Psykiatri. Totalt sett inom detta område har produktionen varit större än beställningen med drygt 8 mkr. De största avvikelserna mot beställningen ligger inom vårddagar samt övriga besök. Volymen av vårddagar minskades med 3000 dagar i beställningen 2009. För övriga besök beror en stor del av ökningen på en ökad registreringsfrekvens.
Psykiatri. Differentialdiagnostik
Psykiatri. Akut behandling av abstinens och psykisk sjukdom. • Behandling av beroende och psykiatriska problem samtidigt och samordnat med socialtjänstens insatser. • Utredning och långsiktig behandling av personer med beroende och psykiatrisk samsjuklighet i samverkan med socialtjänst. • Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende, psykiatrisk specialistvård i samverkan med socialtjäns- ten, SOSFS 2009:27. • Anmälningsskyldighet, läkarbedömning/intyg vid tvångsvård enligt LVM/LPT. • Bedriva systematiskt arbete med att upptäcka, informe- ra, ge stöd och insatser till föräldrar som har missbruks och beroendeproblematik och de barn och vuxna som är indirekt drabbade. • Konsultation till socialtjänst, närsjukvård och somatisk specialistsjukvård.
Psykiatri. Att motverka och behandla psykisk ohälsa/sjukdom är ett långsiktigt prioriterat ut- vecklingsområde. Utifrån den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin har en lokal mål- och aktivitetsplan för Skaraborg tagits fram. Planen är underlag för långsiktig utveckling av vård och stöd för personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Åtgärderna i planen genomförs senast under år 2010. Planen är vägledande för utveckling av vården för alla patienter, inte minst avseende tillgänglighet, bemötande och samverkan. Viktiga områden för att utveckla vården är verksamhetsövergripande kompetens- och kvalitetsutveckling, arbete med organisato- riska vårdprogram samt förstärkning av vården för missbrukare kombinerad med all- varlig psykisk störning. Det är viktigt att brukar- och närståendeorganisationer in- volveras i utvecklingsarbetet. • Genomföra åtgärder enligt Mål - och aktivitetsplanen för psykiatri/psykisk ohälsa i Skaraborg 2008-2010.
Psykiatri. Öppenvårdsteamen inom SkaS är basen för patientens vård och det är här som de flesta patienters vård initieras och planeras. Här sker prioriteringen av de patienter som har det största behovet av psykiatrisk specialistsjukvård. I centrala Skövde finns mottagning som också bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team på dagtid. I östra Skaraborg finns psykiatrisk öppenvård i Hjo, Tidaholm och Tibro. Från Hjo betjänas också Karlsborg. På KSS bedrivs psykiatrisk konsultverksamhet för att tillgodose den somatiska vårdens behov. I Skövde finns ett flyktingpsykiatriskt team, och en mottagning för ätstörningar.
Psykiatri. Mottagning för öppenvårdspsykiatri som bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team på dagtid finns i centrala Lidköping. Mottagningen betjänar också i Essunga och Grästorp. Mottagningar finns i Vara och Skara, som också betjänar Götene. Decentraliserade specialistmottagningar finns på Vara vårdcentral inom internmedi- cin/hjärtsvikt, ortopedi, kvinnosjukvård, barnmedicin, vuxenpsykiatri samt röntgen- verksamhet.
Psykiatri. Inom öppenvårdspsykiatrin finns en mottagning som bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team dagtid. Det är lokaliserat till Regionens hus i Mariestad. Mottagningen betjänar också Töreboda och Gullspång.
Psykiatri. All vuxenpsykiatrisk slutenvård i Skaraborg är förlagd till SiF. På de olika enheterna finns teamresurser i form av psykolog, kurator och arbetsterapeut som delvis kan fortsätta kontakten med patienter i öppenvård. Den öppenvårdspsykiatriska mottagningen i Falköping finns på vårdcentralen Oden som också bedriver dagsjukvård och har ett mobilt team på dagtid.
Psykiatri. Planerat betalutrymme (tkr) 287 466 Verksamhetsanslag 178 123 94354 80574 3195 Prestationsersättning 109 343 56612 51253 1478 Planerat antal vårdtillfällen 1 800 968 794 38 Planerat antal vårddagar 42 000 20 923 19 935 1 142 Planerat antal besök 52 000 26 495 24 960 545
Psykiatri. Enligt Socialstyrelsen upplever en av fyra vuxna psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Världshälsoorganisationen, WHO, identifierar psykisk ohälsa som ett av de snabbast växande problemen vad gäller folkhälsan i världen och det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Psykiatrin har blivit bättre på att diagnostisera och behandla psykisk ohälsa. Omvärldens kunskap och attityder till psykisk ohälsa har förbättrats. I dag tillämpas också effektivare behandlingar som inriktar sig på att få individen att fungera i vardagen och att ta kontroll över sin livssituation. Psykiatrin måste samarbeta med primärvården, regionens kommuner, det civila samhället och aktörer som verkar i privat regi. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli bättre, tryggare och mer tillgänglig. Patienters möjlighet att vid behov snabbt få kontakt med en psykolog eller psykiatriker måste förbättras. Den psykiatriska vården och rättspsykiatrin påverkas negativt av den personalbrist som nu är en realitet också i vår region. Det saknas såväl läkare som sjuksköterskor vilket i sin tur påverkar tillgängligheten för patienterna. En uppföljning kallad Puff 3 av resultaten efter Psykiatri utredningen för framtiden 2008 och Puff 2 som gjordes 2012 ska göras. Barn och unga är en grupp som behöver uppmärksammas extra vad gäller psykiatrin. Den psykiska ohälsan hos barn och unga bör ses som ett folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser. En grundförutsättning är att vuxna personer som finns nära barn och unga tar ansvar för och uppmärksammar de som far illa eller mår dåligt. De verksamheter som finns närmast barn och unga måste utföra sitt uppdrag med utgångspunkt från det enskilda barnets behov. Ett barns eller en ungdoms behov får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Därför krävs bättre samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och BUV.