beviljad check- kredit på 35 Mkr som kan utnyttjas för att täcka tillfälliga kapitalbehov. Det internationella kreditvärderingsinstitutet D&B (Dun & Bradstreet) ger Prevas- koncernen ratingen AAA vilket innebär att Prevas har högsta kreditvärdighet.
Ränterisk
Då inga placeringar förekommer utgörs koncernens ränterisk av förändringar i in- och utlåningsränta på koncernens checkkonto samt på banklån. Indirekt påverkas Prevas dock av att förändringar i räntenivån kan påverka kundernas investeringsvilja.
De skulder som finns består av banklån samt finansiella skulder som löper med rörlig ränta. Förfallostrukturen för de finansiella leasingskulderna specificeras i not 17.
Kreditrisk
Kreditrisken utgörs av koncernens utestående kundfordringar samt ej fakture- rad upparbetning. Då kundstocken till stor del består av större och medelstora företag med god betalningsförmåga har kundförlusterna historiskt varit mycket låga. För att minska risken för kreditförluster sker kreditprövning av alla nya kunder och i förekommande fall förnyad kreditprövning av befintliga kunder där indikation på förändrad betalningsförmåga och den rådande lågkonjunkturen har ökat riskerna. Under 2011 har Prevaskoncernen haft konstaterade samt befarade kreditförluster om 2,3 Mkr.
Valutarisk
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker.
Exponeringen kan avse köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
Valutarisker förekommer också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräk- ningsexponering.
(i) Transaktionsexponering
Fakturering utöver den som sker i SEK, DKK respektive NOK utgör mindre än 2 procent av koncernens fakturering. Exponeringen i utländsk valuta har vid
varje enskilt tillfälle varit så liten att säkring inte bedömts nödvändig.
Inköp i utländsk valuta sker i mycket liten omfattning.
(ii) Omräkningsexponering
Koncernen har haft som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta. För hantering i redovisningen se vidare not 1 Redovisnings- principer, utländsk valuta.
ÖVRIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Konjunktur och marknad
År 2011 präglades av en stark tillväxt, men där sista halvåret blev något återhållsam pga befarad lågkonjunktur. Detta har ännu ej slagit igenom och Prevas kan i dagsläget inte se några risker kortsiktigt.
Affärsområde Industrisystem har haft en stabil efterfrågan och lönsam- het under hela året. Affärsområde Produktutveckling har under 2011 haft en mycket bra utveckling.
Projektrisker
Xxxxxx jobbar för att ha en sund mix av både löpanderäkningsuppdrag och fastprisprojekt. Andelen fastprisprojekt stod under 2011 för ca 20 procent av omsättningen. Fastprisuppdragen medför en ökad risk om tiden för uppdra- gets färdigställande missbedöms, samtidigt medför avtalsformen en ökad möjlighet att för både kunden och Prevas ge ett ökat mervärde bl.a. genom återvinning av erfarenhet från tidigare projekt. Prevas utför många komplice- rade uppdrag vilket kan medföra krav på kompletteringar av gjorda leveran- ser. Prevaskoncernen följer kontinuerligt upp respektive projekts status och bedömer vilka garantireserver som bör bokas. Genom Prevas ISO-certifierade projektmodell, som detaljerat reglerar ledning och styrning av projekt, hante- ras de risker som är förknippade med fastprisprojekt.
Rekrytering och kompetensförsörjning
I Prevas utgör medarbetarna tillsammans med kunder vår viktigaste tillgång. Konjunkturläget påverkar Xxxxxx möjligheter att rekrytera nya medarbetare och att säkerställa kompetensförsörjningen. Inom vissa kompetenser och geografiska områden är det svårt att rekrytera kvalificerade medarbetare.
Prevas arbetar målmedvetet med att skapa en företagskultur för att hålla medarbetaromsättningen på en låg nivå och för att kunna attrahera de bästa medarbetarna inom Prevas verksamhetsområden.
EKONOMISKA ARRANGEMANG
Prevas har i dagsläget inga större åtaganden. Det som finns avser konsigna- tionslager hos leverantörer. Det totala värdet understiger 1,1 Mkr.
INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER
Prevas arbetar aktivt med att utveckla ledarskapet, organisationen och medarbetarna. Fokus i detta arbete är att få våra medarbetare att trivas och rekommendera Prevas som arbetsgivare. I detta arbete ingår medarbetarun- dersökningar som genomförs med cirka ett års mellanrum. Prevas medarbe- tarundersökning under 2011 föll mycket väl ut och vi kan konstatera att vårt arbete har gett resultat.
Finansiell information | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell information | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Prevas bedriver ur miljöaspekt ingen miljöpåverkande verksamhet. Den påverkan som verksamheten inom Prevas har på miljön styrs av Prevas Miljö-, Rese- och tjänstebilspolicy. Rese- och tjänstebilspolicyn är bl.a. inriktad på att minska resandet. Syftet med dessa riktlinjer är att genom god planering och uppföljning styra Prevas tjänsteresor mot en så effektiv, ekonomisk, miljö- och säkerhetsmässig riktning som möjligt. Prevas Miljöpolicy innefattar förutom rena miljöfrågor även arbetsmiljöfrågor, vilket innefattar såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön.
FÖRSLAG TILL PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGHAVARE
Styrelsen har utarbetat förslag till riktlinjer för bestämmande av ersätt- nings- och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare som i allt väsentligt överensstämmer med det som beslutades 2011. Dessa utgörs
av koncernens ledningsgrupp, som omfattar verkställande direktören, Vice VD tillika ekonomi- och finanschefen, affärsområdescheferna samt verksam- hets- och affärsutvecklingschefen. Styrelsen föreslår att stämman fastställer följande riktlinjer för bestämmande av ersättning och övriga anställnings- villkor till ledande befattningshavare i koncernen. Principerna gäller för
anställningsavtal som ingås efter stämmans beslut samt för det fall ändringar görs i existerande villkor efter denna tidpunkt. Styrelsens förslag baseras på att bolagets ersättningsnivå och ersättningsstruktur för ledande befattnings- havare skall vara marknadsmässig.
Fast lön: Den fasta lönen skall vara individuell och baserad på varje individs ansvar och roll såväl som individens kompetens och erfarenhet i relevant befattning.
Rörlig lön: Den rörliga lönen för ledande befattningshavare inom koncernen skall vara strukturerad som en variabel komponent av det totala kontanta ersättningspaketet och målen för den rörliga lönen skall i första hand vara relaterade till finansiellt utfall med koncerngemensamma mål. Målsättningen för denna rörliga kompensation skall revideras årligen av styrelsen för att säkerställa att målen står i linje med gällande affärsstrategier. Den andel
av den totala ersättningen som utgörs av rörlig lön varierar beroende på befattning och kan utgöra mellan 8,3 och 16,7 procent av den fasta lönen vid full måluppfyllelse. Om målen överträffas är den rörliga lönen maximerad till mellan 16,7 och 33,3 procent av den fasta lönen. Planen innehåller också en lägsta prestationsnivå i förhållande till mål, under vilken ingen bonus erhålles.
Övriga förmåner: Övriga förmåner, såsom företagsbil, ersättning för sjukvårds- försäkring etc., skall vara av begränsat värde i förhållande till övrig kompen- sation och överensstämma med vad som marknadsmässigt är brukligt.
Pension: Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare har rätt till pensionsförmåner på marknadsmässiga villkor enligt ITP-planen. Pensionsålder för VD samt övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Uppsägningstid och avgångsvederlag: För VD gäller uppsägningstid sex måna- der från VD:s sida och arton månader för bolaget. Övriga ledande befattnings- havare i koncernen har anställningsvillkor enligt kollektivavtalet.
Ersättningsutskottet: Ett inom styrelsen utsett ersättningsutskott skall bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och ledande befattningshavare samt förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor.
Avvikelse i enskilt fall: Styrelsen skall ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker skall information om detta och skälet till avvikelsen redovisas vid närmast följande årsstämma. För redogörelse över ersättning till ledande befattningshavare 2011, se not 4.
FORSKNING OCH UTVECKLING
Prevas bedriver ingen forskning. Utveckling av egna produkter och koncept sker i den normala verksamheten och uppgick under 2011 till 4,5 Mkr varav 515 Tkr har aktiverats.
FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN
Prevas räknar med att 2012 blir ett år fyllt av utmaningar, där rekrytering och lönsam tillväxt är fortsatt i fokus. Många intressanta projekt startas och även Prevas internationella satsning skall generera ökad orderingång. Prevas strategi, tillväxt med lönsamhet, kvarstår under 2012. Trenden med att kunderna efterfrågar mer färdiga och kompletta lösningar i kombina- tion med konsulttjänster bedöms fortsätta. Prevas satsning på paketerade tjänster fortsätter och sk smartshoring kommer att vara en viktig framtida konkurrensfaktor.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Bolagsstyrningsrapport finns på sidorna 62-65.
FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BOLAGETS VINST
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder 53 876 630 kronor disponeras enligt följande:
Lämnas i utdelning
(10 102 361 * 2 kr per aktie) 20 204 722 kr
Föres i ny räkning 33 671 908 kr
varav i överkursfond 29 070 238 kr
Summa 53 876 630 kr
Som avstämningsdag föreslås den 29 mars 2012. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.
Styrelsens yttrande till utdelningen kommer att återfinnas på bolagets hemsida och finnas tillgängligt på årsstämman.
VÄX MED PREVAS
OCH SKAPA TILLVÄXT FÖR SVENSK INDUSTRI
Prevas behöver förstärkning. Vi söker ingenjörer som vill ta sig an spännande utvecklingsprojekt inom Embedded Systems och Industrial IT. Var med och bidra till tillväxt, för våra kunder och för svensk industri. Vi kallar det Innovation for Growth.
Gå in på xxx.xxxxxx.xx/xxxxxx och läs mer.
INNOVATION FOR GROWTH
Rekryteringsannons från Prevas som publicerades bland annat i Dagens Industri 2011.
32 33
Finansiell information | KONCERNENS RÄKENSKAPER Finansiell information | KONCERNENS RÄKENSKAPER
Resultaträkning koncernen Balansräkning koncernen
Tkr
Not
2011
2010
Rörelseresultat
47 084
14 594
Resultat före skatt
46 111
12 756
Skatt
7
–12 344
–3 782
ÅRETS RESULTAT
33 767
8 974
Av- och nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar | 9 | –5 557 | –7 745 | Summa anläggningstillgångar | 137 784 | 139 992 | |
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | 10 | –4 631 | –5 368 | Varulager | 12 | 2 409 | 2 530 |
Summa rörelsens kostnader | –568 085 | –504 804 | Kundfordringar | 13, 21 | 123 102 | 96 776 |
Övriga fordringar | 1 706 | 1 108 | ||||||
Finansiella intäkter | 377 | 541 | Likvida medel | 15 | 19 271 | 7 488 | ||
Finansiella kostnader | –1 350 | –2 379 | Summa omsättningstillgångar | 199 667 | 150 032 | |||
Finansnetto | 6 | –973 | –1 838 | |||||
Nettoomsättning | 2 | 615 169 | 519 398 |
Rörelsens kostnader Aktiverat arbete för egen räkning | 9 | 515 | 132 |
Övriga externa kostnader | 5 | –166 334 | –143 314 |
Personalkostnader | 4 | –392 078 | –348 509 |
1 JANUARI - 31 DECEMBER
Tkr
Årets resultat
2010
8 974
33 767
2011
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare | 32 048 | 8 402 | |
Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 1 719 | 572 | |
Resultat per aktie före och efter utspädning i kr | 8 | 3,17 | 0,83 |
Rapport över totalresultat koncernen
PER DEN 31 DECEMBER
Tkr | Not | 2011 | 2010 |
TILLGÅNGAR | |||
Goodwill | 9 | 112 496 | 111 106 |
Övriga immateriella anläggningstillgångar | 9 | 8 946 | 11 427 |
Materiella anläggningstillgångar | 10 | 13 502 | 13 394 |
Uppskjuten skattefordran | 7 | 2 840 | 4 065 |
Aktiekapital | 25 256 | 25 256 | |
Övrigt tillskjutet kapital | 54 659 | 54 659 | |
Reserver | 420 | 401 | |
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 101 811 | 74 814 | |
Moderbolagets aktieägare, totalt | 182 146 | 155 130 | |
Innehav utan bestämmande inflytande | 2 698 | 661 |
Aktuella skatteskulder | 8 137 | 1 819 | |
Övriga skulder | 19 | 28 279 | 21 299 |
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 19 | –5 764 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 51 731 | 40 401 |
ÅRETS TOTALRESULTAT | 33 786 | 3 210 | Övriga avsättningar | 18 | 1 385 | 218 |
Summa kortfristiga skulder | 124 556 | 94 667 | ||||
Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets ägare | 32 067 | 2 638 | ||||
Årets totalresultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 1 719 | 572 | SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 337 451 | 290 024 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
14
53 179
42 130
SUMMA TILLGÅNGAR
337 451
290 024
EGET KAPIT AL OCH SKULDER
EGET KAPITAL, moderbolagets aktieägare
16
Summa eget kapital
184 844
155 791
SKULDER
Långfristiga räntebärande skulder Uppskjutna skatteskulder
Summa långfristiga skulder
17, 21
7
17 003
11 048
28 051
29 824
9 742
39 566
Kortfristiga räntebärande skulder
Leverantörsskulder
17, 21
21
4 316
30 708
4 201
26 729
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 24.
Finansiell information | KONCERNENS RÄKENSKAPER Finansiell information | MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER
Kassaflödesanalys koncernen Resultaträkning moderbolaget
PER DEN 31 DECEMBER 1 JANUARI - 31 DECEMBER
Tkr
Nettoomsättning
Aktiverat arbete för egen räkning
Not 2011
2 494 750
9 273
2010
425 688
132
Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader
Av- och nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
5 –155 562
4 –293 038
9 –9 911
10 –2 110
–460 621
34 402
–128 985
–273 258
–12 067
–2 785
–417 095
8 725
Resultat från andelar i koncernföretag
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter
6
6
6
– 355
–927
174
645
–2 163
Resultat före skatt
33 830
7 381
Skatt
7
–9 184
–2 170
ÅRETS RESULTAT
24 646
5 211
Tkr
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet och övrigt Betald skatt
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital
Not
2011
2010
27
46 111
11 777
–4 427
53 461
12 756
13 072
–934
24 894
Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder
Kassaflöde från löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i verksamheter och dotterbolag, nettoeffekt på likvida medel Avyttring av verksamheter och dotterbolag
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Upptagna lån och finansiella leasingskulder Amortering av lån
Utbetald utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel
Likvida medel vid årets slut
–121
–33 584
17 698
37 454
1 235
–15 326
–4 445
6 357
3
9
10
–1 514
–
–2 591
–4 447
–8 552
–4 022
40
–152
–4 244
–8 378
–
–12 706
–5 051
–17 757
11 145
7 488
638
19 271
438
–2 200
–
–1 762
–3 783
11 765
–494
7 488
Rapport över totalresultat moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | |
Årets resultat Övrigt totalresultat | 24 646 – | 5 211 – | |
ÅRETS TOTALRESULTAT | 24 646 | 5 211 |
Förändringar i koncernens egna kapital
Moder-
Innehav
utan
Tkr (not 17)
Aktie- kapital
Övrigt tillskjutet kapital
Omräk- ningsreserv
Balanse- rade vinst-
medel
bolagets aktieägares eget kapital
bestäm- mande
inflytande
Totalt eget
kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01 | 25 256 | 54 659 | 6 165 | 66 000 | 000 000 | – | 152 492 |
Årets resultat | – | – | – | 8 402 | 8 402 | 572 | 8 974 |
Årets övrigt totalresultat | – | – | –5 764 | – | –5 764 | – | –5 764 |
Innehav utan bestämmande inflytande anskaffning | – | – | – | – | – | 89 | 89 |
Utgående eget kapital 2010-12-31 | 25 256 | 54 659 | 401 | 74 814 | 155 130 | 661 | 155 791 |
Ingående eget kapital 2011-01-01 | 25 256 | 54 659 | 401 | 74 814 | 155 130 | 661 | 155 791 |
Årets resultat | – | – | – | 32 048 | 32 048 | 1 719 | 33 767 |
Årets övrigt totalresultat | – | – | 19 | – | 19 | – | 19 |
Årets utdelning | – | – | – | –5 051 | –5 051 | – | –5 051 |
Innehav utan bestämmande inflytande anskaffning | – | – | – | – | – | 318 | 318 |
Utgående eget kapital 2011-12-31 | 25 256 | 54 659 | 420 | 101 811 | 182 146 | 2 698 | 184 844 |
36 37
Finansiell information | MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER Finansiell information | MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER
Balansräkning moderbolaget Kassaflödesanalys moderbolaget
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Upptagande av nya lån Xxxxxxxxxx av lån Utbetald utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–
–12 890
–5 051
–17 941
394
–2 200
–
–1 806
ÅRETS KASSAFLÖDE
9 115
–5 453
Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
Förändring
390
9 505
9 115
5 843
390
–5 453
PER DEN 31 DECEMBER PER DEN 31 DECEMBER
Tkr | Not | 2011 | 2010 | Tkr | Not | 2011 | 2010 | |
TILLGÅNGAR | Resultat efter finansiella poster | 33 830 | 7 381 | |||||
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar | 9 | 4 783 | 12 345 | Justering för poster som inte ingår i kassaflödet och övrigt Betald skatt | 27 | 14 281 –1 293 | 13 734 10 | |
Materiella anläggningstillgångar | 10 | 3 178 | 3 947 | Kassaflöde från löpande verksamhet före förändringar av rörelsekapital | 46 818 | 21 125 | ||
Finansiella anläggningstillgångar | Förändring av varulager | 840 | –840 | |||||
Andelar i koncernföretag | 26 | 35 595 | 39 108 | Förändring av rörelsefordringar | –32 558 | –18 979 | ||
Uppskjuten skattefordran | 7 | – | 856 | Förändring av rörelseskulder | 12 133 | –3 251 | ||
Summa anläggningstillgångar | 43 556 | 56 256 | Kassaflöde från löpande verksamheten | 27 233 | –1 945 | |||
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | INVESTERINGSVERKSAMHET | |||||||
Varulager | 12 | – | 840 | Avyttring av dotterbolag | – | 40 | ||
Förvärv av dotterbolag/rörelse | 27 | 689 | –4 022 | |||||
KORTFRISTIGA FORDRINGAR | Xxxxxxxxx från dotterbolag | 4 202 | 4 196 | |||||
Kundfordringar | 13, 21 | 88 680 | 68 026 | Investering immateriella anläggningstillgångar | 9 | –2 349 | –152 | |
Fordringar hos koncernföretag | 11 | 11 172 | 11 472 | Investering materiella anläggningstillgångar | 10 | –1 341 | –1 764 | |
Övriga fordringar | 1 630 | 958 | Kassaflöde från investeringsverksamheten | –177 | –1 702 | |||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa kortfristiga fordringar
14
48 094
149 576
36 562
117 018
Kassa och bank
15
9 505
390
Summa omsättningstillgångar
159 081
118 248
SUMMA TILLGÅNGAR
202 637
174 504
EGET KAPIT AL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
BUNDET EGET KAPITAL
Aktiekapital Reservfond
FRITT EGET KAPITAL
Överkursfond
16
25 256
16 981
25 256
16 981
29 070
29 070
Balanserat resultat | 160 | – | |
Årets resultat | 24 646 | 5 211 | |
Summa eget kapital | 96 113 | 76 518 | |
AVSÄTTNINGAR Avsättningar för garantier | 18 | 1 184 | 218 |
Förändringar i moderbolagets egna kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Summa avsättningar | 1 184 | 218 | Tkr (not 17) | kapital | fond | fond | resultat | resultat | eget kapital | ||
LÅNGFRISTIGA SKULDER | Ingående eget kapital 2010-01-01 | 25 256 | 16 981 | 37 654 | 793 | –9 377 | 71 307 | ||||
Skulder till kreditinstitut | 17, 21 | 10 450 | 23 340 | Årets resultat | – | – | – | – | 5 211 | 5 211 | |
Summa långfristiga skulder | 10 450 | 23 340 | Disposition av föregående års resultat | – | – | –8 584 | –793 | 9 377 | – | ||
KORTFRISTIGA SKULDER | Utgående eget kapital 2010-12-31 | 25 256 | 16 981 | 29 070 | – | 5 211 | 76 518 | ||||
Skulder till kreditinstitut | 17, 21 | 2 200 | 2 200 | Ingående eget kapital 2011-01-01 | 25 256 | 16 981 | 29 070 | – | 5 211 | 76 518 | |
Leverantörsskulder | 21 | 27 370 | 21 980 | Årets resultat | – | – | – | – | 24 646 | 24 646 | |
Skulder till koncernföretag | 25 | 5 608 | 8 233 | Disposition av föregående års resultat | – | – | – | 5 211 | –5 211 | – | |
Aktuella skatteskulder | 7 321 | 286 | Utdelning | – | – | – | –5 051 | – | –5 051 | ||
Övriga skulder | 19 | 18 621 | 15 013 | Utgående eget kapital 2011-12-31 | 25 256 | 16 981 | 29 070 | 160 | 24 646 | 96 113 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20 | 33 770 | 26 717 | ||||||||
Summa kortfristiga skulder | 94 890 | 74 429 | |||||||||
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 202 637 | 174 504 | |||||||||
Ställda säkerheter | 24 | 65 000 | 65 000 | ||||||||
Eventualförpliktelser | 24 | 1 961 | 5 871 | ||||||||
Aktie-
Reserv-
Överkurs-
Balanserat
Årets
Totalt
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
Noter
NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom det har antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinci- per”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 5 mars 2012. Koncernens rapport över resultaträkningen och rapport över totalresultat och rapport över finan- siella ställningar och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 mars 2012.
(b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättande av moderbola- gets och koncernens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassificeringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassificeringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap- porteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att före- tagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskatt- ningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finan- siella rapporter beskrivs närmare i not 9 och 30 samt under avsnitt intäkter.
(e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper samt under året ändrade redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.
(f) Ändrade redovisningsprinciper
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpat från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Omarbetningar av IAS 24 Upplysningar om närstående. Ändringen innebär att definitionen av närstående förenklas och förtydligas.
IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner.
Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång Därutöver har ett antal förändringar genomfröts i IFRS inom ramen för IASBs årliga improvementsprojekt. Ingen av dessa förändringar har påverkat koncernens finansiella rapporter.
(g) Nya IFRS och tolkningar som ännu ej börjat tillämpats
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under de kommande räken- skapsåren och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. De nya eller ändrade standarderna är:
- IFRS 9 Financial Instruments som ersätter IAS 39.
- Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
- Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter
- Ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda
- Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för överförda finansiella tillgångar
- IFRS 10 Consolidated Financial Statements
- IFRS 11 Joint Arrangements
- IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities
- Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter,
- Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture
- IFRS 13 Fair Value Measurement
Förändringarna bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.
(h) Klassificering m.m.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
(i) Segmentsrapportering
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelseseg- ment.
forts. not 1
(j) Konsolideringsprinciper
(i) Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Prevas AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla eko- nomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Förvärv den 1 januari 2010 eller senare
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsana- lysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifier- bara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestäm- mande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestäm- mande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillna- den är negativ, sk förvärv till lågt pris redovisas denna skillnad direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstru- ment, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestäm- mande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
De förvärv av innehav utan bestämmande inflytande som gjorts under året har gjorts via nybildade bolag till nominellt värde varför någon goodwill ej uppkommit.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värde- förändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där
anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsut- gifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldin- strument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden. När ett rörelseförvärv innehåller en eventuell tilläggsköpeskilling baserad på framtida händelser så har denna beaktats i anskaffningsvärdet om justering är san- nolik och kan värderas tillförlitligt. För innevarande räkenskapsår innebär det en justering i så måtto att anskaffningsvärdet har ökat.
Förvärv gjorda före 1 januari 2004 (tidpunkt för övergång till IFRS)
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskriv- ningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transak- tion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestäm- mande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande
Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanse- rade vinstmedel.
(ii) Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mel- lan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredo- visningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 1 forts. not 1
(k) Utländsk valuta
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhe- tens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksam- heter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv.
(l) Intäkter
(i) Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag
Konsulttjänster utförs både på löpande räkning och till fast pris. I båda fallen redovisas intäkterna enligt metoden för successiv vinstavräkning. För löpanderäkningsuppdrag innebär det att intäkterna redovisas i den period arbetet utförs. För fastprisuppdrag redovisas resultat i takt med uppdragets genomförande (upparbetning) under förutsättning att uppdragsintäkt och
uppdragskostnad kan storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt. Bolaget upp- skattar kontinuerligt den slutliga uppdragskostnaden. Upparbetningsgraden vid varje bokslutstillfälle motsvarar nedlagd uppdragskostnad i förhållande till den uppskattade slutliga kostnaden. Periodens uppdragsintäkt beräknas som den andel av de totala intäkterna som upparbetningsgraden motsvarar.
För uppdrag som ej ger kostnadstäckning, görs full reservering för förlusten så snart den kan förutses.
Intäkter avseende försäljning av produkter redovisas vid leverans och ac- ceptans av kund.
Supportkontrakt intäktsförs linjärt över supportkontraktets löptid.
(m) Leasing
(i) Operationell leasing
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i årets resultat som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(ii) Finansiell leasing
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(n) Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings- intäkter samt kursvinster på finansiella fordringar och skulder.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivränte- metoden (se nedan). Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplös- ning av nuvärdesberäkning av avsättningar, kursförluster på finansiella fordringar och skulder samt nedskrivning av finansiella tillgångar. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
(o) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transak- tion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslu- tade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs- punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat.
Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräk- nas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redo- visas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
(p) Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på till- gångssidan likvida medel, lånefordringar och kundfordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder och låneskulder.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor.
Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång (eller del därav) tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget överför i allt väsent- ligt de risker och fördelar som är förknippade med ägande. En finansiell skuld (eller del därav) tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsda- gen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgångar.
(i) Säkring av nettoinvesteringar
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har inte säkrats då det bokförda värdet på tillgången är begränsad samt att
kursen mellan danska, norska och svenska kronor historiskt har varit relativt stabil.
(ii) Kundfordringar samt övriga kort- och långfristiga fordringar
Fordringar, som inte utgör derivat, med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad, redovisas till upplupet an- skaffningsvärde med avdrag för bedömd förlustrisk. Upplupet anskaffnings- värde beräknas på basis av fordrans initiala effektiva ränta. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar som normalt har en kvarvarande löptid kortare än tolv månader redovisas till nominellt värde. En fordran prövas in- dividuellt avseende bedömd förlustrisk och upptas till det belopp varmed den beräknas inflyta. Erforderliga nedskrivningar görs vid behov och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningsbehov bestäms utifrån en individuell pröv- ning av varje fordran och kundens bedömda återbetalningsförmåga.
(iii) Likvida medel
Likvida medel omfattar kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodoha- vanden hos banker. Kassa och banktillgodohavanden redovisas till nominellt värde. Definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen överensstämmer med likvida medel i balansräkningen.
(iv) Finansiella skulder
Finansiella skulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder och be- står av skulder avseende banklån och finansiell leasing. De redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Lånen redovisas därefter löpande till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetod.
(v) Leverantörsskulder
Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde som bestäms utifrån den ef-
fektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten vilket normalt innebär nominellt värde.
Leverantörsskulderna har kort förväntad löptid och värderas därför utan diskontering till nominellt belopp.
(vi) Valutakursdifferenser
En mycket liten del av koncernens fakturering sker i utländsk valuta varför koncernens valutaexponering är försumbar. Någon säkring av utländsk valuta har ej gjorts.
Valutakursdifferenser avseende rörelserelaterade tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
(q) Materiella anläggningstillgångar
(i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar, bestående av inventarier, datorer och bilar redovisas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
(ii) Leasade tillgångar
Leasingavtal klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. När så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anlägg- ningstillgång i rapport över finansiell ställning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgif- terna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs
av över respektive tillgångs nyttjandeperiod medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas som regel inte som tillgång i rapport över finansiell ställning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.
(iii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kom- mer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny kompo- nent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, ut- rangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
(iv) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 1 forts. not 1
Följande avskrivningsprocent tillämpas:
- Inventarier 12,5 – 20 %
- Datautrustning 20 – 33 %
Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
(r) Immateriella tillgångar
(i) Goodwill
Xxxxxxxx representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvär- vet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffnings- värde, efter nedskrivningsprövning, se not 9.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Xxxxxxxx fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper t).
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovi- sas skillnaden direkt i resultaträkningen.
(ii) Forskning och utveckling
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konse- kvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostna- der är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
(iii) Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till an- skaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskriv- ningar (se redovisningsprinciper t). Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
(iv) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska förde- larna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. De tillkommande utgifterna som aktiverats rubriceras som balanserade utvecklingskostnader.
(v) Låneutgifter
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffnings-
värde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt avseende balanserade utvecklingsutgifter avseende utveckling av nya produkter.
(vi) Avskrivningar
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella till- gångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indi- kationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
- patent och varumärken 3 år
- balanserade utvecklingsutgifter 3 - 5 år
- kundrelationer 5 -10 år
- teknologi 5 - 7 år
(s) Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- värdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigstäl- lande och för att åstadkomma en försäljning.
(t) Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskriv- ning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill och an- dra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden
till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
(u) Utbetalning av kapital till ägarna
(i) Återköp av egna aktier
Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid
från avyttring av sådana egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt i eget kapital.
(ii) Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdel- ningen.
(v) Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hän- förligt till moderbolagets ägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn
till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda. Utspädning från optio- ner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen
och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till de eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2. Några sådana kostnader har ej förelegat under året.
(x) Ersättningar till anställda
(i) Avgiftsbestämda pensionsplaner
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
(ii) Förmånsbestämda pensionsplaner
Prevas tryggar sina medarbetares ålderspension och familjepension genom ITP-planen främst via Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering redovisas ITP-försäkringen i Alecta som en avgiftsbestämd pen- sionsplan. Argumentet för detta är att med hänsyn till ITP-planens konstruk- tion saknas det förutsättningar för att beräkna överskott respektive underskott inom planen samt dess eventuella påverkan på framtida premier.
Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146). Prevas har under året betalat 11,7 Mkr i premier till Alecta.
(iii) Aktierelaterade ersättningar
Prevas har för närvarande inget pågående optionsprogram eller andra program med aktierelaterade ersättningar.
(iv) Ersättning vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att
uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
(y) Avsättningar
Avsättningar definieras som skulder som är ovissa med avseende på belopp eller tidpunkt då de kommer att regleras. I balansräkningen redovisas garantikostnader som avsättningar. Avsättning sker för bedömda kostnader för aktualiserade garantier och enligt schablon baserad på historiskt kostnadsut- fall för ej aktualiserade garantier.
(i) Garantier
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
(ii) Omstrukturering
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbör- jats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
(z) Inkomstskatt
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital eller i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatte- effekt redovisas i eget kapital eller i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justeringar av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs- punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder förutom koncernmässig goodwill.
Vid beräkning av uppskjuten skatt tillämpas de skattesatser som är beslu- tade eller aviserade.
Uppskjuten skattefordran avseende förlustavdrag redovisas om det är san- nolikt att avdraget kan utnyttjas inom en snar framtid.
(å) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person (september 2011). Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras.
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 1 forts. not 2
Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbola- gets finansiella rapporter.
Ändrade redovisningsprinciper
Fr o m 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag som investering i aktier i dotterföretag. Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i eget kapital.
Klassificering och uppställningsformer
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt års- redovisningslages scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av aktiverat arbete för egen räkning i resultaträkningen, finansiella intäkter och kostnader, eget kapital samt avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Dotterföretag
Långfristiga monetära mellanhavanden
Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderföretaget och självstän- dig utlandsverksamhet som representerar en utvidgning eller reduktion av moderföretagets investering i utlandsverksamheten, värderas i moderföretaget till historisk valutakurs.
Anteciperade utdelningar
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
Finansiella instrument
Moderbolaget har valt att tillämpa ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden vilket för Prevas fall innebär att redovisningsprinciperna för moderbolaget i allt väsentligt överensstämmer med koncernen.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell
Produktutveckling Industrisystem Ofördelat Koncernen
Xxx , Xxxxxxxxx 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010
INT ÄKTER
Försäljning till externa kunder | 436 707 | 361 592 | 178 462 | 157 806 | – | – | 615 169 | 519 398 |
Rörelsekostnader exklusive avskrivningar | –399 581 | –359 740 | –158 316 | –131 950 | – | – | –557 897 | –491 690 |
Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar | –4 289 | –4 364 | –1 268 | –3 381 | – | – | –5 557 | –7 745 |
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | –3 242 | –3 758 | –1 389 | –1 611 | – | – | –4 631 | –5 369 |
Rörelseresultat | 29 595 | –6 270 | 17 489 | 20 864 | – | – | 47 084 | 14 594 |
Finansnetto | –973 | –1 838 | –973 | –1 838 | ||||
Resultat före skatt | 29 595 | –6 270 | 17 489 | 20 864 | –973 | –1 838 | 46 111 | 12 756 |
Rörelsemarginal | 6,8 % | –1,7 % | 9,8 % | 13,2 % | – | – | 7,7 % | 2,8 % |
TILLGÅNGAR & SKULDER Immateriella anläggningstillgångar | 92 669 | 93 619 | 28 773 | 28 914 | – | – | 121 442 | 122 533 |
Materiella anläggningstillgångar | 9 315 | 9 273 | 4 187 | 4 121 | – | – | 13 502 | 13 394 |
Övriga tillgångar | 122 104 | 108 213 | 58 292 | 41 819 | 22 111 | 4 065 | 202 507 | 154 097 |
Summa tillgångar | 224 088 | 211 105 | 91 252 | 74 854 | 22 111 | 4 065 | 337 451 | 290 024 |
Summa skulder | 83 380 | 62 630 | 36 860 | 27 836 | 32 367 | 43 767 | 152 607 | 134 233 |
Investeringar | 6 015 | 2 942 | 2 537 | 5 476 | – | – | 8 552 | 8 418 |
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbo- laget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter hänförliga till dotterföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskilling- en kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förväntade förluster och kost- nader upplöses under de förväntade perioderna de förlusterna och kostnaderna uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del de inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde in- täktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjande- period för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
leasing.
Immateriella anläggningstillgångar Goodwill
I moderföretaget sker avskrivning av goodwill. Xxxxxxxx i moderbolaget skrivs av på 5 år.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatte- skuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernbidrag
Koncernbidrag som moderföretaget erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dot- terföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretaget till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
GEOGRAFISKA OMRÅDEN KONCERNEN
efter det land kunden har sin hemvist. | Sverige | 479 439 | 417 742 | 102 434 | 106 345 |
Av intäkterna från externa kunder avser 63 444 Tkr (66 078) | Danmark | 78 216 | 53 966 | 24 660 | 25 270 |
Ericsson. Av dessa redovisas 35 546 Tkr i rörelsesegmen- | Norge | 34 315 | 31 408 | 10 001 | 8 377 |
tet Produktutveckling och 27 898 Tkr i rörelsesegmentet | Frankrike | 6 304 | – | – | – |
Industrisystem. | Indien | 5 782 | 566 | 461 | – |
Övriga länder | 11 113 | 15 716 | 228 | – | |
Summa | 615 169 | 519 398 | 137 784 | 139 992 |
Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder
MODERBOLAGET
Moderbolagets interna redovisningssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på moderbolagets produkter och tjänster varför rörelsegrenar, moderbolagets affärsområden, är indelningsgrunden. Redovisning avse- ende geografiska områden är uppdelad utifrån var kunden är lokaliserad.
Intäkter från externa kunder Anläggningstillgångar
Tkr 2011 2010 2011 2010
Rörelsesegment Produktutveckling Industrisystem Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Nettoomsättning | 352 679 | 295 532 | 142 071 | 130 156 | 494 750 | 425 688 |
Geografiska områden Sverige Utanför Sverige Moderbolaget
Tkr 2011 2010 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Nettoomsättning 456 949 399 040 37 801 | 26 648 | 494 750 | 425 688 |
NOT 2 SEGMENTSRAPPORTERING
KONCERNEN, Rörelsesegment (affärsområden)
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad ”management approach” eller företagsledningsperspektiv.
Koncernens verksamhet är organiserad på det sätt att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika produkter och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernledningen.
Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de produkter och tjänster koncernen producerar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Prevas rörelsesegment, koncernens affärsområden, är Industrisystem respektive Produkt- utveckling. Industrisystem erbjuder verksamhetskunnande och IT-lösningar inom automation, logistik och spårbarhet. Produktutveckling erbjuder en rad olika produkter och tjänster för att utveckla intelligenta och för kunden lönsamma produkter. Koncernens tillgångar och skulder har så långt det är möjligt fördelats till respektive affärsområde. De poster som inte har förde- lats är uppskjutna skattefordringar, likvida medel, kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder. Dessa poster har lagts in under ofördelat.
Aggregering av olika geografiska områden görs inom respektive segment så att all verksamhet aggregeras till två rörelsesegment.
Prevas intäkter består huvudsakligen av tjänsterelaterade uppdrag. Av intäkterna avser varurelaterad försäljning ca 2 procent.
NOT 3 FÖRVÄRV AV RÖRELSE
Förvärv 2011
Prevas har i juni förvärvat 100 procent av teknikföretaget DorèDevelopment Aps i Danmark via ett inkråmsförvärv. Företaget utvecklar kundanpassad elektronik och mjukvara och verk- samheten blir en naturlig del av Prevas A/S i Danmark inom affärsområdet Produktutveckling.
Den förvärvade verksamheten förväntas på helårsbasis bidra med en omsättning om ca 3 Mkr med en rörelsemarginal på ca 14 procent före förvärvsavskrivningar. Under 2011 har XxxxXxxxxxxxxxx Aps bidragit med ca 1,4 Mkr i omsättning och 13 procent i marginal.
Förvärvade tillgångar och skulder har preliminärt beräknats till 1,3 Mkr och utgår dels i en fast köpeskilling och dels i en rörlig. Den fasta köpeskillingen betalades kontant och uppgick till 0,5 Mkr. Därtill tillkommer en rörlig kontant ersättning som faller ut efter 2 år och baseras på resultatet. Den totala köpeskillingen, inklusive rörlig ersättning, kan dock maxinalt uppgå till 2,2 Mkr. Det preliminärt beräknade värdet består av goodwill 0,8 Mkr och immateriella
anläggningstillgångar 0,5 Mkr, och övriga skulder 0,8 Mkr. Den uppkomna goodwillen är hänförlig till synergieffekter. Goodwillbeloppet är i sin helhet avdragsgillt. Inga externa transaktionskostnader har förekommit.
Prevas AS i Norge förvärvade i november 66,7 procent av Creo Development AS i Oslo med 15 medarbetare. Företaget är ett utvecklingshus inom elektronik, inbyggd programvara, mekanik och industriell design. Förvärvet stärker Prevas pågående expansion inom affärs- området Produktutveckling i Norge. Köpeskillingen betalas kontant och uppgick till 1,3 Mkr. Förvärvet omfattar 66,7 procent av samtliga aktier i Creo Development AS men med en inten- tion att nyemittera aktier för att Prevas skall komma upp i ett aktieägande av 80 procent.
De förvärvade tillgångarna och skulderna består preliminärt av goodwill 0,7 Mkr, materiella anläggningstillgångar 0,3 Mkr, kortfristiga fordringar och kassa 4,4 Mkr, kortfristiga skulder
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 3 forts. not 4
3,8 Mkr. Den uppkomna goodwillen är hänförlig till synergieffekter och personal. Goodwillen är inte avdragsgill. Redovisat värde på innehav utan bestämmande 2011 2010
Moderbolag | Sverige | 10 749 | 181 025 | 10 247 | 168 338 | ||||
DoréDevelopment, | Creo Development AS, | Summa förvärvsvärde | varav tantiem o.d. | 1 261 | 2 330 | 410 | 2 034 | ||
Tkr | Danmark | Norge | 2011 | Förenade Arabemeraten | – | 1 843 | – | 879 | |
Förvärvstidpunkt | 2011-06-15 | 2011-11-14 | varav tantiem o.d. | – | – | – | – | ||
Kundfordringar och övriga fordringar | – | 4 147 | 4 147 | Moderbolag totalt | 10 749 | 182 868 | 10 247 | 169 217 | |
Materiella anläggningstillgångar | 54 | 293 | 347 | Dotterbolag | Sverige | 2 470 | 21 972 | 789 | 12 090 |
Immateriella anläggningstillgångar | 498 | – | 498 | varav tantiem o.d. | 330 | – | 36 | 36 | |
Likvida medel | – | 333 | 333 | Danmark | 1 349 | 34 261 | 1 317 | 36 072 | |
Leverantörsskulder och övriga skulder | –772 | –3 819 | –4 591 | varav tantiem o.d. | 84 | 295 | – | – | |
Identifierbara tillgångar och skulder | –220 | 954 | 734 | Norge | 1 343 | 15 126 | 1 514 | 8 886 | |
Innehav utan bestämmande inflytande | – | –317 | –317 | varav tantiem o.d. | 29 | 615 | 138 | 651 | |
Netto identifierbara tillgångar och skulder | –220 | 637 | 417 | Koncernen totalt | 15 000 | 000 000 | 13 867 | 226 265 | |
inflytande utgörs av dess andel av identifierbara tillgångar och skulder, dvs innehav utan bestämmande har ingen del i den uppkomna goodwillen i samband med förvärvet av Creo Development AS. Den förvärvade enheten har konsoliderats från och med den 14 november och beräknas bidra med 20 Mkr i helårs- omsättning med en rörelsemarginal om 7 procent under 2012. Från förvärvstidpunkten har Creo Development AS bidragit med 2,8 Mkr i omsättning och en rörelsemarginal om 0 procent. Transaktionskostnader uppgår till mindre belopp och ingår i övriga externa kostnader.
Styrelse, ledande befattningshavare Övriga
LÖNER OCH ANDRA ERSÄ TTNINGAR FÖRDELADE PER LAND
Styrelse, ledande befattningshavare Övriga
Grundlön/ | Rörlig | Finansiella | Övriga | Pensions- | ||
Tkr | styrelsearvode | ersättning | instrument | förmåner | kostnad | Summa |
Goodwill | 781 | 650 | 1 431 |
Överförd ersättning | 561 | 1 287 | 1 848 |
Avgår: kassa (förvärvad) | – | 333 | 334 |
Netto kassaflöde | 561 | 954 | 1 514 |
ERSÄ TTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, 2011 LEDANDE BEF A TTNINGSHA V ARE
Styrelsens ordförande | 720 | 720 |
Externa styrelseledamöter | 570 | 570 |
Förvärv 2010
Tilläggsköpeskillingar på tidigare gjorda förvärv uppgick under 2010 till 4 022 Tkr. Goodwill avser främst synergief- fekter och personalens tekniska kunskaper.
Goodwill | 4 022 | 4 022 |
Förvärvskostnad | 4 022 | 4 022 |
Tkr
2010
Tilläggsköpeskillingar
2010
Summa förvärvsvärden
Xxxxx Xxxxxxxxxxx 90
Xxxxxx Xxxxxxxx 90
Xxxx Xxxxxxxx 90
Xxxxxxxxx Xxxxxxx 90
Xxxx-Xxxxxx Xxxxxxxx 90
Xxxxx Xxxxxx 120
Verkställande direktören
Xxxx Xxxxxxxx, delvis sjukskriven mars-dec | 1 347 | 466 | – | 63 | 266 | 2 142 |
Xxxx Xxxxxx, tf VD mars-dec och CFO | 1 338 | 147 | – | 59 | 263 | 1 807 |
2011 | 2010 | Andra ledande befattningshavare, 5,2 st | 5 513 | 648 | – | 276 | 1 659 | 8 096 | ||||
Kvinnor | Män | Totalt | Kvinnor | Män | Totalt | Summa | 9 488 | 1 261 | – | 398 | 2 188 | 13 335 |
MEDELANT AL ANST ÄLLDA ERSÄ TTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER, 2010 LEDANDE BEF A TTNINGSHA V ARE | ||||||||||||
NOT 4 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER
Koncer nen Moderbolaget
Styrelsens ordförande Externa styrelseledamöter
Moderbolag | Sverige | 44 | 305 | 349 | 44 | 284 | 328 |
Förenade Arabemiraten | 1 | 3 | 4 | – | 2 | 2 | |
Totalt i moderbolaget | 45 | 308 | 353 | 44 | 286 | 330 | |
Dotterbolag | Sverige | 2 | 46 | 48 | 2 | 21 | 23 |
Danmark | 4 | 49 | 53 | 4 | 53 | 57 | |
Norge | – | 22 | 22 | – | 11 | 11 | |
Totalt i dotterbolag | 6 | 117 | 123 | 6 | 85 | 91 | |
Koncernen totalt | 51 | 425 | 476 | 50 | 371 | 421 |
720 | 720 | ||||
570 | 570 | ||||
90 | |||||
90 | |||||
90 | |||||
90 | |||||
90 | |||||
120 | |||||
2 351 | 298 | – | 65 | 711 | 3 425 |
Xxxxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx
Verkställande direktören
Andra ledande befattningshavare, 6 st 6 196 112 – 321 1 946 8 575
Summa 9 837 410 – 386 2 657 13 290
Tkr 2011 2010 2011 | 2010 | |||
REDOVISNING A V KÖNSFÖRDELNING I FÖRET AGSLEDNINGEN | ||||
Andel kvinnor i styrelsen | 11 % | 14 % | 29 % | 29 % |
Andel kvinnor av övriga ledande befattningshavare | 0 % | 0 % | 0 % | 0 % |
LÖNER, ANDRA ERSÄ TTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER | ||||
Löner och andra ersättningar | 270 138 | 240 132 | 193 617 | 179 464 |
Sociala kostnader inkl. pension | 106 863 | 96 789 | 88 570 | 84 335 |
varav pensionskostnad | 36 022 | 35 920 | 28 276 | 29 686 |
Pensionskostnaden avser avgiftsbestämda pensionsplaner samt förmånsbestämda som redovisas såsom avgiftsbestämda (Alecta). Beloppen för pensionskost- nad är inklusive löneskatt.
Ledande befattningshavare/styrelse
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Något sär- skilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Medarbetarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Principer för lön och incitament- system för VD och ledande befattningshavare fastställdes av årsstämman 2011. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bolagets ledning. Under 2011 bestod koncernledningen av VD, Vice VD tillika ekonomi- och finanschef, affärsområdescheferna, landschefen för Danmark samt verksamhets- och affärsutvecklingscheferna – totalt sju stycken ledamöter.
Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattnings- havarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören baserades den rörliga delen för 2011 på Prevaskoncernens rörelseresultat. Ersättningen är maximerad till 33 procent av
grundlönen.
För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 17 procent av grundlönen och baserades för 2011 på koncerngemensamma mål.
För VD gäller uppsägningstid sex månader från VD:s sida och 18 månader för bolaget.
Övriga ledande befattningshavare i moderbolaget och koncernen har anställningsvillkor enligt kollektivavtalet och att uppsägningstiden inte överstiger 12 månader. Verkstäl- lande direktör och övriga ledande befattningshavare har rätt till pensionsförmåner enligt marknadsmässiga villkor motsvarande ITP-planen. Pensionsålder för VD samt övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
NOT 5 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER
Koncernen Moderbolaget
NOT 7 SKATTER
Koncernen Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||
KPMG | Revisionsuppdrag | 601 | 582 | 335 | 327 | REDOVISAD I | RESUL T A TRÄKNINGEN | |||||
(Xxxxxx Xxxxxxxxx Älgne) | Revisionsuppdrag utöver revisionsuppdraget | 144 | 137 | 84 | 76 | Aktuell skatt | ||||||
Skatterådgivning | 180 | 64 | 145 | 64 | Periodens skattekostnad | –9 873 | –1 328 | –8 328 | – | |||
Övriga tjänster | 340 | 246 | 150 | 60 | Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 9 | –497 | – | –497 | |||
Övriga revisionsbyråer | Tjänster övriga revisionsbyråer | 70 | 32 | – | – | Uppskjuten skatt | ||||||
Uppskjuten skatt | –2 480 | –1 957 | –856 | –1 673 | ||||||||
Totalt redovisad skattekostnad | –12 344 | –3 782 | –9 184 | –2 170 |
AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT | ||||
Resultat före skatt | 46 111 | 12 756 | 33 830 | 7 381 |
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 26,3 % | –12 127 | –3 355 | –8 897 | –1 941 |
Nedskrivning av aktier i dotterbolag | – | – | –1 105 | –1 058 |
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag | 67 | –119 | – | – |
Andra icke avdragsgilla kostnader | –315 | –309 | –288 | –275 |
Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget. Allt annat anses vara revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget. Här ingår exempelvis översiktlig granskning av Prevas delårsrapport.
NOT 6 FINANSNETTO
Koncernen
Ej skattepliktiga intäkter | 31 | 1 | 1 106 1 104 | |||||
Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 315 | 83 | Redovisad skatt | –12 344 | –3 782 | –9 184 –2 170 | ||
Netto valutakursförändringar | 62 | 458 | ||||||
Finansiella intäkter | 377 | 541 | ||||||
Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | –1 103 | –890 | Koncernen | |||||
Netto valutakursförändringar | –247 | –1 489 | Uppskjuten | Uppskjuten | ||||
Finansiella kostnader | –1 350 | –2 379 | Tkr | skattefordran | skatteskuld | Netto | ||
Finansnetto –973 –1 838 REDOVISAD I BALANSRÄKNINGEN 2011 2010 2011 2010 2011 2010 | ||||||||
Tkr 2011 2010
Resultat från andelar i koncernföretag, Moderbolaget
Tkr 2011 2010
Utdelning från aktier dotterbolag 4 202 4 196
Nedskrivning av aktier i dotterbolag –4 202 4 022
Summa 0 174
Uppskjuten
Uppskjuten
Immateriella anläggningstillgångar | – | – | –11 048 | –9 734 | –11 048 | –9 734 |
Kortfristiga fordringar/skulder mm | 1 143 | 80 | – | –8 | 1 143 | 72 |
Underskottsavdrag | 1 697 | 3 985 | – | – | 1 697 | 3 985 |
Skattefordringar/–skulder | 2 840 | 4 065 | –11 048 | –9 742 | –8 208 | –5 677 |
Moderbolaget
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter, Moderbolaget
Tkr
skattefordran
skatteskuld Netto
Underskottsavdrag – | 856 | – | – | – | 856 |
Skattefordringar/–skulder – | 856 | – | – | – | 856 |
Kursvinster, koncernföretag | – | 402 |
Kursvinster, övriga | 28 | 56 |
Ränteintäkter koncernföretag | 186 | 182 |
Tkr 2011 2010 REDOVISAD I BALANSRÄKNINGEN 2011 2010 2011 2010 2011 2010
Ränteintäkter övriga | 141 | 5 | Uppskjuten skatt på förlustavdrag har bokats upp i balansräkningen till den del den bedöms kunna utnyttjas. |
Summa | 355 | 645 |
Räntekostnader och liknande resultatposter, Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 |
Kursförluster, koncernföretag | –219 | –1 160 |
Kursförluster, övriga | –28 | –329 |
Räntekostnader, koncernföretag | –31 | –140 |
Räntekostnader övriga | –649 | –534 |
Summa | –927 | –2 163 |
NOT 8 RESULTAT PER AKTIE
Koncernen
2011-12-31 | 2010-12-31 | |
RESUL T A T PER AKTIE FÖRE OCH EFTER UTSP ÄDNING Periodens resultat, Tkr | 32 048 | 8 402 |
Genomsnittligt antal aktier i tusental | 10 102 | 10 102 |
Resultat per aktie före och efter utspädning, kr | 3,17 | 0,83 |
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 9
NOT 9 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen
Moderbolaget
Tkr | Goodwill | Utvecklings- utgifter | Övrigt immateriella | Totalt 2011 |
ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSV ÄRDEN Ingående balans 2011-01-01 | 38 553 | 22 415 | 7 815 | 68 783 |
Investeringar | – | – | 2 076 | 2 076 |
Internt utvecklande tillgångar | – | 273 | – | 273 |
Utgående balans 2011-12-31 | 38 553 | 22 688 | 9 891 | 71 132 |
Tkr | Goodwill | Utvecklings- utgifter | Övrigt immateriella | Totalt 2011 |
ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSV ÄRDEN Ingående balans 2011-01-01 | 111 106 | 12 154 | 26 658 | 149 918 |
Rörelseförvärv inkl tilläggsköpeskillingar | 1 431 | – | 498 | 1 929 |
Årets anskaffningar | – | – | 2 076 | 2 076 |
Internt utvecklade tillgångar | – | 515 | – | 515 |
Avyttringar/utrangeringar | – | –4 453 | – | –4 453 |
Valutakursdifferenser | –41 | –2 | –11 | –54 |
Utgående balans 2011-12-31 | 112 496 | 8 214 | 29 221 | 149 931 |
ACKUMULERADE A V - OCH NEDSKRIVNINGAR
Ingående balans 2011-01-01 | –30 536 | –19 139 | –6 763 | –56 438 |
Årets avskrivningar | –7 266 | –1 312 | –1 333 | –9 911 |
ACKUMULERADE A V - OCH NEDSKRIVNINGAR
Utgående balans 2011-12-31 –37 802 –20 451 –8 096 66 349
Redovisade värden 2011-12-31 751 2 237 1 795 4 783
Moderbolaget
Koncernen
Tkr Goodwill
Ingående balans 2011-01-01 Årets avskrivningar Avyttringar/utrangeringar | – – – | –7 434 –1 843 4 453 | –19 951 –3 714 – | –27 385 –5 557 4 453 |
Utgående balans 2011-12-31 | – | –4 824 | –23 665 | –28 489 |
Redovisade värden 2011-12-31 | 112 496 | 3 390 | 5 556 | 121 442 |
ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSV ÄRDEN
Utvecklings-
utgifter
Övrigt immateriella
Totalt 2010
Tkr Goodwill
ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSV ÄRDEN
Utvecklings-
utgifter
Övrigt immateriella
Totalt 2010
Ingående balans 2010-01-01 38 553 22 283 7 795 68 631
Investeringar – – 20 20
Internt utvecklande tillgångar – 132 – 132
Utgående balans 2010-12-31 38 553 22 415 7 815 68 783
ACKUMULERADE A V - | OCH NEDSKRIVNINGAR | ||||
Ingående balans 2010-01-01 Årets avskrivningar | –23 270 –7 266 | –15 735 –3 404 | –5 367 –1 396 | –44 372 –12 066 | |
Rörelseförvärv inkl. tilläggsköpeskillingar | 4 022 | – | – | 4 022 |
Årets anskaffningar | – | – | 20 | 20 |
Internt utvecklade tillgångar | – | 132 | – | 132 |
Ingående balans 2010-01-01 110 117 24 098 27 183 161 398
ACKUMULERADE A V - OCH NEDSKRIVNINGAR
Avyttringar/utrangeringar Valutakursdifferenser | – –3 033 | –11 837 –239 | – –545 | –11 837 –3 817 | Utgående balans 2010-12-31 Redovisade värden 2010-12-31 | –30 536 8 017 | –19 139 3 276 | –6 763 1 052 | –56 438 12 345 |
Utgående balans 2010-12-31 | 111 106 | 12 154 | 26 658 | 149 918 |
Balanserade utvecklingskostnader avskrivs från det att produktversionen färdigställts eller, om detta inträffar tidigare, när produkten tagits i drift.
Ingående balans 2010-01-01 Årets avskrivningar Årets nedskrivningar | – – – | –15 735 –2 427 –1 109 | –15 742 –4 209 – | –31 477 –6 636 –1 109 NOT 10 |
Avyttringar/utrangeringar | – | 11 837 | – | 11 837 |
Utgående balans 2010-12-31 | – | –7 434 | –19 951 | –27 385 |
Redovisade värden 2010-12-31 | 111 106 | 4 720 | 6 707 | 122 533 |
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Koncernen Moderbolaget
Tkr 2011 2010 2011 2010
Övriga immateriella tillgångar
I övriga immateriella tillgångar ingår huvudsakligen värdet av kundrelationer och teknologi. Alla immateriella tillgångar, utom goodwill, skrivs av. För informa- tion om avskrivningar, se redovisningsprinciper i not 1.
Extra nedskrivning utvecklingskostnader egna produkter
Under 2011 har inga extra nedskrivningar skett.
Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheter innehållande goodwill
Av koncernens goodwill avser 86 876 Tkr (85 475) rörelsesegmentet Produktutveckling samt 25 620 Tkr (25 631) rapporteringssegmentet Industrisystem.
Nedskrivningsprövningen baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta bygger på kassaflödesprognoser för totalt 20 år baserade på budget för 2012 samt antaganden om utveckling för nästkommande fyra år framåt samt därefter en årlig tillväxt på 2 procent (2) och en motsvarande ökning i rörelsekapital och investeringar. Det prognostiserade kassaflödet har nuvärdesberäknats med en diskonteringsränta på 10,0 procent efter skatt (före skatt 15,06 procent (14,7) för Produktutveckling Danmark, 14,86 procent (16,6) för Produktutveckling Sverige, 14,77 procent för produktutveckling övrigt, 14,65 procent (15,4) för Industrisystem Sverige samt 15,20 procent för Industrisystem Norge).
Nedskrivning har prövats per rörelsesegment före aggregering vilket innebär att goodwill har prövats för följande kassagenererande enheter: Produktutveck- ling Sverige, goodwill 67 409 Tkr (67 409), Produktutveckling Danmark, goodwill 18 817 Tkr (18 065), Produktutveckling övrigt, 650 Tkr (0) samt Industrisystem
Sverige, goodwill 19 182 Tkr (19 182), Industrisystem Norge, 6 438 Tkr (6 449).
De viktigaste variablerna som företagsledningen bedömer vid upprättandet av nedskrivningsprövning är antal anställda, lönekostnadsutveckling, timpriser och beläggningsgrad. Bedömningen baseras på erfarenheter och bedömd marknadsutveckling utifrån interna och externa marknadsanalyser.
De ovan beskrivna variablerna inverkar på framtida rörelseresultat vilka efter tillhörande effekt på kapitalbindning ger de framtida kassaflödena.
Kassaflödesprognoserna baseras på företagsledningens bästa bedömningar av de ekonomiska förhållanden som förväntas råda.
Inventarier ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSV ÄRDEN | ||||
Ingående balans | 45 170 | 40 927 | 17 629 | 16 066 |
Förvärvat via rörelseförvärv | 347 | – | – | – |
Årets anskaffningar | 4 447 | 4 243 | 1 341 | 1 764 |
Årets försäljning/utrangeringar | –16 813 | – | –5 922 | –201 |
Utgående balans | 33 151 | 45 170 | 13 048 | 17 629 |
ACKUMULERADE A V - OCH NEDSKRIVNINGAR Ingående balans | –31 776 | –26 408 | –13 682 | –11 098 |
Korrigering för försäljning/utrangering | 16 758 | – | 5 922 | 201 |
Årets avskrivningar | –4 631 | –5 368 | –2 110 | –2 785 |
Utgående balans | –19 649 | –31 776 | –9 870 | –13 682 |
Redovisade värden | 13 502 | 13 394 | 3 178 | 3 947 |
Koncernen
FINANSIELL LEASING
Inventarier som innehas under finanseilla leasingavtal ingår i koncernen med ett redovisat värde om 8 808 Tkr (8 542). Under kort- respektive långfristiga skulder i koncernens balansräkning redovisas framtida betalningar avseende skuldförda leasingförpliktelser. Finansiell leasing avser tjänstebilar.
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
NOT 11 FORDRINGAR PÅ KONCERNFÖRETAG
Tkr
Moderbolaget
Fordringar på koncernföretag
2011 2010
NOT 16 EGET KAPITAL
AKTIEKAPIT AL Antal aktier
Per 1 januari och 31 december 2011 10 102 361
Aktiekapitalet är fördelat på 820 160 aktier av serie A (10 röster per aktie) och 9 282 201 aktier av serie B (1 röst per aktie). Det totala antalet aktier uppgår till 10 102 361 aktier per
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
Fordringar på dotterbolag 11 172 11 472
NOT 12 VARULAGER Koncernen Moderbolaget Tkr 2011 2010 2011 2010
Färdiga varor och handelsvaror 2 409 2 530 – 840
NOT 13 KUNDFORDRINGAR
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till 107 Tkr (48) i moderbolaget. I koncernen uppgår kundför- luster till 2 299 Tkr (1 030).
Bokförd reserv för kundförluster uppgår i moderbolaget till 107 Tkr (1 034) och koncernen till 3 877 Tkr (2 628).
Koncernen Moderbolaget
Tkr 2011 2010 2011 2010
31 december, vilket ger ett kvotvärde på 2,5 kr.
Utdelning
Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2012 skall besluta om 2,00 kr i utdelning. Under 2011 skedde utdelning om 0,50 kr per aktie motsvarande 5 051 180 kr.
Kapitalhantering
Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet och därigenom bibehålla investerare, kreditgivare, marknadens för- troende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital.
Prevas har som policy att dela ut hälften av vinst efter skatt. Styrelsen har föreslagit en utdelning om 2,00 kr per aktie till årsstämman 2012, vilket motsvarar cirka 11 procent av koncernens eget kapital samt 60 procent av vinsten efter skatt.
KONCERNEN
Övrigt tillskjutet kapital
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner samt motpost till bokföring IFRS 2 kostnader.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbo- laget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
MODERBOLAGET
Bundna fonder
Xxxxxx fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av net- tovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fritt eget kapital
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna betalas mer än aktiernas nominella belopp, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver det nominella värdet på aktierna, föras över till överkursfonden.
Balanserade vinstmedel
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och överkursfond summa fritt eget kapital, det
vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Utestående optioner
Inga utestående optioner finns per 2011-12-31.
KREDITRISKEXPONERING Kundfordringar | 123 102 | 96 776 | 88 680 | 68 026 | |
Upparbetad ej fakturerad intäkt, kundprojekt | 44 623 | 34 920 | 41 499 | 30 968 | |
Summa | 167 725 | 131 696 | 130 179 | 98 994 | |
ÅLDERSANAL YS, FÖRF ALLNA E J NEDSKRIVNA KUNDFORDRINGAR | |||||
Ej förfallna kundfordringar | 104 258 | 79 571 | 82 399 | 63 425 | |
Förfallna kundfordringar 1 - 30 dagar | 10 692 | 9 452 | 3 929 | 2 000 | |
Förfallna kundfordringar 31 - 90 dagar | 5 012 | 3 392 | 1 035 | 2 340 | |
Förfallna kundfordringar 91 - 180 dagar | 3 140 | 592 | 1 317 | 182 | |
Förfallna kundfordringar 181 - 360 dagar | – | 3 890 | – | –2 | |
Fordringar förfallna > 360 dagar | – | –121 | – | 81 | |
Summa | 123 102 | 96 776 | 88 680 | 68 026 | |
GEOGRAFISK KREDITRISKEXPONERING Sverige | 91 765 | 68 499 | 83 802 | 63 776 | |
Övriga Norden | 27 689 | 24 387 | 2 280 | 1 230 | |
Europa | 2 974 | 2 338 | 1 925 | 1 650 | |
USA | 171 | 1 028 | 171 | 847 | |
Nordamerika | 68 | – | 68 | – | |
Asien | 435 | 524 | 434 | 523 | |
NOT 17 RÄNTEBÄRANDE SKULDER/SKULDER TILL KREDITINSTITUT
Noten innehåller information om företagets avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 22.
Koncernen Moderbolaget
Tk r 2011 2010 2011 2010
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Banklån | 10 450 | 12 650 | 10 450 | 12 650 |
Checkräkningskredit | – | 10 690 | – | 10 690 |
Finansiella leasingskulder | 6 553 | 6 484 | – | – |
Totalt KORTFRISTIGA SKULDER | 17 003 | 29 824 | 10 450 | 23 340 |
Summa | 123 102 | 96 776 | 88 680 | 68 026 | Checkräkningskredit | – | – | – | – |
Banklån | 2 200 | 2 200 | 2 200 | 2 200 | |||||
Kortfristig del av finansiella leasingskulder | 2 116 | 2 001 | – | – | |||||
NOT 14 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
Koncernen Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Upparbetad ej fakturerad intäkt, kundprojekt | 44 623 | 34 920 | 41 499 | 30 968 |
Periodiseringsposter | 8 556 | 7 210 | 6 595 | 5 594 |
Totalt | 53 179 | 42 130 | 48 094 | 36 562 |
NOT 15 LIKVIDA MEDEL
Likvida medel utgörs av bankmedel samt i liten utsträckning handkassor. Bankmedel utgörs av positiva banksaldon. Likvida medel avspeglar inte koncernens tillgängliga medel, vilka är skillnaden mellan nyttjade krediter och beviljade kreditramar (se not 17). Likvida medel som utgörs av bankmedel bedöms ha liten risk.
Totalt 4 316 4 201 2 200 2 200
Banklånet är upptaget i moderbolaget i svenska kronor och amorteras med 2 200 Tkr per år med förfalloår 2017. Räntesats på banklånet är Stibor 90 +1 procent.
Koncernens finansiella leasing utgörs av tjänstebilar. Leasingavtalen löper på tre år med ett restvärde på 45-50 procent efter tre år. Bilarna skrivs därför av med en avskrivningstakt på 17 procent per år. Leasingavgiften är baserad på Stibor 3 månader (fixing) +2,7 procent. Variabla avgifter som ingår i resultatet uppgår till mindre värde.
Prevas AB har per balansdagen en beviljad checkkredit på 35 000 Tkr.
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 17 forts. not 21
FINANSIELLA LEASINGSKULDER
Finansiella lesingskulder förfaller till betalning enligt nedan.
Kapital-
2011
Minimi- lease
Kapital-
2010
Koncernen
Tkr , Moderbolaget | Kund och låneford- ringar | Övriga skulder 2011 | Summa redovisat värde | Verkligt värde | Kund och låneford- ringar | Övriga skulder 2010 | Summa redovisat värde | Verkligt värde |
Kundfordringar | 88 680 | 88 680 | 88 680 | 68 026 | 68 026 | 68 026 | ||
Upparbetad, ej fakturerad intäkt | 41 499 | 41 499 | 41 499 | 30 968 | 30 968 | 30 968 | ||
Summa | 130 179 | 130 179 | 130 179 | 98 994 | 98 994 | 98 994 | ||
Skulder till kreditinstitut | 12 650 | 12 650 | 12 650 | 25 540 | 25 540 | 25 540 | ||
Leverantörsskulder | 27 370 | 27 370 | 27 370 | 21 980 | 21 980 | 21 980 | ||
Summa | 40 020 | 40 020 | 40 020 | 47 520 | 47 520 | 47 520 |
Minimi- lease
Tkr | belopp | Ränta | avgifter | belopp | Ränta | avgifter |
Inom ett år | 2 116 | 342 | 2 458 | 2 001 | 222 | 2 223 |
Inom ett till tre år | 6 553 | 267 | 6 820 | 6 484 | 127 | 6 611 |
Totalt | 8 669 | 609 | 9 278 | 8 485 | 349 | 8 834 |
NOT 18 AVSÄTTNINGAR
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
A VSÄ TTNINGAR SOM ÄR KORTFRISTIGA SKULDER Garantiåtaganden | 1 385 | 218 | 1 184 | 218 |
A VSÄ TTNING FÖR GARANTIÅ T AGANDEN Redovisat värde vid periodens ingång | 218 | 813 | 218 | 813 |
Återförda avsättningar under perioden | –218 | –813 | –218 | –813 |
Avsättningar som gjorts under perioden | 1 385 | 218 | 1 184 | 218 |
Redovisat värde vid periodens utgång | 1 385 | 218 | 1 184 | 218 |
Koncernen Moderbolaget
KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kundford- ringar och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader bedöms per 111231 och 101231 inte finnas.
ÖVRIGA FINANSIELLA SKULDER
För övriga finansiella skulder har uppgift om marknadsvärde beräknats utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga kreditspread har hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av företagets kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av företagets kreditspread.
NOT 22 FINANSIELLA RISKER OCH FINANSPOLICIES
Avsättningen för garantier hänför sig huvudsakligen till åtaganden efter projektleverans som sträcker sig högst ett år. Avsättningen bygger på beräkningar gjorda på grundval av historiska data för garantier knutna till liknande produkter och tjänster.
NOT 19 ÖVRIGA SKULDER
Koncernen Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Sociala avgifter och källskatter | 13 986 | 11 264 | 10 409 | 9 320 |
Mervärdesskatt | 11 967 | 8 579 | 7 273 | 4 852 |
Andra skulder | 2 327 | 1 000 | 000 | 000 |
Totalt | 28 279 | 21 299 | 18 621 | 15 013 |
NOT 20 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
Koncernen Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Fakturerad ej upparbetad intäkt | 2 249 | 3 417 | 1 021 | 1 975 |
Semesterlöner, inkl sociala avgifter | 16 251 | 13 752 | 7 309 | 7 820 |
Upplupna löner, inkl sociala avgifter | 12 757 | 9 666 | 6 782 | 6 010 |
Övriga poster | 20 474 | 13 566 | 18 658 | 10 912 |
Totalt | 51 731 | 40 401 | 33 770 | 26 717 |
Tkr , Koncernen | Kund och låneford- ringar | Övriga skulder 2011 | Summa redovisat värde | Verkligt värde | Kuxx xch låneford- ringar | Övriga skulder 2010 | Summa redovisat värde | Verkligt värde |
Kundfordringar | 123 102 | 123 102 | 123 102 | 96 776 | 96 776 | 96 776 | ||
Upparbetad, ej fakturerad intäkt | 44 623 | 44 623 | 44 623 | 34 920 | 34 920 | 34 920 | ||
Summa | 167 725 | 000 000 | 000 725 | 131 696 | 131 696 | 131 696 | ||
Långfristiga | ||||||||
räntebärande skulder | 17 003 | 17 003 | 17 003 | 29 824 | 29 824 | 29 824 | ||
Kortfristiga | ||||||||
räntebärande skulder | 4 316 | 4 316 | 4 316 | 4 201 | 4 201 | 4 201 | ||
Leverantörsskulder | 30 708 | 30 708 | 30 708 | 26 729 | 26 729 | 26 729 | ||
Summa | 52 027 | 52 027 | 52 027 | 60 754 | 60 754 | 60 754 |
NOT 21 VÄRDERING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER TILL VERKLIGT VÄRDE SAMT KATEGORIINDELNING
FINANSIELLA RISKER
Prevaskoncernens finansiella risker har varit låga. De finansiella transaktioner som förekommer utgör endast stöd för den löpande verksamheten och inga transaktioner sker i spekulationssyfte.
De finansiella instrument som finns består i allt väsent- ligt av ett lån på 12,65 Mkr, en checkkredit som är outnyttjad, likvida medel, kundfordringar och leverantörsskulder.
LIKVIDITETS-/KASSAFLÖDESRISK
Med likviditets- och kassaflödesrisk avses risken att kostna- den blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Räntebärande skulder inom Prevaskoncernen består av ett banklån på 12,65 Mkr samt finansiella leasingskulder. I koncernen finns en beviljad checkkredit på 35 Mkr som kan utnyttjas för att täcka tillfälliga kapitalbehov. Det internatio- nella kreditvärderingsinstitutet D&B (Dun & Bradstreet) ger Prevaskoncernen ratingen AAA vilket innebär att Prevas har högsta kreditvärdighet.
RÄNTERISK
Då inga placeringar förekommer utgörs koncernens ränterisk av förändringar i in- och utlåningsränta på koncernens checkkonto samt på banklån. Indirekt påverkas Prevas dock av att förändringar i räntenivån kan påverka kundernas investeringsvilja.
Prevas skuldfinansiering löper med rörlig ränta. En ränteförändring på 100 räntepunkter skulle ha påverkat koncernens resultat och eget kapital 2011 med 0,1 Mkr.
KREDITRISK
Kreditrisken utgörs av koncernens utestående kundfordringar samt ej fakturerad upparbetning. Då kundstocken till stor del består av större och medelstora företag med god betalningsför- måga har kundförlusterna historiskt varit mycket låga. För att minska risken för kreditförluster sker kreditprövning av alla nya kunder och i förekommande fall förnyad kreditprövning av befintliga kunder där indikation på förändrad betalningsförmåga har ökat riskerna. Under 2011 har Prevaskoncernen haft kreditförluster om 2,3 Mkr. Se not 14 för koncernens kreditrisk- exponering.
V ALUT ARISK
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. Exponeringen kan avse köp och försälj- ning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
Valutarisker förekommer också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till moderbolagets funktionella valuta så kallad omräkningsexponering.
(i) Transaktionsexponering
Fakturering utöver den som sker i SEK, DKK respektive NOK utgör mindre än 2 procent av kon- cernens fakturering. Exponeringen i utländsk valuta har vid varje enskilt tillfälle varit så liten att säkring inte bedömts nödvändig. Inköp i utländsk valuta sker i mycket liten omfattning.
(ii) Omräkningsexponering
Koncernen har som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta. För hantering i redovisningen se vidare not 1 Redovisningsprinciper, Säkring av nettoinvesteringar.
En 10-procentig förändring av den svenska kronan gentemot andra valutor per 31 de- cember 2011 skulle innebära en förändring av eget kapital med 3,1 Mkr (4,4) och av resultatet med 0,1 Mkr (0,7). Känslighetsanalysen bygger på att alla faktorer förblir oförändrade. Samma förutsättning tillämpades 2010.
Utländska nettotillgångar i koncernen fördelar sig på
följande valutor: 2011 2010
Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer | DKK | 26 099 | 22 500 |
förblir oförändrade. | NOK | 7 523 | 12 678 |
Finansiell information | NOTER Finansiell information | NOTER
forts. not 26
NOT 23 OPERATIONELL LEASING
Tkx | Xxxxx xndelar | Andel i % | 2011-12-31 Redovisat värde | 2010-12-31 Redovisat värde |
Dotterföretag/Organisationsnummer/Säte Prevas A/S, 26180287, Köpenhamn | 5 000 | 100 | 24 982 | 24 982 |
Prevas AS, 962118062, Oslo | 1 245 | 100 | 8 840 | 13 042 |
Prevas Development AS, 995447843, Oslo | – | – | – | – |
LEASINGA VT AL DÄR FÖRET AGET ÄR LEASET AGARE
Koncernens operationella leasing avser i huvudsak lokaler. Framtida betalningar avseende minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara leasingavtal uppgår till:
Koncernen Moderbolaget
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Förfaller till betalning inom ett år | 16 032 | 14 112 | 11 465 | 11 328 |
Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år | 32 089 | 20 304 | 19 746 | 16 528 |
Totalt | 48 121 | 34 416 | 31 211 | 27 856 |
Prevas International AB, 556266-3210, Västerås | 3 000 | 100 | 620 | 620 |
Prevas Technology AB, 556655-3326, Stockholm | 1 000 | 100 | 100 | 100 |
Avantel AB, 556238-7786, Stockholm | 10 000 | 000 | 000 | 153 |
NOT 24 STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR
Koncernen Moderbolaget
Tkr 2011 2010 2011 2010
Emfila Software AB, 556679-1306, Västerås 1 000 100 100 100
Prevas Gävle AB, 556727-4039, Västerås 600 60 60 60
Prevas Technology West AB, 556791-5300, Stockholm 510 51 51 51
Prevas GmbH, HRB 739308, Grossbettlingen Tyskland 1 100 228 – Prevas India System Development Private Ltd,
U72200KA2011FTC060491, Bangalore Indien 20 100 461 –
35 595 39 108
ST ÄLLDA SÄKERHETER - i form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar | ||||
Företagsinteckningar | 65 000 | 65 000 | 65 000 | 65 000 |
EVENTUALFÖRPLIKTELSER Borgensförbindelser för förskottgarantier | 1 961 | 5 871 | 1 961 | 5 871 |
NOT 27 KASSAFLÖDESANALYS
Tkr | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Erhållna och betalda räntor Erhållen ränta | 315 | 83 | 327 | 182 |
Erlagd ränta | –1 103 | –890 | –680 | –674 |
Moderbolaget Totalt | –788 | –807 | –353 | –492 |
Koncernen Moderbolaget
NOT 25 NÄRSTÅENDE
Sammanställning över närståendetransaktioner: Närståenderelationer
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dot- terföretag (se not 26). Vidare anses styrelseledamöter och ledande befattningshavare samt deras nära familjemedlem- mar som närstående.
Transaktioner med närstående är prissatta på mark- nadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Företagets styrelseledamöter och dess nära familjemedlem- mar kontrollerar 27 procent av rösterna i företaget. Inga
lån finns till närstående per 2011-12-31. Storleken på arvodet till styrelseledamöterna beslutas på årsstämman. De ledande befattningshavarnas lön och incitamentsystem utarbetas av en av styrelsen utsett ersättningsutskott samt beslutas om på årsstämman, se vidare not 3.
NOT 26 KONCERNFÖRETAG
Nedskrivning har gjorts till eget kapital för dotterbolag som inte längre bedriver rörelse eller om nedskrivningsbehov bedöms föreligga.
Tkr Nettoomsättning till dotterbolag | 2011 4 726 | 2010 4 008 | Justering för poster som inte ingår i kassaflödet mm Avskrivningar | 10 188 | 13 113 | 12 021 | 14 852 |
Inköp från dotterbolag | 19 775 | 20 369 | Övriga poster | 1 589 | –41 | 2 260 | –1 118 |
Ränteintäkter från dotterbolag | 186 | 182 | Totalt | 11 777 | 13 072 | 14 281 | 13 734 |
Räntekostnader till dotterbolag Skxxxxx xill dotterbolag | 31 5 608 | 140 8 233 | Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter Tilläggsköpeskillingar | – | –4 022 |
Foxxxxx xå dotterbolag 11 172 11 472
Tkr | 2011 | 2010 | NOT 29 |
Vid årets början | 39 108 | 39 148 | |
Nedskrivning aktier i dotterbolag | –4 202 | –4 022 | |
Försäljning dotterbolag | – | –40 | |
Förvärv/nyteckningar | 689 | 4 022 | |
Bokfört värde vid årets slut | 35 595 | 39 108 | NOT 30 |
Moderbolaget
Investering nybildade bolag –689 –
Totalt –689 4 022
Förvärv av dotterbolag och andra affärsenheter för koncernen se not 3.
NOT 28 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
Xxxx Xxxxxxxx xar under februari 2012 återinträtt i rollen som CEO efter en tids sjukdom. Xxxx Xxxxxx xar återgått till rollen som CFO och Vice VD. Prevas förvärvade de resterande 49 procenten av aktiekapitalet i Prevas Technology West AB i februari 2012.
Prevas har under februari 2012 öppnat ett nytt kontor i Jönköping.
UPPGIFTER OM MODERBOLAGET
Prevas AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Västerås. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Nordiska Börs Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 4, 721 03 Västerås, besöksadress Xxxxxxxxxxxxxx 00, xxx.xx. 556252-1384.
Koncernredovisningen för år 2011 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen.
VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR
De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisande belopp i årsredovisning och där det finns en risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar inkluderar främst nedskrivningsprövning av goodwill.
Finansiell information | STYRELSENS INTYGANDE Finansiell information | REVISIONSBERÄTTELSE
STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberät- telsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 5 mars 2012
Xxxxx Xxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxxxxx | Karl-Xxxxxx Xxxxxxxx | Xxxxxx Xxxxxxxx |
Ordförande | Styrelseledamot | Styrelseledamot | Styrelseledamot |
Xxxx Xxxxxxxx | Xxxxxxxxx Xxxxxxx | Xxxxx Xxxxxx | Xxxx Xxxxxxxx |
Styrelseledamot | Styrelseledamot | Vice ordförande | CEO Prevas AB |
Jan-Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx
Medarbetarrepresentant Medarbetarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 5 mars 2012.
KPMG AB
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxgne Auktoriserad revisor
Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2012. Koncer- nens resultaträkning, rapport över totalresultat och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på årsstämman den 26 mars 2012.
Till årsstämman i Prevas AB (publ), Org nr 556252-1384
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Prevas AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30-60.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redo- visningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovis- ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbe- dömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för
att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefat- tar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning- ens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Prevas AB (publ) för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse- ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på
annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsen- liga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings- berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Västerås den 5 mars 2012 KPMG AB
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxgne Auktoriserad revisor
Innovation for Growth | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Innovation for Growth | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Bolagsstyrningsrapport 2011
Prevas är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Västerås. Under 2011 bedrev koncernen verksamhet i Sverige, Danmark, Norge, Indien samt Förenade Arabemiraten. Prevasaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen). Till grund för styrningen av bolaget och koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen och Stockholmsbörsens regelverk. Svensk kod för bolagsstyrning (koden),
ingår som en del i regelverket för NASDAQ OMX Stockholm, vilket Prevas har förbundit sig att följa. Prevas har tillämpat koden sedan 2008. Bolagsstyr-
deltagit på styrelsemöten för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Utöver ovan nämnda styrelsemöten har styrelsen ej protokollförda telefonmöten vid behov för att uppdatera sig i aktuella frågor. Vid dessa telefonmöten fattas inga styrelsebeslut.
Styrelsen ansvarar vidare för förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, tillsättning och ersättning till koncernledning. Styrelsen fastställer också affärsplan och årsbokslut samt övervakar VD:s arbete.
BOLAGSSTYRNING PÅ PREVAS
Revision
Aktieägarna
Årsstämma
Styrelse
Verkställande direktör
Koncern- ledning
ningsrapporten har granskats av bolagets revisorer i enlighet med Årsredovis-
Bolagsstämmovalda styrelseledamöter
Ersättnings- kommitté
Valberedning
Ersättnings-
ningslagen (1995:1554).
ORGAN & REGELVERK
Aktieägarna
Information om aktieägarna och aktieinnehav finns på sidorna 24-25.
Årsstämma
Enligt aktiebolagslagen är årsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrel- seledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. De bemyndiganden som årsstämman har lämnat till styrelsen framgår på sidan 30.
Valberedning
Valberedningen nominerar ledamöter till Prevas styrelse som sedan föreslås för årsstämman. Valberedningens arbete inleds med en utvärdering av sittande styrelse. I nomineringen av kommande styrelse tar valberedningen hänsyn till de potentiella ledamöternas strategiska kompetens, utbildning och eventuellt annat styrelsearbete.
Valberedningen inhämtar även synpunkter från de större ägarna. På årsstämman lämnar valberedningen förslag på ersättning till styrelseledamö- terna. Valberedningen lämnar även förslag på val av revisorer. Valberedningen utses av årsstämman.
Valberedning inför årsstämma 2012
Inför årsstämman den 26 mars 2012 utgörs valberedningen av Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx (extern), Xxxxx Xxxxxxxxxxx xamt Xxx Xxxxxxxx (extern tillika ordförande). Valberedningen skall ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till styrelseledamöter, förslag till styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag till hur valberedningen skall utses inför årsstämman 2012 jämte dess uppdrag.
Styrelse
Prevas styrelse och styrelseordförande utses av årsstämman. Styrelsen fast- ställer Prevas strategi och målsättning, säkerställer en effektiv utvärdering av verksamheten och kontrollerar bolagets utveckling och finansiella situation. Styrelsen har under verksamhetsåret 2011 bestått av sju ledamöter, vilka pre- senteras närmare på sidan 27. Under verksamhetsåret 2011 avhöll styrelsen tio protokollförda sammanträden. Den genomsnittliga närvaron var 91 procent och i genomsnitt varade styrelsemötena cirka tre timmar. Representanter från koncernledningen och annan ledningspersonal har under året regelbundet
NÄRV AR O 201 1 Styrelsemöten utskottet Xxxxx Xxxxxx, ordförande 10/10 4/4
Xxxxx Xxxxxx 8/10 4/4
Kaxx-Xxxxxx Xxxxxxxx 00/10
Xxxxxx Xxxxxxxx 0/10
Xxxx Xxxxxxxx 0/10
Xxxxxxxxx Xxxxxxx 0/10
Xxxxx Xxxxxxxxxxx 0/10
Styrelsens arbetsordning
Styrelsen har inom sig inte fördelat några särskilda ansvarsområden mel- lan ledamöterna. Utöver den ansvarsfördelning som allmänt gäller enligt
Aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning regleras styrelsens arbete av dess arbetsordning, vilken bland annat stadgar att styrelsen ska:
• Utöver konstituerande sammanträde hålla 5 ordinarie sammanträden
• Fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi
• Godkänna budget och motsvarande långsiktiga planer inklusive investe- ringsbudget
• Behandla ärenden avseende investeringar och liknande med belopp över 5 Mkr om dessa faller utanför godkänd investeringsbudget
• Besluta om köp och försäljning av fast egendom, aktier eller förvärv av annat bolags rörelse över 2 Mkr
• Besluta om bildandet samt kapitalisering av dotterbolag över 1 Mkr
• Utse ett ersättningsutskott som fastställer ersättningsprinciper inom ramen för bolagsstämmans beslut för VD och ledande befattningshavare
• Fastställa årsredovisning, förvaltningsberättelse och delårsrapporter
• Upptagande av lån över 5 Mkr
• Inledande av processer av stor omfattning samt uppgörelse av tvister av väsentlig betydelse
• Andra frågor av väsentlig ekonomisk- eller annan betydelse
Vid varje ordinarie styrelsesammanträde ska följande ärenden behandlas:
• En rapport om bolagets verksamhet inklusive finansförvaltning
• En rapport om extraordinära åtgärder eller händelser som vidtagits mellan styrelsens sammanträden
• Utvecklingen av pågående större projekt och förväntade affärshändelser
• En rapport om föreliggande eller potentiella tvister som kan ha betydande inverkan på bolagets verksamhet
Viktiga beslut under året
Förutom beslut om planer och strategi samt löpande uppföljning av verksam- heten och fastställande av delårs- och helårsrapporter har styrelsen under 2011 bland annat fattat beslut kring:
• Kapitalstruktur
• Frågor om organisation och planering för ledningskontinuitet
• Uppstart av bolag i Indien
• Förvärv av DoréDevelopment ApS i Danmark
• Förvärv av 66,7 procent av aktierna i Creo Development AS i Norge
Ersättning till styrelsen
Ersättning till styrelsen fastställs av årsstämman och utgår till de styrelse- ledamöter som inte är anställda i företaget.
Prevas tillämpar inte aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram för styrelseledamöter som inte innehar anställning i företaget. Beslutat arvode till respektive ledamot redovisas i tabellen på sidan 49.
Ersättningsutskott
Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om lön, ersättning och andra anställningsvillkor för VD och koncernledning samt bonus till dessa. Utskottet består av Xxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx. Rapportering till styrelsen sker fortlöpande.
Bland de viktigaste frågorna som behandlats av ersättningsutskottet under räkenskapsåret var:
• Årlig lönerevision för VD samt koncernledning
• Marknadslönejämförelse för VD och koncernledning
• Översyn av strukturer och riktlinjer för företagets kortsiktiga incitaments- program.
På sidan 32 beskrivs förslag till principer för ersättning till VD och kon- cernledning.
Revisionsutskott
Prevas är ett förhållandevis litet börsbolag och har därför inte något särskilt revisionsutskott utan låter alla ledamöter i styrelsen utföra revisionsutskottets uppgifter. Bland de viktigare frågorna som behandlats under räkenskapsåret var:
• Riskhantering
• Kassaflödesanalyser
• Granskning och utvärdering av revision
• Fastställande av processer för internkontroll
Revisorer
Vid årsstämman den 31 mars 2009 valdes KPMG AB till revisor fram till års- stämman 2013, med Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxgne som huvudansvarig revisor.
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx, född 1962 och auktoriserad revisor, har varit revisor i Prevas sedan 2006. Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxgne har inga revisionsupp- drag i företag närstående till Prevas större ägare eller verkställande direktör. Revisorernas arvode under räkenskapsåret presenteras i not 5.
VD och koncernledning
Verkställande direktör utses av styrelsen och har som uppdrag att sköta den löpande förvaltningen i bolaget enligt de riktlinjer och anvisningar som
uppställs i lag, bolagsordningen och den interna arbetsinstruktionen. Till den löpande förvaltningen hör alla åtgärder som inte med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse eller uttryckligen har definierats såsom under styrelsens ansvar.
Xxxx Xxxxxxxx xar varit VD och koncernchef för Prevas sedan den 1 december 2007. Han är född 1961 och har sammantaget 24 års erfarenhet av chefs- ansvar inom konsultverksamhet. Efter sin utbildning inom elektroteknik från KTH har Xxxx Xxxxxxxx xrbetat 10 år med utveckling av komplexa produkter inom ett antal olika företag. Under 13 år ägnades tid åt att starta och utveckla företag som entreprenör och företagsledare. Under dessa år har stort fokus legat på tillväxt, lönsamhet och förändringsarbete.
Under perioden mars 2011 till och med januari 2012 har CFO Xxxx Xxxxxx xarit tillförordnad VD under Xxxx Xxxxxxxxx xjukfrånvaro. Xxxx Xxxxxx xar varit anställd på Prevas sedan 2007 och blev CFO och medlem i koncernled- ningen 2008.
VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har möten en till två dagar varje månad. Dessa möten har under 2011 förlagts vid olika Prevaskontor i Skandi- navien. Koncernledningen arbetar årligen fram en affärsplan som följs upp via månatliga rapporter där uppföljningen är fokuserad på lönsamhet, kostnads- kontroll samt kassaflöde. Koncernledningen har bestått av verkställande direktör, Vice VD samt ekonomi- och finanschefen, affärsområdescheferna,
Innovation for Growth | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Innovation for Growth | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
landschefen för Danmark samt verksamhets- och affärsutvecklingscheferna – totalt sju ledamöter.
Ersättning till koncernchef och koncernledning framgår av not 4.
Finansiell rapportering och information
Prevas ger marknaden löpande information om företagets utveckling och finansiella ställning. Information lämnas regelbundet i form av:
• Delårsrapporter
• Prevas årsredovisning
• Pressmeddelanden om nyheter och händelser som väsentligt kan påverka företagets värdering och framtidsutsikter. Prevas policy är att offentliggöra order som är av strategiskt värde
• Presentationer för finansanalytiker, investerare och media
• Prevas hemsida – xxx.xxxxxx.xx – där information enligt ovan hålls tillgänglig
STYRELSENS BESKRIVNING
AV DET INTERNA KONTROLLSYSTEMET SAMT RISKHANTERING
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Kontrollmiljön skapar den kultur som Prevas verkar utifrån och definierar normer och riktlinjer för verksamhetens agerande. Kontrollmiljön består i praktiken av dokumenterade riktlinjer, manualer och instruktioner som kommunicerats ut i hela organisa- tionen.
Prevas kvalitetssystem ”Prevas Quality System” är ett övergripande direktiv som syftar till att medarbetarna ska förstå och agera i enlighet med verksam- hetens ansvar gällande till exempel projektgenomförande. Kvalitetssystemet kompletteras av en serie dokumenterade direktiv, som inkluderar bland annat uppförande av ekonomihandbok, innehållande policies för redovisning och finansiell hantering, samt en informationspolicy.
Prevas upprätthåller ett kvalitetssystem som inkluderar rutiner, instruktio- ner och mallar för relevanta processer.
Prevas arbetar fortlöpande med att utveckla och förbättra kvalitet och processer för att uppfylla de krav kunder, leverantörer och anställda ställer på konsultbolag. Organisationsstrukturen är transparent med definierade roller och ansvar som kommuniceras via dokumenterade arbetsinstruktioner för sty- relsen, styrelsekommittéer, VD samt till chefer inom koncernen. Regelbundna utvärderingar genomförs i organisationen på såväl funktion som avdelnings- nivå för att säkerställa relevant kunskap avseende finansiell rapportering inom organisationen. Syftet är att med rimlig säkerhet kunna garantera att Prevas kortsiktiga och långsiktiga mål uppnås. Syftet med riskhanteringen och internkontrollen i samband med finansiell rapportering är att med rimlig säkerhet kunna garantera att den externa finansiella rapporteringen är tillför- litlig i fråga om delårsrapportering, årsrapportering och årsredovisning, och säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas enligt lagar, gällande redovisningsnormer och andra krav på börsnoterade företag.
Information och kommunikation
De viktigaste styrdokumenten avseende den finansiella rapporteringen uppda- teras kontinuerligt och kommuniceras till relevanta medarbetare via bolagets intranät, informationsbrev, regelbundna möten etc. Informationskanaler är etablerade för att så effektivt som möjligt kommunicera till berörda medarbe- tare inom organisationen.
Prevas har även en informationspolicy avseende såväl intern som extern kommunikation.
Kontrollaktiviteter
Kontrollstrukturen har utformats för att hantera de risker som styrelsen och företagsledningen anser är betydande för den operativa verksamheten, efter- levnaden av lagar och regelverk samt för den finansiella rapporteringen.
Definierade beslutsprocedurer, inklusive attestinstruktioner är etablerade för till exempel investeringar och tecknande av avtal.
Där så är lämpligt har automatiska kontroller speciellt relaterade till den finansiella rapporteringen etablerats. Flertalet kontrollaktiviteter är integrerade i företagets nyckelprocesser, såsom orderbokning, intäktsredovisning, investe- ringar, leverantörskontrakt och inköp.
För att säkerställa att risker i kundprojekt uppmärksammas och åtgärdas samt återspeglas korrekt i den finansiella rapporteringen har en särskild funktion inrättats för att genomföra regelbundna kontroller av att kundprojekt bedrivs enligt Prevas kvalitetssystem både vad gäller genomförande och ekonomisk uppföljning.
IT-strukturen är utformad för att hantera potentiella IT-relaterade risker med kontroller i IT-systemen relaterade till de processer som påverkar den finansiella rapporteringen.
Övervakning
Varje chef har ansvaret för att säkerställa adekvat intern kontroll i respektive enhet och business controller ansvarar för att enheterna följer koncernens direktiv för finansiell rapportering.
Funktionen för “Prevas Quality System” har en nyckelroll i uppföljningspro- cessen och genomför systematiska internrevisioner relaterat till kvalitetssyste- met. Därutöver granskas den interna kontrollstrukturen av separata decentrali- serade funktioner inom en särskild funktion.
Styrelsen anser att Prevas signifikanta riskområden täcks av ”Prevas Quality System” samt av de separata kontroll- och uppföljningsaktiviteter som genomförs. I dagsläget ser styrelsen därför inget behov av att inrätta en separat funktion för internrevision.
ANSVARSFULL AFFÄRSVERKSAMHET
Prevas företagskultur
Prevas grundvärden – “B.O.A.T” som står för Business driven, Open minded, Accountability och Team spirit – klargör de grundläggande principer som Prevas förväntar sig att alla medarbetare och partners ska följa i sitt arbete. Grundvärdena bygger vidare på de principer som formulerats i Prevas vision och affärsidé och utgör en viktig pusselbit i arbetet för att skapa ett starkt och
välrenommerat varumärke som stödjer en långsiktigt hållbar marknadsnärvaro och tillväxt. “B.O.A.T” finns tillgänglig på xxx.xxxxxx.xx.
Prevas Quality System i praktiken
Prevas arbetar aktivt för att ”Prevas Quality System” inte bara ska vara ett statiskt dokument, utan en naturlig del av det dagliga arbetet för alla som jobbar inom eller kommer i kontakt med Prevas. Under verksamhetsåret har Prevas fortsatt med regelbunden genomgång av de olika processerna som lig- ger till grund för instruktioner, processer samt guidelines och därtill relaterade frågor av lokal karaktär i de olika delarna av organisationen. Prevas avser att fortsätta att utbilda olika enheter i organisationen i syfte att säkerställa att de lokala cheferna är uppdaterade och arbetar aktivt med sin personal kring de frågor som hanteras av systemet.
Miljöansvar
Prevas strävar efter att vara en miljömässigt ansvarsfull organisation som följer alla lagar och regler som har relevans i förhållande till enheterna. Prevas mål är att fortsätta att begränsa verksamhetens miljöpåverkan; både som
en del i arbetet för ett hållbart samhälle och som en viktig del för bibehållen konkurrenskraft.
Prevas fortsätter att utveckla tekniska lösningar genom en miljömedveten designprocess som säkerställer efterföljande av juridiska krav och leder till en minskning av produktens miljöpåverkan, från tillverkning, distribution, instal- lation, användning och underhåll, till produktlivscykelns slut.
Västerås den 5 mars 2012 Styrelsen Prevas AB
REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN
Till årsstämman i Prevas AB (publ), Org nr 556252-1384
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 62-65 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningsla- gen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrnings- rapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Internnational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovis- ningen.
Västerås den 5 mars 2012 KPMG AB
Xxxxxx Xxxxxxxxx Älgne Auktoriserad revisor
Innovation for Growth | INVESTERAR- OCH AKTIEÄGARINFORMATION Innovation for Growth | ADRESSER
Information till aktieägare Adresser
ÅRSSTÄMMA
Årsstämma äger rum måndag den 26 mars 2012 klockan 17.30 på Aros Congress Center, Xxxxxxxxx 0, Västerås.
ANMÄLAN
Anmälan om deltagande i årsstämman kan göras till:
• Prevas AB, Box 4, 721 03 Västerås
• per telefon 000-000 00 00, fax 000-000 00 00
• via e-mail xxxxxxxxx@xxxxxx.xx
Vid anmälan uppges aktieägarens namn, personnummer (organisationsnr.), adress och telefonnummer. Sker deltagandet med stöd av fullmakt, registreringsbevis eller annan behörig- hetshandling, ska sådan inges i samband med anmälan. De uppgifter som lämnas kommer enbart att användas för årsstäm- man.
EKONOMISK RAPPORTERING
RÄTT ATT DELTA
För att få deltaga och äga rösträtt måste aktieägaren:
Dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktiebo- ken tisdagen den 20 mars 2012. Dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 torsdagen den 22 mars 2012.
Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering ska vara verkställd senast den 20 mars 2012.
UTDELNING
För räkenskapsåret 2011 föreslår styrelsen en utdelning med 2,00 kr per aktie (föregående år 0,50 kr). Som avstämningsdag för utdelning föreslås torsdag den 29 mars 2012. Utdelning genom Euroclear Sweden AB beräknas ske tisdag den 3 april 2012.
SVERIGE
Borlänge, Xxxxxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxxxxx
Gävle, Box 613, 801 00 Xxxxx, Xxxxxxxxxxx 0X, Tel. 000-000 00 00
Göteborg, Järnbrotts Prästväg 2, 000 00 Xxxxxx Xxxxxxxx, Tel. 000-000 00 00, Fax 000-000 00 00
Helsingborg, Järnvägsgatan 10 A, 252 78 Helsingborg
Jönköping, Xxxxx Xxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx, Tel. 000-00 00 00
Kalmar, Bredbandet 1, 392 30 Kalmar
Karlstad, Box 1909, 651 00 Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxx 00 X, Tel. 000-00 00 00, Fax 000-00 00 00
Linköping, Stora Torget 1, 582 19 Linköping, Tel. 000-00 00 00, Fax 000-00 00 00
Lund, Ideon Science Park, 000 00 Xxxx, Xxxxxxxxxxxx 00, Tel. 000-000 00 00
Malmö, Xxxxx Xxxxxxxxx 0, 000 00 Xxxxx, Tel. 000-000 00 00, Fax 000-000 00 00
Sandviken, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx
Stockholm, Box 6090, 171 06 Solna, Xxxxxxxxx 00, Tel. 00-000 00 00, Fax 00-000 00 00
Stockholm, Box 4617, 116 91 Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxx 0, Tel. 00-000 00 00, Fax 00-000 00 00
Stockholm, Xxxxxxxxxxxxxxx 0, Xxxxx Entré, 000 00 Xxxxx, Tel. 00-000 00 00, Fax 00-000 00 00
Uppsala, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxx, Tel. 000-00 00 00, Fax 000-00 00 00
Västerås (huvudkontor), Box 4, 721 03 Västerås, Xxxxxxxxxxxxxx 00, Tel. 000-000 00 00, Fax 000-000 00 00
DANMARK
Köpenhamn, Lyskaer 3EF, DK-2730 Herlev, Tel. x00 00 00 00 00, Fax x00 00 00 00 00
Århus, Hedeager 0, XX-0000 Xxxxxx X, Tel. x00 00 00 00 00, Fax x00 00 00 00 00
NORGE
Oslo, Xxxxxxxxxxxx 00x, X-0000 Xxxx, Tel. x00 00 00 00 00, Fax x00 00 00 00 00
För verksamhetsåret 2012 är följande ekonomiska rapportering planerad:
• Delårsrapport jan-mars, 25 april 2012
• Xxxxxxxxxxxxx xxx-juni, 17 juli 2012
• Delårsrapport jan-sept, 26 oktober 2012
• Bokslutskommuniké, 8 februari 2013
• Årsstämma, mars/april 2013
Prevas finansiella rapporter kan laddas ner från xxx.xxxxxx.xx eller beställas från Prevas AB, Informationsavdelningen, Box 4, 721 03 Västerås, e-mail: xxxx@xxxxxx.xx.
KONTAKTPERSON
Xxxxxx Xxxxxx Informationschef Prevas AB Tel. 000-000 00 00
E-mail: xxxxxx.xxxxxx@xxxxxx.xx
Oslo, Xxxxxxxxxx 0, X-0000 Xxxx, Tel. x00 00 000 000
Kongsberg, Xxxxxxxxxxx 00, X-0000 Xxxxxxxxx, Tel. x00 0000 0000
TYSKLAND
Grossbettlingen, Xxxxxxxxxxxxxx 00, X-00000 Xxxxxxxxxxxxxxx, Xxxxxxx, Tel. x00 0000 00 00 000
INDIEN
Bangalore, Unit No. 208 to 216, 2nd Floor, Delta Block, Sigma Soft-Tech Park, Whitefield Main Road, Ramagondanahalli, Bangalore - 560066, Karnataka, India, Tel. +91 (0)00-0000 0000
FÖRENADE ARABEMIRATEN
Dubai, Dubai Airport Freezone, Building 3W West Wing Office 201, P.O. Box 293559, Dubai United Arab Emirates, Tel. x000 (0) 0 000 0000, Fax x000 (0) 0 000 0000
66 67
Prevas AB (publ), xxx.xx. 556252-1384
Box 4, (Xxxxxxxxxxxxxx 00), 721 03 Västerås