Produktivitet. En fortsatt lönsam expansion förutsätter att SDS fortsätter att investera i produktivitetshöjning i alla delar av verksamheten där inte minst programvaruutvecklingen kan automatiseras och optimeras genom användning av agila metoder kompletterat med ledningsverktyg som följer lean-metodik.
Produktivitet. Ett sätt att studera hur produktiviteten var direkt kopplad till belastningsergonomin var att se om det gick att finna ett samband mellan en balans beläggningsgrad och dess kubvärde. Därefter kunde de BME-bedömningar som hade genomförts sedan införandet studeras för att se hur beläggningsgraden förändrades i förhållande till förändring i kubvärdet. LME strävade efter 100 procent beläggning på samtliga balanser, men på grund av att hänsyn även togs till belastningsergonomin samt till momentens precedensordning så uppstod balanseringsförluster. För att få en tydlig bild av hur arbetet med balansering gick till utfördes intervjuer med erfarna LME. Dessa intervjuer behandlade hur LME arbetade för att hitta en avvägning mellan produktivitet/beläggningsgrad och den belastningsergonomiska situationen för operatören. De frågor som ställdes till teknikerna var: - Hur sker balanseringen av ett banavsnitt? - Finns det arbetsmoment/balanser som orsakar problem och därför tilldelas extra tid i monteringen? - Hur tänker du när du väger produktivitet mot ergonomi? - Finns det några balanser/arbetsmoment där avvägningen har varit svår? Intervjuer genomfördes med de LME som lottades fram från datainsamling i kvalitet. Att använda samma banavsnitt medförde tydligare insikt och fullständigare kunskap om de framlottade banavsnitten. BME skulle också kunna ha en indirekt påverkan på produktiviteten genom att beräkningsmodellen var ett verktyg som användes för att bedöma vilka effekter en förändring hade på belastningsergonomin. Ett argument för att kunna genomföra produktivitetshöjande förändringar var att denna förändring inte medförde så stora negativa effekter på belastningsergonomin att arbetsmiljön för operatören försämrades. Utvärderingen av indirekt påverkan skedde kvalitativt genom intervjuer med personer som hade kunskap om produktivitetshöjningar samt om hur BME var en del av processen kring genomförandet av förändringar. Intervjuerna hade även till syfte att försöka belysa var fokus låg vid balansering. För ett ha ett kvalitativt mått på hur produktiviteten förändrades studerades bland annat den förädlande tiden och bantakt.
Produktivitet. Produktivitet är ett mått som anger förhållandet mellan åstadkommen produktion i form av produkter och insatser i form av produktionsfaktorer (Olhager, 2000, s 43). Den klassiska definitionen av produktivitet är: Produktivitet = Output
Produktivitet. Såväl innan och som efter införandet av BME hände det mycket som påverkade produktiviteten på olika sätt. För att ge en bild av vad som hände generellt presenteras här några olika sätt att se på utvecklingen av produktivitet.
Produktivitet. I kapitel nio beskrivs produktivitetsutvecklingen inom tillverkningsindustrin. Då data saknas för 2012 är jämförelseperioden 1998-2011. Produktivitetsutvecklingen varierar ofta kraftigt enskilda år vilket gör det vanskligt att dra slutsatser om utvecklingen utifrån förändringar un- der ett eller ett par år. För att få ett mått på om det skett några förändringar av produktivitets- utvecklingen under perioden gör vi en jämförelse av utvecklingen under de första sju åren (1998-2004) och de sista sju åren (2005-2011).