OMSTRUKTURERINGS- OCH OMORGaNISaTIONSÅTGÄRDER exempelklausuler

OMSTRUKTURERINGS- OCH OMORGaNISaTIONSÅTGÄRDER. De norska myndigheterna har hävdat att statens finansiering av omstruktureringsåtgärderna inte utgör statligt stöd. Här har de norska myndigheterna hävdat att Mesta aS hade ett antal nackdelar när bolaget bildades den 1 januari 2003, på grund av att produktionsavdelningen var en del av statsförvalt- ningen och att arbetstagarna hade status som statstjänstemän. En av nackdelarna var att alltför många arbetstagare (1 700) flyttades över till Mesta aS och under en övergångsperiod fick behålla sin rätt till statstjänstemannapension (eller andra rättig- heter). Mesta aS betalade den extra kostnaden för att bibehålla dessa rättigheter under övergångsperioden (125). Tanken med att finansiera Mestas omstruktureringsåtgärder var att kompensera bolaget för att det vid bildandet hade kostnader som var olämp- liga för kommersiella verksamheter, till exempel de extra pen- sionskostnaderna för statstjänstemän, och som inga konkurren- ter hade. De norska myndigheterna anser att dessa kostnader (som bolaget fått kompensation för) härrör från skyldigheter till följd av att produktionsavdelningen varit en del av statsförvalt- ningen och därför utgör ett statligt åtagande. Kompensationen för dessa kostnader utgör därför inte någon ekonomisk fördel för Mesta aS. Dessutom har de norska myndigheterna uppgett att de hade kunnat uppnå samma resultat genom att vidta de aktuella om- struktureringsåtgärderna innan produktionsavdelningen ombild- ades till Mesta aS. Det skulle dock ha varit tidskrävande, mindre kostnadseffektivt och därmed ha försenat liberaliseringsproces- sen. Här konstaterar de norska myndigheterna att om omstruk- tureringsåtgärderna hade vidtagits före ombildningen hade det inte förelegat något stöd och nettoeffekten för Mesta aS hade varit densamma oavsett om åtgärderna vidtagits före eller efter. De norska myndigheterna anser att det faktum att den alterna- tiva metoden inte skulle ha gett upphov till några frågor be- träffande statligt stöd visar att kompensationen för omstruk- tureringskostnader inte medför någon ekonomisk fördel för marknaden öppnades. Mesta aS' genomsnittliga prisnivå har Mesta aS. (122) EUT L 270, 10.10.2008, s. 1. (125) Statstjänstemännen fick enligt en överenskommelse mellan staten (123) 339/98/KOL av den 3 december 1998. och de fackföreningar som företrädde produktionsavdelningens (124) Xxxx 234, EUT L 270, 10.10.2008, s. 1. anställda behålla sina rättigheter under en övergångsperiod. Här stöder sig de norska myndigheterna på Combus-måle...
Sample 1
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
OMSTRUKTURERINGS- OCH OMORGaNISaTIONSÅTGÄRDER. Mesta aS har erhållit statliga medel för att finansiera tre slags pensionslösningar som erbjudits anställda som förflyttats från sin tidigare statliga anställning till Mesta aS. Dessa medel om- fattar i) kostnaderna för att betala pensionsavgifter som mot- svarar avgifterna för statstjänstemannapensioner mellan den 1 januari 2003 och utgången av 2007, ii) kostnaderna för att bibehålla de anställdas rätt till en särskild (tidig) pensionsålder och iii) kostnaderna för förtidspensionslösningar mellan den 1 januari 2003 och utgången av 2005. Myndigheten ska inledningsvis kommentera vissa specifika ar- gument som de norska myndigheterna har framfört. För det första har de norska myndigheterna påpekat att deras kompen- sation för de nackdelar som omstruktureringsåtgärderna innebar inte räknas som statligt stöd, eftersom en potentiell köpare av produktionsavdelningen skulle ha krävt avdrag på köpeskil- lingen motsvarande dessa nackdelar. Myndigheten konstaterar att den aktuella transaktionen gäller beviljande av finansiering (i samband med en investering), inte en försäljning, och bedöm- ningen av om det rör sig om statligt stöd beror därför inte på en potentiell köpares beteende utan på om denna finansiering ger Mesta aS en ekonomisk fördel. De norska myndigheterna har också påpekat att de i stället för att minska värdet av naturabidraget valde att kompensera Mesta aS för kostnaderna för de nackdelar som omstrukturerings- åtgärderna innebar. Eftersom en minskning av tillgångarnas värde inte skulle medföra någon fördel, gör kompensationen för dessa kostnader inte heller det. Myndigheten konstaterar att det faktum att denna valmöjlighet fanns inte nödvändigtvis innebar att finansieringen inte gav Xxxxx aS en ekonomisk fördel. De norska myndigheterna bestrider att någon av ovannämnda åtgärder innebär en ekonomisk fördel. Tvärtom påstår de att åtgärderna antogs för att kompensera för en strukturell nackdel som ålagts Mesta aS och för att uppväga de kostsamma anställ- ningsvillkoren till följd av de anställdas status som statstjäns- temän. Här stöder sig de norska myndigheterna på domen i Combus-målet (150).
Sample 1
OMSTRUKTURERINGS- OCH OMORGaNISaTIONSÅTGÄRDER. När det gäller de omstrukturerings- och omorganisationsåtgär- der som behövdes för att bilda och garantera en fortsatt drift av Mesta aS, nämligen förtidspension, tillfälligt bibehållande av rätten till tjänstemannapension och en särskild pensionsålder, samt lönekompensation (eller alternativa åtgärder) är undantaget i artikel 61.3 c i EES-avtalet om förenligt stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner re- levant. ytterligare kostnader som bolaget måste bära eftersom det över- tagit en tidigare statligt integrerad avdelning kan Mesta aS agera fritt och leverera tjänster inom anläggning, drift och underhåll av vägar och anpassa sig till marknaden. Bolaget befrias därför från ett hinder för att komma in på marknaden. På det hela taget gynnas slutanvändarna på lång sikt av att en tjänsteleve- rantör som tidigare befunnit sig i en monopolställning inom det nationella vägnätet (dvs. produktionsavdelningen) omvandlas till ett privat bolag (Mesta aS) som omfattas av samma rättsliga ram som andra privata aktörer i Norge. De uppgifter som de norska myndigheterna lämnat visar att konkurrensen på den aktuella marknaden har ökat, vilket har lett till lägre priser, både för drift och underhåll av vägar, vilket i sin tur har gynnat skattebetalarna och hela ekonomin.
Sample 1

Related to OMSTRUKTURERINGS- OCH OMORGaNISaTIONSÅTGÄRDER

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • STYRELSE, LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH REVISOR 18 ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 21 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN 22 FINANSIELL ÖVERSIKT 23 KOMMENTARER TILL DEN FINANSIELLA UTVECKLINGEN 30 LEGALA FRÅGOR OCH KOMPLETTERANDE INFORMATION 31 SKATTEFRÅGOR I SVERIGE 32 BOLAGSORDNING 33 1 ADRESSER 34

  • Nyckelpersoner och medarbetare Bolagets nyckelpersoner har en stor kompetens och lång erfarenhet inom Bolagets verksamhetsområde. En förlust av en eller flera nyckelpersoner kan medföra negativa konsekvenser för Bolagets verksamhet och resultat.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Tillämplig lag och tvistlösning Tvist avseende giltighet, tolkning eller tillämpning av avtalet och dessa allmänna villkor ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om sådana förhandlingar inte leder till att tvisten avgörs kan tvisten på kundens begäran prövas av Allmänna Reklamationsnämnden, vars beslut är en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas. Tvisten kan även prövas av allmän domstol eller annan enligt författning behörig instans.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Tillämplig lag och tvistelösning Rättigheter och skyldigheter enligt Kontraktet regleras av svensk rätt med undantag av dess lagvalsregler.

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.

  • Vissa Samordningsregler Mom. 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk- penning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom. 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Mom. 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom. 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för- säkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.